Södervångskolans mål i bild
|
|
- Agneta Sandström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Södervångskolans mål i bild Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret : beträffande färg och formlära kunna grundfärgerna röd, blå och gul kunna geometriska grundformer beträffande proportioner och rumsgestaltning kunna hämta inspiration från naturen kunna återge horisont, himmel och jord/hav möts kunna framställa bakgrund kunna utföra enkla tredimensionella övningar kunna enkla begrepp såsom hörn, kant och mitt beträffande estetisk orientering bildens historia kunna känna till några konstnärer och deras verk beträffande material, teknik och ergonomi kunna få tillgång och lust att experimentera och framställa bilder med/av olika material utifrån elevens mognad kunna prova på och använda olika uttrycksformer inom alla sorters tekniker utifrån elevens mognad Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret : beträffande färg och formlära kunna färgkontraster i färg och form; varma och kalla färger kunna färgcirkeln kunna vidareutveckla de geometriska grundformerna beträffande proportioner och rumsgestaltning kunna enkla proportioner kunna komposition; hur bilden är uppbyggd kunna enpunktsperspektiv; långt borta och nära, små och stora kunna enkel symmetri beträffande estetisk orientering bildens historia kunna begreppen illustrationer, reklam, film kunna utveckla de konstnärliga bekantskaperna och deras verk kunna reflektera kring en bild beträffande material, teknik och ergonomi kunna få tillgång och lust att experimentera och framställa bilder med/av olika material utifrån elevens mognad kunna prova på och använda olika uttrycksformer inom alla sorters tekniker utifrån elevens mognad
2 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret : beträffande färg och formlära kunna kontraster i färg och form kunna färgtonsnitt och mer komplicerade övningar beträffande proportioner och rumsgestaltning kunna göra en bildkomposition kunna kroppens inbördes proportioner kunna en och tvåpunktsperspektiv kunna gyllene snittet beträffande estetisk orientering bildens historia kunna delar av konsthistorian; stilhistoria och ismerna, nutida konst kunna se skillnader mellan reklam, propaganda och design kunna analysera bilder beträffande material, teknik och ergonomi kunna få tillgång och lust att experimentera och framställa bilder med/av olika material utifrån elevens mognad kunna prova på och använda olika uttrycksformer inom alla sorters tekniker utifrån elevens mognad
3 Södervångskolans mål i hem- och konsumentkunskap Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret kunna läsa och förstå ett enklare recept och utefter det kunna tillaga en enklare måltid. kunna baka matbröd efter enklare recept. känna till att kosten påverkar hälsan. kunna välja redskap med hänsyn till arbetsmoment. känna till hur man håller en god hygien och efter instruktion kunna diska, rengöra samt återställa ordningen i köket. känna till miljöns påverkan på kosten. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret : beträffande praktik i grupp, vid ett flertal tillfällen under läsåret, få träna på att tillaga mat och baka med olika metoder. I träningen ingår också att kunna läsa och förstå instruktioner beträffande teori få kunskap om olika livsmedel, innehåll, hantering och förvaring av dessa samt känna till att hälsan påverkas av kosten. Näringsberäkna några måltider i kostprogrammet Kostkoll. ha kunskaper om resurshushållning, jämföra och värdera olika inköp till hushållet. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det åttonde skolåret : beträffande praktik med olika metoder baka och tillaga mat med tanke på kostens betydelse för hälsan självständigt och i grupp organisera arbetet med ett jämställt tänkande beträffande teori ha kunskap om kostens betydelse för hälsan och kroppens behov av näring i relation till förbrukning. känna till olika tillsatser i livsmedel, märkning och förvaring av dessa känna till kretsloppet och hushållens miljöansvar, lokalt såväl som globalt ha kunskap om tillgångar och förbrukning i ett hushåll och värdet av att planera ekonomin Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret : beträffande praktik i grupp arbeta med olika metoder för att tillaga mat och baka vilket ger erfarenhet av samarbete, social gemenskap, jämställdhet och kommunikation beträffande teori ha kunskaper i näringskunskap som följs upp med hjälp av dataprogrammet Kostkoll.
4 ha kunskaper om konsumentekonomi- kännedom om konsumentens rättigheter, skyldigheter samt konsumentlagar ha kännedom om kostnader för olika boendeformer, försäkringar, bostadens inredning och hemmets skötsel Södervångskolans mål i idrott och hälsa Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret kunna följa lek- och spelregler kunna kasta och fånga en mjuk boll behärska olika motoriska grundformer (krypa, åla, rulla, hänga, hoppa och springa) kunna gå balansgång på en linje våga röra sig till musik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det andra skolåret vara en bra lagkamrat känna till och delta i enklare spel, t ex brännboll kunna kasta, fånga och studsa olika sorters bollar kunna göra en kullerbytta kunna hoppa enkelhopprep kunna hoppa jämfotahopp på en satsbräda kunna gå balansgång på bänk kunna delta i en enklare dans Kunna simma 25 meter Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret vara en bra förlorare delta i och känna till regler för enklare bollspel ( t ex fotboll och innebandy) kunna utföra olika övningar på några olika redskap (t ex ringar, plint, matta) kunna jogga en kortare runda (ca1 km) kunna utföra några olika friidrottsgrenar ( t ex kasta med liten boll och hoppa ett längdhopp) kunna hoppa in i långrep delta i olika sorters danser Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret delta i och känna till regler för fler bollspel (t ex basket) kunna utföra några övningar på varje redskap (matta, plint, ringar, trampet och räck) kunna hoppa höjdhopp och springa stafett följa en enklare karta över skolans område Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret
5 prova på ytterligare några bollspel t ex volleyboll och handboll förstå taktikens betydelse i ett spel kunna stöta kula kunna orientera i närmiljön själv kunna hitta på en enklare dans själv kunna planera och hålla i en kortare aktivitet, t ex en uppvärmning kunna simma 200 m varav 50 m ryggsim ha kännedom om vanliga idrottsskador och hur de kan undvikas Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjätte till nionde skolåret närvara aktivt på lektionerna samt sträva efter att: ytterligare förbättra sin fysiska status dvs. få bättre kondition, koordination, styrka och rörlighet öka sin bollkänsla och taktiska sinne förbättra sin simkunnighet förbättra sin orienteringsförmåga i okänd terräng öka sina kunskaper om skador och livräddande första hjälp öka sina kunskaper om varför rätt kost och motion är viktigt för hälsan kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang förbättra sina dansfärdigheter i de danser vi bedriver kunna ta ansvar inom gruppen kunna leda uppvärmningar och enklare övningspass bidraga till att samarbetet inom gruppen fungerar skapa ett intresse för att bedriva någon form av motion på fritiden Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal upp till 100 förstå begreppen dubbelt och hälften förstå skillnaden mellan udda och jämna tal förstå begreppen fler och färre kunna ordningstalen 1-10 förstå likhetstecknets betydelse förstå positionssystemet (ental och tiotal) kunna tiokamraterna förstå och kunna lägesord känna igen och benämna våra mynt och sedlar beträffande addition och subtraktion förstå sambandet mellan addition och subtraktion kunna additions- och subtraktionstabellerna 0-20 kunna dela lika upp till 20
6 beträffande geometri och rumsuppfattning kunna rita och namnge de geometriska figurerna cirkel, kvadrat, triangel och rektangel kunna rita och se mönster kunna bedöma avstånd och mäta utan gradering, t ex med den egna kroppen. kunna använda en linjal kunna använda jämförelseord som lång, kort, hög och tung beträffande tabeller och diagram kunna avläsa enkla tabeller och stapeldiagram beträffande tid kunna namn på årstider, månader och veckodagar kunna analog klocka (hela och halva timmar) beträffande problemlösning kunna koppla en räknesaga till en matematisk uppgift Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det andra skolåret beträffande taluppfattning och begrepp förstå positionssystemet (ental, tiotal och hundratal) kunna skriva, läsa och ramsräkna tal upp till 200 kunna ordningstalen upp till 20 kunna växla pengar upp till 100 kr beträffande de fyra räknesätten kunna utföra skriftliga räknemetoder vid addition och subtraktion förstå och kunna multiplikationstabellerna 1, 2, 5 och 10 kunna dela lika upp till 100 kunna använda miniräknaren beträffande geometri kunna känna igen och namnge några tredimensionella figurer kunna uppskatta och mäta en liter kunna uppskatta och väga ett kilo kunna använda, omvandla och mäta med enheterna m, dm och cm beträffande tabeller och diagram kunna rita enkla stapeldiagram beträffande tid och temperatur förstå dygnets uppbyggnad kunna skriva datum kunna analog klockan
7 kunna uppskatta tid beträffande problemlösning kunna lösa enklare problem genom strategierna rita, gissa och pröva. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret kunna tolka elevnära information med matematiskt innehåll kunna uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk, grundläggande matematiska begrepp och symboler, tabeller och bilder kunna undersöka elevnära matematiska problem, pröva och välja lösningsmetoder och räknesätt samt uppskatta och reflektera över lösningar och deras rimlighet beträffande tal och talens beteckningar kunna läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet kunna jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet kunna dela upp helheter i olika antal delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk kunna beskriva mönster i enkla talföljder kunna hantera matematiska likheter inom heltalsområdet 0-20 beträffande räkning med positiva heltal kunna förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av till exempel konkret material eller bilder kunna räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 samt med enkla tal inom ett utvidgat talområde kunna addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet beträffande rumsuppfattning och geometri kunna beskriva föremåls och objekts placering med hjälp av vanliga och enkla lägesbestämningar kunna beskriva, jämföra och namnge vanliga två- och tredimensionella geometriska objekt kunna rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer samt utifrån instruktion bygga enkla tredimensionella figurer kunna fortsätta och konstruera enkla geometriska mönster, beträffande mätning kunna göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider kunna uppskatta och mäta längder, massor, volymer och tid med vanliga måttenheter, beträffande statistik kunna tolka och presentera enkel och elevnära information i tabeller och diagram Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
8 : beträffande taluppfattning kunna läsa och skriva tal inom talområdet förstå vårt talsystem. kunna ordna tal efter storlek. kunna läsa av och sätta ut tal på en tallinje. kunna avgöra om ett tal är jämt eller udda. beträffande addition och subtraktion förstå likhetstecknets betydelse. kunna addera och subtrahera inom talområdet kunna använda addition och subtraktion när du löser textuppgifter. kunna avrunda till närmaste tiotal, hundratal och tusental. kunna addera och subtrahera inom talområdet beträffande geometri kunna uppskatta och mäta längd i meter, decimeter, centimeter och millimeter. kunna växla mellan olika längdenheter. kunna mäta och rita sträckor. kunna rita rektanglar och kvadrater med givna mått. kunna räkna ut figurers omkrets. kunna avgöra om en vinkel är rät, trubbig eller spetsig. känna till namnen på olika månghörningar. förstå vad som menas med förstoring och förminskning. förstå och använda skala. Beträffande multiplikation och division kunna multiplicera ental, tiotal och hundratal, till exempel 5 6, 5 60, förstå hur multiplikation och division hör ihop. kunna använda multiplikation och division när du löser textuppgifter. kunna multiplicera med 10, 100 och 1000, till exempel 10 45, , kunna räkna multiplikation med större tal, till exempel kunna räkna med kort division, till exempel 1248/4, 3615/3 beträffande tabeller och diagram kunna hämta uppgifter ur tabeller. kunna ordna fakta i en tabell. kunna läsa av och rita ett stapeldiagram. beträffande tid och temperatur kunna göra omvandlingar mellan tidsenheterna kunna läsa och skriva datum på tre olika sätt kunna leta reda på uppgifter i almanackan. kunna avläsa och skriva klockslag digitalt. kunna avläsa termometern. beträffande bråk
9 kunna läsa och skriva bråk, till exempel ½, ¼, 1/5, 1/10, 2/3, 5/6, 3/8 kunna avläsa bilder av bråk. kunna hur många delar det går på en hel. kunna storleksordna bråk, till exempel 1/4, 1/3, 1/2. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret beträffande taluppfattning. kunna läsa och skriva tal inom talområdet kunna ordna tal efter storlek kunna addera, subtrahera, multiplicera och dividera inom talområdet kunna multiplicera och dividera tal som har nollor på slutet, tex beträffande geometri kunna använda enheterna meter, kilometer och mil kunna räkna ut en rektangels area kunna använda enheterna cm 2 och m 2 för area förstå och använda skala , beträffande decimaltal kunna skriva kronor och öre som decimaltal kunna skriva decimeter som tiondelar och centimeter som hundradelar av en meter kunna skriva tal med hela, tiondelar och hundradelar kunna storleksordna decimaltal kunna addera och subtrahera enkla decimaltal beträffande vikt och volym kunna jämföra och använda enheterna liter, deciliter och centiliter kunna växla mellan olika volymenheter kunna jämföra och använda enheterna kilogram, hektogram och gram kunna växla mellan olika viktenheter beträffande tabeller och diagram kunna läsa av och använda en tidtabell kunna läsa av och förstå linjediagram och cirkeldiagram kunna rita linjediagram beträffande de fyra räknesätten 245 kunna räkna med division med minnessiffra, t.ex. 5 kunna multiplicera med 11 och 12 kunna avgöra när du ska använda de olika räknesätten kunna räkna ut svaret på ett ungefär kunna lösa textuppgifter med flera uträkningar, beträffande bråk kunna läsa och skriva bråk
10 kunna räkna ut en viss del av ett antal t.ex. en tredjedel av 18 kunna jämföra och storleksordna bråk t ex. 1/5, 2/5, 4/5 och ¼, 1/3, ½ kunna skriva bråk med tiondelar eller hundradelar som decimaltal beträffande decimaltal kunna vad de olika siffrorna i ett decimaltal är värda och vad de kallas kunna läsa av och sätta ut decimaltal på en tallinje kunna addera, subtrahera, multiplicera och dividera decimaltal beträffande geometri kunna att en rät vinkel är 90, en spetsig vinkel mindre än 90 och en trubbig vinkel större än 90 kunna hur många grader ett halvt varv och ett helt varv är kunna mäta och rita vinklar med gradskiva kunna använda vinkelsumman i en triangel beträffande problemlösning kunna använda olika metoder vid problemlösning kunna läsa och hämta fakta ur text kunna rita en bild kunna pröva dig fram kunna leta mönster i tal och bild kunna arbeta baklänges Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret : beträffande taluppfattning förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal kunna multiplicera med hjälp av skriftlig räknemetod, tex 32x56 kunna multiplicera decimaltal med hjälp av skriftlig räknemetod, tex 4,8x5,4 kunna multiplicera decimaltal med 10 och 100 kunna dividera med decimaltal med 10 och 100 kunna dividera när det blir decimaltal i svaret beträffande bråk förstå begreppen täljare, nämnare, kvot och bråkstreck förstå begreppen bråkform och blandad form kunna addera och subtrahera bråk med samma nämnare kunna räkna ut en viss del av ett antal, tex 3/5 av 20 kunna jämföra bråk beträffande geometri kunna räkna ut arean av rektanglar, kvadrater och trianglar kunna använda de vanligaste enheterna för area: cm 2, dm 2 och m 2
11 beträffande statistik kunna läsa och tolka stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram kunna rita och redovisa fakta i ett stapeldiagram eller linjediagram kunna räkna ut medelvärde beträffande enheter och skala kunna räkna med tid förstå vad som menas med hastighet och kunna göra enkla beräkningar med hastighet förstå vad som menas med skala och kunna räkna med skala kunna använda och omvandla olika enheter för vikt och volym (från ton-gram och från liter-milliliter). beträffande procent kunna skriva 50 %, 25%, 10% och 1% som bråk kunna räkna ut hur mycket 50%, 25%, 10% och 1% är med huvudräkning kunna räkna ut hur mycket en viss procent av något är, tex 12 % av 150 kr beträffande algebra kunna räkna med likheter kunna lösa enkla ekvationer kunna tolka och skriva uttryck med variabler Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret : beträffande taluppfattning förstå hur vårt talsystem är uppbygg, kunna använda de matematiska begreppen som hör ihop med de fyra räknesätten, kunna storleksordna hela tal och tal i decimalform med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, kunna multiplicera och dividera med 10, 100 och 1000 med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, känna till betydelsen av milli, centi, deci och kilo, känna till begreppen täljare, nämnare och bråkstreck, kunna växla mellan blandad form, bråkform och decimalform, kunna addera och subtrahera bråk med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, kunna jämföra storleken på olika bråk med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, beträffande överslag, proportionalitet, procent och räkning/problemlösning kunna avrunda tal med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder, kunna använda begreppet procent i enkla sammanhang, kunna växla mellan procentform, bråkform och decimalform med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder kunna beräkna hur mycket en viss procent av något är med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder beträffande geometri metoder och jämförelse:
12 kunna använda enheter för längd kunna uppskatta, mäta och beräkna vinklar i olika geometriska figurer med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder kunna använda gradskiva kunna använda vinkelsumman i en triangel vid problemlösning kunna mäta och beräkna omkretsen på olika geometriska figurer kunna använda enheter för vikt och volym kunna räkna med avstånd, tid, tidzoner och hastighet beträffande geometri tolkning och beskrivning: kunna beskriva olika slags trianglar och fyrhörningar kunna räkna med skala med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder beträffande statistik tolkning och analys: kunna hämta fakta ur tabeller kunna läsa av och tolka olika typer av diagram förstå hur man beräknar medelvärdet samt kunna utföra denna typ av beräkningar förstå hur man beräknar median samt kunna utföra denna typ av beräkningar kunna genomföra en enkel undersökning i din klass och presentera den i en tabell och i ett diagram känna till linjediagram, stolpdiagram, stapeldiagram och cirkeldiagram kunna tolka enkla tidtabeller beträffande sannolikhet, algebra, ekvationer och funktioner: kunna tolka uttryck skrivna med tal kunna beräkna ett uttryck skrivet med flera olika räknesätt kunna tolka uttryck skrivna med variabler kunna beräkna ett uttrycks värde kunna lösa enkla ekvationer med hjälp av huvudräkning samt skriftliga räknemetoder kunna räkna med olika valutor Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det åttonde skolåret beträffande taluppfattning förstå hur resultatet påverkas när du multiplicerar eller dividerar med positiva tal mindre än ett samt kunna genomföra uträkningar av denna typ med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel förstå vad negativa tal är samt kunna addera och subtrahera negativa tal förstå vad som menas med potensform, kunna skriva och räkna ut enklare tal i potensform kunna värdet av 10 3, 10 6 och 10 9 kunna räkna ut kilopris och hur mycket man får betala när kilopriset är givet, samt kunna genomföra uträkningar av denna typ med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna jämföra storleken på olika bråk med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna förkorta och förlänga bråk kunna använda begreppet storleksordning i olika sammanhang
13 kunna skriva stora tal med hjälp av prefix kunna skriva stora och små tal i tiopotensform beträffande överslag, proportionalitet och räkning/problemlösning kunna räkna ut hur mycket en viss procent av något är med hjälp av huvudräkning skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna räkna ut procentsatsen med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna använda procent vid jämförelser med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna multiplicera med bråk kunna räkna med stora tal med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna räkna med stora tal i tiopotensform beträffande geometri metoder och jämförelse kunna beräkna arean och omkretsen hos rektanglar, trianglar och cirklar med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna använda de vanligaste längd och areaenheterna, omvandla mellan de olika enheterna samt göra en rimlig bedömning av längd, omkrets och area hos några välkända föremål beträffande geometri tolkning och beskrivning förstå vad area och omkrets är för något kunna använda och räkna med skala och göra mätningar i en ritning och på en karta beträffande statistik tolkning och analys kunna tolka olika typer av linjära samband beträffande sannolikhet kunna förklara vad som menas med begreppet sannolikhet kunna räkna ut sannolikheten för att en händelse inträffar med hjälp av huvudräkning skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel känna till hur sannolikhet kan bestämmas genom praktiska försök beträffande algebra, ekvationer och funktioner kunna lösa olika slags ekvationer kunna kontrollera en lösning till en ekvation med hjälp av prövning kunna lösa problem med hjälp av ekvationer kunna jämföra uttryck skrivna med och utan parenteser kunna multiplicera variabler med varandra kunna rita och ange punkter i ett koordinatsystem kunna arbeta med proportionella samband, t.ex. jämförpriser med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna arbeta med samband som består av en fast och en rörlig del med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
14 beträffande taluppfattning förstå vad som menas med kvadratrot och kunna räkna ut kvadratroten av ett tal med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna skriva, använda och räkna med tal i tiopotensform och grundpotensform med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna några prefix för stora och små tal beträffande överslag, proportionalitet och räkning/problemlösning förstå och utföra de tre olika typerna av procentberäkning, räkna ut delen, räkna ut hur många procent något är, räkna ut det hela, med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel kunna använda procentberäkningar i olika praktiska sammanhang, t.ex. vid ränteberäkningar och vid jämförelser kunna skilja på procent och procentenheter känna till begreppet promille kunna lösa lättare problemlösningsuppgifter kopplat till de områden som behandlas med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder samt med tekniska hjälpmedel beträffande geometri metoder och jämförelse kunna använda dig av Pythagoras sats där längden på hypotenusan efterfrågas kunna använda olika enheter för volym samt omvandla mellan dessa (både metriskaoch litersystemet) kunna räkna ut volymen för kub, rätblock, cylinder, prisma, kon och pyramid så som rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid med hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder (med hjälp av formelblad för NP) samt med tekniska hjälpmedel (med hjälp av formelblad för NP) beträffande geometri tolkning och beskrivning förstå vad volym är för något kunna ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar så som rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid beträffande statistik tolkning och analys kunna hämta uppgifter ur text, tabeller och diagram för att lösa problem av olika slag ha kännedom om hur du kan formulera egna uppgifter och problem utifrån text, tabeller och diagram kunna kritiskt granska informationen i tabeller och diagram beträffande algebra, ekvationer, sannolikhet och funktioner känna till begreppet funktion kunna tolka och räkna med enkla funktioner kunna multiplicera med parentesuttryck kunna förenkla och lösa ekvationer som innehåller parenteser och ekvationer med x på båda sidor om likhetstecknet ha kännedom om räta linjen och räta linjens ekvation
15 Södervångskolans mål i moderna språk Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret kunna presentera sig själv, både muntligt och skriftligt ha ett begripligt uttal kunna läsa korta och enkla texter och förstå innehållet i stora drag i stora drag förstå målspråket, när det är mycket enkelt och tydligt talat och handlar om för eleven bekanta ämnen Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret muntligt kunna berätta något om sig själv samt ställa frågor till andra kunna läsa korta och enkla texter och förstå innehållet i stora drag kunna skriva mycket korta och enkla meningar i stora drag förstå målspråket när det är tydligt talat, framförs i lugnt tempo och handlar om för eleven bekanta ämnen kunna arbeta enskilt och i grupp och då genomföra korta muntliga eller skriftliga uppgifter för att berätta eller beskriva något Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det åttonde skolåret muntligt kunna berätta något om sig själv muntligt kunna delta i mycket enkla samtal om vardagliga ämnen kunna läsa enkla texter av olika slag och förstå innehållet i stora drag kunna berätta något skriftligt med korta enkla meningar känna till något om levernet i något av länderna, där målspråket används i stora drag förstå målspråket, när det är tydligt talat, framförs i lugnt tempo och handlar om för eleverna kända ämnen i viss mån kunna reflektera över hur den egna inlärningen går till kunna arbeta i grupp och enskilt och då genomföra korta muntliga eller skriftliga uppgifter kunna använda sig av lexikon. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret muntligt kunna berätta något om sig själv och andra muntligt kunna delta i enkla samtal om vardagliga ämnen kunna läsa enkla texter av olika slag och förstå innehållet i stora drag kunna berätta något skriftligt med korta enkla meningar känna till något om levernet i några länder, där målspråket används i stora drag förstå målspråket, när det är tydligt talat och handlar om för eleverna kända ämnen kunna reflektera över hur den egna inlärningen går till kunna arbeta i grupp och enskilt och då genomföra korta muntliga eller skriftliga uppgifter kunna använda sig av lexikon
16 Södervångskolans mål i musik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första och andra skolåret delta i unison sång genom rörelse och dans få en förståelse för begrepp som puls, rytm och tempo lyssna på olika slags musik och sedan kunna föra ett samtal om hur musiken lät. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret delta i unison sång och enklare spel på rytm- och melodiinstrument genom rörelse och dans få en förståelse för begrepp som puls, rytm, taktart och tempo lyssna på olika slags musik och sedan kunna föra ett samtal om hur musiken lät Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret delta i unison sång och enklare spel på rytm-, melodi-, ackordinstrument sjunga, lyssna och reflektera över svensk musik genom tiderna genom rörelse och dans använda sig av begrepp som puls, rytm, taktart och tempo. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret kunna delta i unison sång och enkla former av melodi-, rytm- och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet individuellt och tillsammans med andra kunna skapa musik i elementära former förstå och använda begrepp som melodi, ackord, puls, rytm och taktart i olika uttrycksoch gestaltningsformer vara medveten om och kunna reflektera kring musikens funktioner och varierande uttryck i dagens och gångna tiders samhällen. (special område Norden och Europa) Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret delta i unison sång samt delta i enklare ensemblespel lyssna och reflektera över musik från de olika världsdelarna delta i olika danser och rytmikövningar förstå och använda begrepp som melodi, ackord, puls, rytm och taktart i olika uttrycks- och gestaltningsformer Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret delta i unison och flerstämmig sång kunna delta i gruppmusicerande med melodi-, rytm- och ackordspel skapa egna sångtexter eller melodier eller dansrörelser kunna förstå och använda sig av rätt begrepp i sång- och spelsammanhang
17 lyssna och reflektera över musik från olika genre Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det åttonde skolåret delta i unison och flerstämmig sång aktivt delta i gruppmusicerande med melodi-, rytm- och ackordspel skriva egna texter till befintlig melodi eller göra en egen melodi spela, sjunga och lyssna på musik från rockens olika tidsepoker samt i stora drag beskriva rockmusikens uppkomst och utveckling förstå vikten av hörselvård Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret kunna använda sin röst i unison och flerstämmig sång kunna delta i gruppmusicerande med melodi-, rytm- och ackordspel samt kunna reflektera över och bedöma utförandet kunna använda musik, text och andra uttrycksformer i skapande och improvisation för att gestalta tankar och idéer kunna tillämpa centrala ämnesbegrepp i eget musicerande, musikskapande och musiklyssnande ha kunskaper om musikens uttrycksformer, funktioner och traditioner i olika kulturer samt kunna reflektera kring dessa utifrån musiken i dagens svenska samhälle vara medveten om olika ljud- och musikmiljöers påverkan på människan och vikten av hörselvård
18 Södervångskolans mål i NO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första och andra skolåret beträffande naturen känna igen växter och djur i närmiljön kunna enkla fakta om våra vanligaste husdjur kunna redogöra för hur bondgården bidrar till livsmedelsförsörjningen kunna benämna träd och blommors delar och känna till några vanligt förekommande växter i närmiljön kunna namnge några vanliga insekter, känna till likheter och olikheter samt praktiskt ha studerat olika insekter i närmiljön känna till vad naturen kan/inte kan bryta ned kunna enkel sopsortering kunna redogöra för enklare näringskedjor och kretslopp kunna namnge våra sinnen och dess funktioner kunna benämna kroppsdelar ha kunskap om kost och dess betydelse för vår kropp kunna redogöra för våra årstider känna till de vanligaste termerna som används för att beskriva olika väderlekstyper beträffande miljön känna till vad naturen kan/inte kan bryta ned kunna enkel sopsortering kunna redogöra för enklare näringskedjor och kretslopp beträffande människokroppen kunna namnge våra sinnen och dess funktioner kunna benämna kroppsdelar ha kunskap om kost och dess betydelse för vår kropp beträffande året kunna redogöra för våra årstider kuna till de vanligaste termerna som används för att beskriva olika väderlekstyper Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje och sjätte skolåret beträffande solsystemet känna till teorin The big bang förstå jordens samspel med solen, månen och andra planeter förstå gravitationens betydelse känna till människans resor och upptäckter i rymden beträffande solsystemet kunna namnge viktiga organ och känna till deras funktion och samspel ha kunskap om människans fortplantning, födelse, pubertet, åldrande och död känna till kroppens påverkan och följder av ANT (Alkohol, narkotika och tobak)
19 beträffande vatten, vind och luft ha kunskap om vattnets egenskaper och vattnets kretslopp ha kunskap om luftens egenskaper förstå meteorologiska fenomen och sammanhang beträffande ljud och ljus ha insikt i grunderna för ljudets och ljusets utbredning och dess samband med synen och hörseln beträffande naturen förstå fotosyntesen och samspelet mellan växter och organismer kunna ge exempel på livscykler hos några växter och djur och deras olika stadier kunna använda lupp och mikroskop beträffande vardagskemi kunna göra enklare experiment med saker som finns i köket känna till några olika slags blandningar och lösningar känna till att ämnen kan förekomma i olika former (fast, flytande och gas) känna till begreppen kokning, avdunstning, kondensering och stelning kunna sortera olika material i grupper, t ex metaller, trä, plast mm. känna till farliga kemikalier i hemmiljön beträffande elektricitet kunna koppla enklare kretsar (serie och parallell) med lampor och batteri känna till försiktighetsåtgärder gällande el i hemmet känna till olika energikällor samt hur energi omvandlas och används beträffande magnetism kunna använda en kompass känna till hur en magnet fungerar beträffande teknik känna till teknikens historia samt påverkan på människor och samhälle kunna beskriva hur några enkla tekniska hjälpmedel fungerar kunna utföra enklare konstruktioner kunna använda datorn som tekniskt hjälpmedel
20 Södervångskolans mål i slöjd Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret bekanta sig med salen och ämnet utvecklar lust att slöjda kunna planera och genomföra en arbetsuppgift lära sig att hantera de vanligaste redskapen och maskiner Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fjärde och femte skolåret utveckla förmågan att planera, genomföra och utvärdera en arbetsuppgift utveckla sin kreativitet lära sig att följa instruktioner och att ta ansvar för sitt arbete Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjätte och sjunde skolåret utveckla förmågan att ta eget ansvar i lärprocessen utveckla olika arbetsmetoder, och att kunna hantera lämpliga verktyg och redskap Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det åttonde och nionde skolåret utveckla slöjdprocessen genom att befästa kunskaperna och att bygga upp en handlingsberedskap för vardagen. utveckla förmågan att reflektera och bedöma arbetet. Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om och kunna följa skolans regler kunna delta aktivt i olika diskussioner exempelvis klassråd kunna delta i etiska samtal ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några berättelser ur gamla respektive nya testamentet känna till de vanligaste högtiderna och varför vi firar dem Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det andra skolåret ha kunskap om och kunna följa skolans regler kunna delta aktivt i olika diskussioner exempelvis klassråd kunna delta i etiska samtal känna till barns rätt i samhället ha kunskap om sitt närområde känna till några berättelser ur gamla respektive nya testamentet känna till jordens uppkommelse utifrån den vetenskapliga och religiösa aspekten
21 känna till förhistoriska djur och växter och teorierna kring dessa ha kunskap om de vanligaste högtiderna och varför vi firar dem Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret ha kunskap om och kunna följa skolans regler kunna delta aktivt i olika diskussioner exempelvis klassråd kunna delta i etiska samtal känna till Vellinge kommuns demokrati och uppbyggnad ha kunskap om och förstå varför människor har skapat regler och lagar i familj, skola och samhälle känna till hur en kartbok är uppbyggd känna till de vanligaste karttecknen ha grundläggande kunskaper om landskapet Skåne känna till forntiden, med avstamp i istiden känna till vilka spår som historien lämnat i närområdet kunna redogöra för de vanligaste högtiderna och varför vi firar dem Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret ha kunskap om och kunna följa skolans regler kunna delta aktivt i olika diskussioner exempelvis klassråd kunna delta i etiska samtal känna till Vellinge kommuns demokrati och uppbyggnad ha kunskap om och förstå varför människor har skapat regler och lagar i familj, skola och samhälle ha kunskap om hur en kartbok är uppbyggd och kunna använda den ha kunskap om de vanligaste karttecknen och geografiska begreppen ha kunskap om Sveriges position på världskartan ha kunskap om Sveriges landskap, de största tätorterna, vattendrag, sjöar och berg känna till de viktigaste fornnordiska gudarna och gudasagorna ha kunskap om hur människor levde i Norden under vikingatiden känna till några orsaker till att vikingatiden i Norden upphörde känna till hur människor i Europa levde under vår vikingatid känna till hur samhället förändrades från vikingatid till medeltid känna till hur kristendomen infördes i Sverige kunna redogöra för de vanligaste högtiderna och varför vi firar dem ha kunskap om de viktigaste inslagen i judendomen och islam Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret ha kunskap om och kunna följa skolans regler hunna delta aktivt i olika diskussioner exempelvis klassråd kunna delta i etiska samtal kring människors lika värde känna till människans livsvillkor i olika länder med olika statskick, med tyngdpunkt på Sveriges statsskick ha kunskap om de viktigaste rättigheterna och skyldigheterna för invånare i Sverige känna till Europas länder och huvudstäder
22 känna till olika klimattyper i Europa och områdenas lägen i förhållande till varandra känna till hur olika naturkrafter påverkar jordens utformning kunna reflektera över hur människan påverkar sin miljö kunna avläsa och tolka olika tematiska kartor känna till de förändringar i Sverige som ledde fram till Vasatiden känna till världsbildens förändring i samband med de stora upptäckterna ha kunskap om de vanligaste högtiderna och varför vi firar dem känna till skillnaderna mellan protestantism och katolicism känna till protestantismens innebörd för Sveriges fortsatta utveckling känna till reformationen Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret ha kunskap om och kunna följa skolans regler kunna delta aktivt i olika diskussioner exempelvis klassråd kunna delta i etiska samtal kring människors lika värde ha kunskap om begreppen demokrati och diktatur känna till hur riksdag och regering fungerar känna till hur ett riksdagsval går till känna till hur den enskilde kan påverka ha kunskap om de viktigaste rättigheterna och skyldigheterna för invånare i Sverige känna till en tidnings uppbyggnad ha kunskap om utbudet av olika medier och hur de kan användas ha kunskap om var de olika världsdelarna ligger i förhållande till varandra, samt Sveriges läge i världen känna till jordens klimat och vegetationstyper känna till den svenska stormaktstiden ha kunskap om de olika världsreligionerna och kunna dra paralleller dem emellan ha kunskap om de vanligaste högtiderna inom världsreligionerna och varför de firas Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret beträffande historia ha kännedom om de stora revolutionerna under 1700-och 1800-talen: amerikanska revolutionen, franska revolutionen och den industriella revolutionen, känna till hur vetenskapen utvecklades under 1800-talet, ha kunskap om samhällsutvecklingen i Sverige under 1800-talet, ha kunskap om utvandringen till Amerika under 1800-talet och 1900-talets början. beträffande religion ha kunskap om hur kristendomen växte fram och blev den världsreligion den är idag, ha kännedom om hur kristen tro utövas i och utanför Sverige, känna till hur samhälle och religion påverkat varandra under historiens gång, veta vad etik och moral innebär, kunna göra egna etiska ställningstaganden utifrån religiösa och andra frågor. beträffande geografi
23 ha kunskap om att jordens lutning och rörelse påverkar oss (dag-natt, årstider och tidszoner), ha kunskap om jordens historia och uppbyggnad, känna till mekanismer bakom vulkaner och jordbävningar, känna till vegetationszoner, klimat och väderförändringar, ha kännedom om världskartan. beträffande samhällskunskap ha kännedom om hur rättsystemet fungerar i Sverige, känna till hur rättstänkandet har utvecklats och förändrats i Sverige och världen, förstå orsaker till och konsekvenser av brottslighet, ha kännedom om straffvärde och påföljder för olika brott, kunna ta egna ställningstaganden i frågor som rör brott och straff, ha kännedom om några olika konflikter i världen samt orsaker till dessa, ha en övergripande bild över hur FN är uppbyggt och fungerar. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det åttonde skolåret beträffande historia känna till grundläggande fakta om nationalismen, imperialismen, första världskriget, ryska revolutionen, mellankrigstiden och andra världskriget, kunna redogöra för orsaker till och konsekvenser av de båda världskrigen, känna till hur det svenska samhället såg ut under samma period och hur vi påverkades av den internationella utvecklingen. beträffande religion ha kunskap om var hinduismen och buddhismen finns i världen, känna till den historiska utvecklingen om hinduismen och buddhismen, ha kunskap om grunderna i utövandet av tron inom hinduismen och buddhismen, veta vilka livsmål och frälsningsvägar som finns inom hinduismen och buddhismen. beträffande geografi veta vilka de olika världsdelarna är, kunna berätta om några framträdande länder i olika världsdelar, ha kunskap om att det finns rikare och fattigare länder samt att det finns olika orsaker till detta: historiska, geografiska, politiska, sociala och ekonomiska, känna till att det finns olika åsikter kring hur man ska fördela jordens resurser och biståndsfrågor. beträffande samhällskunskap känna till några av de viktiga frågorna i svensk politik, ha kännedom om några politiska partiers ståndpunkter, ha kunskap om hur det svenska valsystemet fungerar, ha kunskap om riksdagen och regeringen, kunna förklara skillnaderna mellan demokrati och diktatur.
24 Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret beträffande historia ha kunskap om orsaker, förlopp och konsekvenser av förintelsen, kunna redogöra för några av de viktiga händelserna under efterkrigstiden och kalla kriget, veta hur kalla kriget och supermakterna USA och Sovjet påverkade världen under andra halvan av 1900-talet, känna till utvecklingen i Sverige under efterkrigstiden. beträffande religion kunna förklara begreppet religiös fundamentalism samt på vilka sätt det kan ta sig uttryck, veta vad terrorism är och ha kunskap om historiken. beträffande geografi kunna förklara begreppet hållbar utveckling, kunna redogöra för några av de stora miljöproblemen på vår jord. beträffande samhällskunskap känna till de viktigaste begreppen inom samhällsekonomin, kunna beskriva de olika ekonomiska systemen, ha kännedom om hur världshandeln fungerar och vad globalisering är, ha kunskap grunderna inom EU, ha kunskap om massmediernas roll i samhället. Södervångskolans mål i svenska Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande läsning känna till och kunna ljuda alla bokstäver, kunna läsa enkla ord, ordbilder och enkel text samt förstå innehållet, beträffande skrivning kunna skriva alla bokstäver, kunna skriva av korta enkla texter, kunna skrivriktningen, beträffande tal och samtal kunna berätta om enklare vardagliga händelser, kunna ta emot en instruktion kunna prata i en grupp kunna lyssna när andra berättar Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det andra skolåret beträffande läsning
25 kunna följa en skriftlig och muntlig instruktion anpassad efter elevens ålder, kunna läsa och förstå skönlitterär text och faktatext anpassad efter elevens ålder, kunna återberätta handlingen i en text muntligt eller skriftligt, beträffande skrivning kunna skriva läsbart, kunna skriva enklare texter såsom berättelser, brev och dagbok, kunna använda sig av stor bokstav och punkt, kunna stava enkla, ljudenliga ord, kunna alfabetisk ordning, kunna skriva enkla meningar med avstånd mellan orden och utan att blanda stora och små bokstäver, beträffande tal och samtal kunna berätta om och beskriva enklare händelser, kunna ta emot flera enkla muntliga instruktioner, kunna samtala om händelser, texter och bilder, Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. beträffande läsning kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt, kunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna återberätta handlingen muntligt eller skriftligt, och kunna läsa elevnära faktatexter och instruktioner och kunna beskriva oh använda sig av innehållet muntligt eller skriftligt, beträffande skrivning kunna skriva läsligt för hand, kunna skriva berättande texter med tydlig handling, kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår, kunna stava ord som eleven själv ofta använder i skrift och ord som är vanligt förekommande i elevnära texter, och kunna använda sig av stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter, beträffande tal och samtal kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll och handling på ett tydligt sätt framgår, kunna ge och ta emot enkla muntliga instruktioner, och kunna samtala om frågor och ämnen hämtade från egna och andras erfarenheter, texter och bilder genom att ställa frågor, framföra egna åsikter och ge kommentarer. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret beträffande läsning kunna läsa skönlitterära och faktatexter avpassad för åldern med förståelse och flyt. kunna återberätta en text, anpassad för åldern, muntligt och skriftligt.
26 Kunna läsa, förstå och använda sig av skriftliga instruktioner. beträffande skrivning kunna skriva med tydlig handstil. kunna skriva berättande text med en tydlig början, handling och avslutning. kunna stava de flesta högfrekventa ord som förekommer i elevnära texter. kunna använda sig av skiljetecken och stor bokstav. beträffande tala kunna berätta om en händelse så att innehåll och handling blir begripligt för åhörarna. kunna ge och ta emot muntliga instruktioner i grupp. kunna delta aktivt i samtal och diskussioner hämtade från egna och andras erfarenheter, texter och bilder genom att ställa relevanta frågor, framföra egna åsikter och ge kommentarer. Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret. beträffande läsning kunna läsa och förstå olika texter både skönlitterära- och faktatexter. kunna läsa högt med flyt inför andra. kunna slå i ordlista och lexikon. kunna använda sig av studieteknik som hjälp i sitt eget lärande. beträffande skrivning kunna uttrycka idéer och tankar i skrift. kunna skriva olika sorters texter med meningsfullt innehåll; fakta, berättelser, brev, dagbok. kunna skriva med tydlig handstil. kunna de vanligaste reglerna för stavning och meningsbyggnad. kunna lätt ordbehandling kunna producera egna texter med hjälp av stödord Kunna använda sig av studieteknik som hjälp i sitt eget lärande beträffande tala kunna uttrycka idéer och tankar i tal. kunna göra en muntlig framställning; redovisningar, redogörelser, diskussioner, dramatiseringar kunna följa muntliga och skriftliga instruktioner Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret. beträffande läsning kunna läsa en till åldern anpassad skönlitterär bok med flyt. Kunna samtala och reflektera över det lästa med viss vägledning Kunna läsa faktatexter och instruktioner och kunna beskriva och använda sig av innehållet muntligt eller skriftligt beträffande skrivning kunna skriva olika texter, som t.ex. brev, berättelser och sammanfattningar.
27 kunna tillämpa de vanligaste skrivreglerna och stavningsreglerna Kunna använda ordlista beträffande tal och samtal kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt försöka delta i samtal och diskussioner och lyssna på andra Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret. beträffande läsning kunna läsa till åldern anpassad litteratur från Sverige och andra länder och kunna samtala och reflektera över det lästa tillsammans med andra kunna läsa saklitteratur och instruktioner samt återge innehållet begripligt beträffande litteraturhistoria kunna läsa utdrag av och se film om några skönlitterära verk med betydelse för människors sätt att leva samt koppla detta till tid och plats beträffande skrivning kunna skriva berättelser samt egna reflekterande texter så att innehållet framgår tydligt kunna tillämpa de vanligaste stavningsreglerna och skrivreglerna (punkt, komma, stor bokstav, talstreck och styckeindelning) kunna använda ordlista och andra hjälpmedel beträffande tal och samtal deltar i samtal och diskussioner samt försöker sätta sig in i andras tankar och visa detta skriftligt eller muntligt Redovisa ett arbete som är relaterat till eleven så att innehållet framgår på ett tydligt sätt beträffande se och lyssna tar del av bilder, film och/eller teater samt reflektera över innehållet med vägledning beträffande språket ha kännedom om de vanligaste ordklasserna och skrivreglerna för att undvika samt rätta till felaktigheter i egna texter efter viss vägledning Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det åttonde skolåret. beträffande läsning kunna läsa till åldern anpassad litteratur från Sverige och andra länder och kunna återge innehållet begripligt samt reflektera över det. kunna läsa saklitteratur samt enklare tidningstext och återge innehållet begripligt samt reflektera över det beträffande litteraturhistoria
Södervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Södervångskolans mål i SO
Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...
2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...
Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5
2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1
BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term
Lokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...
2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...
Broskolans röda tråd i Matematik
Broskolans röda tråd i Matematik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av
Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal
TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer
Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Mattestegens matematik
höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite
Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven
Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära
Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Kursplaner. Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6
Kursplaner Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6 Innehåll Inledning s. 3 Bild s. 4 Biologi s. 5-6 Engelska s. 7 Fysik s. 8-9 Geografi s. 10 Historia s. 11 Idrott och hälsa s. 12 Kemi s. 13 Matematik
ARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5
Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5 Enligt de kursplaner som styr undervisningen i olika ämnen, finns nationella mål uppställda vad eleven ska ha uppnått kunskaper i skolår fem. I
Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.
Svenska årskurs 3 Kunskapskrav Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Uppnått Behöver Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP Jag skriver fakta och berättande texter anpassade
1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
MATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Tal Räknelagar Prioriteringsregler
Tal Räknelagar Prioriteringsregler Uttryck med flera räknesätt beräknas i följande ordning: 1. Parenteser 2. Exponenter. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: Beräkna 10 5 7. 1.
Kunskapsmål och betygskriterier för matematik
1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under
Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping
Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att
Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal
Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att
Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.
Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.
Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.
Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå
Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9
Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna
Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:
Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva
Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1
Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge
Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =
Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion
Kursplaner för Montessoriskolan Växthuset
Kursplaner för Montessoriskolan Växthuset SVENSKA Genom tal och skrift kan man uttrycka sina tankar. Genom att läsa kan man ta del av andras kunskap och genom skriften kan man sprida sina egna. Med språket
RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets
Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder
Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun
Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX Kurskatalog, 2014/2015 Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna Särvux Särvux är en del av den kommunala vuxenutbildningen och är till för dig som har fyllt 20
natur och miljö Syfte
Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är
Kursplan i Matematik för Alsalamskolan
Kursplan i Matematik för Alsalamskolan Vi kommer att använda oss av följande nyanserade ord, Känna till, Kunna och Förstå. Att känna till är att ha hört talas om, att kunna är att kunna använda och förstå
Lokal studieplan matematik åk 1-3
Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation
Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att
Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall
Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande
Sammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven
Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik
kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
Sammanfattningar Matematikboken Z
Sammanfattningar Matematikboken Z KAPitel procent och statistik Procent Ordet procent betyder hundradel och anger hur stor del av det hela som något är. Procentform och 45 % = 0,45 6,5 % = 0,065 decimalform
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 4 2009-10-13
OCKELBO KOMMUN Kunskapsstege År 4 2009-10-13 1 Kunskapsstege år 4 Samhällsorienterande ämnen HISTORIA Syftet med de samhällsorienterande ämnena är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande
Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)
ÅR 1-4 BILD 1 (1) År 1-4 Bild - kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, - kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara - - ha grundläggande
Vad jag ska kunna! Åk 2
Matematik Taluppfattning HT Taluppfattning Jag kan skriva talens grannar upp till 50. Jag kan läsa av tal som visas på olika sätt upp till 50, t.ex. pengar. Jag kan markera ut rätt tal på tallinjen upp
Catherine Bergman Maria Österlund
Lgr 11 Matematik Åk 3 Geometri, mätningar och statistik FA C I T Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda geometriska begrepp? Kan du beskriva figurernas egenskaper, likheter och skillnader? Skriv
Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.
MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen.
Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt uppnåendemål för år 5 i alla ämnen (ur LPO 94) Mål att uppnå anger den miniminivå av kunskaper som alla elever skall
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Matematik Uppnående mål för år 6
Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och
identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel
MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna
Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72
Sedan vårterminen 2009 görs nationella prov i svenska och matte för årskurs 3 i hela landet. Från och med höstterminen 2009 får varje elev i Valdemarsviks kommun skriftligt omdöme varje termin i de ämnen
Naturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte
Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun
Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA
Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux
Särskild undervisning för vuxna 2016 2017 Välkommen att studera på Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en förvärvad
Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna
Kurskatalog för Särvux Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning Information sidan 2 Kurser på grundläggande nivå motsvarande grundsärskola: Biologi sidan 5 Engelska sidan 6
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Mål F-3. Vads skola 2008/09
Mål F-3 Vads skola 2008/09 Reviderad 2008-10-14 MATEMATIK MATEMATIK På väg till målen: F-klass: Kan lägesorden: under, över, i, på, bredvid, bakom, framför. Förstår begreppen: hög, låg, lång, kort, tung,
Kriterier i år 4. Ht-10. Svenska
Kriterier i år 4 Ht-10 Svenska Kan lyssna aktivt för att få information och kunskap Kan redovisa arbeten muntligt i olika grupper Kan reflektera över en text muntligt och skriftligt, återberätta och dra
A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.
Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med
MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.
Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen
Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning
Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10
Lärvux 2014-15. Särskild utbildning för vuxna
Lärvux 2014-15 Särskild utbildning för vuxna Kursplaner/arbetsplaner för närvarande Hem och konsumentkunskap Mat och hälsa Samhällskunskap Hälsa 2 Service och bemötande Matematik Svenska Engelska Språk
Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar
Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder
Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR
Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr
Veckomatte åk 5 med 10 moment
Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte
Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder
Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven
OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 2 2009-10-13
OCKELBO KOMMUN Kunskapsstege År 2 2009-10-13 1 Kunskapsstege år 2 Matematik Utbildningen i matematik syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens
Underlag för skriftligt omdöme Alla elever på Eketånga Montessoriskola ska varje termin ha ett skriftligt omdöme i relation till målen i varje ämne
Namn: Klass: Datum: Pedagog: Underlag för skriftligt omdöme Alla elever på Eketånga Montessoriskola ska varje termin ha ett skriftligt omdöme i relation till målen i varje ämne och läroplanen. De skriftliga
Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.
Ämne: Natur Övergripande mål och riktlinjer/ Genomverksamheten stimuleras Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling - Känna till vanliga djur och växter - Känna
och symmetri Ur det centrala innehållet Förmågor Problemlösning Metod
Längd, Kapitlets innehåll Kapitlet börjar med att eleverna får träna på längd i decimalform. De olika längdenheterna tränas och eleverna får själva mäta längd. Nästa avsnitt handlar om olika trianglar
Matematik... 2. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 8. Geografi...
2010-08-23 Lokal kursplan år 2 Matematik... 2 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Geografi... 9 Historia... 9 Religion... 10 Samhällskunskap...
Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod
Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.
Bild Förskoleklass 2012-08-20
Bild Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Teckning, måleri, modellering och konstruktion. Redskap för bildframställning Olika element som bygger upp bild: färg,
Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.
TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa
Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3
Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3 Enligt de kursplaner som styr undervisningen i olika ämnen, finns nationella mål uppställda vad eleven ska ha uppnått kunskaper i skolår fem. I
ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.
1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd
Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap
Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik
Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18
Innehåll 1 Allmän information Seriens uppbyggnad Lärobokens struktur 6 Kapitelinledning 7 Avsnitten 7 Pratbubbleuppgifter Aktivitet Taluppfattning och huvudräkning 9 Resonera och utveckla 9 Räkna och häpna
MATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk