FÖREDRAGNINGSLISTA KÅRSTYRELSENS SAMMANTRÄDE

Umeå studentkår Fanny Eriksson Kårordförande 070-686 90 10 Föredragningslista Styrelsemöte nr.6 12/13 Att: Kårstyrelsen, gruppledare, inspektor och proinspektor, verksamhetsrevisorer, sektioner FÖREDRAGNINGSLISTA KÅRSTYRELSENS SAMMANTRÄDE Datum: 2013-03-06 Tid: 16.15 Plats: Formalia Sammanträdesrummet Ringius Punkt Ärende Bilaga Förslag till beslut: F1 Mötets öppnande F2 Mötets behöriga utlysande Kallelse gick ut 28/2 och handlingar 1/3 Att anse mötet behörigt utlyst F3 Val av justeringsperson Att utse en justeringsperson F4 Fastställande av föredragningslista Att fastställa föredragningslistan F5 Adjungeringar Att adjungera närvarande tjänstemän med närvaro och yttranderätt. Beslutsuppföljning Punkt Ärende Bilaga Föredragande & förslag till beslut: U1 Sammanfattning av beslut från föregående protokoll, KS 5 130206 Stefan Brattlöf Att lägga protokollet till handlingarna. Meddelanden Punkt Ärende Bilaga Föredragande: M1 Presidiet informerar M1 Presidiet M2 Rapport: Studentmedarbetarmodell M2 Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande är nu färdig med den utlovade rapporten. Synpunkter välkomnas och rapporten ska sedan börja presenteras för kommunpolitiker. Sidan 1 av 3

Beslut Punkt Ärende Bilaga Föredragande: B1 Scharinska Villans renovering B1 Fanny Eriksson Umeå studentkår har att nu ta ställning till hur vi vill att renoveringen kring Scharinska villan ska hanteras. Förslag till beslut: Att föreslå kårfullmäktige att lösa Svedin/ Fagerlund från sitt hyreskontrakt från och med 2013-12-31. Att föreslå kårfullmäktige att tillstyrka Scharinska villans invändiga renovering med start 2014-01-01. Att föreslå kårfullmäktige att ge kårstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningar för verksamhet i Scharinska villan från och med 2015-01-01. B2 SFS-delegation Fanny Eriksson Kårstyrelsen har, på uppdrag av kårfullmäktige, att tillsätta en SFS-delegation på fyra delegater att representera Umeå studentkår vid SFS Fum. Vi har hittills endast fått in två nomineringar: Simon Edvinsson från Studentpartiet Socialdemokraterna samt Max Persson från Moderaterna. Förslag till beslut: Att välja Simon Edvinsson och Max Persson som delegater till SFS Fum. Att ge arbetsutskottet i uppdrag att till 130313 tillsätta övriga två delegater och presentera delegationen till kårfullmäktige B3 Fasta förtroendeposter och arvoderingar B3 Viktor Sjödin Frågan om fasta förtroendeposter och arvoderingar har legat ute på remiss bland kårens partier och kårsektioner. Förslag till beslut: Att föreslå kårfullmäktige att häva beslut från 2012-02-08 avseende tillsättning av central utbildningsbevakare och att tillsättningen sköts av kårfullmäktige Att föreslå kårfullmäktige att fastställa dokument för fasta förtroendeposter och arvoderingar i enlighet med kårstyrelsens förslag Sidan 2 av 3

B4 Revidering av Umeå studentkårs stadgar B4_1 B4_2 Viktor Sjödin En stadgeöversyn har gjorts under våren där några brister i de tidigare stadgarna justerats samt att formerna för införande av Akademiska föreningar upprättats. Förslag till beslut: Att föreslå kårfullmäktige att revidera stadgarna i enlighet med kårstyrelsens förslag Att stadgarna ska gälla från och med 2013-07-01 F6 Mötets avslutande Sidan 3 av 3

Meddelande Fanny Eriksson Kårordförande PRESIDIET INFORMERAR Kårordförande Corona: Corona har sedan vi träffades förra gången lämnat in en konkursansökan och fått denna beviljad. Bolaget har därmed tilldelats en konkursförvaltare som vi numera sköter kontakten med. Möte med konkursförvaltaren där vi diskuterat vad som ska göras med konkursboet. Vill vi förvärva boets egendom eller vill man sälja denna till någon annan osv. Visning av lokalerna har inte i skrivandes stund skett, men sker innan KS och kan därmed beskrivas mer då. Diskussioner med akademiska hus förs angående hyrans reducering och ombyggnad. Diskussioner med universitetet om upprättande av studieplatser i lokalerna. Ett antal intressenter på lunchverksamheten finns, dessa ska utforskas vidare. Lars G Bokeskog har fått i uppgift att ta fram underlag för olika sorters driftformer av Corona. Scharinska: Scharinska-gruppen har haft ett nytt möte där man diskuterat renoveringens tidsplan. Vill man renovera hela huset 2014, eller renovera olika delar under en längre tidsperiod, är huvudfrågan som diskuterats. Möte med de intresserade i kårfullmäktige är kallat till, för att diskutera situationen med Villan. Alkoholfritt Café: Underlag för studentdrivet, alkoholfritt Café tas fram. Universitetsstyrelsen har sammanträtt: De största diskussionerna var händelserna vid arkitekthögskolan och förändringar i Universitetets ledning. Kårstatus: Ansökan om kårstatus görs som bekant vart tredje år, och i år var det dags igen. Ansökan är inskickad och överlämnad. Kortleverantör: Mecenat har varit i Umeå och hälsat på. Medlemsvärvning: Som bekant ligger vi efter kraftigt i medlemsantal. Därför har satsningar gjorts för att kampanja på olika delar av universitet. Vi tror att det är viktigt att synas mer utåt och promota de fördelar som finns med att vara med i kåren. Vertex: Diskussionerna om Vertex har varit uppe tidigare, och nu har vi tillsatt Liss Jonasson att leda en grupp som kommer att titta närmare på Vertex och vad vi vill ha ut av tidningen. Hör av er till henne för frågor. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 1 av 3

Meddelande Fanny Eriksson Kårordförande Ansvarig för studiesociala frågor Mottagningsutbildning: Planeringen med mottagningsutbildning har fortsatt och vi har fått in synpunkter från sektioner och föreningar. Utbildningen kommer vara förlagd på eftermiddag/kväll och pågå tre eller fyra veckor i rad beroende på intresse. Förvaringsskåpen: Vi har haft möte tillsammans med lokalförsörjning och pratade om ett förslag att flytta ner förvaringsskåpen som står i samhällsvetarhuset till ett av rummen bakom LF- Rummet som betydligt större, vilket skulle betyda fler förvaringsskåp. Dock inga beslut tagna. Lika Villkor: Studiesocialtansvarige hade ett möte tillsammans med de andra studentrepresentanterna från NTK och UMS där vi fick lyfta de frågor inom Lika Villkorsområdet som bara rörde studenter till rådet. Scharinska villan: Vi för samtal med Svedin & Fagerlund för att säga upp deras hyresavtal samt pratar det i samverkansgruppen om när man ska starta renoveringarna och hur verksamhet kan bedrivas i villan efteråt. Ansvarig för Info, externa relationer och arbetsmarknad Räkmacka VT13: 26 februari psykologer, personalvetare och sociologer, 9 april media och 14 maj ekonomer. Preliminärt 10 april för tandtekniker och sjukgymnaster. Räkmacka: 26 februari blev mycket lyckat, med bra talare och många positiva kommentarer från studenterna. Headhunt: Ny organisation finns nu för Headhunt 2.0 där sektioner och föreningar ansöker att driva specifika projekt. Datumen för vårens ansökningar 1 februari och 1 april. Mer info kommer skickas ut till sektioner och föreningar så de blir varse om att det går att söka medel för HH. Varuautomat/Kaffemaskin: Är nu i full gång, dock har det fortfarande varit lite driftstörningar på kaffemaskin. Sortimentet varierar nu i början och artiklar som säljer dåligt tas bort. Storsäljaren är Cola zero. CampusApoteket: Umeå studentkår erbjuder nu sina medlemmar ett bra urval på apotekets produkter till låga priser. Det har dagligen varit någon som köpt från campus apotektet. Nu är det endast för US medlemmar. Kårbil: En ny kårbil har nu leasat åt kåren. En Toyota auris hybridbil. Ny prisbild för den nya bilen är inte framtagen men på gång. Kårrum: Laura och Ringius har nu nyckelgömmor istället för att nyckeln hämtas på expeditionen. Gruppledarträff: Där har framtidsfrågor för kåren diskuterats bland annat akademiska föreningar, valnämnden, verksamhetsår, fasta arbetsuppgifter för AU och medel till sektionerna. Externa parter: Har kontakt med fackförbundet SSR angående mer samarbete. Tanken är att kontakta alla relevanta fackförbund. Ett första försök till ICA har gjort för mer samarbete. Kempe: Måndag den 4/3 går ansökningsperioden ut för våren och preliminärt ser det bra ut med ansökningar. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 2 av 3

Meddelande Fanny Eriksson Kårordförande Verksamhetsansvarig studentmedarbetarmodell Studentmedarbetarmodell: Bilaga finns på punkt M2. Studentmedarbetare: Arbetsförmedlingen har utlyst studentmedarbetartjänster under sommaren 2013. Myndigheten har frågat om Umeå Studentkår kan hjälpa till marknadsföra deras tjänster då vi har större närhet till studenterna. Detta kommer att göras via affischform och arbetsmarknadsfliken på studentumea.se Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 3 av 3

STUDENTMEDARBETARMODELL I UMEÅ STUDENTFACKLIG POLICYRAPPORT 2013 Författare: Kristoffer Filipsson, andre vice ordförande Umeå studentkår 12/13 Telefon: 0730534943 Mail: kristoffer.filipsson@umeastudentkar.se

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande BAKGRUND 3 KAPITEL 1. STUDENTERS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN 4 1.1 Skillnad mellan yrkesområden 5 1.2 Vad beror arbetslösheten på? 6 KAPITEL 2. REGIONAL BETYDELSE FÖR AKADEMIKERS ETABLERING 7 2.1 Etablering i Västerbotten 8 KAPITEL 3. STUDENTMEDARBETARMODELLEN 9 3.1 Studentermedarbejder Den danska modellen 9 3.2 Studentmedarbetare i Sverige 12 KAPITEL 4. STUDENTMEDARBETARMODELL I UMEÅ 15 AVSLUTNING 17 2

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande BAKGRUND Dagens situation på arbetsmarknaden är inte en upplyftande syn. I december 2012 var 7,6 % av arbetskraften eller 371 000 personer utan jobb. 1 Bland ungdomarna ser läget ännu värre ut där 22 % är arbetslösa. 2 Om man räknar bort de som studerar på heltid blev siffran 2011 drygt 14 % av arbetskraften. 3 Unga personer har större hinder än andra att komma in på arbetsmarknaden. Universiteten och högskolorna i Sverige har de senaste decennierna byggts ut delvis för att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden. Den senaste tidens utbyggnad startade i början av 1990-talet. 4 Satsningen kan ses i ljuset av 90-talskrisen och den skyhöga arbetslösheten. Tanken var och är att utbildning ska råda bot på trösklarna till arbetsmarknaden och motsvara dess efterfråga. År 2011 antogs 247 000 personer till universitet och högskolor i Sverige, vilket kan jämföras med 147 000 personer 1995. 5 Av Sveriges 4,6 miljoner sysselsatta har 1,2 miljoner åtminstone en 3 årig högskoleutbildning. 6 Andelen akademiker av de sysselsatta uppgår alltså till 26 %, vilket innebär att gruppen numera utgör en viktig grundstomme för hela den svenska arbetsmarknaden. Det är positivt att fler personer får möjlighet till högre utbildning i Sverige. Det krävs i takt med att samhället blir mer beroende av kunskap. När konkurrensen på arbetsmarknaden bland akademiker ökar, blir det synnerligen viktigt att trösklarna mellan studier och arbetsliv är låga. Annars blir högskolestudier inte längre en säker väg till arbete. Då riskerar högre utbildning att tappa en stor del av sitt syfte. Umeå studentkårs utgångspunkt är att högre utbildning ska leda till arbete. Människor ska känna att det finns både trygghet och incitament för att våga utbilda sig. Utan de förutsättningarna kommer framtidens arbetsmarknad eller utbildningssystem inte att fungera. 3

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande KAPITEL 1. STUDENTERS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN En universitetsexamen idag är ingen garanti för ett jobb. Situationen för personer som tagit en kandidat- eller masterexamen är idag oroande. Högskoleverket (HSV) mäter hur färdigutbildade personer lyckats ta sig in på arbetsmarknaden. 1-1,5 år efter examen har fortfarande 21,8 % inte etablerat sig på arbetsmarknaden enligt HSV:s senaste rapport. 7 Kvinnor har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, där är andelen ej etablerade 23,2 %. Det skiljer 4,5 procentenheter på etableringsgraden mellan könen. 8 HSV skriver att andelen som är etablerade, dvs. 78,2 % dessutom kan vara en överskattning. De som fortsätter att studera efter examen räknas inte med i statistiken. Vissa av dem kan göra det på grund av att de inte hittar ett arbete. 9 Därtill tillkommer att av de etablerade kan det finnas studenter som tvingats ta ett jobb som kräver lägre kunskap än vad de är utbildade till. Det är samhällsekonomiskt olönsamt och kan vara en följd av dålig matchning på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsstatus 2009, 1-1,5 år efter examen Etablerad på arbetsmarknaden Svag ställning på arbetsmarknaden Osäker ställning på arbetsmarknaden Utanför arbetsmarknaden 8% 3% 11% 78% FIGUR 1 STATUS PÅ ARBETSMARKNADEN 1-1,5 ÅR EFTER EXAMEN KÄLLA. 10 4

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande Enligt Saco är situationen för akademiker på arbetsmarknaden är betydligt bättre än för andra jämförbara grupper. Där är arbetslösheten lägre. Trots mer gynnsamma förutsättningar är 65 867 personer med minst 2 års akademisk eller annan eftergymnasial utbildning öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. 11 Yngre personer är överrepresenterade bland arbetslösa akademiker. Bland personer under 25 år var 9 % arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd och för gruppen 25-29 motsvarande siffra 5,4 %, vilket kan jämföras med 4,7 % för samtliga. Detta tyder på att det finns många trösklar till arbetslivet när man är nyutexaminerad. 12 1.1 SKILLNAD MELLAN YRKESOMRÅDEN För att hitta lösningar på problemet är det av stor vikt att se inom vilka branscher etableringen fungerar dåligt. Högst etableringsgrad återfinns inom Vård- och omsorg (84,7 %) och Teknik (83,7 %). Sämst ser det ut inom Konstnärligt område (37,4 %). För de ämnesområden som är till flest representerade inom Umeå studentkår hamnar andelen etablerade akademiker närmare genomsnittet; Juridik och Samhällsvetenskap (78,7 %), Undervisning (76 %) Humaniora och teologi (56, 8 %). 13 Enligt arbetsförmedlingens siffror för oktober 2012 för personer med minst 2 års eftergymnasial utbildning var endast 2,3 % personer inom Hälso- och Sjukvård arbetslösa eller inom program med aktivitetsstöd. Läget var varierande sämre för Konst och Media (14,1 %), Humaniora (7,2 %), Företagsekonomi (6,8 %) och samhälls- och beteendevetenskap (5,8 %). I SACO-rapporten Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för år 2017 målas en splittrad bild av utsikterna för olika yrkesgrupper. I yrkesgrupper där det råder liten konkurrens om jobben återfinns mestadels tekniska och vårdinriktade utbildningar, exempelvis datavetare, matematiker/statistiker, sjukgymnast och tandläkare. Desto hårdare konkurrens finns bland beteendevetare, hälsovetare, kommunikationsyrken och samhällsvetare. 14 Bör man då minska antalet platser för studieinriktningar med hög arbetslöshet? Riktigt så enkelt är det inte. Även om SACO är tydliga med att det idag är svårt att komma in på arbetsmarknaden som nyutexaminerad beteende- eller samhällsvetare bedömer man att just dessa yrkesgrupper i framtiden står inför storskaliga pensionsavgångar. Även för andra överskottsyrken såsom hälsovetare bedöms behoven öka i framtiden. 15 Framtidens efterfrågan finns alltså bland flera yrken där det idag är svårt att etablera sig. Men många nyutbildade riskerar att slås ut idag när de inte kan finna ett relevant jobb. Vi bedömer därför att 5

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande åtgärder måste tas för att säkerställa att de som examineras redan idag får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Detta inte minst för att säkra pensionsavgångarna och ökad efterfråga i framtiden. Görs det inga reformer riskerar många att slås ut och bli oattraktiva för branschen eller byta inriktning innan behoven går upp. Det leder i sin tur till problem för samhället och offentlig sektor i just de stora pensionsgenomgångarna. Statliga pengar läggs på att utbilda folk som inte får tillämpa kunskaperna blir en betydande samhällsförlust. En stor del av vad som är tänkt att vara utbildningsväsendets output går förlorad. 1.2 VAD BEROR ARBETSLÖSHETEN PÅ? Umeå studentkår menar att det mest effektiva och långsiktiga verktyget för oss att råda bot på akademikers arbetslöshet handlar om att verka för åtgärder som underlättar friktionsarbetslösheten. Det vill säga den arbetslöshet som uppstår när arbetsgivare och arbetstagare inte hittar varandra. En dåligt fungerande matchning på arbetsmarknaden är ett förödande problem idag. Enligt Företagarna uppger var femte företag arbetskraftsbrist som största hinder för deras expansion. Det handlar helt enkelt om att arbetsgivare vill anställa men att man inte hittar människor med rätt kompetens. 16 Vad beror då arbetskraftsbristen på? Den absolut största orsaken till att företag inte rekryterar lediga tjänster uppges vara arbetskraftens bristande arbetslivserfarenhet (49 %) medan bristande utbildning är 24 %. Det finns alltså en stor andel utbildade personer som inte får arbete på grund av att de saknar arbetslivserfarenhet. 17 En bidragande orsak till problematiken enligt Företagarna är bristande kontakt mellan företag och universitet och högskola. Endast 8 % av småföretagen har haft regelbunden kontakt med universitet/högskola det senaste året, medan mer än var femte önskar ha utökad kontakt de kommande 12 månaderna. 18 Det finns systematiska brister på kopplingen mellan utbildning och arbetsliv i Sverige. Brister som är helt onödiga och missgynnar studenter, arbetsgivare och samhället i stort. Umeå studentkårs förhoppning är att verka för en samförståndsanda både bland arbetsmarknadens parter, studentfackliga organisationer & universitetsledning samt blocköverskridande inom partipolitiken. 6

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande KAPITEL 2. REGIONAL BETYDELSE FÖR AKADEMIKERS ETABLERING Umeå och Västerbotten har onekligen gynnats av att ha ett stort universitet. För att en region ska uppvisa tillväxt är tillgång till högre utbildning numera en avgörande faktor. Huruvida en student som examineras från Umeå Universitet stannar kvar i kommunen påverkas av en rad olika faktorer. Lokalt arbetsmarknadsklimat och tillväxt är sannolika orsaker. Men även hur studenternas kontaktnät och personliga erfarenheter av de lokala arbetsgivarna ser ut kan vara avgörande. Enligt Högskoleverket och SCB är den lokala arbetsmarknaden för högskoleutbildade en avgörande faktor om examinerade studenter stannar kvar i länet. 19 De har studerat hur studenter flyttar efter sina studier. Var studenterna bosätter sig efter examen påverkas bl.a. av arbetsmarknaden och möjligheterna till fortsatta studier. 20 Antalet rekryterade till ett enskilt lärosäte är beroende av dess utbildningsutbud och om rekrytering sker regionalt eller nationellt. Antalet boende i högskolelänet efter examen påverkas bl.a. av möjligheterna för studenterna att bli kvar i högskolelänet på grund av arbetsmarknadssituation och eventuella möjligheter till fortsatta studier. 21 7

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande 2.1 ETABLERING I VÄSTERBOTTEN De regionala siffrorna visar att Umeå Universitet examinerar femte flest studenter i landet; 3340 stycken tog examen här 2009/10. Endast 38 % av personerna bodde kvar i Västerbotten sista december 2011. Studenterna vid Umeå var minst benägna att stanna kvar i länet de studerat i sett till alla universitet i hela Sverige. 22 Malmö högskola Stockholms universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Göteborgs universitet Högskolan i Borås Chalmers tekniska högskola Lunds universitet Mittuniversitetet Mälardalens högskola Karlstads universitet Örebro universitet Luleå tekniska universitet Linköpings universitet Linnéuniversitetet Högskolan i Jönköping Uppsala universitet Umeå universitet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 FIGUR 2 ANDELEN EXAMINERADE STUDENTER VID SVERIGES STÖRSTA UNIVERSITET/HÖGSKOLOR SOM BOR KVAR I LÄNET 1-1,5 ÅR EFTER EXAMEN. Sammantaget är det en stor förlust för både Umeå och Västerbotten att över 60 % av de som färdigutbildats i regionen väljer att flytta. Det påverkar antagligen både tillväxt och innovation negativt. Precis som HSV och SCB konstaterar spelar den lokala arbetsmarknaden för högskolestudenter en stor roll till varför studenterna flyttar. Därför krävs det ett långsiktigt arbete för hur nya kunskapsintensiva företag ska kunna skapas och växa i regionen. Mer kortsiktigt bör makthavarna fråga sig hur man ska kunna integrera studenterna och kompetensen från universitetet på den arbetsmarknad som finns idag. Regionen tar inte tillvara på den enorma potential ett närliggande universitet i världsklass för med sig. Umeå studentkår har en tydlig och genomförbar lösning på problemet. 8

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande KAPITEL 3. STUDENTMEDARBETARMODELLEN Den här rapporten har beskrivit hur nyutexaminerade inte kommer in på arbetsmarknaden, att företagen inte hittar personal med arbetslivserfarenhet och att de allra flesta studenter flyttar ifrån Västerbotten efter examen. Det finns ingen quick fix som löser alla problem på en gång, men vi vill ta ett första steg till lösning. Umeå studentkår förespråkar därför att en danskinspirerad studentmedarbetarmodell mot Umeå Universitet uppförs. I det här kapitlet ger vi en förklaring vad som menas med detta. I nästa kapitel visar vi på hur det kan vara genomförbart i Umeå. I Sverige har såväl fackföreningar såsom arbetsgivareföreningar lovordat den så kallade studentmedarbetarmodellen. Den 20 april 2012 gick fackförbundet JUSEK och arbetsgivarorganisationen Almega ut i Västerbottenskuriren och förespråkade den danska modellen även i Sverige; På arbetsmarknaden råder i många fall ett moment 22 arbetsgivarna vill anställa människor med arbetslivserfarenhet, och nyexaminerade studenter har oftast inte arbetat med något som är relevant för de jobb de söker. Universitetsutbildningar innehåller oftast få praktiska inslag, och att sitta på föreläsningar är väsensskilt från att vara ute i arbetslivet. 23 Regionförbundet Skåne, svenska myndigheter och kommuner i södra Sverige har redan idag introducerat modellen. För att få en klarhet om vad en studentmedarbetarmodell innebär bör blickarna riktas mot Danmark, där den sedan 40-talet utgjort en stor del av den danska arbetsmarknaden och varit en integrerad del i den nordiska modellen. 3.1 STUDENTERMEDARBEJDER DEN DANSKA MODELLEN Vad är en studentmedarbetare? Definitionen är inte självklar då det varken handlar om praktik eller ett jobb med någon formell koppling till utbildningen. Det är helt enkelt är extrajobb för studenter. Skillnaden från många av de timanställningar som erbjuds av exempelvis Student Consulting eller Academic Works är att jobbet har relevans till studierna. Det handlar alltså snarare om enklare juristhandläggningar eller medförfattare till utredningar än om lager- och restaurangjobb. Vanligen uppgår det till 10-15 h arbete per vecka utöver studierna. Vidare i texten kommer studentmedarbetare benämnas i samband med jobb för studenter som är relevant för utbildningen. I Danmark är studentmedarbetare en självklarhet. Cirka 48 % av studenterna 2002 arbetade som studentmedarbetare någon gång under deras studietid. 24 Några av de studieinriktningar i Danmark där 9

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande de relevanta studentjobben är som vanligast är juridik, ekonomi och samhällsvetenskap. 86 % av sistaårseleverna bland dem hade varit studentmedarbetare någon gång under studietiden. I Danmark är studentmedarbetare vanliga inom offentlig sektor, NGO:s och näringslivet. Ungefär 30 % av dessa jobb finns inom den offentliga administrationen, undervisningssektorn och sjukvården enligt Videnskabsministeriet. Enligt Danmarks Jurist- og Økonomiförbunds undersökningen är fördelningen bland jurist-, ekonom- och samhällsvetenskapsstudenter 56 % i privat sektor, 29 % inom statlig sektor, 9 % i kommunal sektor och 7 % i annan sektor. 25 Jobben utlyses bland annat genom studentfackliga föreningar, jobbportaler och universitetens anslagstavlor. Fackföreningarnas roll De danska fackförbunden har en viktig roll i studentmedarbetarmodellen. Faktum är att det var facken som tillsammans med staten uppförde modellen genom ett kollektivavtal via Handels- og Kontorfunktionærenes Forbund. Det innebar att studenter fick arbeta med administrativa uppgifter. Deras ersättning reglerades i kollektivavtalet som om de var medlemmar i Handels- og Kontorfunktionærenes Forbund. 26 Idag är hela 10 % av de anställda i danska LO är just studentmedarbetare. 27 Det borde säga något om fackens inställning till modellen. Löner och avtal Hur fungerar då studentmedarbetarnas anställningar i praktiken? De finns ingen enhetlig modell för hur en studentmederbetaranställning ser ut. På grund av parternas roll skiljer sig löner och regler för studenterna beroende på kollektivavtal. Som exempel kan tilläggas att under 2010 var ingångslönen för studentmedarbetare inom staten 113,23 DKK per timme i Köpenhamn. 28 Ingengeniørforening var en rekommenderad minimilön vid samma tidpunkt 130-158. DKK per timme. 29 Studentjobbens effekt Studentjobben minskar friktionsarbetslösheten genom att steget mellan utbildning och arbete minskar. Studenterna får den arbetslivserfarenhet de saknar när väl examen är tagen och dessutom extra inkomst under studietiden. Arbetsgivarna får också vad de efterfrågar. Extra medarbetare med ena foten i forskningsvärlden under studenternas studietid och i förlängningen nyutexaminerad arbetskraft med arbetslivserfarenhet. 10

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande I Danmark är arbetslösheten bland ungdomar mycket lägre än i Sverige och har varit det i över två decennier. Ingen kan veta exakt vilka riktlinjer som gör att ett land lyckas bättre än ett annat, men en viktig aspekt handlar om en arbetsmarknad där arbetstagare och arbetsgivare lättare finner varandra, där kunskap och behov möts. Studentmedarbetarmodellen möjliggör just detta och är en viktig del i dansk arbetsmarknadspolitik för unga. Ungdomsarbetslöshet - internationellt Arbetslösa som andel av arbetskraften, yngre än 25 år, säsongsjusterat 30 25 20 15 10 5 0 jan-90 dec-92 nov-95 okt-98 sep-01 aug-04 jul-07 jun-10 Källa: Eurostat Not: statistiken från Eurostat revideras kontinuerligt, Eurostat justerar också siffrorna marginellt för jämförbarhet. Skillnader i beräkningsmetod mellan dessa och övriga länder finns, direkta jämförelser med dessa länder ska därför göras med viss försiktighet, särskilt före 2005. Efter 2005 är jämförbarheten bättre. Månad Hämtat: 2013-01-15 Sveri ge Danmark EU-27 Dansk arbetsmarknadsstatistik visar att studenter som haft ett relevant studentjobb får jobb mycket lättare. 79 % av studenterna som varit studentmedarbetare hade sex månader efter utbildningen ett jobb. Motsvarande andel för de som inte varit studentmedarbetare var 68 %. Ett relevant studentjobb har visat sig ha en positiv effekt oavsett studieinriktning, kön, ålder eller social bakgrund. 30 Ingengeniørforeningen har visat att det som gör att folk kommer i jobb är just studentjobb som är relevanta för utbildning. Bland ingenjörer och naturvetare 2008 var 79 % av studentmedarbetarna i arbete 2 månader efter utbildningens slut, medan bara 63 % av dem med ett icke relevant jobb var det. Endast 2 % av studentmedarbetarna gick arbetslös i mer än 12 månader, medan motsvarande andel av de som inte varit studentmedarbetare var 7 %. Enligt Videnskapbsministeriet hade studenter utan ett studentjobb fyra gånger högre risk att bli arbetslös jämfört med studentmedarbetarna. Ju mer en student jobbar desto lägre risk har denne att bli arbetslös det visat sig. 31 Relevanta studentjobb bidrar dessutom till högre lön för studenterna efter utbildningen, 32 kortare studietid, 33 och färre avhopp. 34 Detta visar att påfrestningen som ett studentjobb kan innebära inte har några negativa effekter på studierna. 11

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande En relevant fråga att ställa sig är dock om studentmedarbetare tar arbetstillfällen från andra. Enligt Akademikernas Centralorganisation (AC) och LO är så inte fallet. Jens Mølbach sekretariatschef på AC: Studentmedarbetarna är bättre på att jonglera med siffror och statistik än kontorspersonalen och uppgifterna kräver typiskt insikter från den akademiska världen. Samtidigt får akademikerna tid till mer utmanande och utvecklingsorienterade uppgifter när en stor del av projekt- och rutinuppgifterna omhändertas av studentmedarbetarna. Studentmedarbetarna utför arbete som inte hade utförts annars LO:s sekretariatschef, Finn Larsen: Inget tyder på att LO-jobb försvinner på grund av studentmedarbetarna. Men det är viktigt att våra medlemmars jobb också utvecklas. 35 3.2 STUDENTMEDARBETARE I SVERIGE Relevanta studentjobb har numera spridit sig till Sverige inom vissa regioner och företag. År 2011 satsade Regionförbundet Skåne 5 miljoner SEK för att studenter skulle få utföra jobb såsom projektutvärderingar och tekniska fastighetsberäkningar. Studentmedarbetarmodellen har man hämtat från just Danmark. Projektet i Skåne tillåter studenter att arbeta i projekt eller inom begränsade områden 10-15 h i veckan. 36 I en promemoria från 2010 av Region Skåne framkommer det att projektet med att införa studentmedarbetartjänster har två huvudsyften, nämligen att skapa mervärde för: studenten i form av relevant arbetslivserfarenhet i förhållande till sin utbildning, nätverk och kontakter som kan underlätta övergången från studier till arbete för den nyutexaminerade. samt Region Skåne till följd av att den senaste kunskapen tillförs organisationen. Regionen får en möjlighet att marknadsföra sig som arbetsgivare och därigenom stärka och utveckla arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare, som kan attrahera kompetenta medarbetare. Källa. 37 Det handlar alltså både om att rusta studenterna som att stärka den egna organisationen. Man lyfter precis som den här rapporten upp problematiken mellan studier och yrkesliv samt högskoleverkets rapport om att 1 av 5 studenter inte har ett fast arbete. Region Skåne drar också slutsatsen att arbetslösheten delvis kan förklaras av bristande arbetslivserfarenhet. 12

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande Organisatorisk uppbyggnad I Region Skåne har man valt ut fem stycken pilotförvaltningar som för prova på projektet för att se att det fungerar, Koncernkontoret är en av dem. Målsättningen är att komma upp i ca 150 stycken studentmedarbetare, ett antal som skulle utgöra 10 % av de med akademisk eller tekniskakademisk utbildning under Ledning och administration. 38 Man har beslutat att de ska få avtalsenliga villkor efter redan existerande centralavtal och Region Skånes lönemässiga riktlinjer för ungdomar/sommarprao/tekniska praktikanter. Det har gett studenterna en lön på 101,33 kr/h exklusive semesterersättning. Perioden får vara minst 40 h eller max 1 år. 39 Projektet har tilldelats en egen budget, vilket innebär att förvaltningskontoren inte får några extra kostnader för löner. Projektet drivs av en särskilt anställd studentmedarbetarkoordinator. Det är däremot förvaltningarnas uppgift att tillhandahålla kontorsmaterial, datorer, handledare etc. Så här ser Regions Skånes uppdelning ut mellan studentmedarbetarkoordinatorn och förvaltningarna: Koordinator från gemensamma servicefunktioner (s.k. GSF) koordinerar uppdrag, annonsering/urval, studentmedarbetarbank, kontakter med Högskola/Universitet, studenter, marknadsföring internt/externt, utvärderar uppdrag (chef/studentmedarbetare), regionövergripande introduktion Förvaltningen ansvarar för att identifiera uppdrag, anmäla uppdrag till koordinator, intervju, referenstagning, anställningsbeslut, utse handledare samt arbetsplats- och uppdragsintroduktion. Källa. 40 I korta drag så hittar förvaltningarna relevanta uppgifter som behöver göras i deras respektive organisationer och låter koordinatorn för studentmedarbetarna sköta annonsering. Studenter med minst 60 hp, med rätt inriktning och kvalifikationer söker själva tjänsterna via regionens eller berörda skolans hemsida. Enligt Charlotte Olsson, HR-specialist/studentmedarbetarkoordinator på Region Skåne, hade man målet att anställa 75 stycken studenter under 2012, varav 52 stycken anställdes. Hon berättar att den totala budgeten för 2012 blev den totala budgeten 2,486 miljoner SEK. Olsson anser att det är svårt att hitta nackdelar med projektet och styrkan ligger enligt henne i att förvaltningarna får ta del av den akademiska kompetensen. En utvärdering från 2011 visar att 80 % av studentmedarbetarna var nöjda och ansåg att deras arbetsuppgifter var relevanta för deras 13

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande universitetsstuder. Samtliga förvaltningar kunde tänka sig att anställa en studentmedarbetare i framtiden. Andra studentmedarbetarmodeller i Sverige Bland svenska myndigheter har Arbetsförmedlingen börjat anställa studentmedarbetare på somrarna, där studenter arbetar med vanliga arbetsförmedlaruppgifter via deras kundtjänst. Kravet sommaren 2012 var 60 högskolepoäng och två års arbetslivserfarenhet. Sommaren 2011 gav man vissa av studentmedarbetarna fast anställning direkt efter avslutad period. Några kommuner i Sverige har på egen hand arbetat fram liknande modeller som Region Skåne i mindre omfattning, däribland Landskrona.Hos näringslivet har exempelvis Ramböll börja erbjuda studentmedarbetartjänster. Trots att mycket har skett under de senaste åren är det långt till att 50 % har haft ett relevant studentjobb under tiden de pluggar, likt Danmark. 14

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande KAPITEL 4. STUDENTMEDARBETARMODELL I UMEÅ Umeå studentkår vill vara aktivt medverkande till att en liknande modell upprättas av Umeå Kommun för studenterna vid Umeå Universitet. Vi tror att kommunen, som största arbetsgivaren, har de bästa förutsättningarna för att ett fungerande pilotprojekt ska komma till stånd. Det skulle kräva ekonomiska resurser, men ge både lång- och kortsiktiga resultat. Kortsiktigt genom att kommunens förvaltning får akademisk och färsk kompetens för sin dagliga verksamhet. Långsiktigt på grund av att fler färdigutexaminerade akademiker har en närmare relation till Umeås arbetsmarknad och i högre utsträckning än nu stannar kvar på orten. Då studenter från Umeå Universitet är de som är mest flyttningsbenägna efter examen borde det vara självklart för makthavande att skapa förutsättningar för att den kompetens och sociala kapital som universitetet förser kommer regionen bättre till gagn. Umeå studentkår föreslår att pilotprojektet ska innefatta följande åtgärder: Inrätta 25 stycken studentmedarbetartjänster under sommaren 2013 o Tjänsterna bör kräva minst 60 högskolepoäng o Tjänsterna bör vara inriktade till särskilda akademiska inriktningar såsom statsvetenskap, ekonomi, juridik, beteendevetenskap etc. o Tjänsterna bör vara på heltid under minst 6 veckor. Anställ en studentmedarbetarkoordinator som samordnar projektet Utse ett par förvaltningar till pilotförvaltningar för projektet o Dessa förvaltningar behöver förslagsvis assistans inom områden kopplade till statsvetenskap, ekonomi, juridik eller beteendevetenskap. o Dessa förvaltningar behöver kunna bistå med handledning och kontorsmaterial. Samverka med berörda arbetsmarknadens parter o Ett sätt att göra detta är, likt Region Skåne, använda redan existerande centralavtal. Vad kan Umeå studentkår hjälpa till med? Umeå studentkår vill naturligtvis understödja ett sådant projekt helhjärtat. Vi har genom vår närhet till studenterna goda möjligheter att sköta extern marknadsföring och underlätta matchningen mellan arbetsgivare och studenter. Webbsidan www.studentumea.se fungerar redan idag som en samlingsplats för all studentrelevant information i Umeå. Där skulle annonseringen kunna ske, 15

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande samtidigt som vi varje dag faktiskt möter studenter som söker möjligheter och har funderingar på det kommande arbetslivet. På så vis får kommunen riktad marknadsföring gratis. För att projektets ska inbringa ytterligare lönsamhet för kommunen föreslår Umeå studentkår en åtgärd som till viss del ska bekosta projektet. Vi förordar att det sätts ett krav på att studenter som ska söka de eventuella studentmedarbetartjänsterna är folkbokförda i Umeå Kommun (eller Västerbottens län). Om tjänsterna avses för just för kårens medlemmar kan vi enkelt kontrollera om studenterna är skrivna här. Om tjänsterna blir populära att söka så åtgärdar vi det återkommande problemet att studenter bor och lever i Umeå, men är skrivna i sina ursprungliga hemorter. Det skapar betydande skatteförluster för kommun och landsting. 16

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande AVSLUTNING Den föreslagna modellen är väl beprövad med goda resultat och anstränger inte den offentliga ekonomin överdrivet. Den syftar till att skapa bättre rustade studenter, låta kommunala förvaltningar att tillskansa sig kunskap och samtidigt göra kommunen mer attraktiv som arbetsgivare. Med tanke på studenternas svårighet att etablera sig och den enorma utflyttningen från Umeå efter examen är det dags att skapa ett akademiskt blomstrande Umeå även utanför Campus. Umeå studentkår sträcker härmed fram handen till kommunen och hoppas på ett ömsesidigt och givande samarbete. För studenterna och regionens bästa. Källförteckning 1 Ekonomifakta, http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/ungdomsarbetsloshet-per-manad/ Hämtad 2013-02-09. 2 Ekonomifakta http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/ungdomsarbetsloshet-permanad/ Hämtad 2013-02-09. 3 Ekonomifakta http://www.ekonomifakta.se/sv/stand-alone/fokus-pa-ungdomsarbetsloshetsstatistiken/ Hämtad 2013-02-09. 4 SACO, Framtidens utsikter Arbetsmarknaden för akademiker 2017, http://www.saco.se/global/dokument/trycksaker/rapporter/2012_framtidsutsikter%202017.pdf s. 9, Hämtad 2013-02-09. 5 SCB, Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011, http://www.scb.se/statistik/uf/uf0206/2011t02/uf0206_2011t02_sm_uf46sm1101.pdf s. 9. Hämtad 2013-02-09. 6 SACO Framtidens utsikter Arbetsmarknaden för akademiker 2017, s. 9. 7 Högskoleverket, Rapport 2011:16 Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08, http://www.hsv.se/download/18.7dac986013389229f6e800011659/1116r-etableringen-arbetsmarknaden-2009.pdf s. 13. Hämtad 2013-02-09. HSV:s definition för etablerad: Sysselsatt i november månad det aktuella året enligt den definition som SCB använder i sysselsättningsregistret. Den sammanräknade arbetsinkomsten ska överstiga 195 800 kronor. Inga händelser som påvisar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Arbetslösheten kan vara på hel- eller deltid och gäller även arbetssökande med tillfällig timanställning. Individen definieras inte som studerande eller utanför populationen. 8 Ibid, s. 16. 9 Ibid, s. 12. 10 Ibid, s. 13. 11 SACO, http://www.saco.se/nyheter--debatt/aktuellt-fran-saco/nyheter/arbetsmarknadslaget-for-akademiker/ Hämtad 2013-02-09. 12 SACO Se databas: http://lsok.saco.se/sasstoredprocess/do?_program=/arbmdata/displaystartpage&_password=arbmdata&_username= arbmdata&_debug=0 13 Saco Se databas: http://lsok.saco.se/sasstoredprocess/do?_program=/arbmdata/displaystartpage&_password=arbmdata&_username= arbmdata&_debug=0 14 SACO, Framtidens utsikter Arbetsmarknaden för akademiker 2017, 21-22. 15 Ibid. 17

Rapport Kristoffer Filipsson 2:e vice kårordförande 16 Företagarna, Kompetensbrister hotar tillväxten, 2011 http://www.foretagarna.se/global/rapporter/2011/kompetensbrister%20hotar%20tillv%c3%a4xten.pdf s. 7-8. 17 Ibid, s. 12. 18 Ibid, s. 4-5. 19 Högskoleverket och SCB, UF 20 SM 1202, http://www.scb.se/statistik/uf/uf0205/2010l11e/uf0205_2010l11e_sm_uf20sm1202.pdf s. 43. Hämtad 2013-02-09. 20 Ibid s. 44. 21 Ibid, s. 45. 22 Ibid, s. 45. 23 Västerbottenskuriren, 20 april 2012, http://www.vk.se/617114/studentmedarbetare-passar-aven-i-sverige Hämtad 2013-02-09. 24 Svenskt Näringsliv, En bro till arbetsmarknaden, 2010, http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00021/rapport_2010 En_bro_21094a.pdf s. 7. Hämtad 2013-02- 09. 25 Ibid, s. 7. 26 Ibid, s. 6. 27 Ibid, 19. 28 Ibid, s. 8. 29 Ibid, s 9. 30 Ibid, s. 10. 31 Ibid, s. 11. 32 Ibid, s. 13. 33 Ibid, s. 15. 34 Ibid, s. 16. 35 Ibid, s. 17. 36 Region Skåne, http://www.skane.se/sv/nyheter/politik/arkiv/studentmedarbetare/ Hämtad 2013-02-09. 37 Regions Skåne, PM Region Skåne Dnr 1000692. 38 Ibid. 39 Region Skåne, Varför en studentmedarbetare? Intern marknadsföringsmaterial 40 Region Skåne, PM Region Skåne Dnr 1000692. 18

Beslut Fanny Eriksson Kårordförande STÄLLNINGSTAGANDE ANGÅENDE SCHARINSKA VILLANS FÖRESTÅENDE RENOVERING Den aktuella hyressituationen är att US avtal gentemot kommunen är daterat 2004-07-01 och löpte till 2007-06-30 varefter det förlängts med 1 år i taget med en uppsägningstid på 9 månader. Därmed löper det f.n. fram till 2014-06-30. studentkårens avtal med entreprenören Svedin/Fagerlund är daterat 2006-09-01 och löpte till 2009-08-30 varefter det förlängts med 2 år åt gången varvid det nu löper fram till 2015-08-31. Enligt den ursprungliga planen var Umeå Kommuns intention att påbörja utvändig renovering fr.o.m. sommaren 2013. Därefter skulle den renoveras invändigt 2015. Allt för att kunna bedriva ordinarie verksamhet under kulturhuvudstadsåret 2014. Nu kan den bilden ändras då nuvarande entreprenör har hittat en ersättningslokal samtidigt som att Länsarkivarien hot om föreläggande, ifall renoveringsstarten drar ut på tiden, blivit allt allvarligare. I och med detta kan renoveringen tidigareläggas då Svedin/Fagerlund flyttar (permanent?) till Vasaskolan den 1 januari 2014. Utvändig renovering enligt tidigare plan men att interiören restaureras år 2014. Vilket ger en mer samlad och effektiv byggprocess. Enligt projektplan beräknas tidsåtgången till 8-9 månader men vi räknar ändå med att hela år 2014 är till ända innan allt är klart. Umeå studentkår har nu två möjliga men egentligen endast ett reellt handlingsalternativ på kort sikt. A. Vi befriar Svedin/Fagerlund från gällande hyreskontrakt per den 31/12 2013. Umeå Kommun erhåller sitt godkännande att påbörja invändig renovering fr.o.m. januari 2014. Umeå studentkårs kontrakt med kommunen pausas under renoveringen (år 2014) varvid ett nytt avtal upprättas fr.o.m. 2015-01-01. B. Vi befriar Svedin/Fagerlund från gällande hyreskontrakt per den 31/12 2013 vilka därefter utflyttar till Vasaskolan. Umeå studentkår sluter avtal med annan lämplig entreprenör att bedriva verksamhet under kulturhuvudstadsåret 2014 (åtminstone våren 2014). Detta att kunna leverera ett kulturutbud i huset under 2014 var startskottet till hela debatten kring Scharinska och som gav upphov till renoveringspaketet. Restaurering startar därefter i januari 2015 enlig ursprunglig plan och pågår hela året varefter en nystart kan planeras till januari 2016. Åtminstone fyra nackdelar kan följa med detta. För det första, den verksamhet som bedrivs 2014 kommer att utgöra en kortsiktig temporär lösning och att inga garantier kan lämnas för framtiden. För det andra så löper gällande hyreskontrakt endast till 30 juni 2014 och som UK under rådande omständigheter knappast kommer att förlänga. Vidare så utgörs de enda inventarier som finns av köksutrustning varvid möblemang etc måste etableras. Slutligen så kan Länsarkivarien när som helst kan komma med ett föreläggande och därmed abrupt stoppa verksamheten vilket kan ge en trasslig situation Enligt fastighetsförvaltningen bedöms just detta som ett allvarligt hot. I ett sådant läge kan vi få stå för hyreskostnad under återstoden av tiden fram till byggstart samtidigt som entreprenören kan ställa ersättningskrav till oss. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 1 av 2

Beslut Fanny Eriksson Kårordförande På senaste mötet med samverkansgruppen Scharinska diskuterades kommande verksamhet i huset. I protokollet från 2013-02-19 står följande: inför kommande verksamhet efter restaurering ska Fastighet godkänna andrahandshyresgäst och verksamhet, för att säkerställa efterlevnad av skyddsföreskrifter. Umeå studentkår har möjlighet att presentera ev. andrahandshyresgäst för samverkansgruppen för åsikt, men Fastighet kommer besluta om andrahandshyresgäst verkligen lever upp till ställda krav i enlighet med byggnadsminnesförklaringen och förhållningsreglerna. Detta i kombination med att hyresnivån kan riskera att öka från dagens c:a 500 kr/m2 till mellan 1.000-2.000 kr/ m2 gör att vi snarast måste fundera över Umeå studentkårs engagemang och verksamhet i Scharinska villans anrika lokaler. Förslag till beslut: Att föreslå kårfullmäktige att lösa Svedin/ Fagerlund från sitt hyreskontrakt från och med 2013-12-31. Att föreslå kårfullmäktige att tillstyrka Scharinska villans invändiga renovering med start 2014-01-01. Att föreslå kårfullmäktige att ge kårstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningar för verksamhet i Scharinska villan från och med 2015-01-01. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 2 av 2

Beslut Viktor Sjödin Vice kårordförande FASTA FÖRTROENDEPOSTER OCH ARVODERINGAR Varje år, i samband med konstituerande fullmäktige, väljs en kårstyrelse innehållande ett presidie av centralt heltidsarvoderade med vissa uppgifter. De specifika arvoderingarna klargörs aldrig vid sittande kårfullmäktige, utan har beslutats om i förväg i samband med bildandet av en kårstyrelse. Även om antalet arvoderingar varierat något genom åren, normalt 4-5 stycken/år, så är ansvarsuppgifterna de samma från år till år: ledningsansvar, informationsansvar, ansvar för arbetsmarknad- och externa relationer, utbildningsansvar och studiesocialt ansvar. Att det just är dessa områden, har nära koppling till de tjänsteköp universitetet gör varje år av kåren, där tjänsteköpen i sig förutsätter att kåren arbetar med huvuddelen av ovanstående frågor. Dessa arvoderingar är också ofta kopplade till någon av följande roller: Ordförande, Vice ordförande, 2:e vice ordförande. Ordförande är alltid heltidsarvoderad och har ledningsansvar för organisationen. Dock brukar de två övriga ordföranderollerna läggas på olika heltidsarvoderingar. Rollerna informationsansvar samt ansvar för arbetsmarknad- och externa relationer brukar också de variera då det vissa är samlas inom en arvodering, andra år delas upp i två skilda arvoderingar. Tillsättning av central utbildningsbevakare Formerna för tillsättning av central utbildningsbevakare förtjänar dock ett helt eget avsnitt. Utbildningsbevakningen och studenternas rättssäkerhet är den absoluta kärnverksamheten för Umeå studentkår och våren 2012 beslutade Umeå studentkårs fullmäktige att tillsättningen av den centrala utbildningsbevakaren skulle, precis som för de lokala bevakarna på fakultetsnivå, skötas uteslutande av kårens sektioner och sedan meddelas kårfullmäktige vid det konstituerande majmötet. Idén bakom detta var att öka kårsektionsinflytandet i kårens centrala verksamhet, något som diskuterats bland annat i den kårutvecklingsgrupp som tillsattes under hösten 2011. Även om tillsättningen sköttes av kårens sektioner, så lämnades ett antal frågor obesvarade: Om kårsektionerna tillsätter central utbildningsbevakare, är det då också kårsektionerna som avsätter densamma? Central utbildningsbevakare ingår normalt i den kårstyrelse som kårfullmäktige väljer i maj. Om tillsättningen sker separat finns inga garantier för att central utbildningsbevakare i framtiden kommer ingå i kårstyrelsen. Hur löses detta? Hur ska den formella relationen vara mellan central utbildningsbevakare och kårsektionerna? Ska det vara genom tillsättning eller på andra sätt? Om kåren centralt ska få en fastare struktur kring tillsättningen av sina förtroendeposter, och därigenom en ökad transparens mot sina sektioner, föreningar och enskilda medlemmar, bör också den centrala utbildningsbevakaren inkluderas i detta arbete. Kårens kärnverksamhet bör alltid ingå i kårstyrelsen och utgöra en central del av denna. Den centrala utbildningsbevakaren bör också inneha den ständiga suppleantplatsen i universitetsstyrelsen, då utbildnings- och forskarfrågor är en central del i universitetsstyrelsens arbete. Denna förändring förutsätter att beslutet från 2012-02-08 angående tillsättning av central utbildningsbevakare upphävs och att tillsättningen i fortsättningen sköts helt av kårfullmäktige men att Umeå studentkår, genom en fastare struktur kring sina arvoderingar, skapar en stärkt stabilitet kring sitt centrala arbete och ökad kunskap i sin organisation om vad de centrala delarna arbetar med. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 11 vice@umeastudentkar.se Sidan 1 av 6

Beslut Viktor Sjödin Vice kårordförande Den brist på kontinuitet i ordföranderoller som funnits genom åren samt den, delvis osammanhängande struktur som varit för övriga arvoderingar, skapar viss problematik för kåren: Då t.ex. vice ordförande inte kopplas till en viss arvodering, och då vice ordförande har vissa uppgifter i egenskap av sin roll, kan det innebära att överlämning sker från två personer beroende på hur presidiets roller fördelas. Transparensen försämras gentemot kårens medlemmar då det blir svårare för en enskild medlem att veta vilken förtroendevald man ska vända sig till i en viss fråga. Att antalet arvoderingar skiftar från år till år gör överlämningen mycket svår och det blir stora svårigheter att bygga upp kontinuitet och fasta arbetsstrukturer kring ett visst ansvarsområde. Detta går att jämföra med kårsektionernas utbildningsbevakare, där den fasta strukturen medfört en stabilare överlämning än den som sker på central nivå. Variationen av ansvarsområden och antalet arvoderingar inom områdena information, arbetsmarknad- och externa relationer gör det också svårare att bygga upp relationer till externa parter, då de ständiga förändringarna i antalet arvoderingar skapar ett förvirrat och ostrukturerat intryck mot just externa parter. Då kårens ordföranderoller och centrala arvoderingar för en stabilare struktur, ökar också stabiliteten mot tjänstemannadelen på kåren, då det blir lättare att bygga upp arbetsrelationer mellan vissa roller och vissa tjänstemän. Genom fördelningen av såväl ordförandeposter som ansvarområden inom en fast struktur, skapas nya förutsättningar för kårpartier då de diskuterar t.ex. kårstyrelsebildande. Detta skapar naturligtvis nya utmaningar för kårpartierna men dessa utmaningar bör ses i ljuset av att kåren som medlemsorganisation i gengäld för bättre stabilitet på central nivå och ökad transparens mot den enskilda medlemmen och externa parter. Att ha denna fasta struktur innebär naturligtvis inte att kåren centralt inte kan påföra ytterligare uppgifter på de heltidsarvoderade eller införa ytterligare arvoderingar. Strukturen sätter bara en grundstomme för hur kåren ska bedriva sin grundverksamhet. Förslaget nedan bygger på de områdesbeskrivningar för Umeå studentkårs presidium som kårfullmäktige antog 2012-05-23. De utgick i sin tur från de tjänsteköpsavtal kåren skriver med Umeå universitet. Detta är naturligtvis bara ett exempel på arbetsuppgifterna skulle kunna fördelas och bör vara föremål för djupare diskussioner. Det är också viktigt att nedan angivna ansvarsfördelningar endast pekar på just utdelande av ansvar. Den operativa funktionen inom många områden står ofta tjänstemannastrukturen för då den är en viktig stöttepelare i de arvoderades arbeten. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 11 vice@umeastudentkar.se Sidan 2 av 6