1(18) Vårt diarienummer SPN-443/2005 Illustration av ungefärlig gräns för planområdet via en streckad ljus linje. PLANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för spårväg till Navestad (etapp Limmaregatan Trumpetaregatan) inom Hageby Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 29 september 2008 rev. den 9 januari 2009 resp den 18 maj 2009 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:
2(18) HANDLINGAR Detaljplanekarta med bestämmelser och illustrationskarta skala 1:1000 Planbeskrivning med bilaga (Miljökonsekvensbeskrivning, MKB) Genomförandebeskrivning med bilaga (Rapport buller och vibrationer) Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse med bilaga Utlåtande PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Kommunstyrelsen har beslutat att spårvägen ska byggas ut till Navestad via Ljura förbi Hageby Centrum. Som en följd av detta har kommunens stadsplaneringsnämnd ställt sig positiv till en upprustning och viss kompletteringsbebyggelse längs Hagebygatan och spårsträckningen. Bostadstilläggen sker i två punkthus och två stadsradhuslängor med sammanlagt cirka 70 bostäder. Söder om Pressaregatan ges byggrätt för en närbutik. Spårsträckningen kräver smärre justeringar av kvartersgränserna. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB Planområdet omfattar redan planlagd mark. I den framtagna miljökonsekvensbeskrivningen MKB med separat buller- och vibrationsrapport har detaljplanen prövats mot bestämmelserna i miljöbalkens kapitel 3, 4 och 5. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet gränsar i norr till detaljplanen för Hageby Centrum, i öster till bostadsområdet kvarteret Dörren, Södra Hageby, i söder till Trumpetaregatan som ingår för berörd del samt i väster till befintliga flerbostadshuskvarter. Orienteringskarta (norr åt vänster) NORR
3(18) Areal Planområdet omfattar totalt omkring åtta hektar. Markägoförhållanden Allmän platsmark liksom den blivande handelstomten ägs av Norrköpings kommun. Kvarteret Dörren ägs fastighetsbolaget Markarydsbostäder (Graflunds) men har kommit överens med kommunen om fastighetsreglering. Bostadskvarteren väster om Hagebygatan ägs av Hyresbostäder i Norrköping. Fastigheten Gluggen 1 ägs av OK/Q8. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Planändringen överensstämmer med rekommendationerna i översiktsplanen Framtid Norrköping Översiktsplan 2002, Utvecklingsplan för staden av den 23 maj 2002 antagen av kommunfullmäktige (KF). För Hagebygatan med omgivningar (område 35) anges följande: Hagebygatan bör utvecklas till en vacker stadsgata med bland annat plats för spårvagn. Bebyggelsen bör ges ett mer varierat innehåll och stadsmässigare karaktär. Kommunikationsprogrammet för staden som hör till översiktsplanen anger stadsgata för Hagebygatan. En översiktlig plan för cykelvägnätet finns antagen av kommunfullmäktige. Delar av primära och sekundära stråk berörs i och kring detaljplaneområdet. Cykelplanen antogs av tekniska nämnden den 26 januari 2006. Hagebygatan anges som huvudstråk för cyklister Pressaregatan som sekundärt cykelstråk. Cykelnätet är antaget av tekniska nämnden den 26 januari 2006.
4(18) En klimathandlingsplan antogs av kommunfullmäktige den 1 mars 2004. Den behandlar, med avseende på stadsplaneringsnämndens ansvarsområden, riktlinjer från översiktsplanen och miljöprogrammet, översvämningskartering och mikroklimat, planering för gång- och cykelbanor samt kartläggning för produktion av förnyelsebar energi. Detaljplaner De gällande detaljplanerna i området stadgar huvudsakligen allmän plats gata eller torg alternativt park eller plantering. Även spårväg och skydd ingår. För kvartersmarken anges markanvändningen till bostäder, parkering, teknisk anläggning respektive garageändamål. Följande detaljplaner berörs: nummer 0581K-22A:5014 från den 29 oktober 1967 nummer 0581K-22A:3139 från den 20 november 1970 nummer 0581K-22A:1060 från den 28 januari 1991 nummer 0581K-22A:1061 från den 7 maj 1991 nummer 0581K-P04/12 från den 27 januari 2004 Genomförandetiden har gått ut för samtliga dessa planer utom för den senaste nummer 0581K-P04/12 vars genomförandetid går ut den 2 mars 2009. Program för planområdet Genom att Söderledens och spårvägens utbyggnader tidigare offentliggjorts och genom att de väsentliga fastighetsägarna inom planområdet informerats i tidiga samrådsmöten är ett särskilt programskede överflödigt. (Detaljplanen med spårväg genom Ljura antogs den 13 september 2005 och detaljplanen med kollektivtrafikbro över Söderleden den 19 september 2006. Detaljplanen för spårvägen genom Hageby med fastigheterna Dörren5 och Putsen 1 (Hageby Centrum) antogs den 21 december 2006 och detaljplanen för spårvägen till Navestad via vårdcentralen (etapp Söderleden-Bäckgatan) inom Hageby antogs den 10 oktober 2007.) Miljökonsekvensbeskrivning En beslutad förlängning av spårvägen söderut genom planområdet, en utbyggnad av Söderleden och förändrade biltrafikströmmar är de främsta motiven för upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Den är framtagen av Vägverket Konsult och redovisas i en separat handling som bilaga till denna planbeskrivning. Buller, vibrationer och luftkvalitet är de väsentligaste miljöförändringsfaktorerna som har utretts. Allt detta kan hanteras med utnyttjande av kända konstruktionsprinciper, så att bullervärdena hålls inom godkända gränser.
5(18) Hänsyn till säkerhetsaspekterna längs spårvägen har varit vägledande för planeringen. För spårvägsutbyggnaden och med tillhörande bebyggelsekompletteringar bedömer vi att ett motsvarande behov finns av att beskriva miljökonsekvenserna särskilt med fokus på buller, vibrationer och luftkvalitet. Dagvatten finns utbyggt till angränsande befintlig bebyggelse. Enligt kommunens dagvattenprogram 2002-2004 ska dagvatten omhändertas lokalt. Det innebär inom planen att i största möjliga utsträckning återbörda vattnet till mjuka gräsytor eller planteringar. (Ett förslag till riktlinjer för dagvattenhantering i Norrköpings kommun finns daterat den 12 juni 2008.) En miljökonsekvensbeskrivning MKB upprättad den 24 april 2006 av Vägverket Konsult har uppdaterats till det aktuella ärendet. Den ansluter till fyra planarbeten (se vidare under rubriken Övrigt ) för den spårvägssträcka som redovisas på kartan nedan. Tre av dessa har nyligen resulterat i detaljplaner som har vunnit laga kraft. Det fjärde planarbetet som återstår är det föreliggande. MKB-området ansluter i norr till Ljura med spårvägsbron över Söderleden och i söder till Navestad vid korsningen Hagebygatan / Trumpetaregatan. Kommunala beslut i övrigt Stadsplaneringsnämnden beslutade den 14 november 2006 att låta upprätta ett förslag till detaljplan för spårväg till Navestad (etapp Limmaregatan Trumpetaregatan) inom Hageby genom en komplettering av ett året tidigare fattat beslut. För Hagebygatan ska inriktningen vara att skapa en stadsmässig karaktär. Ny bostadsbebyggelse genom förtätning ska samtidigt prövas. En detaljplan för utbyggnad av spårvägen vid Ljura har redan antagits i samma
6(18) anda. Detsamma gäller dels för delen mellan Ljura och Lidaleden, dels för Hageby Centrum med närområde delen mellan Lidaleden och Limmaregatan. En kollektivtrafikbro över Söderleden ingår i en tredje laga kraftvunnen plan. En trafiknätsanalys för Norrköpings tätort antogs av tekniska nämnden den 6 maj 2004. Pressaregatan ingår i det övergripande cykelnätet. De brister som påpekats till exempel att Pressaregatans kvalitet i cykelnätets säkerhet är mindre god kommer att lösas i de successiva planändringarna. Vidare kommer kvaliteten i kollektivtrafikens baslinjenät att radikalt förbättras genom den nya spårvägen. (Delen mellan Limmaregatan och Pressaregatan bedömdes som mindre god under 1997.) För kvaliteten i biltrafikens huvudnät visar analysen bland annat att medelhastigheten är mindre god på Hagebygatan. Denna rekommenderas vara 50/30-gata enligt hastighetsklassificeringen av nytt huvudnät för biltrafiken. Både Hagebygatan och Trumpetaregatan är huvudgator enligt den nya funktionsindelningen av huvudnätet för biltrafiken. Kvaliteten av GCpassager i plan över dessa gator är mindre god enligt trafiknätsanalysen. Den kommer att bli bättre efter genomförandet av planen. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur Mark och vegetation Det långsträckta området utmed kvarteret Dörren är idag gräsbevuxet med rader av björkar av varierande storlek och vitalitet. Marken är i huvudsak plan. Den allmänna platsmarken mellan Pressaregatan och OKQ8-tomten sluttar svagt ner mot öster och utgörs av vildvuxen gräsyta med spritt placerade parkträd med stort inslag av barrträd. I området söder om OKQ8- tomten finns fornlämningar i ett mindre höjdparti med berg i dagen. I detta avsnitt väster om Hagebygatan finns en del uppvuxna solitärträd som etablerat sig naturligt inom naturmarken. Markbeskaffenhet, geotekniska förhållanden Geotekniska utredningar för befintlig bebyggelse visar att pålgrundläggning för nya flervåningshus erfordras. Förorenad mark Inga kända markföroreningar finns inom planområdet.
7(18) På den befintliga OKQ8-bensinstationen, byggd på 60-talet, behöver centralpåfyllning och eventuellt cisterner flyttas på grund av spårsträckningen. Erforderliga saneringsåtgärder kommer därmed att genomföras. Radon Marken inom planområdet bedöms som normalriskmark vad gäller radon vilket innebär att bebyggelsen ska utföras med radonskyddande konstruktion. Fornlämningar Fornlämning med nr RAÄ 30, S:t Johannes församling förekommer inom planområdet söder om OKQ8-tomten. I diskussionerna med Länsstyrelsen (jämför dess yttrande daterat den 19 mars 2007) har spårdragningen anpassats så att de befintliga skålgroparna i berghällen kan bevaras. Inom det nya butikskvarteret bör en arkeologisk utredning föregå byggandet, även om man i dagsläget inte registrerat till några fornlämningar på denna plats. Bebyggelseområden Bostäder Förtätningarna med nya bostadshus tar delar av nuvarande parkeringsyta i anspråk. Exploatör(er) för dessa bostäder är ännu inte utsedda. Bebyggelsens inriktning har efter samrådet utmynnat i en kombination av punkthus i åtta våningar och stadsradhus i tre våningar. Sammanlagt blir då bostadstillskottet ca 70 nya lägenheter. Med hänsyn till korsningsmöjligheterna med spåren och infarterna till kvarvarande parkering har punkthus lagts så att det nordligaste accentuerar Hageby Centrum och det andra markerar hållplatsläget vid kvarteret Niten. Den äldre bostadsbyggelsen i kvarteret Dörren är tre till fyra våningar höga utan hiss. Punkthustillskottet ger en komplettering med bekväma, hissförsedda lägenheter. Inom stadsdelen Hageby finns också behov av bostäder för särskilt boende enligt LSS. Genom att punkthusen inom denna plan ligger nära service och hållplatser lämpar sig dessa mycket väl för denna boendeform. LSS-bostäder organiseras lämpligast i små grupper om tre till sex lägenheter med personalutrymmen. Dessa kan inom punkthusformen förslagsvis placeras i basvåningen och en trappa upp. Husen som planeras med upp till fyra lägenheter kring trapphuset ger ljusa lägenheter med fönster i två väderstreck. Med inglasade balkonger mot Hagebygatan och spårvägen åstadkoms ett tyst uterum i väster. Basvåningarna är i övrigt tänkta för bostadskomplement som t ex tvättstugor, cykelförråd etc.
8(18) Delar av gårdsdäcken utgör en fredad entrézon. Lek- och friytor förutsätts bli samnyttjade med gårdarna i kvarteret Dörren. Plats för mindre ytor för småbarnslek reserveras i anslutning till punkthusens halvprivata zon. Garageplatserna under mark är från bostäderna nåbara med hjälp av hisstrapphuset. Vissa förrådsytor är möjliga liksom gemensamma soprum. Den genomsnittliga bostadsytan kan bli 75 80 m 2 ; servicebostäder ger oftast mindre lägenhetsyta. Lägenhetsfördelningen är också beroende av upplåtelseform. Se i övrigt gestaltningsprogrammet längre fram. Perspektivbild av punkthus och radhus vid spårvägshållplatsen kv Niten Entréerna görs med fördel genomgående i gatuplanet/bottenvåningen eftersom det medger entré både från gatuadressen och från gården. Cykelplatser kommer att finnas både på gatu- och gårdssidan invid huskropparna. Cykelförvaring får tillgodoses i husens basvåning eller källarplan. Gemensamma soprum har förutsatts mot gator med hänsyn till säkerhet och störningar. De befintliga bostäderna ska också få gemensamma sophus. Byggrätt för dessa har inordnats i de omdisponerade befintliga ytorna för boendeparkering. Boparkering för tillkommande lägenheter sker på tomtmark, i huvudsak i garage under gårdsdäcken. Markparkering och angöring samordnas med den befintliga och organiseras i en gemensamhetsanläggning. Som komplement till stadsdelens övervikt av flerbostadshus föreslås också två stadsradhuslängor med sammanlagt ca 18 lägenheter. De långsträckta huskropparna som fullbordar ett par gårdsrum i kv. Dörren bidrar till den
9(18) stadsmässighet som kommer att upplevas. Angöring och parkering anordnas under bostäderna i garage respektive öppna platser. Hagebygatans stadsmässighet kan öka med nya stadsradhus Arbetsplatser, övrig bebyggelse Kvarteret för handel är tänkt för en närbutikshall på ca 1100 m 2. Denna lokalisering innebär ett stöd för befintlig motoristservice, post och snabbmatskiosk på OKQ8-tomten. Offentlig service Skolor, barnstugor ligger i närheten utanför planområdet. Kommersiell service Bensinstation och gatukök finns inom området. Stadsdelens butikskärna Hageby Centrum ligger på bekvämt gångavstånd. Detta planeras få en rejäl utbyggnad för ökad shopping, vilket ytterligare ökar stadsdelens attraktivitet. Intill OKQ8-tomten blir det dessutom möjligt att bygga en närbutikshall. Tillgänglighet Tillgängligheten till och inom området är god för rörelsehindrade personer. Kommunens mål för huvudgång- och cykelstråk är en maximal lutning 1:25. Boverkets norm som kommer att gälla från år 2010 för alla offentliga miljöer
10(18) nöjer sig med maximala lutningar på 1:20. De nya trapphuslägenheterna blir i alla avseenden fullt ut tillgängliga för boende med funktionshandikapp. Jämställdhet Området har de bästa förutsättningar att fungera väl oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar. Området blir väl försörjt med kollektiva färdmedel, närbutiker, skolor och barnstugor, idrotts- och kyrkliga lokaler. De nya bostädernas upplåtelseform är inte klar, men bostadsrätt är troligt. Tillsammans med befintliga hyreshusgrupper av skiftande ålder och med varierande lägenhetsstorlekar ger det stadsdelen en god social balans. Byggnadskultur och gestaltning Den tillkommande bebyggelsen ska ges en utformning som speglar samtidens arkitektur med generösa fönsterytor, rymliga balkonger och murytor i tegel eller puts med i huvudsak stramt formspråk. På det sättet kan man i stadsdelen avläsa denna byggnations tillkomsttid i relation till kvarteren byggda tidigare. Samråd med stadsarkitekt och bygglovarkitekt vad beträffar utformningsfrågorna förutsätts. Här nedan ges endast några grundläggande gestaltningsprinciper som är väsentliga att beakta. De höga bostadshusen blir utropstecken i stadsbilden som genom sin volymsbildning utgör egna individer. Dessa kan med fördel ges ett eget särskiljande kulör- och materialutryck. Punkthusens taklutning ska vara låg, högst cirka 10 grader och takmaterialet ska vara bandtäckt plåt alternativ papp. Bostadshusen ska ges ett karaktäristiskt taksprång med tunn takfot. Förhöjd basvåning är önskvärt gärna med egen gestaltning, gärna större glaspartier som berikar upplevelsen i förhållande till normalvåningar däröver. Obehandlad betongsockel högre än 20 cm accepteras inte. Balkonger får gärna glasas in med profillösa system. Mot trafiksidor kan krävas inglasning med hänsyn till trafikbuller. Därför ska räckesfronter utformas med hänsyn till detta samt med tak över översta balkongen. Eventuella solfångare anordnas i huvudsak på tak. Vid placering på fasad ska de samordnas med andra glaspartier. I stadsradhusens utformning ska motsvarande tidstypiska element arbetas in. Takarkitekturen kan för att bli uttrycksfull behöva ges en större takvinkel.
11(18) Utemiljön och det offentliga rummet Hagebygatans körbanebredd minskas ner till 6,5 m och förses med en markant, bred kantsten för att betona skillnaden mellan körbana, angränsande grönremsor och gång- och cykelstråk som löper parallellt. Höjdsättningen på närliggande gång- och cykelstråk bör anpassas så att ytvatten ledes ut över gräsremsorna och tas upp av trädens rotsystem. Illustration gatusektion mot norr genom Hagebygatan Gång- och cykelpassager med Hagebygatan utformas som lågfartsområden med svag förhöjning och markmaterial som gör fordonsföraren uppmärksam på korsningen. Varje gång- och cykelpassage punktbelyses utefter de kriterier som tekniska kontoret ställt upp. Lågfartsdetalj enligt gestaltningsprogrammet
12(18) På den nya boendeparkeringen föreslås strikta, gröna volymer av arkadklippta avenboksträd. Dessa gröna volymer ska anknyta till den stadsmässiga karaktären mot Hagebygatan. I mellanrummen mot befintlig bebyggelse i kv Dörren kompletteras med en trädrad som följer gc-vägen. Trädval bör vara träd som redan från plantskolestadiet är formklippta, företrädesvis avenbok som inte skräpar ned marken eller bilar under trädkronan med frukter eller klibbigt bladdropp. Illustration inspirationsbild på enskilt arkadklippt avenboksträd. Tanken är stora gröna tuktade trädkronor, uppbyggda av flera träd som på sikt växer samman till stora volymer. Entrégårdarna till de nya punkthusen är anlagda på underliggande p-däck som blir planteringsbara. Detta gäller också förbindelseytan mellan spårvägshållplatsen vid kvarteret Niten och de befintliga bostäderna i kvarteret Dörren. Vid spårvägshållplatsen mittemot kvarter Niten med arbetsnamnet Nitentorget skapas en mötesplats i stadsdelen där passagerare parkerar sina cyklar. De ges möjlighet att passera över en torgyta in till befintliga bostäder i kvarter Dörren. Förutsättning för aktiviteter i utemiljön skapas såsom ytor för boulespel, generösa sittplatser i goda sollägen och även yta för småbarnslek. Torget ska ljussättas så att spårvägens passagerare samt gående och cyklister, under de mörka årstiderna, närmar sig en ljus och trygg utemiljö.
13(18) Illustration gatusektion mot norr genom spårvägen (OKQ8 till höger i bild.) Skyddsrum, hälsa och säkerhet Enligt byggnadsnämndskontoret behöver skyddsrum inte byggas. Planområdets gator kommer att detaljutformas enligt klassificeringen 50/30- gata så att gåendes och cyklandes säkerhet tryggas. Friytor Lek och rekreation Planområdet i sig innehåller inga påtagliga grön- eller rekreationsområden, utan behoven av dessa tillgodoses inom angränsande planer. Översiktsplanen, ÖP 2002, anger följande ställningstagande: Grönstrukturen i Norrköping skall utvecklas i samverkan med bebyggelsestruktur och trafikstruktur till en estetisk och funktionell helhet Hela banvallsområdet kommer att vara gräsbevuxet. Själva spårsträckningen kommer att följas av en låg överklivningsbar häck vilket förutom att bidra till säkerheten även är väsentligt bidrag som en stadsmässig inramning. Jämför Hagebygatans gestaltningsprogram.trädkompletteringar kommer att ske på västra sidan om Hagebygatan. Vidare kommer de öppna befintliga parkeringsytorna att artikuleras med grupper av formklippta träd, vilka också kommer att bidra till rumsbildningen utmed spårsträckningen. Lekplan 2005 antogs av tekniska nämnden den 19 maj 2005. Mjuka näroch kvarterslekplatser finns etablerade i befintlig bebyggelse. Park- och naturmiljö Inom planområdet utgör fornlämningen i sin naturmiljö det enda området av detta slag. Denna kulle fredas och parkgångvägen från hållplatsen vid Trumpetaregatan leds runt på östra sidan. På detta sätt blir även naturmiljön
14(18) med sina fornlämningar tillgängliga till fots eller med cykel. De synliga skålgroparna kan enligt Stadsmuseet erfordra viss skyddande skyltning eller synlig markering. Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Hagebygatan utgör huvudgata med förbindelse mot Norrköpings centrum. Som en följd av Söderledens utbyggnad kommer genomfartstrafiken att minska. Samtidigt minskas körbanebredden, så att även hastigheten hålls nere. Viktigare korsningar utformas också som lågfartsområden. Utmed Hagebygatans västra sida löper ett breddat primärt gång- och cykelstråk mellan Hageby Centrum och området med atriumhusen i Navestad. Ambitionen att höja kvaliteten i detaljutformning har Tekniska kontoret tagit fram ett gestaltningsprogram för gatu/spårmiljön (jfr tidigare illustrationer). Bilpassager över spårvägsspåren är möjliga i tre lägen direkt norr om planområdet, mitt för Hyvlaregatan och vid Pressaregatan. Till Hagebygatan återknyts befintliga lokalgator från väster. Kommunens cykelplan har varit vägledande för dragningen av huvudstråken. Det nord sydliga primära gc-stråket beskrivs i avsnittet ovan. I de punkter där de behöver korsa gator sker det inom låghastighetsområden, där uppmärksamheten är större. Vid Hageby Centrum leds GC-huvudstråket mot Navestad över till västra gatusidan. Gång- och cykeltrafiken till kvarteret Dörren och söderut sker på den befintliga GC-vägen. Tillgängligheten för allmän gångtrafik tryggas med x-bestämmelse även fortsättningsvis. Planområdet kommer härmed att ges utpräglat goda cykelsamband med såväl centrum som fritidsområden. Cykelparkeringar kommer att anordnas vid de nya hållplatslägena. Gående och cyklande från Trumpetaregatans hållplats till OKQ8/Posten leds runt naturkullen och via x-markerat område i kanten på bensinstationstomten. För att minska risken för fotgängare eller cyklister genar över spårvägsspåren kommer sträckan från OKQ8-macken och söderut förbi fornlämningarna att förses med stängsel. Gående och cyklande från Brånnestad tar sig under E22:an i befintlig ramplutning på x-markerat område över butikstomten fram till Hagebygatan.
15(18) Kollektivtrafik Området kommer att försörjas av en ny spårvägslinje med modern vagnpark. Den viktigaste hållplatsen kommer att ligga mitt emot kvarteret Niten, centralt för bebyggelsen i Södra Hageby. Passage för gående över det nya garagedäcket tryggas med x-bestämmelse. Direkt norr om Trumpetaregatan läggs en andra hållplats med vändslinga. Här kommer överstigning från matarbussar att bekvämt kunna ske. Byggrätt för en personalbyggnad anvisas i spårvägens vändslinga. För den vidare utbyggnaden av spårvägen till Ringdansen i Navestad har detaljplanearbetet nyligen påbörjats. Parkering, varumottag, utfarter Kommunens miljömål för den förtätade ytterstaden är att en väl utbyggd kollektivtrafik ska medföra att bilinnehavet inte behöver öka, förhoppningsvis av miljöskäl på sikt även minska. Den noterade biltätheten inom de befintliga hyreshusområdena idag är knappt 0,5 bilar per lägenhet. Parkering skall i huvudsak ordnas på kvartersmark, inom egen fastighet eller genom avtal på annan fastighet. Med tanke på områdets extremt goda försörjning med kollektiva färdmedel och cykelsamband bedöms att 0,7 platser per normallägenhet är tillfyllest. I stället för kommunens hittillsvarande parkeringsnorm som har angett behovet till drygt en bilplats per lägenhet för ytterstaden. För tillkommande bostäder kommer övervägande del av bilparkeringen att ske i garagedäck. Bostadsangöring, besöksparkering och samnyttjande av öppna bilplatser förutsätter att denna yta anordnas som gemensamhetsanläggning. Mot Hagebygatan eller spårgatan accepteras inte fastighetsutfarter av säkerhetsskäl utom vid anvisade lägen. Pendlarparkeringsplatser finns kopplade till hållplatsen vid Trumpetaregatan. Detta för att bilburna pendlare ska kunna lämna bilen och ta spårvagnen till stadskärnan eller fortsatta allmänna färdmedel. Här ska många trafikslag samsas, vilket kräver på en noggrann detaljutformning. Den nya närbutikstomtens kundparkering ansluter till den med OKQ8 gemensamma tillfarten. Dessutom finns tvärställda p-platser utmed Pressaregatan. Lastgård förläggs på östra sidan. Störningar I den separat redovisade miljökonsekvensbeskrivningen MKB har bullerfrågorna liksom andra emissioner analyserats. Det visar sig att
16(18) bullervärdena även med en ny spårväg faller inom det som är acceptabelt i centrala bostadslägen. De tillkommande bostadshusen ska planlösnings- och konstruktionsmässigt utformas med hänsyn till markvibrationer och trafikbuller, vilket påtalats i planbestämmelserna. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ansluts till det kommunala VA-nätet. Den nya byggnationen medför att vissa befintliga ledningar behöver flyttas. Dagvatten ska i huvudsak återbördas till mjuka gräsytor eller planteringar. Det befintliga dagvattensystem som är utbyggt för angränsande kvarter gör det möjligt att ansluta dagvatten från den ringa nybyggnationen som inte kan återföras till mjuk mark. Något lokalt fördröjningsmagasin finns inte plats för inom planområdet. Värme Inom området är fjärrvärmenätet utbyggt. Den nya bebyggelsen kommer att anslutas dit. Fjärrvärmeledningar anpassas till den nya kvartersbildningen. Den tillkommande bebyggelsen kommer inte i konflikt med befintliga fjärrvärmestråk. På närbutikstomten tryggas befintlig fjärrvärmeledning med ett u-område i bakkant på lastgården. El Elledningsstråk anpassas till den nya kvartersstrukturen. Plats för nya elteknikbyggnader för spårvägen tryggas med E-områden Tele och Opto Tele och opto anpassas till den nya kvartersstrukturen. Avfall I de nya bostadskvarteren kommer utrymmen för källsorterat avfall att byggas. Avhämtningsställen ska förläggas mot angöringsplatser. För de befintliga bostäderna kommer gemensamma miljöstationer för källsorterat avfall att inordnas i parkeringsytorna.
17(18) Administrativa frågor Planen beräknas bli antagen årsskiftet 2008/2009. Spårvägen mellan Ljura och Navestad kan påbörjas 2009. När den kommer att vara färdig ända till Ringdansen i Navestad är inte klart. Genomförandebeskrivningen redogör mer ingående för detta. Planens genomförandetid är 10 år från det datum som beslutet att anta planen vinner laga kraft. Exploateringsavtal som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan kommunen och områdets exploatörer kommer att tecknas. Konsekvenser av planens genomförande Närheten till spårvägshållplatserna och till Hageby Centrums rejäla utbyggnad ökar boendeattraktiviteten även i närområdet. För kollektivtrafiken och centrum innebär planen samtidigt att underlaget för verksamheterna förbättras. Genomförandet innebär att stadsdelen kompletteras med ytterligare bostäder. Bebyggelsen ges ett mer varierat innehåll och får en stadsmässig karaktär. Eftersom upplåtelseformen sannolikt blir en annan än hyresrätt så ökar möjligheterna till en variation i områdets befolkningssammansättning. Övrigt Planen utgör en del av en följd detaljplaner som är förutsättningar för spårvägsutbyggnaden mot Ringdansen i Navestad. Förlängning av linje 2 mot Ringdansen Linjesträckningen och trafikförsörjningens samverkan med stadsplaneringen har tagits fram av kollektivtrafikenheten. Version 050829 upplaga 3 är den senaste arbetskopian. Tre planeringsetapper redovisas däri varav den föreliggande detaljplanen är sist i den andra etappen: Planeringsetapp 1 (Södertull Hageby Vårdcentral) detaljplanen för Ljura SPN-205/2003 laga kraft detaljplanen för Söderleden med spårvägsbro SPN-67/2005 laga kraft detaljplanen för delen Söderleden Lidaleden SPN-9/2005 laga kraft Planeringsetappp 2 (Hageby Vårdcentral HC Trumpetaregatan) (delen Hageby Vårdcentral Hageby Centrum ingår i SPN-9/2005 ovan) detaljplanen för Hageby Centrum med närområde SPN-264/2005 laga kraft föreliggande detaljplan (spårvägen inte bostäder) SPN-443/2005 laga kraft Planeringsetappp 3 (Trumpetaregatan Ringdansen) Detaljplaneringen är påbörjad, samråd/remiss SPN-285/2007
18(18) Utöver planeringsetapperna redovisas även möjliga utbyggnadsetapper: A. Trozelligatan Ljura genomförd B. Ljura Hageby Vårdcentral OK/Q8 (Trumpetaregatan) påbörjad D. OK/Q8 Ringdansen projektering pågår MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Konsulter Planarbetet har letts av arkitekt SAR Bengt Groschopp, GKAK. Utemiljön har arbetats fram i samarbete med landskapsarkitekt Måns Forsell. För tekniska kontoret har trafiksystemutvecklare Jan Zetterberg medverkat. Tekniska utredningar, landskapsgestaltning och MKB har också upprättats av externa konsultfirmor. Tjänstemän Vid planens upprättande har planingenjör Erica Ekblom och överingenjör Björn Lunnerdal medverkat inom stadsbyggnadskontoret. Dag Johansson stadsarkitekt Lars-Axel Tengblad planarkitekt