Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)



Relevanta dokument
Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning

Fysioterapeutens viktiga roll

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Inandningsmuskelträning (IMT)

Luftvägs- obstruktion Exacerbationer Abnormt gasutbyte Margareta Emtner Samsjuklighet Ventilatorisk och mekanisk begränsning Inflammation Astma KOL

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL


FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Kol-patienter Träning

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Personer med KOL behöver träna

Fysisk Aktivitet och KOL

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Astma- och KOL-behandling

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Fysisk aktivitet vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)

Integrerande MEQ-fråga 2

Långtids syrgasbehandling LTOT= Long time oxygen treatment

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

E-HÄLSA, VAD ÄR DET OCH VAD KAN DET TILLFÖRA VÅRA VERKSAMHETER? KOL-WEBBEN, HUR MAN UTVECKLAR OCH ANVÄNDER EN E-HÄLSOLÖSNING VAD ÄR E-HÄLSA?

Spirometri-skola på 20 minuter

Bättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Inhalationer 6min gångtest och fysisk träning. Ewa-Lena Johansson Med dr. spec.sjukgymnast

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension

Träning vid hjärtsvikt

Oxygen O 2 - syrgas. Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter. Blodgaser. Syremättnad. Långtidsbehandling med oxygen i hemmet

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

Arytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning?

AV076. Gångtest (i) Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/kol Bjermer 1. Vad är nationella riktlinjer?

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Arbetsfysiologi/arbetsprov

2.11 Fysisk aktivitet vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

HTA-enheten CAMTÖ / Upplysning

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1

Kranskärlssjukdom. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

GOLD 2017 och nyheter vid behandling av KOL

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Akut astma magnesium och teofyllin

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

Rådgivning om rökstopp, fysisk aktivitet och vaccinationer till patienter med KOL

luftvägsregistret Årsrapport 2015

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Förbättring av spirometrikvalitet genom kvalitetskriterier och utbildning?

Prioriteringar av obesitaskirurgi

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor

SWEDCON. Fysioterapimodul. Anna-Klara Zetterström

Nutrition och sårläkning

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Fysisk träning bör erbjudas alla KOL-patienter oavsett sjukdomsgrad

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Omvårdnadsinterventioner för patienter med KOL i primärvården en systematisk litteraturstudie

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Kvalsterallergi. Eva Wikström Jonsson

Transkript:

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Rad Hälsotillstånd och Åtgärd Motivering till rekommendation Rekommendation K03.12 KOL, FEV 1 < 80 % av förväntat värde, stabilt skede, nedsatt fysisk kapacitet Konditions och styrketräning Avgörande för rekommendationen är tillståndets stora svårighetsgrad, åtgärdens goda effekt på livskvalitet, fysisk förmåga och symtom samt en låg kostnad per effekt 3 Konditions och styrketräning varför? Nedsatt fysisk kapacitet är vanligt Medför såväl psykosociala som fysiska begränsningar i dagligt liv Fysisk träning syftar till att förbättra den fysiska kapaciteten och minska konsekvenserna i dagligt liv. Konditions och styrketräning vilken effekt? förbättrad hälsorelaterad livskvalitet minskad självrapporterad dyspné, minskad ångest och depression ökad submaximal fysisk kapacitet minskad dyspné under dagliga aktiviteter

Konditions och styrketräning hur gjorde de i studierna? Samtliga interventionsgrupper har tränat konditions och styrketräning Frekvens: 2 7 gånger per vecka Duration: 30 60 minuter Tidsperiod: 4 veckor till 12 månader Konditions och styrketräning hur gjorde de i studierna? Träning på cykel eller gång på löpband, de flesta studier har använt minst 60 procent av maximal arbetsförmåga som träningsintensitet. Det spelar ingen roll om det är intervall eller kontinuerlig träning Styrketräning har genomförts som nedre och eller övre extremitetsträning. Socialstyrelsens rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med stabil KOL, FEV1 < 80 % av förväntat värde och nedsatt fysisk kapacitet konditions- och styrketräning. Prioritet 3. Rad Hälsotillstånd och Åtgärd Motivering till rekommendation Rekommendation K03.15 KOL, FEV 1 < 80 % av förväntat värde, akut exacerbation Ledarstyrd konditions och styrketräning i direkt anslutning till akut exacerbation Avgörande för rekommendationen är tillståndets mycket stora svårighetsgrad, åtgärdens stora patientnytta och att kostnaden per effekt är låg 3

Träning i samband med exacerbation varför? Exacerbationer hos patienter med KOL är vanligt. Dessa försämringsepisoder leder ofta till sänkt fysisk kapacitet, sänkt fysisk aktivitetsnivå, hospitalisering och de är prognostiska för mortalitet. Träning i samband med exacerbation vilken effekt? ökad livskvalitet ökad funktionell fysisk kapacitet minskad risk för sjukhusinläggning minskad risk för förtida död Träning i samband med exacerbation hur gjorde de i studierna? Socialstyrelsens rekommendation Frekvens: 5 gånger per dag till 2 gånger per vecka Tidsperiod: 10 dagar upp till 6 månader. Träningen bestod av exempelvis gångträning, andningsövningar och styrketräning för övre och nedre extremiteter. Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med KOL, FEV1 < 80 % av förväntat värde och en akut exacerbation ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till den akuta försämringen. Prioritet 3

Träning med extra syrgas varför? Rad Hälsotillstånd och Åtgärd Motivering till rekommendation Rekommendation K03.13 KOL, FEV 1 < 50 % av förväntat värde, stabilt skede, sjunker i syrgasmättnad vid fysisk ansträngning Konditionsträning med extra syretillförsel Avgörande för rekommendationen är tillståndets stora svårighetsgrad samt åtgärdens begränsade effekt på symtom och avsaknad av effekt på livskvalitet. Kommentar: Åtgärden utförs på väl definierade patienter under övervakning 10 Patienter med KOL som blir hypoxiska (syrgasmättnad < 88 procent) under ansträngning har svårare att delta i fysisk träning. Extra syretillförsel under träning kan bidra till att de kan träna på en högre intensitet och under längre tid, vilket skulle kunna förbättra fysisk kapacitet och livskvalitet. Träning med extra syrgas vilken effekt? viss ökning i submaximal fysisk kapacitet viss minskning av dyspné oförändrad funktionell fysisk kapacitet Träning med extra syrgas hur gjorde de i studierna? Frekvens: 3 5 gånger per vecka, Duration: 30 60 minuter per tillfälle Tidsperiod: 4 10 veckor Träningen genomfördes i huvudsak som konditionsträning på ergometercykel eller motordriven gångmatta under, med 3 5 liter syrgas per minut eller 35 procent syrgas i interventionsgrupperna.

Socialstyrelsens rekommendation Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda personer med stabil KOL, FEV1 < 50% av förväntat värde, som sjunker i syrgasmättnad vid fysisk ansträngning, konditionsträning med extra syrgastillförsel. Prioritet 10 Rad Hälsotillstånd och Åtgärd Motivering till rekommendation Rekommendation K03.11 KOL, FEV 1 < 80 % av förväntat värde, stabilt skede, som genomgått en period av konditions och styrketräning Träning för bibehållande av kondition och styrka Avgörande för rekommendationen är att åtgärden enbart har en måttlig effekt på fysisk förmåga 7 Träning för bibehållande av effekt varför? Patienter med stabil KOL stadium 1 4, som genomgått en period av konditions och styrketräning, har ofta förbättrat sin livskvalitet och fysiska förmåga. Det är dock svårt att bibehålla dessa effekter efter avslutad intervention. Träning för bibehållande av effekt vilken effekt? ökad funktionell fysisk förmåga mätt i antal meter efter 6 månaders intervention. effekten försvinner dock efter 12 månader. nivån på livskvalitet påverkas inte

Träning för bibehållande av effekt hur gjorde de i studierna? Frekvens: 3 gånger/vecka till en gång/månad. Samtliga interventionsgrupper har tränat aerob träning I 4 av 7 studier genomfördes även styrketräning för övre och nedre extremiteter. Patienterna uppmuntrades till att genomföra hemträningsprogram. Telefonuppföljning genomfördes i två studier. Socialstyrelsens rekommendation Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med stabil KOL, FEV1 < 80 % av förväntat värde, som genomfört en period av konditions- och styrketräning, ledarstyrd träning för bibehållande av fysisk kapacitet. Prioritet 7 Fysisk aktivitet Rekommendationer Typ av aktivitet/träning spelar mindre roll, det viktiga är att det genomförs Premedicinering (om effekt) Långsam uppvärmning Instruera sluten läppandning 2 5 ggr/vecka Aerob fysisk aktivitet (Borg 4 6) Använd gärna intervaller Muskelstärkande fysisk aktivitet Flexibilitetsövningar Näringstillskott för underviktiga SpO 2 bör ej understiga 88% under aktivitet Använd gärna gånghjälpmedel för de som behöver 24 (FYSS 2015)

Borg CR 10 skalan Andfåddhet 0 Ingen alls 0.5 Knappt kännbar 1 Mycket svag 2 Svag 3 Måttlig 4 Ganska stark 5 Stark 6 7 Mycket stark 8 9 10 Extremt stark Maximal Syrgasmättnad BMI Blodtryck Bröstsmärta Yrsel Illamående Arytmier Fysisk aktivitet/träning Att ha kontroll på < 88%, intervallträning, lägre intensitet, styrketräning, oxygen < 22 (dietistkontakt) eller viktnedgång >10% (senaste 6 mån eller 5% senaste 3mån) > 30 (dietistkontakt) Obehandlat blodtryck Diastoliskt: > 110 mm Hg Systoliskt: > 180 mm Hg Avbryt träningen Borg G, 1992 Förflyttningar Lätt styrketräning Balansträning Rörlighetsträning Fysisk aktivitet/träning efter en exacerbation Resa sig från stol Korta gångsträckor Trappgång Tåhävningar Cykling Träning med vikter (ffa för benen) Stående utan stöd Tandemstående Daglig aktivitet Referenser 1. Lacasse, Y, Goldstein, R, Lasserson, TJ, Martin, S. Pulmonary rehabilitation for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2006; (4):CD003793. 2. Coventry, PA, Hind, D. Comprehensive pulmonary rehabilitation for anxiety and depression in adults with chronic obstructive pulmonary disease: Systematic review and meta analysis. J Psychosom Res. 2007; 63(5):551 65. 3. Pan, L, Guo, YZ, Yan, JH, Zhang, WX, Sun, J, Li, BW. Does upper extremity exercise improve dyspnea in patients with COPD? A meta analysis. Respir Med. 2012; 106(11):1517 25. 4. Zainuldin, R, Mackey, MG, Alison, JA. Optimal intensity and type of leg exercise training for people with chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2011; (11):CD008008.

Referenser, forts. 5. Puhan, MA, Gimeno Santos, E, Scharplatz, M, Troosters, T, Walters, EH, Steurer, J. Pulmonary rehabilitation following exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2011; (10):CD005305. 6. Borges, RC, Carvalho, CR. Impact of resistance training in chronic obstructive pulmonary disease patients during periods of acute exacerbation. Arch Phys Med Rehabil. 2014; 95(9):1638 45. 7. Nonoyama, ML, Brooks, D, Lacasse, Y, Guyatt, GH, Goldstein, RS. Oxygen therapy during exercise training in chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2007; (2):CD005372. 8. Beauchamp MK, Evans R, Janaudis Ferreira T, Goldstein R, Brooks D. Systematic review of supervised exercise programs after pulmonary rehabilitation in individuals with COPD. Chest 2013; 144(4):1124 1133.