LÄRARHANDLEDNING YVONNE LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 00

LÄRARHANDLEDNING YVONNE LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 00

HEJ Välkomna till Backa Teater och föreställningen Yvonne. Nu har vi återigen arbetat med ett projekt som gett oss möjlighet att möta en massa ungdomar i Göteborg med omnejd. Vi har bl a besökt några gymnasieskolor med en workshop där våra skrivpedagoger arbetade med en metod som fick elever att skriva så pennan glödde. Skribenterna uppmanades skriva utifrån tre teman som tas upp i Yvonne - ensamhet, hat och revansch. Vi fick in väldigt många spännande texter och har använt materialet ganska fritt. En del av texterna som vi fått in via vår hemsida ligger kvar där om ni skulle vara intresserade av att ta del av dem. Jag skulle gärna vilja rekommendera en artikel i tidningen Filter om Håkan Hellström - Den ofrivillige hämnaren. Här beskrivs hur Håkans lärare introducerade något han kallade för Dikttoppen för att få eleverna intresserade av lyrik. Eleverna fick lämna in dikter anonymt och dessa texter blandades med klassiska dikter. Läraren menar att Håkans dikter i regel alltid slog de traditionella lyrikerna och modernisterna. Men artikeln handlar också om Hellströms utanförskap i tonåren och att viljan till revansch varit en stor drivkraft i hans konstnärskap. Den här artikeln blev min ingång till föreställningen Yvonne. En annan intressant artikel från GP handlar om nätmobbing av en flicka som är med i en reklamfilm. Denna nätmobbing pågår just nu i en facebookgrupp som har 48.000 medlemmar. Hoppas ni kan få lite inspiration från detta handledningsmaterial, vare sig ni fördjupar er i hur en föreställning blir till eller om ni gör en djupdykning i moralfilosofi och socialpsykologi. Varmt välkomna till Backa Teater. Vi ses i vimlet! Hitta till oss: Båt Älvsnabben, Älvsnabbare Hållplats Lindholmspiren Buss 16, 30, 31, 99 m fl Hållplats Lindholmen Skolbiljetter och info. 031 708 71 01

MEDVERKANDE LÄRARHANDLEDNING YVONNE FILIP Peter Viitanen CYPRIAN David Fukamachi Regnfors IZA Marall Nasiri CYRYL Alexander Salzberger MARGARETHA Maria Hedborg IGNACY Lars Väringer INOCENTY PO Gerhard Larsson YVONNE Emelie Strömberg Premiär 5/3 AV witold gombrowicz och unga människor i göteborg regi och bearbetning mattias andersson SCENOGRAFI & KOSTYM ulla kassius MASK LINDA BOIJE AF GENNÄS LJUS TOMAS FREDRIKSSON LJUD kenneth kling DRAMATURG Lucia Cajchanová

OM WITOLD GOMBROWICZ Witold Gombrowicz var en polsk författare född 1904 i Małoszyce norr om Kraków. Gombrowicz räknas till de största namnen inom den absurda litteraturen och teatern och skrev noveller, pjäser och självbiografiska verk. Witold fick en katolsk uppfostran och studerade för privatlärare och i en aristokratisk katolsk skola i Warsawa. Han studerade precis som sin far juridik men erkände senare att han inte hade något intresse av studierna. En tid studerade han också filosofi och ekonomi i Paris men han försummade studierna även där och när hans far drog in hans underhåll utbildade han sig till advokat i Warsawa. Här började han besöka olika litterära caféer och hans skrivande tog nu fart på allvar. Vid krigsutbrottet 1939 lämnade han Polen och levde sedan i exil i Buenos Aires under knappa omständigheter. Först under 60-talet fick han internationellt genombrott som författare och återvände då till Europa där han senare dog 65 år gammal.(wikipedia, NE) OM ABSURDISM Absurdismen är en strömning inom litteraturen och teatern främst efter andra världskriget, vilken gestaltar tillvarons meningslöshet, bl a genom farsinslag. Den utgår från existentialismens analys av det absurda, men ger ingen positiv lösning på absurditetens problem. Den absurda teatern anknyter till dadaismen och surrealismen. (NE) OM YVONNE Yvonne, prinsessa av Burgund, skrevs 1938 men känns fortfarande som en modern pjäs som tar upp frågeställningar om identitet, makt, vilka val vi gör i livet och gruppmekanismer. I originalversionen utspelar sig handlingen i en aristokratisk hovmiljö där prins Filip en dag plötsligt bestämmer sig för att gifta sig med en ful och enkel flicka av folket. När Filip avslöjar för kungen, drottningen och hovet att han ska gifta sig med Yvonne tycker de först att det är ett smaklöst skämt, eftersom hon betraktas som en totalt olämplig fästmö för prinsen. Men snart spelar alla med i Filips nyckfulla spel, speciellt som Yvonne visar sig vara ett tacksamt offer som vare sig bryter ihop eller ger igen när hon mobbas. Filip känner sig först nu, tillsammans med Yvonne, som en överlägsen, mäktig och framgångsrik prins. Alla börjar misstänka att prinsen förlovat sig med Yvonne för att driva med just dem och till slut börjar hennes tysta tafatthet provocera omgivningen allt mer. Hon väcker känslor som resulterar i att alla tvingas se sina egna brister och sitt inre mörker. I Backa Teaters uppsättning ligger man nära originalversionen bortsett från att Yvonne inte är en ful flicka - hon passar bara inte in i mallen av hur man ska vara och att handlingen inte utspelas vid hovet. Platsen för dramat är istället en exklusiv barmiljö där Filip hänger med sin familj och sina vänner. Till föreställningen har också infogats texter från unga människor om ensamhet, hat och revansch.

FRÅN IDÉ TILL PREMIÄR Kanske vill du som lärare förbereda dina elever för teaterbesöket genom att berätta lite om hur det går till när man sätter upp en pjäs på en teater. Här kommer en kort beskrivning av vår arbetsprocess från idé till premiär. Har eleverna tillgång till datorer kan de gå in på vår hemsida www.backateater.se under Vadå teater? för att läsa själva och titta på bilder. Idé & manus Hur går det egentligen till när vi bestämmer vilka pjäser som ska spelas på Backa Teater? Det finns inget enkelt svar på den frågan, idéer till pjäser kan uppstå på många olika sätt. Det är vår konstnärlige ledare som är den som är ytterst ansvarig för vilken repertoar vi har. Under ett år försöker vi spela föreställningar för olika åldersgrupper och därmed också olika sorters pjäser. Kanske utgår man från en tematik som är intressant, eller så anlitas en regissör som vill sätta upp en särskild pjäs. Kanske beställer man en helt nyskriven pjäs eller så bearbetar man en klassiker. När man väl har bestämt sig sätter planeringsarbetet igång för regissören, scenografen och producenten. Regi Första gången hela teamet som ska arbeta med en föreställning träffas, kalllas kollationering. Det är ett startskott för repetitionerna och också det tillfälle då regissören berättar om sina idéer och visioner tillsammans med scenografen. Regissören är den person som har det övergripande ansvaret för uppsättningen, är den som leder repetitionerna och har sista ordet i alla beslut. Repetitioner En repetitionsperiod brukar vara ungefär 8-12 veckor. Det är först under de sista 3-4 veckorna som man repeterar på scenen. Innan dess har tekniken fullt upp med att hänga lampor, rigga ljud, bygga scenografi och få ordning på all rekvisita. Det är också då som skådespelarna kan börja repetera med mask och kostym. De sista två veckorna brukar vara intensiva. Då ska allt finslipas och samköras. Dels har vi tekniska genomdrag, dels har vi genomdrag för publik. Och på genrepet, dagen innan premiären, ska allt vara just så som regissören tänkt sig. Scenografi Arbetet med att bestämma hur scenen ska se ut börjar oftast med att scenografen och regissören först diskuterar vad de vill berätta med pjäsen samt vilken miljö och tidsepok pjäsen ska utspelas i. Planering När man har kommit fram till hur scenografin ska se ut lämnar scenografen ritningar och en modell i skala 1:50 där man kan se exakt hur det kommer att se ut på scenen när det är klart.

Scenografen för också samtal med producent och teknisk personal om hur man på bästa sätt kan lösa de tekniska problem som eventuellt kan uppstå. När modellen är klar görs också en teknisk kontroll så att det inte finns några risker för skador hos publik och personal, att utrymningsvägar inte blockeras och att det inte finns några brandfarliga material. Därefter sätter vi igång byggandet. Byggdags Scenteknikerna börjar förbereda scenrummet genom att tex måla golvet, hänga upp tyger och bygga upp publikläktaren. Ska det skickas upp eller ner tunga saker i taket hängs motorer upp, är det lätta saker som ska höjas och sänkas kan man använda linor och block. Om det ska regna, snöa eller falla löv från taket, förbereder man det och ibland måste man konstruera nya maskiner för att lösa en del tekniska önskemål från regissör och scenograf. Ljus Parallellt med tillverkningen börjar ljusdesignern att skissa på hur ljuset ska bli, detta sker också i samarbete med scenograf och regissör. En ljusritning tas fram där alla strålkastare specificeras; hur många profiler, fresneller, flodljus och följespotar som ska användas, var de ska hänga och vilka ljusfilter de ska ha. Ibland måste man också tillverka speciallampor som exempelvis kan sitta inne i dekoren. Kanske vill man använda projiceringar av bilder och filmer på scenen och då tar ljusdesignern även fram dessa. Ljud Ljuddesignern börjar också arbeta utifrån de förutsättningar som pjäsen och regissören anger. Var ska högtalarna hänga, ska det vara livemusik, inspelad musik eller båda delarna, ska man använda sig av ljudeffekter osv. Rekvisita Rekvisitören tar fram de möbler, mattor, böcker, porslin, och prylar som kommer att behövas i pjäsen. Alla saker som syns på scenen har en funktion och är noga utvalda i samråd med regissör och scenograf. Mask & peruk Maskören arbetar med mask och peruk som är ett samlingsnamn för ett arbetsområde som bl a innefattar sminkning, tillverkning av masker, peruker eller lösa hårdelar (mustascher, polisonger eller löshår), och frisörarbete som klippning och färgning. Maskören måste förhålla sig till vilken tidsepok pjäsen ska utspelas i och om man ska man jobba med frisyrer som är tidsenliga eller med mer abstrakta uttryck? Kanske ska skådespelarna ha silverperuker och tokiga näsor eller vara helt vitsminkade med badmössor!

Kostym Kostymerna som skådespelarna och musikerna ska ha tas antingen fram av scenografen eller en speciell kostymör som bara jobbar med kostym. Scenografen/kostymören bestämmer om man ska köpa nya kläder, tillverka kostymer i syateljén eller leta efter begagnade kläder i kostymförråd eller i secondhandbutiker. Marknadsföring Annonser, brev, direktreklam, spårvagnsreklam, twitter, trailer, affischer, utbudsträffar, flyers, provpublik, hemsidan, artiklar i tidningar, facebook... Listan kan göras lång över alla kanaler som används för att marknadsföra en teaterföreställning. Alla insatser samordnas i en kampanjplan. Kampanjtexten och kampanjbilden skapar en identitet för pjäsen och används i allt kommunikationsmaterial. Dessutom ska varje pjäs få en plats i teaterns sammanlagda marknadsföring - det ska synas att pjäsen spelas just på Backa Teater. Men viktigast av allt är om publiken är nöjd med vad de sett hos oss och ryktet går att det här får man inte missa! Fundera Hur skulle scenografin kunna se ut om man utgår från att en föreställning utspelas i slottsmiljö under 1850-talet, 1950-talet eller 2011? Låt eleverna fundera över vilka val man behöver göra gällande rekvisita, kostym, mask och peruk.

EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Mobbing Att det är fel att mobba någon lär vi oss redan på dagis. Ändå förekommer det mobbing överallt, både i skolor och på arbetsplatser. Vad är det egentligen för mekanismer som sätter igång mobbing? En förklaringsmodell utgår ifrån ett biologiskt perspektiv där man menar att precis som hos djuren finns det en rangordning bland människor och att den som är svag och avvikande hamnar längst ner i hierarkin. En psykologisk förklaring är att mobbing beror på mobbaren och den mobbades personlighet. En socialpedagogisk förklaringsmodell handlar om gruppklimat och gruppsammansättningen. Läs mer: CRONLUND, KATRI Lev i tiden Psykologi för gymnasiet Bonniers 2010 BUNKHOLDT, VIGDIS Lärobok i psykologi Studentlitteratur1991 Utdrag från Yvonne Filip: - Men det är verkligen sant, Cyprian...Hon ser faktiskt ut precis som vem som helst av dom tjejer vi brukar hänga med. Varför blir inte dom utsatta och trackade då? - Visst ser hon inte annorlunda ut än tjejerna vi alltid brukar ha omkring oss? Varför blir just du syndabock, hackkyckling? Har det blivit en vana, ett mönter? (...) Yvonne: -Det börjar alltid om igen, med allt och alla...det är alltid så. Filip: Om och om igen? Cyril: -Det är ditt eget fel, ditt mähä där! Upp med hakan! Yvonne: (håller tyst) Cyprian: - Hon behandlar oss som idioter! Cyril: -Men det kan ju inte ha varit så från början? Varför är du rädd för människor? Därför att dom är dumma mot dig! Och varför är de dumma mot dig? Därför att du är så djävla rädd! Men vad kom först, när började det här med dig, vem var det egentligen som började? Yvonne: (håller tyst)

Grupptillhörighet Människor rättar sig efter de uppfattningar som finns i en grupp eftersom man strävar efter att vara accepterade av andra och inte vill riskera det med att uttrycka avvikande åsikter. Att identifiera sig med en grupp innebär att man gör gruppens normer och värderingar till sina egna och att man känner lojalitet med gruppen. Det man kan iaktta i en grupp är att människor bevakar varandra för att se om någon törs vägra eller göra uppror, om det är något man upplever som felaktigt, och att man därefter ansluter sig till den ståndpunkt som verkar vara majoritetens. Skuld och skam Antropologer skiljer mellan skam- och skuldkulturer. I en skuldkultur är varje människa ansvarig för sina handlingar. Skuld är alltid relaterad till en norm, som man i gruppen anser vara sann och god. Att bryta mot normen upplevs som fel och ondskefullt. Skulden, när någon bryter mot normen, faller över individen själv till skillnad från skamkulturen, där skulden då faller över den grupp som individen tillhör. Påverkan och lydnad Lydnad är en samhällelig företeelse som intresserar socialpsykologer. Lydnad förknippas ofta med något positivt, men under vissa omständigheter kan lydnad utvecklas till något negativt. Både inom socialpsykologin och moralfilosofin diskuteras ofta hur långt en människa kan gå när det gäller att lyda order. Förintelsen är ju ett exempel på att människor som i vanliga fall aldrig skulle kunna utföra sådana grymma och omoraliska handlingar i efterhand rättfärdigade sig med att de bara lydde order. Att lyda en auktoritet är något de flesta får lära sig redan som barn, och i vissa yrken är det en norm. Hela den militära apparaten bygger på principen att man ska utföra sin överordnades order, annars skulle det snart utbryta kaos. Att vägra lyda en order från sin chef eller en annan auktoritet innebär att man ifrågasätter dennes kompetens. Det har naturligtvis hänt att soldater vägrat utföra order i krig utifrån moraliska och religiösa aspekter men de allra flesta väljer att lyda order för att inte själva råka illa ut. OM PSYKOLOGISKA EXPERIMENT Milgram experimentet Det mest kända experimentet som gjorts gällande lydnad är The Milgram experiment som utfördes av psykologiprofessorn Stanley Milgram vid Yale University. Försökspersoner fick veta att de skulle delta i ett experiment om inlärning som forskningsassistenter där de fick rollen som lärare. En annan person som också låtsades vara forskningsassistent fick rollen som elev. Om eleven inte kunde svara på en fråga från läraren skulle denna straffa eleven med en stöt på 15 volt. För varje fel ökades spänningen med 15 volt. Trots att eleven tydligt visade att han kände stark smärta fortsatte läraren att höja styrkan eftersom försöksledaren gav order om det. I verkligheten fick eleven naturligtvis ingen stöt utan låtsades bara att det gjorde ont. Efteråt rättfärdigade lärarna sitt handlande med att de bara gjort vad de blev tillsagda att göra av försöksledaren. Kolla klipp: www. youtube.com THE milgram experiment The asch experiment eller confirmity stanford prison experiment The bystander effect MFL

Asch experimentet I början av 1950-talet gjorde den amerikanske socialpsykologen Solomon Asch ett uppmärksammat experiment i ett antal grupper. Det handlade om att bedöma om en av tre linjer var lika lång som en ensam linje, med en given längd. I varje grupp fanns ett tiotal personer. Alla utom försökspersonen fick instruktioner om att ge ett felaktigt svar när de tillfrågades om vilken linje som var lika lång som den ensamma linjen. Den oinvigda i gruppen fick ge sitt svar sist av alla. I tre av fyra fall gav försökspersonen samma svar som de övriga i gruppen trots att det var uppenbart fel. De blev påverkade av gruppen och osäkra på vad de faktiskt såg och ville inte avvika från gruppen. SPE Stanford Prison Experiment Stanford prison experiment var ett socialpsykologiskt experiment som genomfördes vid Stanford University 1971 av en grupp forskare ledda av Philip Zimbardo. Syftet med experimentet var att studera hur människan agerar i fångenskap och hur sociala roller påverkar ens beteende. Deltagarna blev slumpmässigt utsedda till antingen fångar eller fångvaktare i ett tillfälligt fängelse i universitetets källare. Det visade sig att deltagarna snabbt anpassade sig till sina givna roller som fånge eller fångvaktare. En tredjedel av fångvaktarna bedömdes ha genuint sadistiska tendenser, och många av fångarna kom att finna sig i att bli förnedrade. Under experimentets andra dag revolterade dock fångarna. Experimentet gick snabbt överstyr och fick avbrytas på den sjätte dagen, vilket var tidigare än planerat. Abu Ghrabi Efter skandalen i Abu Ghrabi-fängelset i Irak 2004, där amerikanska fångvaktare förnedrat fångar, skrev Philip Zimbardo om detta och drog paralleller till sitt experiment i boken The Lucifer Effect: Understanding How Good People Turn Evil (2007). Zimbardos slutsats är att det inte är några dåliga äpplen som orsakar ondska. Han menar att det är korgen som äpplena ligger i som skapar en miljö där grymheter och sadism frodas. The Bystander Effect / Åskådareffekten Ansvarsspridning (diffusion of responsibility) innebär att människor i en folksamling har en tendens att tillåta saker som de inte alls skulle acceptera om de var enskilt ansvariga. Individens känsla av eget ansvar tycks försvinna, helt enkelt på grund av andra människors närvaro. Många experiment har gjorts som visar att det är väldigt få som ingriper om de ser att någon ligger ner och har ont på en offentlig plats. Gruppen, dvs alla andra som bara går förbi, blir den viktiga identiteten och därmed accepteras irrationella beslut. Så fort en person stannar och hjälper till ansluter sig däremot många på en gång, man blir då medlem i denna grupp istället.

MORALFILOSOFI Många filosofer och tänkare har funderat mycket på det här med ont och gott, individens ansvar och vilka val man gör i livet. Här har vi samlat några filosofer och tänkare från Aristoteles till Ann Heberlein. Sokrates född ca 470 f Kristus Hävdade att ingen gör det onda med avsikt eftersom varje människa vill leva ett gott liv och onda handlingar blir till hinder för det. Platon född 427 f Kristus Beskriver den ondsinte som en som finner glädje i sin nästes lidanden. Aristoteles född 384 f Kristus Ansåg att moral handlar om att utforma sitt liv så att det i samverkan med andra i ett välordnat samhälle, skapar lycka, välmåga och harmoni. Läs mer: H. SVENDSEN, LARS FR. Ondskans filosofi Natur o Kultur 2004 BAUMAN,ZYGMUNT Auschwitz och det moderna samhället, Daidalos 1991 HEBERLEIN, ANN Det var inte mitt fel! Om konsten att ta ansvar, Ica 2008 FREDRIKSSON,GUNNAR 20 filosofer Nordstedts Förlag 1994 Jean-Jacque Rousseau född 1712 Menade att alla försöker göra gott både den gode och den onde, men den onde försöker göra gott mot sig själv på den andres bekostnad. Emanuel Kant född 1724 Ansåg att all ondska härrör från människorna, och varje människa har själv ansvar för att ha gjort sig god eller ond. Det finns inga yttre orsaker som utan vidare bestämmer våra handlingar och attityder. Han fördömer i stort sätt skadeglädjen därför att den står i motsats till den kärlek till nästan som vi bör känna och han beskriver skadeglädjen som omänsklig och djävulsk. Sören Kirkegaard född 1813 Hävdade att den människa som intagit det estetiska förhållningssättet till världen har valt att frånsäga sig allt vad moral och förpliktelser heter, och egentligen valt att inte välja, utan istället inriktat sitt liv enbart på njutning - ett leverne som med tiden dock kommer att leda till manipulation, förställning och inre nöd. Friedrich Nietzsche född 1844 Påstod att viljan till makt är universell och att gå till rätta med den är lönlöst. Det gäller att acceptera livet som det är, hårt och grymt, och göra det med glädje, som på lek. Zygmunt Bauman född 1925 Bauman har funderat omkring ondska och individens ansvar och fria val i relation till Förintelsen och anser att då fodrade det rationella försvaret av ens egen överlevnad att man inte motsatte sig den andres undergång. Men han menar att trots allt är ondskans herravälde på jorden vare sig ofrånkomligt eller oundvikligt och det som förhindrar detta är de få enskildas val. Det spelar ingen roll hur många människor som valde den moraliska plikten framför självbevarelsens rationalitet det som spelar roll är att några gjorde det.

Lars Fr. Händel Svendsen född 1970 Människan är en varelse som har förmåga att reflektera över vem hon är och vem hon bör vara, och hon har förmåga att välja. Vi blir inte strikt formade av vår livsmiljö, även om den begränsar det möjliga handlingsutrymmet. Människan är fri, och det innebär att hon alltid kunde ha handlat annorlunda. Fundera Om man utgår från att olika människor har olika handlingsutrymme eller möjligheter om de ställs inför ett val. Hur skulle det handlingsutrymmet kunna beskrivas för Filip respektive Inocenty? Och stämmer det att man alltid kunnat handla annorlunda? Ann Heberleine född 1970 Heberleine anser att när det gäller det egna ansvaret i relation till att ha blivit utsatt för våld och kränkningar handlar det om att återerövra den egna autonomin och självrespekten- uppfattningen om sig själv som en person med möjlighet att styra och kontrollera sitt liv, sina val och sina handlingar. Att påstå att offer är helt utan ansvar, aningslösa och naiva kan i själva verket vara lika kränkande som att anklaga dem för deras viktimisering. En människa med låg uppfattning om det egna värdet kan betrakta en kränkning som en bekräftelse på sitt obefintliga värde - om hon alls uppfattar att hon blivit kränkt. Fundera Har Yvonne något ansvar för att göra någonting åt det faktum att hon mobbas? Vilka olika valmöjligheter har hon och varför väljer hon att stanna kvar, trots att hon förnedras?

OM GRUPPTRYCK OCH MOBBING Det finns många bra filmer och böcker som kan användas som diskussionsunderlag om man vill fördjupa sig i ämnet. Här kommer några förslag: Romaner Gardell, Jonas, En komikers uppväxt, Norstedts 1992 Golding William, Flugornas herre, Bonnier 1990 Filmer Ondskan (Mikael Håfström) efter en roman av Jan Guillou * De ofrivilliga (Ruben Östlund)* Armadillo (Januz Metz) * Hata Göteborg (Robert Lillhonga)* Döda poeters sällskap(tom Schulman)* * Med filmhandledning utgiven av Svenska Filminstitutet OM FILOSOFI Svendsen, Lars Fr H Ondskans Filosofi, Natur och Kultur 2004 Bauman, Zygmunt Auschwitz och det moderna samhället, Daidalos 1991 Heberlein Ann, Det var inte mitt fel! :om konsten att ta ansvar, Ica 2008 Heberlein Ann, En liten bok om ondska, Bonnier 2010 OM PSYKOLOGI Cronlund, Katri, Lev i tiden. Psykologi för gymnasiet, Bonniers 2010 Bunkholdt, Vigdis, Lärobok i psykologi, Studentlitteratur 1991 OM MORAL, ALLVAR OCH ÅSKÅDARENS ROLL Andersson, Roy, Vår tids rädsla för allvar, Filmkonst& Roy Andersson 1992 Andersson, Roy mfl, Lyckad nedfrysning av Herr Moro Spelar roll - Åskådaren undersöks ( www.levandehistoria.se) Tidning utgiven av Forum för Levande Historia om civilkurage och hur det går till när normer förskjuts och människor väljer att titta bort och förhålla sig passiva. ARTIKLAR Den ofrivillige hämnaren- om Håkan Hellström, Filter okt/nov 2010 Näthat stoppade film-om nätmobbing, GP 26 feb 2011