Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.



Relevanta dokument
1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Verksamhetsrapport

KVALITETSREDOVISNING

Samhälle, samverkan & övergång

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Övning: Dilemmafrågor

Egentillsyn av skolor i Knivsta kommun Ängbyskolan och Ängbyskolans fritidshem - återrapport av rektor Pia Zingmark Marklund UN-2014/408

Annan pedagogisk verksamhet

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

Sagor och berättelser

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Välkommen till Grodan, våren 2009

Medelvärde och Median

Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning 2010

Arbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015

Lokal arbetsplan för skolan

MARIEBORGS FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014.

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Granås fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4

Majåkers skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Pedagogisk planering i systemet

Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre herrgård och Tuggelite förskolor. Förskola: Skåre Herrgårds förskola

LIKA-behandlingsplan

Fritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen.

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Svartlå mer än bara en by

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Samhälle, samverkan & övergång

Skoltaxi inom Piteå kommun


Banslättsskolans fritidshem

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box HOVA

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Rapportering Tillsyn/ Inspektion

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Verksamhetsplan. Sundby förskola och skola. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Lidåkerskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag

Arbetsplan för läsåret Bullerbyns förskola. Sörgården och Norrgården

Beslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut Dnr :1248.

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Bonusmaterial Hej Kompis!

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Husaren 2013

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Diskussionskarusellen

Välkommen till fritids

Vänge skola och fritidshem läsåret 15-16

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

Arbetsplan/Beskrivning

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

KVALITETSREDOVISNING

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Solstrålen 2013

Sammanfattning på lättläst svenska

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM

Transkript:

Lokal pedagogisk planering Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan. Elevgrupp: Fritidshemmets :or är 25 elever. De är ansvariga för godis, frukt och läskförsäljning m.m. på discot. De är ansvariga för 2 discon, ett disco per termin. Syfte: *Att eleverna får träna på matematik på ett mer verklighetslikt sätt. *Att de får träna på demokratiska processer. *I Lgr 11 står det att matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskap om matematik och matematikens användning i vardagen. *Centralt innehåll är de fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. *Skolans mål är att varje elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. *I Skolverkets 2007, Kvalitet i fritidshem så står det att fritids ska vara ett komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Långsiktiga mål: *Att förstå pengars värde. *Att öka gruppsammanhållning. Konkreta mål: *Lära sig pengarnas olika valörer, genom att träna att växla sedlar när de övar på att stå i kassan. 1

*Träna på olika räknesätt när de övar med leksakspengar. *Att diskutera i grupp hur man göra en lättförståelig prislista. *Träna på socialt beteende med varandra i grupp. Arbetssätt: *Först så mailar vi ut till alla :ors föräldrar vår idé och vad det är tänkt att de lär sig av denna idé. *Föräldrarna får även de datum vi tänker ha aktiviteterna på. *Vi ber föräldrarna att vara delaktiga genom att hjälpa :orna efter kvällsdiscot med städningen eftersom det är skoldag dagen efter så att deras barn hinner hem och få ordentligt med sömn. *Innan discot har eleverna i årskurs några träffar på fritids. *Första träffen för :orna handlar om att presentera idén som har som slutmål att för vinsten göra en större aktivitet (som tack för den tid de har gått på fritids). De får själva komma med förslag och sen välja ett av dem genom röstning. *Träff två handlar om att de får bestämma tillsammans priserna på det de ska sälja och sen göra prislistor till de olika kassorna och några stora prislistor med alla priser på. *De ska bestämma i vilka kassor de ska jobba i, de ska fördela sig i grupper och se till att de bli ungefär lika många till varje kassa och även bestämma ett tidschema i gruppen om några i gruppen vill dansa. Kassor som finns är 1kr, 2kr, kr, 5kr och 10 kronorskassa. *Tredje träffen görs på en matematiklektion, där eleverna får öva på att stå i sina kassor och turas om att gå och låtsas köpa varor hos varandra med leksakspengar för att få träna på olika räknesätt och hur man bemöter kunder.

*På matematiklektionen och discot så finns det personal som observerar eleverna och ser om det fungerar för dem. *Personalen hjälper till med att förklara hur man ska räkna, och hur man bemöter kunderna om det behövs. *Vi uppmuntrar eleverna att hjälpa varandra. *Efter discot så har det ett möte där de börjar fundera över vad de ska göra för aktivitet för pengarna. *På sista träffen bestäms det vilken aktivitet/utflykt de vill göra. När eleverna har bestämt vad de ska göra för aktivitet för pengarna så får föräldrarna ett mail om vad vi ska göra och vilket datum det blir. I mailet så får de även ta del av det stycke som handlar om :orna i dokumentationen. Bedömning: *Som avslutning på första träffen så har vi en tipsrunda med frågor som berör olika priser på varor. Vi avslutar sista träffen med en liknande tipsrunda för att se om de har fått större förståelser för priser på olika varor. *:orna har en träff efter discot där de utvärdera tillsammans hur det gick på discot och de får även fylla i en personlig enkät med olika frågor som handlar om samarbetet. *Att eleverna kan sammarbeta i grupp och förstår den demokratiska idén. *Att gruppen har fått en större kunskap om vad olika varor kostar. Dokumentation: Personalen fotograferar inne på discot och bilderna sätts upp på fritids. :ornas utvärdering, enkät och tipsrunda sammanfattas och skrivs ner i ett protokoll. Personalen har direkt efter discot en utvärderingsstund där de går igenom det som de har observerat

på discot. All dokumentation används som underlag till nästkommande disco.

Bilaga med enkätfrågor Hur tycker du att din grupp sammarbetade på discot? Vilka saker tycker du fungerade bra? Var det något som inte fungerade? Var det något som du hade velat träna mer på innan discot? Hur tycker du sammarbetet med hela gruppen har varit? Hur har du gjort för att se till att samarbetet har fungerat? Finns det något du tycker personalen ska tänka lite extra på till nästa gång ni har disco? Har du något annat som du vill skriva om som du tycker har varit bra eller dåligt av det vi har gjort, eller kanske något som vi inte har gjort som vi borde ha haft med?