Egyptisk oro blev till kris i Libyen

mars 2011 FIM EMERGING MARKETS, AVKASTNINGEN FÖR FIM FONDER (%) FOND 1mån 12mån YTD* FIM Brazil 0,5 13,5-7,2 FIM BRIC+ -1,1 12,9-6,9 FIM China -4,7 10,5-7,9 FIM Em. Yield -0,2 9,7-2,1 FIM Emeur -0,8 12,5-0,1 FIM India -4,1 4,5-17,6 FIM Russia -0,1 37,1 2,5 FIM Russia SC -2,7 28,2 0,8 FIM Sahara -6,4 7,5-15,6 FIM Ukraine -1,0 6,1 4,2 * YTD = värdeutveckling under innevarande år till 28.02.2011 Avkastningarna redovisas i euro. KONTAKTINFORMATION FIM Kapitalförvaltning Ab, Finland filial Linnégatan 6 SE-114 47 Stockholm Tel. +46 8 678 0530 www.fim.se Egyptisk oro blev till kris i Libyen Nordafrika och Mellanöstern figurerade på löpsedlarna under hela februari. I Egypten avgick president Hosni Mubarak och makten övergick till armén, vars ledning började utarbeta en ny grundlag och förbereda inför ett nytt presidentval. I Egypten börjar livet återgå till det normala, även om en viss spänning fortfarande lär bli kvar under hela valperioden. Efter det upplopp som inleddes i Libyen i slutet av februari känns händelserna i Egypten ganska obetydliga och fredliga. Mubarak ter sig dessutom nästan som ett helgon i jämförelse med Libyens Muammar Gaddafi. Libyen är ett oljeexporterande land med Afrikas största oljereserver, men en jämförelsevis liten produktion i förhållande till potentialen. Ännu på 1960-talet uppgick Libyens oljeproduktion till tre miljoner fat om dagen, men de senaste åren har produktionen varit cirka 1,8 miljoner fat, varav 1,5 miljoner fat går till export. Libyens oljeproduktion går för närvarande bara på halvfart, men Saudiarabien har redan utökat sin egen produktion för att täcka underskottet. Det höjda oljepriset beror alltså inte på brist på olja utan på farhågorna om att folkresningen sprider sig ytterligare. Vem kommer härnäst? Man har trott att de välbärgade oljeproducerande länderna i Persiska viken skulle hålla sig lugna, men både i Bahrain och Oman har det rapporterats om demonstrationer hittills i ganska begränsad omfattning. Det mest oroande är om världens största oljeexporterande land, Saudiarabien, börjar sjuda. I Saudiarabien regerar kung Abdullah tillsammans med en regering som han själv har utsett. Landet är känt för att de medborgerliga rättigheterna är mer begränsade för kvinnor än för män. Trots sina rikedomar har Saudiarabien också en betydande ungdomsarbetslöshet precis som länderna i Nordafrika. Kungen har redan reagerat på oroligheterna i grannländerna och utlovat ett hjälppaket på 10,7 miljarder dollar till de fattigare i befolkningen. Kung Abdullah är en relativt populär och uppskattad regent, vilket kan räcka för att hålla de demonstrationer som planeras till slutet av mars på en sansad nivå. Dessutom har Saudiarabien pengar, så man kan enkelt göra hjälppaketen ännu större. Och man kan ju alltid ge kvinnor rätt att köra bil! I Mellanöstern har börserna fortsatt nedåt, men på de övriga marknaderna ser nedgången ut att mattas av efter en svag månad i januari. Inflationsoron finns där fortfarande, men har dämpats något. Både i Kina och Indien väntas inflationen snart plana ut och börja sjunka. Inflationen har inte heller på ett oroande sätt spridit sig till andra områden än livsmedel och energi. Aktierna är attraktivt värderade och de statliga finanserna i ordning. Det ser också ut som att den politiska riskpremie som var kopplad till samtliga tillväxtmarknader för en månad sedan har begränsat sig till en risk enbart förknippad med arabländerna. Att den värsta oron nu skingrat sig syns även i kapitalflödena flödena utåt har redan börjat sina. 200 180 160 140 Global Emerging Markets Index (EUR) FIM BRIC+ 380 340 300 260 220 Global Emerging Markets Index Euro Stoxx Index MSCI World Index 120 180 100 140 80 100 60 12/05 07/06 02/07 09/07 04/08 11/08 06/09 01/10 08/10 60 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Innehåll nedan i korthet: - Indiska staten offentliggjorde budgeten för räkenskapsåret 2012 - I Östeuropa syns krisen i Nordafrika främst på marknaderna i Turkiet och Ryssland - Brasilien fortsätter med räntehöjningar för att stävja inflationen - Brytningsperiod för räntemarknaderna i tillväxtländerna - Privatiseringen av Ukrtelecom går framåt - Kan oroligheterna i Nordafrika sprida sig till Kina? Indiska staten offentliggjorde budgeten för räkenskapsåret 2012 Indiska staten offentliggjorde den 28 februari 2011 budgeten för räkenskapsåret 2012 (april 2011 mars 2012). Den allmänna bilden av budgeten var neutral. Budgeten var populistisk, eftersom det hålls val i fem delstater i Indien (Kerala, Tamil Nadu, West Bengal, Assam och Puducherry) i april/maj. I den statliga budgeten i Indien beräknas underskottet i ekonomin under räkenskapsåret 2011 (nuvarande räkenskapsår) uppgå till 5,1 % och räkenskapsåret 2012 till 4,6 % av BNP. Enligt vår mening ser det beräknade underskottet i de statliga finanserna för räkenskapsåret 2012 väldigt litet ut med tanke på det höga oljepriset och vi förväntar oss att det kommer att vara något större, i storleksordningen 5,2 till 5,4 %. Staten beräknar att skatteinkomsterna kommer att öka med 26 % under räkenskapsåret 2011 och med 18,5 % under räkenskapsåret 2012. Statens utgifter beräknas öka med 18,7 % under räkenskapsåret 2011 och med 3,4 % under räkenskapsåret 2012. Prognosen för räkenskapsåret 2012 är enligt vår mening i underkant med tanke på de statliga stöden till jordbruket och bränslet (diesel). Staten lånar 76 miljarder dollar under räkenskapsåret 2012, vilket är mindre än väntat. Staten fortsätter att sälja av delar av de företag som är i statlig ägo och kommer att sälja tillgångar till ett värde av cirka nio miljarder dollar under räkenskapsåret 2012. BNP beräknas växa med cirka 9 % under räkenskapsåret 2012. Det ser enligt vår mening ut som en alltför väl tilltagen prognos och vi förväntar oss en tillväxt på cirka 8 % på grund av det höga oljepriset. Den statliga budgeten innefattar investeringar i infrastruktur (47 miljarder dollar), utbildning (11 miljarder dollar), den sociala sektorn (36 miljarder dollar), hälsovård (6 miljarder dollar) och infrastrukturen på landsbygden (13 miljarder dollar). Marknaden hade väntat sig en höjning av punktskatten för bil- och tobaksföretag, men staten gjorde inga ändringar av dessa i budgeten. Inte heller skatten på tjänster höjdes. Taina Eräjuuri, huvudansvarig förvaltare av fonden FIM India I Östeuropa syns krisen i Nordafrika främst på marknaderna i Turkiet och Ryssland Krisen i Mellanöstern har lett till osäkerhet på alla marknader och det höjda oljepriset är ett av de mest aktuella samtalsämnena på tillväxtmarknaderna utöver livsmedelsinflationen. Den allmänna osäkerheten har onekligen en negativ inverkan på valutakursutvecklingen på alla marknader. I Östeuropa gynnar dock det höjda oljepriset till följd av krisen i Nordafrika främst marknaden i Ryssland, samtidigt som det orsakar problem för Turkiet i form av ett större underskott i bytesbalansen. Underskottet i bytesbalansen har redan en tid varit ett orosmoment i den turkiska ekonomin, men det stigande oljepriset gör situationen ännu svårare. Turkiet är inte självförsörjande när det gäller energi och därför har landet ett strukturellt underskott i bytesbalansen. Turkiets energiimport uppgick år 2010 till cirka 34 miljarder dollar, vilket motsvarade huvudparten av underskottet i bytesbalansen. Höjningen av oljepriset med 10 dollar innebär en ökning på cirka 5 miljarder dollar i kostnaden för Turkiets energiimport, om importen fortsätter på samma nivå som innan. Om snittpriset på olja i år skulle stiga till exempelvis 100 dollar per fat från förra årets pris på 80 dollar per fat och Turkiets olje- /gasimport samtidigt steg med 5 %, skulle detta leda till en energiräkning på cirka 50,5 miljarder dollar (jämfört med 38,4 miljarder dollar år 2010). Oroligheterna i Nordafrika har emellertid inte äventyrat utbudet, för Turkiet importerar olja från framför allt Ryssland (32 %), Iran (26 %), Saudiarabien (7 %) och Irak (7 %). När det gäller gas är läget i stort sätt detsamma, det vill säga gasen importeras främst från Ryssland, Iran och Azerbajdzjan. Om krisen sprider sig till Iran eller Saudiarabien skulle detta säkert påverka utbudet. Nordafrika är dock en viktig exportregion för Turkiet och drygt 6,2 % av landets export går till detta område.

Procentandelen är inte stor i sig, men om man även tar med Saudiarabien och Iran i ekvationen är siffran redan över 10 %. Det är en avsevärd andel för ett land som har ett stort underskott i bytesbalansen. Den turkiska marknaden har sjunkit med cirka 12 % i lokal valuta sedan toppen i januari. Osäkerheten har haft en betydande inverkan även på utvecklingen för landets valuta, och den turkiska liran har under krisen försvagats betydligt i förhållande till euron. Detta innebär att ISE-index ur euroinvesterarens synvinkel har sjunkit med knappt 20 %. Vi har sänkt vikten för Turkiet i fonden FIM Emerging Europe i och med osäkerheten i Mellanöstern. Krisen i Nordafrika har en negativ inverkan på Turkiet främst genom högre energikostnader och en sjunkande export. Läget i Turkiet är emellertid under kontroll, om oroligheterna inte sprider sig till de större länderna i Mellanöstern. Vi förhåller oss positivt till Turkiets aktiemarknad på medellång sikt. Efter att den politiska situationen återigen har lugnat ner sig tror vi att liran kommer att stärkas och den turkiska aktiemarknaden reagera positivt. Andra faktorer som påverkar den turkiska marknaden i år är bland annat diskussionen om när kreditvärderingsinstituten är redo att höja Turkiets kreditbetyg till investment grade-nivån samt parlamentsvalet som ska hållas i juni 2011. Linda Blom, huvudansvarig förvaltare av fonderna FIM Emerging Europe & FIM BRIC+ Small Cap Brasilien fortsätter med räntehöjningar för att stävja inflationen Det har varit en utmanande start på året på den brasilianska börsen. Oroligheterna i Nordafrika och Mellanöstern och investerarnas övergång från tillväxtmarknaderna till västekonomierna har även märkts på den brasilianska marknaden. Utöver ovan nämnda faktorer har den stigande inflationen i Brasilien påverkat investerarna. Den kumulativa inflationen på tolvmånadersbasis har stigit till 6 % och hittills har inflationen inte visat några tecken på att sjunka. Brasiliens centralbank höjde också styrräntan i januari med 0,5 procentenheter och centralbanken kommer att fortsätta höja räntan i mars med 0,5 eller 0,75 procentenheter. Utöver detta aviserade landets regering i februari nedskärningar i de statliga utgifterna på över 20 miljarder euro under innevarande år. Inflationen har sin orsak i såväl de höjda råvarupriserna som den starka ekonomiska tillväxten, som brasilianska staten försöker bromsa in. Enligt flera prognoser väntas inflationen börja sjunka under de närmaste månaderna, vilket även lär lugna ner investerarna. Brasiliens ekonomiska tillväxt var cirka 7,5 % på årsbasis 2010. Under innevarande år väntas den ekonomiska tillväxten sjunka till cirka 4,0 4,5 % som motsvarar den hållbara BNPtillväxten på längre sikt. Även nybilsförsäljningen, som steg med 20 % jämfört med januari förra året, visade på en fortsatt stark ekonomisk utveckling i början av året. Förra året var Brasilien världens fjärde största marknad mätt i antalet sålda bilar. Landets nya president har på det stora hela fått ett bra mottagande. Dilma Rousseff har visat sig vara en mycket handlingskraftig och driven ledare. Om Lula da Silva var en "showman" som emellanåt höll mellan fyra och fem tal dagligen är Dilma mer av en "manager som endast har hållit ett enda tal under sin första månad. I stället har hon fokuserat på att leda regeringen med ett grepp som en företagsledare. Dilma klarade sig också med lätthet igenom sin första politiska prövning när regeringen enkelt lyckades driva igenom en ny minimilön på 545 realer både i delstatskongressen och senaten, när oppositionen försökte få igenom en ny minimilön på 560 realer. Mikko Ripatti, huvudansvarig förvaltare av fonden FIM Brazil Brytningsperiod för räntemarknaderna i tillväxtländerna Fram till förra hösten var räntemarknaderna i tillväxtländerna investerarnas favorit: den goda ekonomiska situationen i kombination med en hög räntenivå och problemen på västmarknaderna fick investerarna att allokera rekordhöga summor till dessa marknader. I slutet av år 2010 började kapitalströmmarna att sakta ner och 2011 började man oroa sig för riskerna inflationen och geopolitiska risker i Mellanöstern och Nordafrika. Ingendera av dessa risker kommer att försvinna under den närmaste framtiden och utvecklingen kan se olika ut i de olika länderna. I och med att penningpolitiken dessutom kommer att stramas åt över hela världen minskar överskottslikviditeten på marknaderna, vilket lär leda till minskade kapitalströmmar. I och med att den nedåtgående cykeln med största sannolikhet är över och ränteskillnaden på utländska obligationer hålls på nuvarande nivå kommer avkastningen på utländska obligationer att vara låg de närmaste månaderna. Däremot blir det viktigare än tidigare att välja rätt bland obligationerna.

Utsikterna för de inhemska obligationerna och i synnerhet valutorna ser dock bättre ut: de ekonomiska fundamenta och centralbankernas politik ger stöd åt valutorna. Den ekonomiska tillväxten och den statliga skuldsättningen i länderna är i bättre skick än i de utvecklade länderna. Centralbankerna i tillväxtekonomierna har redan börjat med räntehöjningar för att stävja inflationen. Dessutom försöker en del av länderna att stärka valutan för att sänka inflationstrycket från importpriserna. För euroinvesteraren är utvecklingen för den amerikanska dollarn också central en försvagad dollar leder också till att avkastningen från tillväxtländernas valutor minskar, eftersom de i större utsträckning följer kursutvecklingen för dollarn än euron. En del av investerarna är oroliga för en upprepning av det som skedde 2008, då man aggressivt sålde av investeringar på räntemarknaderna i tillväxtländerna då det var hög inflation. Flykten från så kallade hårdvalutafonder som investerar i utländska obligationer har under de inledande veckorna på året på sina håll varit rätt drastisk. Pengarna har fortsatt att flöda in i lokalvalutafonderna, som investerar i inhemska obligationer, även om det är i betydligt mindre omfattning än förra året. Även om man kan dra paralleller till år 2008, som inflationen och osäkerheten, finns det också betydande skillnader. Inflationen i tillväxtekonomierna är ännu inte i närheten av nivåerna 2008, delvis tack vare det lägre priset på råolja. Globalt sett är det en betydligt större likviditet än 2008, vilket gör att kapitalströmmarna till riskfyllda marknader blir större. Handelsbalansen i tillväxtländerna är också fortsatt starka, vilket gör att valutaströmmarna till dessa ekonomier fortsätter. Mikko Kuisma, huvudansvarig förvaltare av fonden FIM Emerging Yield Privatiseringen av Ukrtelecom går framåt I januari berättade vi om privatiseringen av Ukrainas statliga telebolag Ukrtelecom. Privatiseringsauktionen ställdes in i slutet av december, då endast en köpkandidat infann sig: Epic Invest, som är ett företag registrerat i Österrike. Undertecknad framförde även önskan att försäljningen av Ukrtelecom skulle bli den första genomsynliga och hederligt skötta privatiseringen i Ukraina. Den statliga privatiseringsfonden lät göra en oberoende värdering av bolaget efter att auktionen gått i stöpet, och enligt den var priset på statens andel på 93 % av bolaget några miljoner dollar högre än det utgångspris man ursprungligen hade fastställt för auktionen cirka 1,33 miljarder dollar. Epic har godtagit detta pris och vi förväntar oss nu att affären kommer att genomföras. Med tanke på bolagets dåliga lönsamhet ter sig köpesumman väl tilltagen. Med hjälp av reglerna vid auktioner ville man emellertid utesluta många bra köpkandidater. Om auktionen hade varit öppen för alla hade priset kunnat bli högre, och hålen i den statliga budgeten hade därigenom kunnat täppas till ännu mer. Baserat på den information vi har nu ni ser inte Epic Invest ut att vara en så kallad oberoende instans, vilket också kan ha bidragit till att de andra köparna drog sig ur budgivningsprocessen. Det ryktas att ukrainska politiker och oligarker ligger bakom Epic, eventuellt också från Ukrtelecoms ledning. Det ser alltså tyvärr ut som att statens tillgångar ännu en gång privatiserats under dunkla förhållanden i Ukraina. Det finns få värdedrivande faktorer på kort sikt i och med den omintetgjorda auktionen. På lång sikt är situationen emellertid en annan. Vi tror att den nya ägaren kommer att lyckas effektivisera företagets verksamhet betydligt. Exempelvis antalet anställda i bolaget, som just nu uppgår till cirka 80 000 personer, skulle kunna dras ner med så mycket som 75 % under de kommande åren. Bolagets nya ägare verkar ha förgreningar djupt in i Ukrainas statsförvaltning (vilket är väldigt typiskt för Ukraina) och vi tror därför att bolaget kommer att kunna lobba för högre tariffer. Vi kommer att behålla Ukrtelecom-aktien som en av de långsiktiga kärninvesteringarna i fonden FIM Ukraine. Jarno Nurminen, huvudansvarig förvaltare av fonden FIM Ukraine Kan oroligheterna i Nordafrika sprida sig till Kina? I media har det rapporterats mycket flitigt om de möjliga effekterna av oroligheterna i Nordafrika på framtiden för den auktoritära staten Kina. Den så kallade "jasminrevolutionen" har sedan mitten av februari kallat kineserna till att delta i fredliga demonstrationer i sammanlagt 18 kinesiska städer varje söndag. Rörelsen har hittills fått ett mycket svalt mottagande: i exempelvis den demonstration som anordnades i Peking den 20 februari deltog enligt uppgifter från media många gånger fler poliser än demonstranter. Det ser också ut som

att statsmakten i Kina tar demonstrationerna på allvar och inte under några omständigheter vill att rörelsen ska eskalera och växa sig till en större manifestation. Även i Kina är höjda priser på livsmedel och boende de största problemen för den fattigare befolkningen. Priset på matkorgen har stigit med cirka 10 % i årstakt under de senaste månaderna, vilket har ätit upp en stor del av de höjningar av minimilönen som man kommit överens under det senaste året. Å andra sidan är sysselsättningsgraden tämligen hög i Kina just nu, och i och med att man har höjt minimilönerna med så mycket som 20 % i många städer och provinser under den senaste tiden, är missnöjet bland befolkningen betydligt mindre än i många av länderna i Nordafrika som brottas med arbetslöshet. Vi tror att den totalitära statsmakten i Kina kommer att bestå så länge som man kan förbättra levnadsstandarden för sitt folk. Inflationen är naturligtvis den kanske största risken för den nuvarande ledningens fortsatta existens även i Kina, men enligt vår mening går den nuvarande konsumentprisinflationen på 4,9 % per år ihop med en ekonomisk tillväxt på cirka 8 10 %, samtidigt som en rejäl höjning av minimilönerna och en hög sysselsättningsgrad ännu inte driver ut folket på gatorna i någon större omfattning. Det är anmärkningsvärt att konsumentpriserna i exempelvis Storbritannien steg med hela 4 % i januari samtidigt som landet precis håller på att återhämta sig från konsekvenserna av bankkrisen. Om man jämför inflationstakten och den ekonomiska tillväxten i exempelvis Europa med den nuvarande konsumentprisinflationen i Kina, är det berättigat att fråga sig om man istället för att oroa sig för demonstrationer med några hundra personer i Kina snarare bör fokusera på exempelvis flygande molotovcocktails i Grekland och deras effekter på stabiliteten i det politiska systemet i Europa. Janne Rantanen, huvudansvarig förvaltare av fonden FIM China Index för tillväxtmarknader 28.02.2011 INDEX VALUTA 1 Mån 3 Mån 6 Mån YTD BUDAPEST STOCK EXCH INDX EUR 2,2 % 16,1 % 5,5 % 11,4 % FTSE/JSE AFRICA TOP40 IX EUR 4,6 % 4,3 % 13,7 % -6,9 % ISE NATIONAL 100 INDEX EUR -3,7 % -16,7 % -11,4 % -13,3 % OMX RIGA INDEX EUR 4,9 % 16,6 % 16,3 % 14,5 % OMX TALLINN INDEX EUR 1,1 % 11,5 % 31,9 % 8,9 % OMX VILNIUS INDEX EUR 0,8 % -0,1 % 25,0 % 0,4 % UKRAINIAN EQUITIES INDEX EUR 8,0 % 30,3 % 33,5 % 15,1 % PRAGUE STOCK EXCH INDEX EUR 1,2 % 15,1 % 9,1 % 4,5 % RUSSIAN RTS INDEX $ EUR 3,1 % 16,6 % 26,0 % 7,8 % SLOVAK SHARE INDEX EUR -1,9 % 1,0 % 0,3 % -1,4 % SLOVENIAN BLUE CHIP INSEX EUR -3,1 % -2,8 % -0,2 % -3,7 % SOFIX INDEX EUR 11,6 % 26,3 % 14,8 % 24,2 % WSE WIG INDEX EUR 0,3 % 6,6 % 12,3 % 0,1 % MSCI EM EUR -2,9 % -2,7 % 3,8 % -6,8 % MSCI INDIA EUR -3,5 % -13,2 % -7,9 % -17,4 % ARGENTINA MERVAL INDEX EUR -5,5 % -1,0 % 31,1 % -6,2 % BRAZIL BOVESPA STOCK IDX EUR 1,2 % -2,8 % -2,1 % -5,6 % CHILE STOCK MKT SELECT EUR -4,4 % -13,2 % -6,0 % -14,0 % IGBC GENERAL INDEX EUR -3,6 % -3,3 % -8,5 % -5,4 % MEXICO BOLSA INDEX EUR -0,4 % -2,3 % 14,7 % -5,1 % PERU LIMA GENERAL INDEX EUR 0,0 % 5,7 % 39,4 % -4,2 % VENEZUELA STOCK MKT INDX EUR 1,0 % -3,3 % -3,1 % 0,3 % BSE SENSEX 30 INDEX EUR -3,2 % -12,5 % -6,0 % -16,9 % HANG SENG COMPOSITE INDX EUR -3,6 % -6,5 % 2,3 % -4,0 % JAKARTA COMPOSITE INDEX EUR 0,7 % -4,5 % 4,7 % -7,1 % KOSPI INDEX EUR -9,5 % -0,9 % 6,9 % -8,3 % KUALA LUMPUR COMP INDEX EUR -3,0 % -1,3 % -0,9 % -4,4 % PHILIPPINES ALL SHARE IX EUR -8,0 % -0,7 % 20,5 % -8,0 % STOCK EXCH OF THAI INDEX EUR 0,7 % -8,3 % 1,6 % -9,0 % STRAITS TIMES INDEX EUR -7,1 % -6,0 % -0,8 % -7,7 % TAIWAN TAIEX INDEX EUR -9,5 % -0,5 % 12,0 % -9,0 % DJ ARABTTN50 EUR -6,6 % -8,4 % -3,5 % -10,8 %

Viktig information Denna rapport är enbart avsedd att användas av mottagaren själv. Den får inte kopieras, citeras eller vidarebefordras utan tillstånd från FIM Fonder. Informationen i rapporten är offentlig och vi anser att källorna är pålitliga, vilket inte garanterar att informationen i sin helhet stämmer. De prognoser och bedömningar som har presenterats i rapporten baserar sig på vår nuvarande syn, men vi kan ändra dem utan separat meddelande. Varken FIM Fonder eller någon av dess anställda ansvarar för eventuell skada som användningen av denna publikation kan förorsaka. Denna rapport eller dess kopior får inte distribueras i USA eller till amerikanska mottagare så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distributionen av rapporten i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.