Allmänt. Uppgift. Genetikens dilemma En debatterande uppgift i Genetik. Ekenässkolan Åk 9 Vt-19

Relevanta dokument
Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Förmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Betygskriterier DNA/Genetik

Sammanfattning Arv och Evolution

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Prata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.

SNI. Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll. (SSI: Socio-scientific issues)

Genetik- läran om det biologiska arvet

Prata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6

Genetik och genteknik

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

där ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

POLITIK och DEBATT svenska + SO

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, Klass 9A

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Klassen måste ha gått igenom:

Argumenterande tal. Denna presentation och dess exempel är till största del baserade på Erik Petterssons Youtube-klipp.

Facit tds kapitel 18

Ordning i Myllret

Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka

Lokal Pedagogisk planering

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Hållbar argumentation

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Genetik och genteknik

Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m.

DNA- analyser kan användas för att

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Förslag den 25 september Biologi

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Genrer del 7 Insändare

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

KLONING En kopiator för levande varelser?

Gen-etik. Gen-etiska reflektioner från Kommittén om genetisk integritet och Statens medicinsk-etiska råd. Åsa Gyberg-Karlsson

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012

Övergripande planering

Visa vägen genom bedömning

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Referera inte plagiera

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren Reviderad våren RETORIKPLAN för Ludvika kommun

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Klassen måste ha gått igenom:

Liten genterapiskola. Stamceller

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Inför nationella proven i Biologi

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Chris Atkinson. bioscience explained Vol 3 No 1. Rollspel

Genetik - Läran om det biologiska Arvet

Hur parera mediestormen

Olika texttyper. Vi kommer att läsa och skriva följande typer av texter under dessa veckor:

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009

Förslag den 25 september Engelska

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER

Ett samtal kring Kyrkans roll i samhället

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Stockholms stad. Franska skolan svar. 76 procent svarsfrekvens

Övergripande planering

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Transkript:

Genetikens dilemma En debatterande uppgift i Genetik. Ekenässkolan Åk 9 Vt-19 Allmänt Nu är det dags att debattera! Under ett par veckor kommer du ges möjlighet att finslipa dina argument för att i vecka 21 gå upp i en debatt mot andra elever. Vi lägger Sv, NO och SO undervisning på att hjälpa er med alltifrån att samla fakta till att ge er utgångspunkter för hur man bygger upp en debatt. Bedömning kommer ev ske i Sv, SO men i Bi enligt nedan angivna betygsmatris. Debatten hålls som en öppen tillställning vilket gör att alla anhöriga är välkomna att delta som åhörare. Uppgift Använd översikten på hur en argumentation ska vara uppbyggd. Se till att minst 8 av följande ord finns med och används på rätt sätt i din argumentation ; arv, miljö, DNA, kromosom, gen, mutationer, naturligt urval, anlag, stamceller, kloning, genmodifiering, dominant anlag, recessivt anlag och biologisk (genetisk) mångfald. 1. Växt- och djurförädling Med genteknik och genmodifiering är det idag möjligt att förändra växter och djurs egenskaper och därmed öka näringsinnehållet i mat och att öka mängden mat. Vilka möjligheter respektive svårigheter ser du med en sådan utveckling? Är det försvarbart att lösa världssvälten på detta sätt? På samma sätt kan vi i princip, i alla fall sannolikt i framtiden, genmodifiera djur. Det finns ju en del växt- och djurarter som vållar människor stora besvär, exempelvis malariamyggan. Ska dessa djur berövas sin fortplantningsförmåga och därmed utrotas? 2. Kloning För ett antal år sedan lyckades människan för första gången klona ett får, Dolly. Man kunde alltså kopiera en individ till ytterligare ett exakt likadant exemplar. Sannolikt kommer tekniken i framtiden att klara av att kopiera även människor. Vad skulle detta innebära för mänskligheten? Ser du det som en vinst eller förlust för mänsklighetens fortlevnad?

3. Designa ett barn Idag vet vi människor, vilka gener som styr vilka anlag, dvs vi har en karta över det mänskliga DNA:et. I förlängningen skulle man i framtiden alltså kunna specialbeställa eller designa sitt blivande barn. På samma sätt kan man redan idag, via fostervattendiagnostik, hamna i en valsituation, att välja livet eller döden! Kan man överlåta åt enskilda människor att bestämma över liv och död på detta sätt eller designa en supermänniska? Vilka egenskaper är önskvärda? Kan vi i samförstånd bestämma vilka egenskaper som är bäst? 4 a) DNA som medicin Sjukvården har allt svårare att hitta organ till de patienter som behöver t ex ett nytt hjärta. Med genteknikens hjälp får vi en bättre möjlighet till att djur kan producera de organ som transplanteras. Vad anser du om att våra djur fungerar som kött-, medicin- och organfabriker åt oss människor? b) Genterapi Många menar att genterapi kan jämföras med en transplantation, ämnen från en annan person förs in i kroppen. En del religiösa grupper är djupt emot detta och en del läkare med ekonomiska intressen i genetiska läkemedel har skyndat på processen med vissa tragiska resultat som följd vid användning av genterapi. Ska vi låta sådana här intressen styra vår utveckling? 5. Stamceller Då forskarna lärde sig att odla embryonala stamceller hoppades många på att kunna använda det vid transplantation, kritikerna rasade över att de använde mänskliga embryon för att skapa cellkulturerna. När börjar livet och människans värde? Leker forskarna med liv och död? Skulle vuxna stamceller vara en lösning på problemet? Responsfrågor för din argumentation: På vilket sätt blir åhöraren engagerad av inledningen? Hur förstår man vilka åsikter som framförs? Är det tillräckligt tydligt uttryckt? Kommer argumenten i rätt ordning? Saknas några argument? Vilka? Vilka är motargumenten? Vilka fakta finns som stödjer argumenten? Hur sammanfattas åsikterna på slutet?

Bedömning Argumentationen ska byggas upp enligt följande modell: Inledning: Här skriver du en tes alltså din egen åsikt och utgångspunkt. Avhandlingen innehåller följande tre delar: 1. Sakliga argument för din egen sak (för din egen åsikt). Vilka fakta Cinns som stödjer argumenten? 2. Andra som inte tycker som du använder följande motargument. Vilka fakta Cinns som stödjer motargumenten?

3. Vilka argument och fakta kan användas för att slå hål på motargumenten? Avslutning: Här sammanfattar du och hittar förslag på lösningar. Du kan också hitta lämpliga citat eller annat som slutknorr. Tips inför din argumentation: En debatt är en offentlig diskussion och ordnas ofta i samband med viktiga beslut. På franska betyder ordet ordstrid och debatterna kan i vissa fall ha en rätt så hätsk ton. I en debatt diskuteras en fråga där ena sidan är för och andra sidan emot och ordstriden avgör vem som får åskådarnas sympatier och förtroende. Vad gör en bra debattör? 1. Starka, trovärdiga argument. Ett plus om du kan hänvisa till en betydande källa, t.ex. "enligt statsminister Stefan Löfven så " 2. Lyssna på din motståndare och koppla det du säger till vad han/hon har sagt i sina argument. "Lotta säger si och så, men den här källan hävdar annat " 3. Använd talspråk men inget slang eller engelska ord (om de inte är en del av det svenska språket). 4. VAR SÄKER på din sak, och agera övertygad om att du har rätt även om du kanske egentligen inte håller med om dina egna argument. Försvara det du säger. Undersök vad det finns för argument för din tes/ditt påstående. 5. Planera i vilken ordning du vill ta upp dina argument. Tänk på att spara ett tungt argument nästan till slutet! 6. Undersök vad det finns för motargument till din tes/ ditt påstående för att bättre kunna bemöta dem i debatten. 7. Förbered dig med minst fem argument. Båda parter kommer att få berätta en liten inledning och där bör du ha minst två argument. Sedan får ni ordet vartannat argument ungefär och bemöta varandras argument.

8. I inledningen berättar du vad din ställning är och varför du tycker så. Är det någon annan som tycker så? Stöd ditt tyckande med det. (OBS, ingen i klassen utan snarare en offentlig person) Debatt på Ekenässkolan Tre dagar innan debatten äger rum kommer ni få reda på om ni är för eller emot samt var och när ni skall infinna er till debatt. Debatten kommer att pågå i cirka 30 minuter och ni kommer där att träffa på elever i alla åk 9 klasser. Vid debatt tillfället kommer en undervisande lärare att delta och leda debatten samt ännu en lärare som kommer att bedöma er insats. Debatten är en öppen tillställning och så tillvida möjlig för föräldrar och anhöriga att delta vid. Dock vill vi inte att elever på skolan deltar vid andras debatter. Debattordning 1) Alla ges möjlighet att tala ostört i 1 minut och att framföra sin inledning. 2) Efter det går debatten igång. Man begär ordet och håller sig till ämnet. Debattledaren styr så att talordningen hålls. 3) De sista 5-10 minuterna åtgår till att deltagarna ges möjlighet till en ostörd summering och avslutning.