Teater 23 har stöd av Statens Kulturråd, Malmö Stad och Region Skåne.

Transkript

1 TEATER 23 Teater 23 är en av Sveriges äldsta fria teatrar som gör teater för barn och ungdomar såväl i Malmö som på turné runt om i Sverige. Vi ska göra föreställningar som håller hög kvalité i alla led och erbjuda en fullkomlig teaterupplevelse oavsett spelplats. Teater 23 är ett konstnärligt arbetskooperativ där vi tillsammans bestämmer vilka pjäser vi ska göra och hur verksamheten ska drivas. Teater 23 startade 1958 i en gammal ombygd kolkällare på Södra Förstadsgatan 23 och bestämde att döpa teatern efter nummret på adressen. På 70-talet flyttade teatern ut till stadsdelen Kirseberg, men har sedan 1998 sin hemadress på Djäknegatan 7 i centrala Malmö där vi spelar våra pjäser för Malmös barn och unga. Teater 23 har stöd av Statens Kulturråd, Malmö Stad och Region Skåne. Tack till Backa Teater/Göteborgs Stadsteater AB

2 VADÅ TEATER? - En liten handbok om hur man skapar teater

3

4 Liten teaterordlista På en teater finns det gott om pundare, byxor och fonder. I vår teaterordlista hittar du fler saker och uttryck som används på teatern. Akt del av pjäsen Attribut specialgrejer, till exempel avhuggna kroppsdelar eller knivar som blöder Black när allt ljus släcks på scenen Blackout när skådespelarna helt tappar bort vad de ska säga eller göra Byxa tyg som hänger på sidorna av scenen som skådespelarna kan stå bakom innan de ska in på scenen Dekor scenens utformning, samma sak som scenografi Dialog när två eller flera skådespelare pratar med varandra i en scen Dramaturgi konstnärlig rådgivning, textbearbetning och analys Filter sätts framför lamporna så att man kan få olika färg på ljuset Foajé där publiken är innan de får gå in till föreställningen Fond den del av dekoren som täcker bakväggen av scenen Följespot en lampa som man riktar in för hand för att följa en skådespelare eller sak som rör sig på scenen Gradäng en läktare där publiken sitter Intäckning tyg som täcker in väggarna på scenen Kollationering den gemensamma starten för alla som arbetar med en produktion och start på repetitionerna Koreografi hur man skall röra sig på scenen, oftast i dans men kan också finnas i teaterpjäser Kostym skådespelarnas kläder på scenen kallas för kostym oavsett om det är en klänning eller bara underkläder Kuliss flyttbar del av scenografin Monolog en skådespelare som framför en text ensam Passning när scenteknikerna flyttar kulisser, dekor eller rekvisita under föreställningen Patinering gör så att kostym eller dekormålning ser sliten och använd ut, eller t.ex blodig och blöt Pundare en järntyngd som man använder för att hålla kulisserna på plats Regi att bestämma vad skådespelarna skall göra på scenen, och ha en övergripande idé om pjäsen Rekvisita alla lösa saker som finns på scenen som skådespelarna använder Repetition när man övar in föreställningen innan man börjar spela den för publik Ridå draperiet som döljer scenen innan, under och efter föreställningen Rå stång som hänger i taket ovanför scenen där man kan hänga lampor, tyg eller föremål Salong där publiken sitter och tittar på pjäsen Scenerier hur skådespelarna rör sig på scenen Scenografi scenrummets utformning Sufflering när skådespelaren tappat bort sig och får hjälp av sufflösen att komma ihåg sina repliker

5 Musik och ljud Ljuddesignern, som sätter samman ljudbilden och kommer med förslag på hur det slutliga resultatet ska låta, börjar sitt arbete utifrån de förutsättningar som pjäsen och regissören anger. Arbetet med att göra teatermusik/ljud är ett ständigt sökande efter musikaliska uttryck som kan fungera i föreställningarna. Det gäller för ljuddesignern att tillsammans med regissör och skådespelare hitta en form som fungerar i helheten. Var ska högtalarna hänga, ska det vara live-musik, inspelad musik eller båda delarna, ska vi använda oss av ljudeffekter osv. Mycket av teatermusiken är specialkomponerad musik för just den föreställning som spelas, men det kan också vara viktigt att spela kända musikstycken och dagens hits för att markera tidsepok eller för att ge publiken möjlighet till identifikation. Musiken skapar också stämning, den gör oss lugna, arga, glada eller upprörda. Musiken går rätt in i magen och hjälper oss att öppna våra sinnen för innehållet i föreställningen. Men musiken är naturligtvis också en konstupplevelse i sig själv. Marknadsföring Skyltfönster, affischer, foto, annonser, nyhetsbrev, facebook, twitter, trailer, utbudsdagar, flyers, provpublik, hemsidan, artiklar i tidningar... Listan kan göras lång över alla kanaler som används för att marknadsföra en teaterföreställning. Vår marknadsförare gör en marknadsföringsplan med alla de insatser som ska göras och hur mycket allt får kosta. En grafiker tar fram en bild och en logga till pjäsen som ger pjäsen en egen profil som kan användas på flera olika sätt. När premiären börjar närma sig bjuder vi in pressen så att de kan skriva om föreställningen innan den har premiär. Vid premiär är det viktigt för oss att recensenter kommer och skriver analyserande recensioner om föreställningen tycker de om vår pjäs är det toppen! Men viktigast av allt är om publiken är nöjd med vad de sett hos oss och ryktet går om att det här får man inte missa!

6

7 Planering När man har kommit fram till hur scenografin ska se ut lämnar scenografen ritningar och en modell där man kan se exakt hur det kommer att se ut i full skala när det är klart. Scenografen för också samtal med producent och teknisk personal om hur man på bästa sätt kan lösa de tekniska problem som eventuellt kan uppstå. När modellen är klar görs också en teknisk kontroll så att det inte finns några risker för skador hos publik och personal, att utrymningsvägar inte blockeras och att det inte finns några brandfarliga material. Därefter sätter vi igång byggandet. Ljus Parallellt med repetitioner och arbetet med scenografin börjar ljusdesignern att skissa på hur ljuset ska bli, detta sker också i samarbete med scenograf och regissör. En ljusritning tas fram där alla strålkastare specificeras; hur många profiler, fresneller, flodljus och följespotar som ska användas, var de ska hänga och vilka ljusfilter de ska ha. Ibland måste man också tillverka speciallampor som exempelvis kan sitta inne i dekoren. Kanske vill man använda projiceringar av bilder och filmer på scenen och då tar ljusdesignern även fram dessa. Rekvisita Rekvisitör/attributör tar fram de saker som kommer att behövas i pjäsen så som t.ex; leksaker, dockor, hattar, kastruller, klockor mat, böcker, porslin, tavlor m.m. Ibland så krävs det att man specialtillverkar en del saker, exempelvis flygande fåglar, talande påsar, hoppande delfiner, blodfläckar som försvinner eller vad det nu kan vara som pjäsen behöver. Mask Sminkning, tillverkning av masker, peruker eller lösa hårdelar som t.ex mustascher, polisonger eller löshår - allt detta brukar benämnas som mask och peruk och är en maskörs arbetsuppgifter. Här gäller det att prata ihop sig med scenografen och kostymören för att idéerna ska stämma överens med föreställningsidén. Vilken tidsepok är det, ska man jobba med frisyrer som är tidsenliga eller ska man arbeta med mer abstrakta uttryck? Kanske ska skådespelarna ha silverperuker och tokiga näsor eller vara helt vitsminkade med badmössor! Kostym - nytt eller begagnat Kostymerna som skådespelarna ska ha tas antingen fram av scenografen eller en speciell kostymör som bara jobbar med kostym. Scenografen/kostymören bestämmer om man ska köpa nya kläder, tillverka kostymer av en skräddare eller leta efter begagnade kläder i kostymförråd eller i second-handbutiker. Här gäller det samma som för mask. Ska man vara tidsenlig eller arbeta med abstrakta kostymer. Kanske ska någon spela djur, troll eller älva och hur ska det se ut i såfall?

8 Idé och manus Hur går det egentligen till när man bestämmer vilka pjäser som ska spelas? Det finns inget enkelt svar på den frågan, idéer till pjäser kan uppstå på många olika sätt. Vi spelar föreställningar för olika åldersgrupper och därmed också olika sorters pjäser. Kanske utgår man från en tematik som är intressant, eller så anlitas en regissör som vill sätta upp en särskild pjäs. Kanske beställer man en helt nyskriven pjäs eller så bearbetar man en klassiker. Vad ska vi spela? Manus till pjäser beställs från olika förlag där dramatikernas texter finns, men det kan också hända att någon skickar in ett manus eller en idé till ett manus till vårt dramaturgiat som tycker det är så bra att man bestämmer sig för att jobba vidare med det. Produktionen Det finns många olika funktioner som ska samarbeta och samordnas för att en teaterföreställning ska bli till. Ljud, ljus, kostym, mask, scenteknik, administration. Och så regissören och skådespelarna förstås. Förberedelser Produktionsarbetet börjar egentligen mycket tidigare än alla andra delar. Det kan till och med börja innan vi ens vet vad vi ska sätta upp. Som så ofta börjar det med pengar. Teaterns budget är uppdelad i smådelar, en till varje pjäs vi ska göra. En stor del av pengarna är löner till de som jobbar hos oss och en annan stor del är produktionskostnader, d.v.s hur mycket pengar varje avdelning får för varje pjäs. En pott till scenografen, en till ljuset, en till rekvisitan osv. I samband med det här arbetet bestämmer vi också hur många pjäser vi ska göra under året och när de har premiär. Nästa steg är att förbereda produktionsperioden för den pjäs som ligger närmast i tid. Då bestämmer vi alla stora hållpunkter i planeringen, bla när scenografimodellen ska vara levererad, när repetitionerna börjar, när scenografin ska vara klar och ungefär när vi ska få besök av provpublik. Startskottet Första gången som hela teamet träffas kallas kollationering. Det är ett startskott för repetitionerna och också det tillfälle då regissör, scenograf och andra inblandade berättar om sina idéer och visioner med uppsättningen. Ofta har alla andra avdelningar redan börjat arbeta med sina olika delar i produktionen. En repetitionsperiod brukar vara ungefär 5-8 veckor beroende på hur lång och stor pjäs det är. Vi brukar försöka bygga scenografin innan repetitionsstart så vi kan börja repa direkt i dekoren. Tiden på scen delas därefter upp mellan repetitioner för skådespelarna och teknikerna så de kan hänga ljus, sätta upp högtalare och fixa alla tekniska delar i föreställningen. Intensivt på slutet De sista två veckorna brukar vara intensiva. Då ska allt finslipas och samköras. Dels har vi tekniska genomdrag, dels har vi genomdrag för publik. Och på genrepet, dagen innan premiären, ska allt vara på plats. Sedan börjar en ny fas. Premiär, recensioner, publikmöten och en spelperiod. Alla våra föreställningar spelas även på turné vilket innebär att vi lastar in hela scenografin, tekniken, skådespelarna, teknikern och gradängen i vår minibuss. Sen åker vi runt i landet för att spela på skolor, bibliotek, kulturhus eller liknande för de barn som inte har möjlighet att komma till teatern. Därför finns våra föreställningar i ca 1,5 år så vi både hinner spela i Malmö och på turné. Scenen Arbetet med att bestämma hur scenen ska se ut i en föreställning börjar oftast med att scenografen och regissören diskuterar vad de vill berätta med pjäsen och pjäsens miljö och tidsepok.