Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning

Sammanfattning Kajoda AB planerar att etablera en vindkraftpark med fyra verk nära kusten utanför Hudiksvall, 1 km nordöst om samhället Håcksta. Vindkraftverken placeras på 70-80 meters höjd över havet. Verkens totala höjd blir 149,3 m och de har en rotordiameter som är 82 m. Anläggningens totala effekt blir 8 MW och de beräknas att producera cirka 19 GWh på ett år, vilket motsvarar eluppvärmning av ungefär 760 villor eller hushållsel till cirka 3800 villor. Årsmedelvinden på denna plats är 6,3 m/s enligt de datorsimuleringar som gjorts. Vegetationen på området och omkring består av skog, myrmark, öppet hav, öar och inslag av åkermark. Det finns befintliga skogsvägar på området, som till viss del kommer att behöva förstärkas, och det kommer att behöva anläggas lite kortare vägar ut till verken. I dagsläget finns elnät draget utanför Håcksta och för att ansluta vindkraftsparken till denna krävs cirka 3,6 km ytterliggare kraftledning. Vindkraft är en förnybar energi, där vindens rörelseenergi fångas upp och omvandlas till el. Genom att använda sig av vindkraftverk kan andra former av energiproduktion ersättas. Detta bidrar till minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och luftburna partiklar. Reducering av dessa ämnen i omgivning och natur leder bland annat till en minskad försurning, minskad övergödning och ger minskat bidrag till växthuseffekten. Koldioxidutsläppen beräknas kunna minskas med ungefär 2000 ton/år. Dessa effekter innebär en förbättrad miljö, vilket leder till förbättrad hälsa hos människa, djur och natur. Vindkraftsverk kan dock orsaka vissa besvärligheter i form av skuggor, reflexer, buller och förändrad landskapsbild. De simuleringar som gjorts för detta område visar att de boende i närheten inte kommer att påverkas av det ljud som verken kommer att ge upphov till. Skuggor från vindkraftverken kommer i värsta fall att drabba Håcksta och Stensö 3,4 timmar under ett år. Skogsmark kommer att tas i anspråk, men eftersom verken befinner sig nära befintlig väg kommer markytan att vara relativt liten. Landskapsbilden kommer att förändras till följd av verkens byggnation och existens, känslorna och åsikterna om detta kan variera kraftigt från person till person. 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 MILJÖASPEKTER 3 2.1 Buller 3 2.2 Skuggor och reflexer 4 2.3 Fåglar 4 2.4 Landskapsbild 4 2.5 Hushållning med resurser 4 2.6 Utsläpp och avfall 5 2.7 Nedmontering 5 2.8 Haverier och driftstörningar 5 2.9 Miljömålen 5 3 LOKALISERING OCH UTFORMNING 6 3.1 Vilhällan fyra verk - huvudalternativ 7 3.2 Vilhällan sex verk alternativ utformning 11 3.3 Ilsbo alternativ lokalisering 13 4 NOLLALTERNATIV 14 5 VAL AV LOKALISERING 14 6 REFERENSER 16 BILAGOR 17 2

1 Inledning Sverige har som mål att utöka energiproduktionen från vindkraften till 30 TWh/år fram till år 2020. Det är ett stort steg då det idag utvinns endast 2 TWh/år el ur vindenergi i Sverige. För att kunna genomföra denna omställning krävs därför en kraftig utbyggnad av vindkraft. Många kommuner är positiva till denna utbyggnad och flera har till och med startat upp projekt där de undersöker och pekar ut områden de anser lämpliga för vindkraft. Etablering av vindkraft bör göras där vindtillgången är bra men på mark som ej är lika lämplig för boende eller dylikt. Etableringen tillför både elförsörjning till landet, arbetstillfällen samt marknadsföring för kommunen som miljövänlig. Verken kan dock också upplevas som störande av närboende och påverka natur- och kulturvärden negativt. Därför är det viktigt att placera verken på ställen där nyttan överväger nackdelarna. I Hudiksvalls kommun finns flera platser med hög medelvindhastighet. I kommunens energiplan från år 2007 ställer de sig positiva till en utbyggnad av vindkraft i sin kommun. Där står bland annat att de ska stimulera vindbruk genom att aktivt medverka vid val av lokalisering. Gävleborgs län har dessutom som mål att producera 0,3 TWh/år redan år 2015. Företaget Kajoda AB planerar att uppföra fyra vindkraftverk på en höjdrygg öster om Hudiksvalls stad. Vindkraftparkens sammanlagda effekt kommer att bli 8 megawatt och producera runt 19 gigawattimmar per år. Energimängden motsvarar eluppvärmning av ungefär 760 villor eller hushållsel till cirka 3800 villor. För att undersöka huruvida fördelarna med etableringen överväger nackdelarna har denna rapport tagits fram. Kajoda AB kommer att kalla till ett samrådsmöte där berörda parter får komma med synpunkter. Denna rapport kommer då att fungera som diskussionsunderlag. 2 Miljöaspekter 2.1 Buller Buller betyder störande ljud och kan vara skadligt för människors hälsa. Till exempel visar en studie gjord inom kunskapsprogrammet Vindval att ljud från vindkraftverk kan påverka sömnen. Ljud från vindkraftverk uppstår främst från rotorbladen, aerodynamiskt ljud, och upplevs som ett svischande ljud. Mekaniskt ljud från verkets maskinhus är i moderna verk låga och sällan störande. Värdet på den högsta tillåtna ljudnivån nattetid för områden med fritidsbebyggelse är 35 dba enligt Naturvårdsverkets riktvärden för buller från industrier. För att undersöka om de verk som planeras kan komma att orsaka buller hos närboende har datorsimuleringar för ljudimmissioner gjorts. Vid val 3

av lokalisering och utformning av park tas särskild hänsyn till hur mycket buller de närboende drabbas av. 2.2 Skuggor och reflexer Rörliga skuggor som ibland uppstår från ett vindkraftverks rotorblad kan upplevas som visuella störningar. Skuggorna beror av många faktorer som t.ex. verkets storlek och i vilket väderstreck det står i förhållande till närliggande bostäder. Vid val av lokalisering och utformning av park tas särskild hänsyn till hur mycket skuggning de närboende drabbas av. Reflexer från rotorbladen är svåra att simulera. Dessa uppstår vid soligt väder och beror på rotorbladens och verkens vridning. Detta beror i sin tur på vindriktning och vindhastighet. Genom att använda matta blad kan reflexer undvikas. 2.3 Fåglar Det har länge diskuterats om fåglar kan kollidera med de roterande rotorbladen. Studier har dock visat att fåglar i de flesta fall undviker vindkraftverken och justerar sin flyttväg. Fåglar kan däremot bli av med sin hemvist då de gärna undviker miljön kring vindkraftverk, men eftersom kraftverken upptar så liten yta och att fåglar kan återvända efter en tid så är det inte ett stort problem. Häckande rovfåglar kan dock störas av verken och därför ska parker inte placeras just i närheten av sådana häckningsplatser. Kring de områden vi undersöker känner vi i dagsläget inte till att rovfåglar häckar. Om det skulle komma fram information om detta senare i processen är vi beredda att kompensera den eventuella störning verken innebär. Detta kan göras med t.ex. anläggning av nya häckningsplatser eller stöd till ornitologiska föreningar. 2.4 Landskapsbild Ett vindkraftverk är högt, roterar och placeras ofta på en höjd. Detta medför en vindkraftpark kan påverka landskapsbilden stort. När vindkraftverk ska etableras är det därför viktigt att ta hänsyn till hur landskapet ser ut och varierar. Valet för en plats för detta ändamål försöker man uppnå med minsta intrång och olägenhet på människors hälsa och miljö. I hur stor grad verken utgör en visuell störning varierar. Det är därför viktigt att involvera närboende i etableringsprocessen. 2.5 Hushållning med resurser Alla markresurser bör utnyttjas så väl som möjligt. Därför ska tas reda på om marken är mest optimal för till exempel odling eller skogsbruk. Ett område med regnskog eller ängsmark kan vara värt att bevara orört på grund av de skyddsvärda arter som lever där. 4

Materialen som verken byggs av är inte förnyelsebara resurser. Materialåtgången kommer dock att minimeras så mycket som möjligt av både miljö- och ekonomiskäl och efter användning kommer större delen av materialet att kunna återvinnas. 2.6 Utsläpp och avfall Oljorna som används till växellåda och hydraulsystem kontrolleras med jämna mellanrum och byts när de inte längre är godkända. Normalt byts oljorna ut med 3-5 års intervall. Även övrigt avfall tillkommer vid underhåll och service. Vid etablering av parken kommer transporter att krävas vilket ger utsläpp av bland annat koldioxid. För att minimera utsläppen ska transporterna samordnas så bra som möjligt och fordonen som används väljas utifrån miljöprestanda. Transporter krävs också för drift och underhåll. Dessa minimeras genom att anställa tekniker från Hudiksvalls kommun. 2.7 Nedmontering Ett vindkraftverk är designat för en teknisk livslängd på 20 år. Därefter kan nedmontering ske och verket återvinnas. Inget miljöfarligt kvarlämnas utan det enda som kommer att återstå på platsen är fundamentet som verket stått på. 2.8 Haverier och driftstörningar Haverier förekommer sällan. Driftstörningar kan förekomma vid planerade stopp för service eller om det bildats is på vindkraftverket. Det kan stannas för att avisa vingarna eller om väderstationens givare fryser fast. 2.9 Miljömålen De miljömålen som kommer att beröras är begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, bara naturlig försurning, ingen övergödning, levande skogar och god bebyggd miljö. Genom att vindkraftverk producerar energi utan att släppa ut växthusgaser kan byggnation av vindkraft påverka begränsad klimatpåverkan positivt. Vindkraftsel kan produceras utan att bidra till utsläpp av luftburna partiklar, kväveoxider, som ger upphov till försurning och bildning av marknära ozon, och svaveldioxider och därmed påverka miljömålen frisk luft, bara naturlig försurning, ingen övergödning och giftfri miljö positivt. Byggnation av vindkraft kommer att påverka god bebyggd miljö positivt, genom bättre hushållning av naturresurser och produktion av miljövänligare energi. Att sätta upp vindkraftverk kommer inte endast påverka miljömål positivt, genom att verken och vägarna till dessa kommer att ta naturnära grönområden i anspråk, så kommer detta att påverka god bebyggd miljö och levande skogar negativt. 5

3 Lokalisering och utformning För att hitta optimala områden för vindkraft måste bl.a. vindhastighet, vägnät, kraftledningar samt påverkan på natur, djur och människor tas med i beräkningarna. Vindtillgången är den viktigaste parametern för att beräkna hur mycket ett vindkraftverk kan producera. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik vilket innebär att en fördubbling av vindhastigheten ger åtta gånger mer energi. Alltså är en jämn och hög medelvindhastighet önskvärt. Det blåser oftast mest ute över haven men i kustområdena och på vissa platser inne i landet blåser det också bra. Fördelen med att bygga vindkraftverk på land är att det oftast finns bättre tillgång till elnätet. Ett tillräckligt stort område krävs för att det ska bli ekonomiska lönsamt. Ju större område desto fler vindkraftverk kan byggas och då sprids kostnaderna för bl.a. projektering, kraftlednings- och vägbygge ut på alla verk. En plats med bra markegenskaper och en stabil berggrund behövs för att fästa vindkraftverkets fundament. För att transportera materialet till vindkraftbygget och framtida underhåll behövs vägar. Därför kan det vara bra att välja en plats där vägar redan finns och vid behov bygga ut dessa. Elnätet måste vara tillräckligt utbyggt för att leverera den producerade elen till det svenska stamnätet. Om det behöver byggas kraftledningar och därmed kraftledningsgator kan det bli en viss miljöpåverkan. Gatorna kan leda till fragmentering av habitat vilket kan störa djur och växter. Folk som bor nära ett vindkraftverk kan störas av ljud och skuggor. Därför är det bäst att placera vindkraftverken så långt bort från bebyggelsen som möjligt. En vindkraftpark måste byggas så den inte stör djur och växter. Finns utrotningshotade arter måste de antingen bevaras eller kompenseras på andra vis. Det får inte heller finnas andra konflikter mellan bl.a. militären, renar, friluftsliv eller turism. I Hudiksvalls kommun finns intressanta områden där det kan vara lönsamt att bygga vindkraftverk. Med hjälp av energimyndighetens karttjänst kan vi hitta platser som lämpar sig för vindkraft. Där kan man avläsa vindhastigheten och de områden som kommunen anser är intressanta för vindkraft. Enligt våra beräkningar bör huvudalternativet placeras vid Vilhällan och det andra alternativet i Ilsbo. Se placeringar på kartan i figur 1. 6

Figur 1: Alternativa områden för etablering av vindkraft i Hudiksvalls kommun. Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961 3.1 Vilhällan fyra verk - huvudalternativ Lokalisering Området ligger kustnära på en höjdrygg 12 km nordöst om Hudiksvall. Höjdryggen befinner sig på en höjd av 70-80 meter över havet och vegetationen på området och omkring består av skog, myrmark, öppet hav, öar och inslag av åkermark. Vindtillgång Enligt Energimyndigheten har Vilhällan bra årsmedelvindar, över 6,5 m/s på 72 m höjd. Med hjälp av datorprogrammet Windpro 2,5 beräknas årsmedelvinden på navhöjden 108,3 m till 6,3 m/s. Se tabell 1. Skillnaderna är relativt stora och på grund av att energimyndighetens information bara är översiktlig har vi valt att använda oss av vindhastigheter från Windpro. 7

Tabell 1: Beräknad årsproduktion med fyra E-82 på Vilhällan. Områdets omfattning Området beräknas rymma fyra vindkraftverk, se figur 2. Om modellen Enercon E-82 byggs på platsen blir den beräknade årsproduktionen för hela parken 20849 MWh. Där 10 % tas bort som en säkerhetsmarginal och produktionen beräknas bli 18764 MWh/år. Se tabell 1. Enercon E-82 väljs på grund av att den totala höjden är lägre än 150 m och då krävs inte högintensiv hinderbelysning. Bland de verk vi undersökt har Enercon E-82 högst produktion vid våra vindförhållanden. Figur 2: Planerad placering av de fyra vindkraftverken. Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961 Infrastruktur och nätanslutning På Vilhällan finns redan skogsbilvägar. Det behöver byggas totalt 510 m ny väg fram till vindkraftverken. En sträcka på 40 m behöver förstärkas så att lastbilar kan ta sig fram. Det befintliga elnätet är draget till Håcksta. För att ansluta vindkraftparken behövs 3,6 km ny kraftledning. Se figur 3. 8

Figur 3: Planerad sträckning av vägar (gula) och kraftledning (röda) till verken. Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961 Buller I aktuellt område ligger de närmaste bostäderna mer än 1 km från verken. Datorsimuleringar i programmet WindPRO ger en maximal ljudimmission på 31 dba vilket ligger under riktvärdet 35 dba. Se figur 4. Figur 4: Vindkraftparkens ljudnivå Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961 9

Skuggor Eftersom de planerade verken ska byggas uppe på en bergsrygg finns det en viss risk att bostäderna i närheten nås av verkens skuggor. Genom datorsimuleringar beräknas vart verken i värsta fall skuggar. Det är samhället Håcksta, sydväst om verken, och Stensön, nordöst om verken, som främst kommer att drabbas. För de som bor i Håcksta och Stensön kommer skuggan nå dem cirka 25 dagar per år maximalt 12 minuter per dag. Totalt fås 3,4 skuggtimmar per år. Se figur 5. Figur 5: Vindkraftparkens skuggor Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961 Områdets natur- och kulturvärde Det önskade etableringsområdet har av Energimyndigheten klassats som riksintresse för vindkraft. Området runt Vilhällan betraktas inte som naturreservat eller kulturminnesområde. För de tunga transporterna till bygget av vindkraftsparken behöver vägar anläggas eller utökas på vissa platser. Eftersom en väg redan korsar området innebär ett bygge ingen extra fragmentering av området. Sträckan mellan vindkraftsparken och den befintliga kraftledningen behöver en ny kraftledning. Den största delen av den nya kraftledningen kommer att gå längs befintliga vägar och kommer att påverka naturen relativt lite. Vindkraftverken kommer inte heller att hindra jakt eller skogsbruk i någon större utsträckning. Konfliktrisk med riks- och övriga intressen Det valda området är klassat som riksintresse för vindkraft av Energimyndigheten. Området är inte av riksintresse för vare sig kulturmiljövård, naturvård eller det rörliga friluftslivet. 10

3.2 Vilhällan sex verk alternativ utformning Lokalisering Området är detsamma som huvudalternativet. Vindtillgång Lika vindförutsättningar som i huvudalternativet. Tabell 2: Beräknad årsproduktion med sex E-82 på Vilhällan. Områdets omfattning Området beräknas rymma sex vindkraftverk, Enercon E-82. Den beräknade årsproduktionen för hela parken är 31230 MWh. Årsproduktionen med säkerhetsmarginal blir 28107 MWh. Se tabell 2. Infrastruktur och nätanslutning På Vilhällan finns redan skogsbilvägar. Det behöver byggas totalt 1210 m ny väg fram till vindkraftverken. En sträcka på 1200 m behöver förstärkas så att lastbilar kan ta sig fram. Det befintliga elnätet är draget till Håcksta. För att ansluta vindkraftparken behövs 5 km ny kraftledning. Buller I aktuellt område ligger de närmaste bostäderna ungefär 800 m från verken. Datorsimuleringar i programmet WindPRO ger att ljudimmissionerna för de boende vid södra Stensön ligger precis på den tillåtna gränsen. Se figur 6. 11

Figur 6:Vindkraftparkens ljudnivå Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961 Skuggor Eftersom de planerade verken ska byggas uppe på en bergsrygg finns det en viss risk att bostäderna i närheten nås av verkens skuggor. Genom datorsimuleringar beräknas de områden som kommer att skuggas av vindkraftverken. I figur 7 syns tydligt att boende vid Stensön skuggas. I värsta fall skuggas de 22 minuter om dagen i 78 dagar per år. Totalt skuggas de 18,2 timmar per år. Figur 7: Vindkraftparkens skuggor Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1961 Områdets natur- och kulturvärde Området är detsamma som för huvudalternativet. Skillnaden är att det behöver anläggas och utökas mer vägar i området, samt att koppla in de två extra verken till de andra fyra som är i huvudalternativet. Det kommer att bli en större påverkan än i huvudalternativet men påverkan på naturen är ändå relativt liten. 12

Konfliktrisk med riks- och övriga intressen Det valda området är klassat som riksintresse för vindkraft av Energimyndigheten. Området är inte av riksintresse för vare sig kulturmiljövård, naturvård eller det rörliga friluftslivet. 3.3 Ilsbo alternativ lokalisering Lokalisering Vi valde placeringen utanför Ilsbo som ett alternativt etableringsområde eftersom det är ett område i närheten av Hudiksvall som inte är ett naturreservat eller kulturminnesområde och har av Energimyndigheten klassats som riksintresse för vindkraft. Platsen ligger kring Gammelbodberget och Södra Bodberget öster om Ilsbo. Området befinner sig strax ovanför gränsen mellan Nordanstigs kommun och Hudiksvalls kommun. Det är ett område med en höjd på 75 meter över havet. Vindtillgång Området har en medelvind på cirka 5,7 m/s på en höjd ekvivalent med navhöjden på ett vindkraftverk. Tabell 3: Beräknad årsproduktion med fyra E-82 utanför Ilsbo. Områdets omfattning De beräkningar som gjorts har baserats på att det är fyra kraftverk som byggs. Det uppskattas att en yta på cirka 400 000 kvadratmeter krävs. Byggs det Enercon E-82 på platsen blir den beräknade årsproduktionen för hela parken 17115 MWh. Då 10 % tas bort som säkerhetsmarginal beräknas produktionen bli 15404 MWh/år, se tabell 3. Infrastruktur och nätanslutning Området ligger till väster om E4:an, men det skulle krävas omfattande byggnation av fungerande vägnät om en vindkraftspark skulle byggas. Det handlar om cirka 1 km väg som behöver byggas och cirka 3 km väg som behöver förstärkas. Avståndet till ett fungerade elnät är drygt 3 km och det krävs totalt ungefär 4,8 km kraftledning. 13

Avstånd till boende Det är ungefär 3 km till närmaste boende, så de kommer inte påverkas av en vindkraftpark i det gällande området. Detta innebär att boende inte kommer att påverkas av buller eller skuggor. Områdets natur- och kulturvärde Området som kommer att påverkas av dessa kraftverk och dess infrastruktur är inte ett naturreservat. De vägar och elnät som behöver byggas samt vindkraftverken själva kommer att ta stor mark i anspråk. Konfliktrisk med riks- och övriga intressen Det förekommer inga utpekade intressen som kan orsaka konflikt med riksintresset för vindbruk på detta område. 4 Nollalternativ Genom att inte etablera vindkraftverk på Vilhällan bevaras landskapsbilden i området. Det svischande ljudet som uppstår från verken undviks helt. Dock kvarstår ljud som uppstår från skogsbruk, jakt och trafik på närliggande vägar. Skuggor på närliggande bostäder från roterande vingar uppstår ej liksom de reflexer som eventuellt kan uppstå vid soligt väder. Skuggning kan dock fortfarande uppkomma från höga träd på berget, dessa roterar dock inte. Om vindkraftverken inte byggs kommer utsläpp av växthusgaser och andra farliga ämnen från nuvarande elproduktion att släppas ut i oförändrad mängd. Koldioxidutsläpp på ungefär 2000 ton/år kommer att fortsätta släppas ut i atmosfären, detta hade kunnat undvikas genom en vindkraftetablering. All rörelseenergi som vinden besitter i detta område kommer att lämnas outnyttjad. 5 Val av lokalisering Energimyndigheten har utsett områdena i både Vilhällan och Ilsbo som riksintresse för vindkraftutbyggnad. Årsmedelhastigheten på vinden är den viktigaste parametern för elproduktionen. Då vindhastigheten är 6,3 m/s i Vilhällan och bara 5,7 m/s i Ilsbo kommer Vilhällan att producera betydligt mer el. En riktlinje för då det är lönsamt med vindkraft är då medelvindhastigheten är minst 6,5 m/s. I Vilhällan finns redan ett vägnät och det behöver byggas relativt lite nya vägsträckor. I området öster om Ilsbo finns inget vägnät och därför skulle det behöva byggas betydligt längre vägsträckor här än i Vilhällan. Det är även närmre att ansluta Vilhällans vindkraftpark till elnätet än för parken i Ilsbo. När vägar och kraftledningar byggs fragmenteras området och det kan påverka natur och djurlivet. Vindkraftparken i Ilsbo ligger 3 km från bebyggelse och kommer inte att påverka de boende med varken ljud eller skuggor från vindkraftverken. För vindkraftsparken i Vilhällan är avståndet 1 km till dem som bor närmast. Där måste tas hänsyn till skuggor och ljud för att verken inte ska störa omgivningen. 14

Det finns många fördelar med Vilhällan jämfört med Ilsbo och därför har vi valt Vilhällan som vårt huvudalternativ. Men skuggor och ljud tas med i beräkningarna för placeringen och antalet verk. Huvudalternativet har fyra Enercon E-82 och är placerade längs höjdryggen i Vilhällan. Se figur 2. Den alternativa utformningen består av huvudalternativet samt två extra verk av samma typ som placeras längs med höjden i nordöstlig riktning. Huvudalternativet påverkar inte någon av de boende i närheten i form av skuggor och ljud. Den alternativa utformningen med sex verk ger skuggning som kan komma att störa boende i Håksta och Stensö. För boende i Stensö finns risk för att ljudnivån från vindkraftverken blir på gränsen till störande nattetid enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. För att vindkraftparken inte ska störa de boende i närområdet har vi valt alternativet med fyra Enercon E-82 i Vilhällan. 15

6 Referenser Energimyndigheten, Vindkraft - Bygga och ansluta större vindkraftverk - Projektör, 2007 Energiplan Hudiksvalls kommun: www.hudiksvall.se/upload/7227/energiplan2007.pdf (2009-10-28) Karttjänst Energimyndigheten: http://www.energimyndigheten.se/sv/om-oss/var-verksamhet/framjande-avvindkraft1/karta/ (2009-10-28) MKB av vindkraftparken Blaiken: http://www.skekraft.se/omoss/anl%c3%a4ggninger%20och%20projekt/pdf/mi lj%c3%b6konsekvensbeskrivning_blaiken.pdf (2009-10-28) Människors upplevelse av ljud från vindkraftverk, naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/978-91-620-5956- 9.pdf (2009-10-28) Naturvårdsverket om vindkraft: http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-8281-7.pdf (2009-10-28) Wizelius, Tore, Vindkraft i teori och praktik, Studentlitteratur, Pozkal, 2007 Översiktsplanering Hudiksvalls kommun: http://www.hudiksvall.se/upload/bygga_och_bo/plob/%c3%96versiktsplanering /Energi.pdf (2009-10-28) 16

Bilagor Bilaga 1. Ekonomisk kalkyl vindkraftpark Vilhällan fyra verk Investeringskostnad Verk: 10000 kr/kw * 2000 kw * 4 st = 80 Mkr Fundament: 600 kr/kw * 2000 kw * 4 st = 4,8 Mkr Ny väg: 300 kr/m * 510 m ny väg = 153000 kr Förstärkning av väg: 150 kr/m * 400 m väg = 60000 kr Elanslutningsavgift: 300000 kr Elinstallation: 350 kr/m * 3600 m kabel = 1,26 Mkr Mark: 250 kr/kw * 2000 kw * 4 st = 2 Mkr Projektering: 200000 kr Ökad navhöjd: 60000 kr/m * 48 m ökad navhöjd * 4 st = 11,52 Mkr Totalt: 100,3 miljoner kronor Driftkostnad (20000 kr/år + 95 kr/(kw*år) * 2000 kw) * 4 st = 840000 kr/år Energiproduktion 18,8 GWh/år Intäkt per kwh Vinst/kWh = Energipris/kWh + E-certifikat/kWh = 35 öre/kwh + 30 öre/kwh = 65 öre/kwh Årlig intäkt (18,8*10 6 ) kwh/år * 0,65 kr/kwh = 12,2 Mkr/år Pay off-tid Årlig nettointäkt = Årlig intäkt Årlig driftkostnad = 12,2 Mkr/år 0,84 Mkr/år 11,38 Mkr/år T = Investeringskostnad/Årlig nettointäkt = (100,3/11,38) 8,8 år 17

Nuvärdesmetoden Antag att realräntan r = 6 % och vindkraftverkets tekniska livslängd n = 20 år f = (1,06 20-1)/(0,06*(1,06) 20 ) 11,47 Nuvärdet av intäkterna blir då I = 11,47 * 12,2 = 139,9 miljoner kronor Nuvärdet av kostnaderna blir K = 11,47* 840000 = 9,635 Mkr Nuvärdet av nettointäkterna fås nu till N = I K = 139,9 9,635 130,3 Mkr Vinst på 20 år fås då till V = N Investeringskostnad = 130,3 100,3 = 30 Mkr 18

Bilaga 2. Ekonomisk kalkyl vindkraftpark Vilhällan sex verk Investeringskostnad Verk: 10000 kr/kw * 2000 kw * 6 st = 120 Mkr Fundament: 600 kr/kw * 2000 kw * 6 st = 7,2 Mkr Ny väg: 300 kr/m * 700 m ny väg = 210000 kr Förstärkning av väg: 150 kr/m * 800 m väg = 120000 kr Elanslutningsavgift: 300000 kr Elinstallation: 350 kr/m * 5000 m kabel = 1,75 Mkr Mark: 250 kr/kw * 2000 kw * 6 st = 3 Mkr Projektering: 200000 kr Ökad navhöjd: 60000 kr/m * 48 m ökad navhöjd * 6 st = 17,3 Mkr Totalt: 150,1 miljoner kronor Driftkostnad (20000 kr/år + 95 kr/(kw*år) * 2000 kw) * 6 st = 1260000 Energiproduktion 28,1 GWh/år Årlig intäkt (28,1*10 6 ) kwh/år* 0,65 kr/kwh 18,27 Mkr/år Pay off-metoden Årlig nettointäkt = Årlig intäkt Årlig driftkostnad = 18,27 Mkr/år 1,26 Mkr/år = 17,01 Mkr/år Pay off-tid fås till T = 150/17,01 = 8,8 år 19

Nuvärdesmetoden Antag att realräntan r = 6 % och vindkraftverkets tekniska livslängd n = 20 år f = (1,06 20-1)/(0,06*(1,06) 20 ) 11,47 Nuvärdet av intäkterna blir då I = 11,47 * 18,27 Mkr/år = 209,6 miljoner kronor Nuvärdet av kostnaderna blir K = 11,47* 1,26 Mkr/år = 14,45 Mkr Nuvärdet av nettointäkterna fås nu till N = I K = 209,6 14,45 195,1 Mkr Vinst på 20 år fås då till V = N Investeringskostnad = 195,1 150,1 = 45 Mkr 20