Bakgrund: Case Study. Lunds Musikteater & Den Bästa av Världar. Medverkande. Folkets Park. Första tankar och möten

Transkript

1 Case Study Utbildning Projektplanering, teknisk planering Konstnärlig process Bakgrund: Lunds Musikteater & Den Bästa av Världar Den Bästa av Världar är en nyskriven musikal, inspirerad av Voltaires klassiker Candide. Musik; Joel Bexelius, Manus & text; Hugo Carlsson och Henrik Widegren. Regi; Ola Hörling, Scenografi; Malin Bosrup, Ljusdesign; Hans C Roupe, Kostymör; Fredrika Lilius, mask; Jenny Dellson samt Ljuddesign; Peter Dahlström. Urpremiär i Lund Folkets Park 29 februari Medverkande Lunds Musikteater står som huvudman för projektet. Detta är teaterns andra uppsättning. Deras mål är att årligen sätta upp en nyöversatt utländsk, eller helt nyskriven musikal i Lund. Det kreativa teamet och en del bärande positioner bakom scenen, samt de fyra ledande rollerna projektanställs med individuella tidsramar utifrån behov. Därutöver engageras ett antal amatörer både för att stå på scen och utföra diverse uppdrag kring scenen. De flesta av dessa har både utbildning och erfarenhet inom sina områden. Folkets Park Folkparken i Lund byggdes ursprungligen 1895 och var länge en central punkt för Lunds Arbetarrörelse och för Lundabornas dans och nöjesliv. Sedan nybyggnationen 1976, till ett mellanting mellan dansrotunda och multiarena helt utförd i betong, för idag huset en alltmer tynande tillvaro. Det talas från kommunens sida om totalrenovering eller rivning av lokalen. Första tankar och möten Jag blir kontaktad i november 2007 av producenten Mats Nilsson om att göra ljus till Den bästa av världar. Det låter som ett roligt och bra projekt som är värt att satsa på. Som ljussättare anser jag att det är viktigt att bli delaktig i produktionen på ett så tidigt stadium som möjligt. Jag skulle nästan vilja gå så långt som till att säga att det är detta som skiljer ljusdesign från belysning. Bara någon dag senare har jag mitt första möte med det konstnärliga teamet. Det känns som ett bra gäng med en hög energinivå, krav och visioner. Första mötet med lokalen som vi ska spela i känns också spännande. Det är alltid lika fantastiskt för mig att gå in i en ny och okänd lokal och ta in den känsla och de möjligheter som jag fångar upp i detta första möte. I ett antal möten med scenografen och därpå följande Hans C. Roupe Sidan

2 samspråk över nätet, utkristalliseras en bild av hur vi kan omvandla lokalen till en teater med allt vad det innebär av närhet, avstånd, avskildhet och fokus. Tidig scenskiss av scenografen Malin Bosrup. Utifrån dessa möten, manusläsande och genomlyssning av förlagor till musiken lägger jag en grundläggande plan för hur mitt ljusinstrument kommer att se ut och den teknik och tid som kommer att behövas till att utföra/genomföra denna vision (se nedan för hur min grundplanering för ljusteknik och arbetsföljd ser ut). Jag visste i detta skede att jag hade en ljusbordsoperatör och en följespotsförare men räknade lugnt med att ytterligare en person skulle tillkomma på följe. Teknikbehov och budget till Den bästa av världar. 2 st Följespot 1200W HMI ink.stativ 48 st PAR64 CP61 ink filterram 12 st PAR64 CP62 ink filterram 12 st Fresnell 1-1,2 kw ink filterram o barndoors 4 st Fresnell W ink filterram o bardoors 6 st lågvoltsramper 1 st Ljusbord Hog PC alternativt AVAB 10 st Martin MAC250 Wash (Wide Lens) alternativt Mac 600 (Wide lens) 6 st Martin Mac250 Entour (Standard Lens) alternativt Krypton 6 st taxar 2 st Dimmer 24 ch 1 st Dimmer 6 ch 1 st Hazer 1 st Rökmaskin 10 rullar Svart Gaffatejp kabel både REV 230V och CEE trefas längder spec senare kabel DMX längder spec senare Om inte ljusbordsoperatören känner sig säker på det ljusbord det blir behövs en halv dags grundläggande utbildning i detta för honom (och mig) hos teknikleverantören. Handkassa till att köpa: Färgfilter kan inte speca detta nu. Elkabel och lampor för fast installation i scenografi och tak Elskydd typ jordfelsbrytare, överspänningsskydd mm Det tillkommer alltid Övrigt oförutsett Totalt kanske skr Det finns alltid en risk att glödlampor går också. Detta läggs på fakturan vid slutet, så räkna med en extra kostnad på detta. Se till att det kommer med extraglödisar till allt. Dessutom måste vi ta beslut om det behövs pyroteknik/specialeffekter till tunnelbanebomben Dessutom behövs blåfärgat ljus bakom scen (ombytesplats) var det nu finns i lokalen samt notställsbelysning till musikerna om de som jag hoppas kommer att sitta på scen. Hans C. Roupe Sidan

3 Om det är möjligt ser jag gärna att det riggas upp en kamera med uppspelningsmöjlighet (skärm) för inspelning av repen när de börjar närma sig färdighet. Denna underlättar massor för mig vid den grundläggande ljussättningen innan den 15 februari. Sist men inte minst så behöver det byggas två stycken torn till följespotförarna. Ovanstående lista är med reservation för ändringar eller glömda detaljer. Önskad tekniktid i schemaplaneringen för tidsplanering för teknisk personal - gärna i anslutning till rep, före eller efter. 4 februari leverans av ljusteknik 4-8 februari riggning av el och bygge av följespot-torn 9-12 februari riggning inkl riktning och filtrering av armaturer februari programmering av positioner och grupper för ljussättningen februari ljussättning gärna två pass, en egen och en med regissör, scenograf, kostymör februari deadline kostym/scenografi/ljus, alla tre i stora drag 18 februari Tekniskt genomdrag akt I inkl allt - klädbyten, övergångar mm. 19 februari Tekniskt genomdrag akt II inkl allt - klädbyten, övergångar mm februari justering av ljus februari GENREP med publik - helst tre stycken februari finjustering av ljussättning efter genomdragen varje dag 29 februari PREMIÄR Utmaning: Målet är att i en lokal som har mycket att önska ur teaterperspektiv skapa en arenateater där publiken sitter runt 80% av scenen. Nästa utmaning är att takhöjden i lokalen inte är mer än knappa fem meter d.v.s. att lamporna kommer att hänga på någonstans kring fyra och en halv meters höjd och spelplatsen är tretton meter i diameter. Regissören och skådespelarna arbetar utifrån tanken att mitten av scenen är baksida, dvs att de ska ha ryggen hitåt som mot navet av ett hjul. Med ljuset arbetar jag utifrån tanken att det runt hela spelplatsen skall kännas som framåt, dvs att var man än sitter som publik skall man få aningen olika men lika bra ljus. Detta löser jag med att ringa in hela spelplanen med PARkannor var man som åskådare än sitter skall man känna sig delaktig i scenrummet genom att man har ljus ovanför huvudet. Jag filtrerar sedan dessa armaturer utifrån RGB principen för att kunna få samma färgblandning på hela spelplatsen. Dessutom tillför jag en symmetrisk hängning av fresneller runt hela scenen för att ge möjlighet till likvärdigt spelljus överallt. En fond kommer ändå att finnas i rummet. Den yta i lokalen som är tänkt som scen är svår att omvandla till publikplats. Dessutom behöver orkestern sitta någonstans och för ljus och scenografi är det en fördel att kunna arbeta med ett djup i rummet någonstans. Poängen är dock att denna fond inte får fungera som bak, dvs de som inte sitter med näsan i riktning mot fonden skall inte känna att de sitter på en dålig plats där spelet och scenbilden är riktad någon annanstans. Nästa egenskap som arenascenen medför är att det närmsta jag kan komma bakljus och sidljus för kontur och infärgning är PAR-kannorna som jag hela tiden återkommer till, allt för att inte blända publiken i onödan. De fungerar ju nämligen som bak och höga sidljus för vissa i publiken samtidigt som de fungerar för ton och infärgning för andra av åskådarna. Utöver dess ser jag till att även ha ett rejält täckande toppljus för kontur och infärgning. Här väljer jag att ha s.k. moving heads av både wash- och spotmodell, för att skapa rörlighet och föränderlighet i bilderna. Jag vet att regissören kommer att använda HELA lokalen för spel, d.v.s. även upp bakom publiken. Med både rörliga lampor och två följen är jag säker på att jag är väl förberedd för att täcka alla möjliga och omöjliga spelplatser. Hans C. Roupe Sidan

4 Till detta kommer det svåra med att jobba med en så rykande färsk musikal att musiken inte finns i färdig form förrän alldeles innan premiär. Det ger mig sämre möjlighet att förbereda när och hur många ljus-cuer som kommer att behövas i styckena. Förlagor till musiken och manus ger i en musikal endast stämningen inte när bilderna skall ändras då detta fungerar i samklang med och i takt med musiken. Bild från första besöket i lokalen. Vision: Vad gäller rummets form och potential som jag bär med mig från första mötet med lokalen är exempelvis alla stora aluminiumlampor som sitter osymmetriskt och oorganiserat i olika höjder i hela taket. Dessa bara måste jag använda mig av, naturligtvis som publikljus men även i föreställningen bl.a. som gatlampor i stads- och parkscenerna. De jag använder som spelljus sätter jag i smalstråliga PARglödisar i. Rummets form framhäver jag, som jag tidigare nämnt, utifrån tanken av att jag för att göra publiken och lokalen som en del av scenrummet genom att sätta PAR-kannor runt hela scenen på cirkusmanér, vilket gör att scenen just mer känns som en manege. Jag gör även upplevelsen av rymden i rummet större genom att jobba diagonalt med alla käglor, framförallt med vissa specialare (d.v.s. ljuskäglor speciellt avsedda för vissa scener). Jag låter alltså lamporna få jobba på så långa avstånd som möjligt. Då lokalen har ett parkettgolv måste ljuset arbeta mycket med infärgning. Det går dessutom aldrig att få det helt mörkt eftersom ett flertal stora nödskyltar reflekterar sig i parketten. Fördelen är att vissa färger fångas upp mycket bra i oljan som parketten är behandlad med (detta är dock olika från olja till olja och träslag mm, så kolla alltid). Denna effekt använder jag mig av både med washarna uppifrån och i de filter som jag använder i PARkannorna. Det övergripande målet med ljuset är att det ska skapa en spännande och vacker värld för publiken och skådespelarna att vistas tillsammans i. Åskådarna skall få en färgfylld och rörlig föreställning där de kan känna sig delaktiga i händelserna. Med delaktiga menar jag att de skall känna att de sitter nära händelserna - i samma rum, men inte att de skall tvingas ur rollen som åskådare. Konst tar tid och måste få tid att smälta, utvecklas och korrigeras. Den måste få möjlighet att visa upp ofullbordade uppslag bredvid fulländade utmejslingar, d.v.s. ha en dynamik. Ljuset skapas i stunden i rummet tillsammans med föreställningens alla materiella och ickemateriella delar. Precis som alla andra delar av ett verk tar tid att utveckla, förtydliga och förbättra, måste ljuset få tid för korrigering och justering. Att få tid till att skärpa till ljuset och göra Hans C. Roupe Sidan

5 ljusets berättelsebåge stringent är otroligt viktigt för mig. Därför är schemaläggning så att jag skapar denna tid, ett måste för min konstutövning. Schemat är också en del av min palett. Färg och idéskiss till ljuset i en scen ur Den Bästa av Världar. Lösning: I januari drar det i gång på allvar. Skådisarna börjar repa och jag börjar detaljplanera, både konstnärligt och tekniskt. Det blir ett antal möten både i verkligheten och över telefon och mail - med regissören, med ljusbordsoperatören som ska sättas in i mina visioner och planer och med teknikuthyrningsföretaget. Detta att ha en dialog med ljusbordsoperatören, att få honom eller henne att ta till sig idéer och mål med föreställningen och att förbereda denne på hur jag tänker är mycket viktigt. Det är ju denna person som måste kunna återge mina tankar kväll efter kväll hela spelperioden och dessutom måste ju det som sätts från kväll till kväll återges någorlunda korrekt för att ge mig möjlighet att korrigera och förfina. En lift sparar ofantligt mycket tid. Trots lift är två stegar igång hela riggtiden. När man går in i lokaler som inte är utformade för teater är fördelningen mellan praktik och konstnärlighet skevare än vanligt. I ett sådant här läge som med Folkets Park skulle jag säga Hans C. Roupe Sidan

6 att ljusdesign är åttio procent praktisk planering och tjugo procent konstnärlighet (eller det vi oftast tror att design är). Det praktiska innefattar allt ifrån att planera så att alla spelplatser har fullvärdig täckning till att publik och all inblandad personal (både på och av scenen) inte utsätts för onödiga risker p.g.a. ex. hänging, eldragning eller bländning. Det konstnärliga uttrycket är det som driver mig i mina val av vad jag vill förmedla med ljuset och hur ljussättningen skall ske. Däremot tar jag tacksamt emot de begränsningar och utmaningar som pjäsen, lokalen, scenografi och kostym mm skapar som ett välbehövligt motstånd i designprocessen. Problem är bara problem om de inte är definierade. Därför är jag också mycket noga att redan i schemaläggning beräkna tid för problemlösning. Eftersom det oftast inte är samma saker som strular från gång till annan så vet jag inte exakt var tiden kommer att behövas. Dock är säkert att sista veckan kommer ändå att vara full med saker som behöver ordnas till inför premiären, därför lägger jag tid för korrigering under näst sista veckan. För mig är det också viktigt att det finns tid och ork att skapa ända in i slutskedet. Som jag tidigare berört, är under de sista dagarna av ljusprogrammering som man kan skärpa till bilder, överbländnings- tider mm. Det är först då som föreställningen börjar bli ett verk. Slutgiltigt schema för teknikavdelningen med kontaktinformation till höger. För att få tiden att räcka till det konstnärliga är det viktigt att skapa sig en noggrann överblick för vad som kommer att behövas i produktionen. Det är också bra att se till att tekniken levereras på så sätt att man inte tvingas att arbeta i fel ordning. Man skall exempelvis först ordna riggpunkter och dra el och sedan hänga lampor. Man kan också spara mycket tid på att Hans C. Roupe Sidan

7 filtrera, sätta i gobo mm i lamporna i samband med att man riktar dem, på så sätt spar man en runda i taket. Om jag inte har rörliga lampor ser jag till att ha några kretsar och armaturer över till sista dagarna. Det sker alltid några förändringar i spelet under den tiden och det går mycket snabbare att hänga en ny lampa än att ändra om i hela riggen. Nedan ser ni min slutgiltiga teknikspecifikation. En väldefinierad sådan gör att jag tvingas gå igenom allt en extra gång för kontroll i samband med att jag skriver den. Dessutom går återlämnandet av tekniken till uthyrningsföretaget mycket enklare. Teknikspecifikation Den Bästa av Världar. Allt kom igång på bästa sätt men så råkade vi ut för en olycka. En av teknikerna tog ett felsteg och bröt armen. Så enkelt är det. Vi får med ljus och lykta börja leta efter ytterligare en tekniker som kan komma in med kort varsel. Detta gör att allt tar lite längre tid och vi kommer någon dag efter i planeringen men genom att flytta ljussättningen från måndagen den artonde till onsdagen den tjugonde februari (se schema - nu var jag oerhört tacksam att jag lagt in de två ljuskorrigeringsdagarna den näst sista veckan) löser vi det och sedan håller hela planeringen ihop igen. Premiären blir mycket lyckad och jag vill framhålla att alla inblandade gjorde ett fantastiskt jobb. Jag hörde inte något onödigt gnäll någonstans. Hans C. Roupe Sidan

8 Fördelar: En lokal som inte används till teater dagligdags känns som en större utmaning att gå in och jobba i. Det gäller bara att tänka på att allting tar längre tid i denna typ av lokaler än det gör på en inarbetad scen. Projektgrupper som samlas kring en specifik arbetsuppgift tar lite tid att få till ett fungerande team men samtidigt brukar människorna i en sådan organisation visa ett större engagemang och intresse för resultatet än vad som alltid är brukligt i fasta organisationer. För mig är det viktigt att man inte utnyttjar detta engagemang till att överutnyttja folk. Många klarar mycket under en kort period men när dagarna blir till veckor måste vi alla även få tid till att återhämta oss och hinna med att göra några andra saker än jobba. Detta gäller speciellt när man i en organisation använder sig av ideell arbetskraft eller personer som har andra dagjobb och alltså redan har åtta timmars arbete i kroppen och huvudet när de kommer. Tekniken anländer allt ser bra ut men så råkar vi ut för en liten olycka. Enligt min erfarenhet är det sällan lönt att lägga längre arbetspass än att man klarar det med en matpaus, dvs sex till åtta timmar. Efter detta brukar det gå väldigt sakta och man gör lätt fel. Fel vilka kan ta mycket längre tid att återställa än vad man sparade in på att jobba över några timmar. Allt som nämns i detta dokument och mer därtill, gör jag för att ge publiken bästa möjliga upplevelse. För att jag skall få möjlighet att spela med ljuset i den föreställning som vi alla är inblandade i och skapar tillsammans. För att få ackompanjera och förhöja de andra delarna av upplevelsen i de flesta stycken, men också för att kanske till och med få in ett kort solo för egen del någon gång ibland. För mer information Mer om de inblandade i denna produktion kan ni hitta på Malmö i mars 2008 Hans C Roupe Informationen i detta dokument tillhandahålls fritt. Hans C. Roupe Sidan