Södervångskolans mål i matematik



Relevanta dokument
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Lokala mål i matematik

Broskolans röda tråd i Matematik

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Mattestegens matematik

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

ARBETSPLAN MATEMATIK

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Södervångskolans mål i bild

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Kursplan i Matematik för Alsalamskolan

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Sammanfattningar Matematikboken X

Matematik Uppnående mål för år 6

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Sammanfattningar Matematikboken Z

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg = = = = = = =

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Engelska Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Slöjd...

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Lokal studieplan matematik åk 1-3

ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund Vuxenutbildningen Dennis Jonsson

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Matematikpärmen fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Ordlista 2B:1. väggklocka. armbandsklocka. väckarklocka. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Extramaterial till Start Matematik

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Lokala betygskriterier Matematik åk 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Taluppfattning och problemlösning

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr


Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72

Catherine Bergman Maria Österlund

och symmetri Ur det centrala innehållet Förmågor Problemlösning Metod

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson

Ålder. KUB A x h=64 cm x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0, % 40 mm Kvadrat 4 cm (3,11)

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning Diagnoser och tester Prov och repetition Kommentarer till kapitlen 18

Centralt innehåll i matematik Namn:

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0, cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

9 Geometriska begrepp

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Lokal kursplan för Ängkärrskolan år 9 Rev Positionssystemet. -Multiplikation och division. (utan miniräknare).

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

PLANERINGAR ÅK 4 OCH 5*

PRIMA MATEMATIK EXTRABOK 3 FACIT

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära som möjligt.

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till , 69 och a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Kursplan för Matematik

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING

4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:..

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled

Transkript:

Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal upp till 100 förstå begreppen dubbelt och hälften förstå skillnaden mellan udda och jämna tal förstå begreppen fler och färre kunna ordningstalen 1-10 förstå likhetstecknets betydelse förstå positionssystemet (ental och tiotal) kunna tiokamraterna förstå och kunna lägesord känna igen och benämna våra mynt och sedlar beträffande addition och subtraktion förstå sambandet mellan addition och subtraktion kunna additions- och subtraktionstabellerna 0-20 kunna dela lika upp till 20 beträffande geometri och rumsuppfattning kunna rita och namnge de geometriska figurerna cirkel, kvadrat, triangel och rektangel kunna rita och se mönster kunna bedöma avstånd och mäta utan gradering, t ex med den egna kroppen. kunna använda en linjal kunna använda jämförelseord som lång, kort, hög och tung beträffande tabeller och diagram kunna avläsa enkla tabeller och stapeldiagram beträffande tid kunna namn på årstider, månader och veckodagar kunna analog klocka (hela och halva timmar) beträffande problemlösning kunna koppla en räknesaga till en matematisk uppgift

Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det andra skolåret beträffande taluppfattning och begrepp förstå positionssystemet (ental, tiotal och hundratal) kunna skriva, läsa och ramsräkna tal upp till 200 kunna ordningstalen upp till 20 kunna växla pengar upp till 100 kr beträffande de fyra räknesätten kunna utföra skriftliga räknemetoder vid addition och subtraktion 0-100 förstå och kunna multiplikationstabellerna 1, 2, 5 och 10 kunna dela lika upp till 100 kunna använda miniräknaren beträffande geometri kunna känna igen och namnge några tredimensionella figurer kunna uppskatta och mäta en liter kunna uppskatta och väga ett kilo kunna använda, omvandla och mäta med enheterna m, dm och cm beträffande tabeller och diagram kunna rita enkla stapeldiagram beträffande tid och temperatur förstå dygnets uppbyggnad kunna skriva datum kunna analog klockan kunna uppskatta tid beträffande problemlösning kunna lösa enklare problem genom strategierna rita, gissa och pröva. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret kunna tolka elevnära information med matematiskt innehåll kunna uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk, grundläggande matematiska begrepp och symboler, tabeller och bilder kunna undersöka elevnära matematiska problem, pröva och välja lösningsmetoder och räknesätt samt uppskatta och reflektera över lösningar och deras rimlighet beträffande tal och talens beteckningar kunna läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-1000 kunna jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet 0-1000 kunna dela upp helheter i olika antal delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk

kunna beskriva mönster i enkla talföljder kunna hantera matematiska likheter inom heltalsområdet 0-20 beträffande räkning med positiva heltal kunna förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av till exempel konkret material eller bilder kunna räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 samt med enkla tal inom ett utvidgat talområde kunna addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0-200 beträffande rumsuppfattning och geometri kunna beskriva föremåls och objekts placering med hjälp av vanliga och enkla lägesbestämningar kunna beskriva, jämföra och namnge vanliga två- och tredimensionella geometriska objekt kunna rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer samt utifrån instruktion bygga enkla tredimensionella figurer kunna fortsätta och konstruera enkla geometriska mönster, beträffande mätning kunna göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider kunna uppskatta och mäta längder, massor, volymer och tid med vanliga måttenheter, beträffande statistik kunna tolka och presentera enkel och elevnära information i tabeller och diagram Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret : beträffande taluppfattning kunna läsa och skriva tal inom talområdet 0-10 000. förstå vårt talsystem. kunna ordna tal efter storlek. kunna läsa av och sätta ut tal på en tallinje. kunna avgöra om ett tal är jämt eller udda. beträffande addition och subtraktion förstå likhetstecknets betydelse. kunna addera och subtrahera inom talområdet 0-1000. kunna använda addition och subtraktion när du löser textuppgifter. kunna avrunda till närmaste tiotal, hundratal och tusental. kunna addera och subtrahera inom talområdet 0-10 000. beträffande geometri kunna uppskatta och mäta längd i meter, decimeter, centimeter och millimeter. kunna växla mellan olika längdenheter. kunna mäta och rita sträckor. kunna rita rektanglar och kvadrater med givna mått.

kunna räkna ut figurers omkrets. kunna avgöra om en vinkel är rät, trubbig eller spetsig. känna till namnen på olika månghörningar. förstå vad som menas med förstoring och förminskning. förstå och använda skala. Beträffande multiplikation och division kunna multiplicera ental, tiotal och hundratal, till exempel 5 6, 5 60, 5 600 förstå hur multiplikation och division hör ihop. kunna använda multiplikation och division när du löser textuppgifter. kunna multiplicera med 10, 100 och 1000, till exempel 10 45, 100 45, 1000 45 kunna räkna multiplikation med större tal, till exempel 3 4147 kunna räkna med kort division, till exempel 1248/4, 3615/3 beträffande tabeller och diagram kunna hämta uppgifter ur tabeller. kunna ordna fakta i en tabell. kunna läsa av och rita ett stapeldiagram. beträffande tid och temperatur kunna göra omvandlingar mellan tidsenheterna kunna läsa och skriva datum på tre olika sätt kunna leta reda på uppgifter i almanackan. kunna avläsa och skriva klockslag digitalt. kunna avläsa termometern. beträffande bråk kunna läsa och skriva bråk, till exempel ½, ¼, 1/5, 1/10, 2/3, 5/6, 3/8 kunna avläsa bilder av bråk. kunna hur många delar det går på en hel. kunna storleksordna bråk, till exempel 1/4, 1/3, 1/2. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret beträffande taluppfattning. kunna läsa och skriva tal inom talområdet 0-1 000 000 kunna ordna tal efter storlek kunna addera, subtrahera, multiplicera och dividera inom talområdet 0-1 000 000 kunna multiplicera och dividera tal som har nollor på slutet, tex beträffande geometri kunna använda enheterna meter, kilometer och mil kunna räkna ut en rektangels area kunna använda enheterna cm 2 och m 2 för area förstå och använda skala 40 500, 3900 100

beträffande decimaltal kunna skriva kronor och öre som decimaltal kunna skriva decimeter som tiondelar och centimeter som hundradelar av en meter kunna skriva tal med hela, tiondelar och hundradelar kunna storleksordna decimaltal kunna addera och subtrahera enkla decimaltal beträffande vikt och volym kunna jämföra och använda enheterna liter, deciliter och centiliter kunna växla mellan olika volymenheter kunna jämföra och använda enheterna kilogram, hektogram och gram kunna växla mellan olika viktenheter beträffande tabeller och diagram kunna läsa av och använda en tidtabell kunna läsa av och förstå linjediagram och cirkeldiagram kunna rita linjediagram beträffande de fyra räknesätten 245 kunna räkna med division med minnessiffra, t.ex. 5 kunna multiplicera med 11 och 12 kunna avgöra när du ska använda de olika räknesätten kunna räkna ut svaret på ett ungefär kunna lösa textuppgifter med flera uträkningar, 4275 3 beträffande bråk kunna läsa och skriva bråk kunna räkna ut en viss del av ett antal t.ex. en tredjedel av 18 kunna jämföra och storleksordna bråk t ex. 1/5, 2/5, 4/5 och ¼, 1/3, ½ kunna skriva bråk med tiondelar eller hundradelar som decimaltal beträffande decimaltal kunna vad de olika siffrorna i ett decimaltal är värda och vad de kallas kunna läsa av och sätta ut decimaltal på en tallinje kunna addera, subtrahera, multiplicera och dividera decimaltal beträffande geometri kunna att en rät vinkel är 90, en spetsig vinkel mindre än 90 och en trubbig vinkel större än 90 kunna hur många grader ett halvt varv och ett helt varv är kunna mäta och rita vinklar med gradskiva kunna använda vinkelsumman i en triangel beträffande problemlösning kunna använda olika metoder vid problemlösning kunna läsa och hämta fakta ur text kunna rita en bild

kunna pröva dig fram kunna leta mönster i tal och bild kunna arbeta baklänges Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret : beträffande taluppfattning förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal kunna multiplicera med hjälp av skriftlig räknemetod, tex 32x56 kunna multiplicera decimaltal med hjälp av skriftlig räknemetod, tex 4,8x5,4 kunna multiplicera decimaltal med 10 och 100 kunna dividera med decimaltal med 10 och 100 kunna dividera när det blir decimaltal i svaret beträffande bråk förstå begreppen täljare, nämnare, kvot och bråkstreck förstå begreppen bråkform och blandad form kunna addera och subtrahera bråk med samma nämnare kunna räkna ut en viss del av ett antal, tex 3/5 av 20 kunna jämföra bråk beträffande geometri kunna räkna ut arean av rektanglar, kvadrater och trianglar kunna använda de vanligaste enheterna för area: cm 2, dm 2 och m 2 beträffande statistik kunna läsa och tolka stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram kunna rita och redovisa fakta i ett stapeldiagram eller linjediagram kunna räkna ut medelvärde beträffande enheter och skala kunna räkna med tid förstå vad som menas med hastighet och kunna göra enkla beräkningar med hastighet förstå vad som menas med skala och kunna räkna med skala kunna använda och omvandla olika enheter för vikt och volym (från ton-gram och från liter-milliliter). beträffande procent kunna skriva 50 %, 25%, 10% och 1% som bråk kunna räkna ut hur mycket 50%, 25%, 10% och 1% är med huvudräkning kunna räkna ut hur mycket en viss procent av något är, tex 12 % av 150 kr

beträffande algebra kunna räkna med likheter kunna lösa enkla ekvationer kunna tolka och skriva uttryck med variabler Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret : beträffande taluppfattning förstå hur vårt talsystem är uppbygg, kunna använda de matematiska begreppen som hör ihop med de fyra räknesätten, kunna storleksordna hela tal och tal i decimalform med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, kunna multiplicera och dividera med 10, 100 och 1000 med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, känna till betydelsen av milli, centi, deci och kilo, känna till begreppen täljare, nämnare och bråkstreck, kunna växla mellan blandad form, bråkform och decimalform, kunna addera och subtrahera bråk med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, kunna jämföra storleken på olika bråk med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, beträffande överslag, proportionalitet, procent och räkning/problemlösning kunna avrunda tal med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, kunna använda begreppet procent i enkla sammanhang, kunna växla mellan procentform, bråkform och decimalform med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder kunna beräkna hur mycket en viss procent av något är med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder beträffande geometri metoder och jämförelse: kunna använda enheter för längd kunna uppskatta, mäta och beräkna vinklar i olika geometriska figurer med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder kunna använda gradskiva kunna använda vinkelsumman i en triangel vid problemlösning kunna mäta och beräkna omkretsen på olika geometriska figurer kunna använda enheter för vikt och volym kunna räkna med avstånd, tid, tidzoner och hastighet beträffande geometri tolkning och beskrivning: kunna beskriva olika slags trianglar och fyrhörningar kunna räkna med skala med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder beträffande statistik tolkning och analys: kunna hämta fakta ur tabeller kunna läsa av och tolka olika typer av diagram

förstå hur man beräknar medelvärdet samt kunna utföra denna typ av beräkningar förstå hur man beräknar median samt kunna utföra denna typ av beräkningar kunna genomföra en enkel undersökning i din klass och presentera den i en tabell och i ett diagram känna till linjediagram, stolpdiagram, stapeldiagram och cirkeldiagram kunna tolka enkla tidtabeller beträffande sannolikhet, algebra, ekvationer och funktioner: kunna tolka uttryck skrivna med tal kunna beräkna ett uttryck skrivet med flera olika räknesätt kunna tolka uttryck skrivna med variabler kunna beräkna ett uttrycks värde kunna lösa enkla ekvationer med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder kunna räkna med olika valutor Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det åttonde skolåret beträffande taluppfattning förstå hur resultatet påverkas när du multiplicerar eller dividerar med positiva tal mindre än ett samt kunna genomföra uträkningar av denna typ med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel förstå vad negativa tal är samt kunna addera och subtrahera negativa tal förstå vad som menas med potensform, kunna skriva och räkna ut enklare tal i potensform kunna värdet av 10 3, 10 6 och 10 9 kunna räkna ut kilopris och hur mycket man får betala när kilopriset är givet, samt kunna genomföra uträkningar av denna typ med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna jämföra storleken på olika bråk med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna förkorta och förlänga bråk kunna använda begreppet storleksordning i olika sammanhang kunna skriva stora tal med hjälp av prefix kunna skriva stora och små tal i tiopotensform beträffande överslag, proportionalitet och räkning/problemlösning kunna räkna ut hur mycket en viss procent av något är med hjälp av huvudräkning skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna räkna ut procentsatsen med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna använda procent vid jämförelser med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna multiplicera med bråk kunna räkna med stora tal med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna räkna med stora tal i tiopotensform

beträffande geometri metoder och jämförelse kunna beräkna arean och omkretsen hos rektanglar, trianglar och cirklar med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna använda de vanligaste längd och areaenheterna, omvandla mellan de olika enheterna samt göra en rimlig bedömning av längd, omkrets och area hos några välkända föremål beträffande geometri tolkning och beskrivning förstå vad area och omkrets är för något kunna använda och räkna med skala och göra mätningar i en ritning och på en karta beträffande statistik tolkning och analys kunna tolka olika typer av linjära samband beträffande sannolikhet kunna förklara vad som menas med begreppet sannolikhet kunna räkna ut sannolikheten för att en händelse inträffar med hjälp av huvudräkning skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel känna till hur sannolikhet kan bestämmas genom praktiska försök beträffande algebra, ekvationer och funktioner kunna lösa olika slags ekvationer kunna kontrollera en lösning till en ekvation med hjälp av prövning kunna lösa problem med hjälp av ekvationer kunna jämföra uttryck skrivna med och utan parenteser kunna multiplicera variabler med varandra kunna rita och ange punkter i ett koordinatsystem kunna arbeta med proportionella samband, t.ex. jämförpriser med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna arbeta med samband som består av en fast och en rörlig del med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret beträffande taluppfattning förstå vad som menas med kvadratrot och kunna räkna ut kvadratroten av ett tal med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna skriva, använda och räkna med tal i tiopotensform och grundpotensform med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna några prefix för stora och små tal beträffande överslag, proportionalitet och räkning/problemlösning förstå och utföra de tre olika typerna av procentberäkning, räkna ut delen, räkna ut hur många procent något är, räkna ut det hela, med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna använda procentberäkningar i olika praktiska sammanhang, t.ex. vid ränteberäkningar och vid jämförelser kunna skilja på procent och procentenheter

känna till begreppet promille kunna lösa lättare problemlösningsuppgifter kopplat till de områden som behandlas med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel beträffande geometri metoder och jämförelse kunna använda dig av Pythagoras sats där längden på hypotenusan efterfrågas kunna använda olika enheter för volym samt omvandla mellan dessa (både metriskaoch litersystemet) kunna räkna ut volymen för kub, rätblock, cylinder, prisma, kon och pyramid så som rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder (med hjälp av formelblad för NP) samt med tekniska hjälpmedel (med hjälp av formelblad för NP) beträffande geometri tolkning och beskrivning förstå vad volym är för något kunna ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar så som rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid beträffande statistik tolkning och analys kunna hämta uppgifter ur text, tabeller och diagram för att lösa problem av olika slag ha kännedom om hur du kan formulera egna uppgifter och problem utifrån text, tabeller och diagram kunna kritiskt granska informationen i tabeller och diagram beträffande algebra, ekvationer, sannolikhet och funktioner känna till begreppet funktion kunna tolka och räkna med enkla funktioner kunna multiplicera med parentesuttryck kunna förenkla och lösa ekvationer som innehåller parenteser och ekvationer med x på båda sidor om likhetstecknet ha kännedom om räta linjen och räta linjens ekvation