Föräldrapåverkan i samband med gymnasievalet

Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 10 poäng Föräldrapåverkan i samband med gymnasievalet Parents influence on their children s choice of upper secondary education Linda Bengtsson Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Vårterminen 2006 Handledare: James Dresch Examinator: Nils Andersson

2

1. Sammanfattning Under studie- och yrkesvägledarutbildningens gång har jag genom teori och praktik fått uppfattningen att föräldrar påverkar deras barns studie- och yrkesval. Eftersom jag ansåg att föräldrarnas påverkan i detta sammanhang kan vara begränsande för barnen, då det kan leda till att bra och möjliga valalternativ utesluts, ville jag undersöka om och i så fall hur elever påverkas av sina föräldrar i samband med gymnasievalet. Syftet med mitt examensarbete var således att försöka förstå om och i så fall hur elever i årskurs nio, med en betygssumma på över 285 poäng, påverkades av sina föräldrar i samband med gymnasievalet. Min förhoppning var att examensarbetet skulle bidra till att jag i framtida vägledningssammanhang bättre skulle kunna förstå vad eleven bär med sig hemifrån. Med denna kunskap hoppas jag att jag, i kommande vägledningssamtal, lättare ska kunna medvetandegöra eleverna om sina föräldrars roll vid studie- och yrkesval. Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie där jag genomfört 20 stycken intervjuer, varav sju är med elever och 13 med dessa elevers föräldrar. I kapitlet som behandlar tidigare forskning har jag tagit upp Kvalet inför valet, UG 95, Skola fritid framtid samt två uppsatser (Social reproduktion 9:ors tankar om sitt val till gymnasieskolan och Faktorer som påverkar ungdomars yrkesval). Jag valde denna litteratur eftersom jag anser att den ger en god grund för mitt examensarbete. De teoretiska perspektiv som lyfts fram i arbetet är Pierre Bourdieus teori, med begrepp som kapital, habitus och social reproduktion i fokus samt en socialisationsteori. Mina resultat visar att föräldrar är en faktor som påverkar elevernas studie- och yrkesval. Påverkan är i de flesta fall omedveten och sker genom att föräldrarna och eleverna, samtalar, diskuterar och resonerar kring gymnasievalet och gymnasieprogrammen inför valet. Genom dessa diskussioner framkommer föräldrarnas synpunkter och majoriteten av föräldrarna ger råd till eleverna, vilket bidrar till att de tar intryck och därmed påverkas på ett omedvetet sätt. Efter redovisningen av mina resultat avslutas examensarbetet med en analys och diskussion av resultaten i anknytning till de teoretiska perspektiven och de tidigare studier som tidigare lyfts fram. Sökord: Elever, föräldrar, gymnasievalet, påverkan, studie- och yrkesvägledning. 3

Förord Hur barn och ungdomar påverkas och formas utifrån sina uppväxtvillkor och av sina föräldrar är ett område som länge intresserat mig. Erfarenheter från teori och praktik under min studie- och yrkesvägledarutbildning har bidragit till min uppfattning om att föräldrar påverkar deras barns studie- och yrkesval. Mitt intresse för uppväxtvillkorens och föräldrarnas betydelse för individens fortsatta tillvaro i kombination med mina erfarenheter av föräldrapåverkan från utbildningen, i studie- och yrkesvägledningssammanhang, är således grunden för mitt examensarbete. Utan hjälp från andra personer hade jag inte klarat av att författa detta examensarbete. Jag vill därför rikta mitt tack till: De elever och föräldrar som medverkat i mina intervjuer och som varit så positiva till att delge mig sina erfarenheter och tankar. De studie- och yrkesvägledare som hjälpte mig att identifiera elever som motsvarade mitt urval. Min handledare James Dresch De kurskamrater som bidragit med sitt stöd samt hjälp att kritiskt granska mitt arbete. Mina nära och kära 4

Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...3 2. INLEDNING...7 2.1. Bakgrund...7 2.2. Syfte...9 2.3. Problemställning...9 2.4. Avgränsning...10 3. METOD...11 3.1. Val av litteratur...11 3.2. Val av metod...11 3.3. Urvalsprocessen...12 3.4. Datainsamling...14 3.5. Generaliserbarhet...16 4. TIDIGARE STUDIER...17 4.1. Kvalet inför valet...17 4.2. UG 95...17 4.3. Skola fritid framtid. En studie av ungdomars kulturmönster och livschanser...18 4.4. Uppsatser...19 4.4.1 Social reproduktion 9:ors tankar om sitt val till gymnasieskolan...19 4.4.2 Faktorer som påverkar ungdomars yrkesval...19 5 TEORETISKA PERSPEKTIV...20 5.1. Pierre Bourdieu...20 5.1.1. Kapital...20 5.1.2 Habitus...22 5.1.3. Social reproduktion...22 5.2. Socialisation...23 6. RESULTAT...26 5

6.1. Elevernas första hands val av program till gymnasiet...26 6.2. Elevernas tankar om deras framtida yrken...27 6.3. Föräldrarnas yrkesval och utbildningsnivå...27 6.3.1. Elevernas gymnasieval och tankar om framtiden relaterat till deras föräldrars yrkesval och utbildningsnivå...27 6.4. Betydelsefulla personer för eleverna i samband med gymnasievalet...28 6.5. Faktorer som påverkade eleverna vid gymnasievalet...28 6.6. Samtal/diskussion mellan elev och föräldrar inför gymnasievalet...29 6.6.1. Elevernas synpunkter...29 6.6.2. Föräldrarnas synpunkter...29 6.7. Föräldrarnas råd samt åsikter angående gymnasievalet...30 6.7.1. Elevernas synpunkter...30 6.7.2 Föräldrarnas synpunkter...31 6.8. Föräldrarnas delaktighet inför deras barns gymnasieval...32 6.8.1. Elevernas synpunkter...32 6.8.2. Föräldrarnas synpunkter...33 7. ANALYS OCH DISKUSSION...35 7.1. Elevernas gymnasieval och tankar om framtiden relaterat till deras föräldrars yrkesval och utbildningsnivå...35 7.2. Betydelsefulla personer för eleverna i samband med gymnasievalet...37 7.3. Faktorer som påverkade eleverna vid gymnasievalet...38 7.4. Samtal/diskussion mellan elev och föräldrar inför gymnasievalet...39 7.5. Föräldrarnas delaktighet inför deras barns gymnasieval.40 7.6. Slutsatser 41 7.7. Förslag till fortsatt forskning 41 LITTERATURLISTA BILAGOR 6

2. Inledning Jag har valt att undersöka om och i så fall hur elever i årskurs nio, med en betygssumma på över 285 poäng, påverkas av sina föräldrar i samband med gymnasievalet. Som jag skrev i förordet är frågan om hur barn och ungdomar påverkas och formas av sina uppväxtvillkor och föräldrar ett ämne som länge intresserat. Därav också en av anledningarna till att jag valde att undersöka just detta ämne. Under studie- och yrkesvägledarutbildningens förlopp har jag dessutom genom teori och praktik fått uppfattningen att föräldrar är en faktor som påverkar deras barns studieoch yrkesval. Under flera vägledningssamtal jag observerat och genomfört under praktiken har eleverna gjort yttranden såsom t.ex. jag får inte gå det här programmet för pappa eller mamma tycker inte jag skulle passa som snickare. Jag har även fått en känsla av att många elever påverkas mycket av sina föräldrar men vill inte medge det i samtal med vägledaren. Jag menar att jag har kunnat ana att vissa elevers påståenden, uttalanden, åsikter och värderingar i grunden kommer ifrån deras föräldrar. Jag har till exempel mött elever som säger att de har diskuterat gymnasievalet mycket inom familjen men i samma ögonblick är noga med att betona att det är de själva som gör valet. Jag har även, under flera vägledningssamtal, upplevt att elevens gymnasieval påverkats av föräldrarnas val av yrke. Till exempel jag vill arbeta som förskolelärare liksom mamma eller jag vill i framtiden arbeta på pappas byggfirma, därför ska jag välja byggprogrammet. Dessa erfarenheter och tankar är grunden till att jag, i mitt examensarbete, ville undersöka föräldrapåverkan i samband med gymnasievalet. Examensarbetet riktar sig framförallt till verksamma studie- och yrkesvägledare och studie- och yrkesvägledare under utbildning. Men det riktar sig också till andra aktörer inom skolans värld såsom lärare, elever, elevernas föräldrar och skolledare, i en förhoppning att även de kan ha nytta av mitt arbete. 2.1. Bakgrund I många fall kan det vara svårt att som vägledare veta hur man ska hantera föräldrapåverkan i vägledningssammanhang. Jag har observerat tillfällen, under praktiken, då vägledaren utmanar den sökande genom att t.ex. fråga om valet har påverkats hemifrån eller om tankarna ursprungligen kommer ifrån föräldrarna, svaret 7

blev i de flesta fall det samma mina föräldrar stöttar mig och ger mig råd men det är jag själv som bestämmer vad jag ska välja. Detta bekräftas i Anders Lovéns studie, Kvalet inför valet, där resultat visar att föräldrarna var de viktigaste personerna att prata med angående studie- och yrkesval. Flera elever i undersökningen poängterar dock att de var de själva som skulle välja och inte deras föräldrar. Utifrån uppföljningsfrågor under intervjuerna framkom det att föräldrarna gav råd utan att styra, enligt eleverna. Slutligen skriver Lovén att föräldrarna förmodligen hade större inflytande än vad eleverna ville erkänna. 1 Jag anser att föräldrarnas påverkan i samband med deras barns studie- och yrkesval, i vissa fall, kan vara begränsande för barnen. Jag menar att elever i vissa fall utesluter bra och möjliga valalternativ på grund av föräldrarnas åsikter och värderingar beträffande deras utbildning. Detta kan tänkbart leda till att barnet genomför ett gymnasieval, vilket i första hand tillgodoser föräldrarnas intressen och förväntningar, snarare än elevens egna intressen. I sin tur kan detta leda vidare till att eleven väljer fel utbildning och i framtiden känner ånger över sitt gymnasieval. Jag vill dock poängtera att föräldrarnas påverkan inte behöver vara negativ. Då föräldrar ger sina barn information och upplysningar som kan vara viktiga för barnen att tänka på vid valet anser jag att påverkan kan ses som positiv. Utifrån dessa tankar har jag för avsikt att granska hur föräldrar, till elever i årskurs nio med en betygssumma på över 285 poäng, påverkade deras barn i samband med gymnasievalet. Min förhoppning är att examensarbetet ska bidra till att jag i framtida vägledningssammanhang bättre ska kunna förstå vad eleven kan bära med sig hemifrån samt förstå hur och på vilket sätt individen kan ha blivit påverkad av sina föräldrar. Med denna kunskap hoppas jag i kommande vägledningssamtal lättare kunna medvetandegöra den sökande angående denna påverkansfaktor. Ett problem vid författandet av ett examensarbete, som jag redan här i inledningen vill belysa, är att man som skapare innehar en förförståelse beträffande ämnet som behandlas. Min förförståelse grundar sig på den litteratur jag läst om ämnet samt på mina egna erfarenheter och upplevelser från bland annat praktik. Utifrån min 1 Lovén, Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan, 2000 8

förförståelse har jag bildat mitt ställningstagande som innebär att elever i årskurs nio påverkas av sina föräldrar vid valet till gymnasiet. Jag tror att föräldrarnas utbildningsnivå och yrkesval påverkar barnens val på ett medvetet eller omedvetet sätt. Jag menar således att eleverna förmodligen väljer utbildningar och yrken som liknar deras föräldrars. Vidare tror jag att föräldrarna påverkar barnets gymnasieval genom att samtala och ge råd inför valet. Jag förmodar också att eleverna kommer att välja studieförberedande program till gymnasiet eftersom de innehar en så pass hög betygssumma. Jag är medveten om att min förförståelse är av betydelse när jag i kommande analys gör tolkningar av resultatet. Jan Hartman skriver i sin bok, Vetenskapligt tänkande, att vi aldrig kan nå en fullständig förståelse för en annan människa eftersom vi aldrig kan lägga vår egen förförståelse åt sidan. 2 2.2. Syfte Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå om och i så fall hur en mindre grupp elever i årskurs nio påverkas av sina föräldrar i samband med gymnasievalet. Min tanke är att jag i mitt arbete framförallt ska belysa elevernas upplevelser av hur deras föräldrar påverkar inför gymnasievalet men jag vill också lyfta fram föräldrarnas perspektiv i studien. Jag avser undersöka hur, föräldrar till elever i årskurs nio, diskuterar och resonerar kring gymnasievalet och gymnasieprogrammen tillsammans med sina barn. Jag ämnar också undersöka hur föräldrarnas utbildningsnivå och yrke påverkar barnets gymnasieval. Jag menar således i vilken utsträckning eleverna i årskurs nio följer sina föräldrars fotspår vad gäller studie- och yrkesval. Vidare är jag intresserad av att ta reda på och hur delaktiga föräldrarna varit inför gymnasievalet. 2.3. Problemställning Utifrån ovan beskrivna funderingar har jag kommit fram till följande problemställning: Hur diskuterar och resonerar föräldrar till elever i årskurs nio, med en betygssumma på över 285 poäng, kring gymnasievalet och gymnasieprogrammen tillsammans med sina barn? Hur påverkar föräldrarnas yrkesval och utbildningsnivå barnets gymnasieval? 2 Hartman, Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori, 2004, Studentlitteratur Lund 9

I vilken utsträckning följer eleverna i föräldrarnas fotspår vad gäller studie- och yrkesval? Hur delaktiga är föräldrarna i deras barns gymnasieval? 2.4. Avgränsning Jag anser att det hade varit intressant att undersöka djupare vilka andra faktorer än föräldrarna som påverkar elever i årskurs nio i samband med deras val till gymnasiet. Jag har, utifrån min undersökning, fått uppfattningen att intressen, syskon, kompisar, övrig släkt, orten där skolan finns lokaliserad och gymnasieprogrammets bredd är faktorer som påverkar elevers gymnasieval. Med programmets bredd avser jag i vilken grad programmet möjliggör för eftergymnasiala studier. Då detta examensarbete omfattar tio högskolepoäng menar jag att det inte har funnits utrymme för mig att undersöka dessa påverkansfaktorer djupare. 10

3. Metod I detta kapitel presenterar jag mitt tillvägagångssätt. Jag börjar med att skildra mitt val av litteratur. Därefter redogör jag för mitt val av metod, urvalsprocessen, datainsamling och bortfall. Kapitlet avslutas med att begreppet generaliserbarhet tas upp. 3.1. Val av litteratur Beträffande mitt val av litteratur började jag med att titta på den litteratur som jag kommit i kontakt med under studie- och yrkesvägledarutbildningen och som jag ansåg vara relevant för mitt ämne. Utifrån den litteratur jag hittade samt bedömde som relevant kunde jag sedan via referenslistorna finna ännu mer intressant litteratur. Jag har även sökt information på Internet, via sökmotorer som Google och Altavista. Avslutningsvis vill jag också nämna att min handledare varit till hjälp i fråga om att hitta lämplig litteratur. 3.2. Val av metod I boken, Reflexiva intervjuer, skriver Heléne Thomsson att ett av intervjuns syfte är att skapa förståelse. Detta sker genom samtalandet och reflekterandet kring situationer och berättelser. 3 Jan Trost framställer i sin bok, Kvalitativa intervjuer, att uppsatsens syfte skall vara avgörande för vilken metod som väljs. Vidare skriver han att om man, genom sin undersökning, är intresserad av att t.ex. försöka förstå människors sätt att resonera eller agera eller att hitta olika handlingsmönster är det befogat att genomföra en kvalitativ studie. 4 Eftersom syftet med mitt examensarbete är att undersöka och förstå hur elever i årskurs nio, med en betygssumma på över 285 poäng, påverkas av sina föräldrar i samband med gymnasievalet har jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie. Jag vill genom min undersökning, liksom Trost skriver, försöka förstå elevernas och föräldrarnas sätt att resonera och agera samt urskilja mönster. Ytterligare en anledning till att jag valde att genomföra intervjuer är att jag anser metoden vara av stor relevans för mitt framtida yrke som studie- och yrkesvägledare. 3 Thomsson, Reflexiva intervjuer, Studentlitteratur Lund 2002. 4 Trost, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Lund 1997. 11

Enligt mig är samtalet vägledarens främsta verktyg och av den orsaken kände jag att examensarbetet vore ett bra tillfälle att utvecklas ytterligare inom samtalsmetodiken. Intervjuer skiljer sig vad gäller struktureringsgrad. Intervjun kan vara mer eller mindre öppen. I en hårt strukturerad intervju är frågorna i intervjun formulerade i förväg och har fastställda svarsalternativ. Den strukturerade intervjun kan liknas med ett frågeformulär. Då intervjufrågorna däremot är öppna, det vill säga att den intervjuade kan bestämma vilken struktur svaret får och kan tala mer fritt, är intervjun ostrukturerad. 5 Jag valde att använda mig av den ostrukturerade intervjumetoden. Jag började med att formulera öppna frågor, vilka jag sedan gjorde om till teman. 6 Vid intervjutillfällena utgick jag framförallt från mina teman men hade även med mig de färdigformulerade frågorna som ett stöd. Jag anser att mitt val av intervjumetod fungerade bra då den både gav stor frihet i intervjuerna och viss styrning. Metoden medverkade också till att jag, på ett okonstlat sätt, kunde ställa följdfrågor då jag ville att respondenten skulle utveckla sina svar eller då jag ville ha mer information. Jag tror också att pappret med temana, som placerades på bordet mellan mig och respondenten, bidrog till att den intervjuade kände sig mer delaktig i intervjun samt tryggare då han/hon visste vad intervjun skulle handla om. 7 Min undersökning har en låg grad av standardisering. Men standardisering avses i vilken grad frågorna är desamma och situationen är densamma för samtliga av de intervjuade. Standardisering innebär således en avsaknad av variation, vilket inte har varit fallet i min undersökning. 8 3.3. Urvalsprocessen Jag valde att mitt urval skulle bestå av sju elever i årskurs nio, vilka nyligen genomförde sitt gymnasieval (den 2 februari 2006). Det var således endast 2 ½ - 3 månader sedan valet till gymnasieskolan verkställdes, när min undersökning utfördes. Jag menar att elever i årskurs nio är en lämplig målgrupp då de förmodligen har gymnasievalet friskt kvar i minnet. 5 Trost, 1997 6 Se bilaga 1 och 2 7 Thomsson, 2002 8 Trost, 1997 12

Jag valde också att inrikta mig på elever med en betygssumma på över 285 poäng. Elevernas betygssumma bestäms utifrån deras 16 bästa betyg. Betyget godkänd ger 10 poäng, betyget väl godkänd ger 15 poäng och betyget mycket väl godkänd ger 20 poäng. 9 Anledningen till mitt urval var att jag ville koncentrera mig på en specifik målgrupp för att lättare kunna urskilja mönster. Min första tanke var att jag trodde att föräldrar till elever med en hög betygsumma hade större inflytande och var mer delaktiga i samband med deras barns gymnasieval, därav mitt urval. Ovan beskrivna tankar grundas framförallt på mina egna förutfattade meningar. För att få min problemformulering besvarad samt för att kunna urskilja mönster genomförde jag totalt 20 stycken intervjuer. Utav dessa var sju stycken med elever och 13 stycken med elevernas föräldrar. Eleverna som deltar i undersökningen består av tre elever med totalt 305 poäng i betygssumma, en elev med totalt 300 poäng, en elev med 295 i betygssumma, en elev med 290 poäng och en elev vars poäng är 285. Två av sju elever i undersökningen har föräldrar som inte lever ihop idag. Barnen bor trots det hos båda sina föräldrar och föräldrarna bor idag tillsammans med en ny partner. Jag har under min undersökning inte kunnat urskilja några betydelsefulla skillnader mellan de familjer där barnet bor med båda sina föräldrar och de familjer där föräldrarna inte längre är sammanboende och har därför valt att bortse från dessa faktorer. Undersökningen är genomförd i en stad i Sverige. För att identifiera elever med en betygssumma på över 285 poäng tog jag kontakt med studie- och yrkesvägledarna som arbetar i kommunen. De hjälpte mig med att finna namn och telefonnummer till elever som motsvarade mitt urval. Nio elever identifierades men på grund av tidsskäl valde jag att begränsa mig till sju elever samt deras föräldrar. Det finns ingen specifik anledning till varför just de sju respondenterna valdes ut av de nio eleverna som tidigare identifierats. Jag utgick ifrån den ordningen elevernas namn stod placerade på listan när jag kontaktade dem. 9 PM-Gymnasieintagning Läsåret 2004/2005 13

Den första kontakten med eleverna tog studie- och yrkesvägledaren som arbetade på respektive elevs skola. Studievägledaren berättade att min undersökning handlade om gymnasievalet samt frågade om jag fick ta kontakt med dem och deras föräldrar för en eventuell intervju. Jag anser att det var bra att studievägledaren tog den första kontakten med eleverna för när jag sedan ringde var eleverna redan medvetna om att jag skulle fråga dem om de ville ställa upp i en intervjuundersökning. De hade också redan hunnit diskutera frågan med sina föräldrar. Alla eleverna jag kontaktade var positiva till att vara med i undersökningen, jag fick följaktligen inget bortfall utav de eleverna som kontaktades. Däremot har jag fått bortfall från en förälder. Denne förälder är bosatt i en annan stad. När jag tillfrågade eleven om hon trodde att hennes pappa skulle kunna tänka sig att medverka i undersökningen genom en telefonintervju tvekade hon. Jag fick känslan av att eleven blev obekväm i situationen och jag valde därför att inte gå vidare med frågan. 3.4. Datainsamling Jag utförde den största delen av intervjuerna i intervjudeltagarnas egna hem, närmare bestämt 14 av de 20 intervjuerna genomfördes på det viset. Anledningen till att jag i första hand valde intervjudeltagarnas hem som plats för intervjuerna var för att de intervjuade skulle känna sig trygga i miljön. Jag ville också, i den grad det var möjligt, intervjua vid personliga möten då jag anser att mycket går förlorat vid en telefonintervju. Jag menar att det är svårt att etablera en lika god relation vid en telefonintervju som vid ett möte ansikte mot ansikte. Två av mina intervjuer med föräldrar genomfördes dock via telefon. Dessa föräldrar hade ont om tid men ville ändå ställa upp på en intervju. Då de ansåg att en telefonintervju var enklare att hitta tid till bestämde jag mig för den metoden i det här fallet. Jag anser att svaren jag fick på mina frågor blev kortare vid telefonintervjuerna än vid de personliga intervjuerna. Det föll sig heller inte riktigt lika naturligt vilka följdfrågor som borde ställas. Jag menar att en orsak till detta kan vara att respondenten är mer anonym vid en telefonintervju, vilket vidare medverkar till att relationen inte känns lika spontan och äkta som vid ett personligt möte. 14

Fyra intervjuer, två med elever och två med föräldrar, genomfördes på elevens skola, då intervjudeltagarna ansåg att det var den lämpligaste platsen. Vi placerade oss i elevens arbetslag och där förekom det en del ljud, bland annat prat och skratt från elever som passerade förbi. Jag upplevde detta som lite störande då vi vid vissa situationer fick stanna upp i konversationen. För att undvika detta problem borde vi istället ha satt oss i ett klassrum eller i ett grupprum, där det går att tala ostört. Jag började med att intervjua eleven och därefter genomförde jag separata intervjuer med vardera föräldern. Min tanke var först att jag skulle göra parintervjuer med föräldrarna men eftersom tystlåtna då kan ha svårt för att komma till tals och de språksamma lätt kan ta över valde jag istället att göra separata intervjuer. 10 Jag kände också att när intervjuerna sker separat kan föräldrarna inte påverka varandra i sina åsikter utan svarar utifrån sina egna tankar, funderingar och känslor. 11 Varje intervju inleddes med att jag berättade för respondenten att intervjuerna var konfidentiella och att inga namn, eller något annat som skulle kunna avslöja deras identitet, skulle komma att användas i examensarbetet. Intervjuerna tog mellan 20 och 35 minuter. I genomsnitt varade intervjuerna med föräldrarna längre än med eleverna, vilket berodde på att föräldrarna vanligtvis hade mer uttömmande svar. Under intervjun försökte jag anteckna så mycket som möjligt av det respondenten sa samtidigt som alla intervjuer spelades in på kassettband. Syftet med inspelningen var att det skulle fungera som ett hjälpmedel vid resultatbearbetningen och även vid kommande analys. Jag upplevde inte det som att respondenterna påverkades av att intervjuerna spelades in på band. En anledning till detta kan vara att jag i intervjuns inledning var noga med att poängtera att det endast var jag som skulle lyssna på banden. Orsaken till att jag valde att anteckna trots att intervjuerna spelades in på band var att jag ville få med sådant som inte hörs på bandet. Anteckningarna fungerade även som ett stöd då jag ville kontrollera med respondenten att jag förstått henne rätt. 10 Trost, 1997 11 Ibid. 15

3.5. Generaliserbarhet Eftersom jag genomfört en kvalitativ undersökning av en mindre grupp har inte generaliserbarhet varit ett mål. Generaliserbarhet innebär möjligheter att föra över resultat från till exempel en studerad grupp till en annan. 12 Jag vill följaktligen inte se mina resultat som generaliserbara utan snarare lyfta fram hur det ser ut för just de människor jag kommit i kontakt med under studien. 12 Ibid, 2002 16

4. Tidigare studier I det följande kommer jag att introducera en del av de tidigare studier och forskning som gjorts inom området för min undersökning. 4.1. Kvalet inför valet Avhandlingen vilken är författad av Anders Lovén handlar om årskurs nio elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Undersökningens övergripande syfte är att belysa vägledningssamtalen i samband med valet till gymnasieskolan ur tre perspektiv; elevens, vägledarens och samhällets. 13 Som jag tidigare berörde i bakgrunden visar resultat i Lovéns bok att föräldrarna var de viktigaste personerna för elever i årskurs nio att prata med angående studie- och yrkesval. Flera av eleverna som deltog i undersökningen betonar emellertid att det inte var deras föräldrar utan de själva som skulle välja. Under intervjuernas uppföljningsfrågor kom det fram att föräldrarna gav råd utan att styra, enligt eleverna. Slutligen skriver Lovén att föräldrarna förmodligen hade större inflytande än vad eleverna ville erkänna och att detta till viss del styrktes av uppföljningsfrågorna. 14 4.2. UG 95 Utvärdering av grundskolan 1995. Studie- och yrkesorientering. Årskurs 9, (UG 95), handlar om syofunktionen och syofunktionärens uppgifter vid några grundskolor, gymnasieskolor och uppföljningsenheter. Rapporten utvisar centrala problemställningar inom verksamheten men ger också vissa förslag till förbättringar. 15 Syftet med rapporten är att beskriva hur skolor och uppföljningsenheter, vilka idag är titulerade som individuella program, arbetar med/organiserar sig runt syoverksamheten. Ytterligare ett syfte med rapporten är att söka förklaringar till organiseringen av syoverksamheten inom den enskilda skolan/enheten samt att söka förklaringar till skillnader i organiseringen av syoverksamheterna mellan skolorna/enheterna. 16 Resultat 13 Lovén, 2000 14 Ibid. 15 Skolverket, 1997, Utvärdering av grundskolan 1995. UG 95. Studie- och yrkesorientering. Årskurs 9. (Skolverkets rapport, 126). Stockholm, Liber Distribution. 16 Ibid. 17

och analys från en kvalitativ kartläggningsstudie av dagens syofunktion utgör underlaget för rapporten. 17 Kvalet inför valet tar upp resultat som överensstämmer med UG 95. I undersökningen (UG 95) fick eleverna svara på vilka personer som bidragit med mest hjälp och stöd inför gymnasievalet. Föräldrarna var den grupp som fick flest svar (35%) och därefter angavs studie- och yrkesvägledaren (31%). I undersökningen framkom också att eleverna ur socialgrupp I till större del anger sina föräldrar som de personer som hjälpt dem mest med gymnasievalet medan eleverna i socialgrupp III angav skolans studieoch yrkesvägledare. Rapporten tolkade detta på så sätt att elever från socialgrupp III i större utsträckning är hänvisade till och har behov av det stöd som vägledaren på skolan erbjuder. 18 4.3. Skola fritid framtid. En studie av ungdomars kulturmönster och livschanser Skola fritid framtid, En studie av ungdomars kulturmönster och livschanser är en bok som är författad av Ingrid Jönsson, Mats Trondman, Göran Arnman och Mikael Palme. I boken beskrivs kultur- och fritidsaktiviteter bland ca 1600 elever på fem högstadieskolor i tre skilda sociala miljöer i Sverige. Studien är utförd under 1980-talets senare del. 19 Ett resultat som framkom från studien är att somliga familjer, vanligtvis från den övre medelklassen, stod utbildningssystemet och kulturella områden närmre än vad vissa andra familjer gjorde. För dessa familjer tenderade utbildning vara en naturlig del av livet och föräldrarna i familjen hade vanligtvis befunnit sig länge inom utbildningssystemet. Föräldrarna hade en tilltro till utbildningens värde. De hade således kunskap om vad det innebär att investera i utbildningar och var angelägna om att skaffa sig information om olika gymnasieutbildningars värden, detta för att barnen skulle undvika förhastade och okloka val. 20 17 Ibid. 18 Ibid. 19 Jönsson, Ingrid, Trondman, Mats, Arnman, Göran, Palme, Mikael, Skola - fritid - framtid, En studie av ungdomars kulturmönster och livschanser, 1993, Lund, Studentlitteratur 20 Ibid. 18

I boken kan man också läsa att skilda föräldragrupper upplevde skolan på olika sätt. Föräldrar från arbetarklassen känner sig många gånger främmande för skolan och vad som händer där. De går exempelvis sällan på föräldramöten för att de känner sig osäkra på att träffa de andra föräldrarna. Osäkerheten grundar sig bland annat i att de inte anser sig behärska det språk som används i skolan och av medelklassföräldrarna. Medel- och överklassföräldrarna kände däremot lättare en gemenskap med skolan samt bildningsoch uppfostringsideal påminde om varandra. Dessa föräldrar samarbetade gärna med skolan i olika sammanhang och ställde med nöje upp på föräldramöten. 21 4.4. Uppsatser 4.4.1. Social reproduktion 9:ors tankar om sitt val till gymnasieskolan Social reproduktion -9:ors tankar om sitt val till gymnasieskolan är ett examensarbete vars syfte är att belysa 9:onde klassares val till gymnasiet samt vilka olika faktorer som påverkar dem vid valet. Utifrån en kvalitativ studie visar resultaten i undersökningen på flera betydelsefulla faktorer angående den sociala omgivningens påverkan av individen. Föräldrarnas yrke kan i synnerhet ses som en indikator på vad ungdomarna kommer att välja. Resultaten visar även att kamraterna och könstillhörigheten har stor betydelse för valet. 22 4.4.2. Faktorer som påverkar ungdomars yrkesval Författarnas syfte med examensarbetet, Faktorer som påverkar ungdomars yrkesval, är att fördjupa sig i olika faktorer som påverkar eleverna när de gör sitt val av inriktning i gymnasiet. Undersökningen som genomförs är av kvalitativ art och urvalet består av 16 pojkar på bygg- och fordonsprogrammet, vilka precis påbörjat årskurs två på gymnasiet. Resultaten i undersökningen visar att eleverna oftast väljer det de är intresserade av samt tycker är roligt att syssla med. Det framkommer även att eleverna inte påverkas särskilt mycket av föräldrar eller kamrater när de gör sitt studieval. 23 21 Arnman &Assarsson,Bjurman & Jönsson, 1983 ur Skola fritid framtid 1993 22 Araldsson & Kristoffersson, 2004, Social reproduktion -9:ors tankar om sitt val till gymnasieskolan, Lärarutbildningen, Högskolan Kristianstad, Examensarbete. 23 Johansson & Thiborg, 2005, Faktorer som påverkar ungdomars yrkesval, Lärarutbildningen, Malmö Högskola, Examensarbete 19

5 Teoretiska perspektiv Nedan skildrar jag de teoretiska perspektiv jag valt ut för mitt examensarbete. Teorier från Pierre Bourdieu samt en socialisationsteori lyfts fram i examensarbetet. 5.1 Pierre Bourdieu Pierre Bourdieu är en fransk kultur- och utbildningssociolog, som föddes år 1930. Han var även forskningsledare vid Ècole des Hautes Ètudes en Sciences Sociales i Paris och professor vid Collége de France, ett universitet i Paris. Bourdieus metoder och begrepp har kommit att ingå i den moderna utbildningssociologins verktygslåda. Nedan presenterar jag Bourdieus välkända begrepp kapital, habitus och social reproduktion. 24 5.1.1. Kapital Begreppet kapital kan ungefärligt översättas som värden, tillgångar eller resurser. Bourdieu skriver om olika typer av kapital och de vanligtvis förekommande är symboliskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital och ekonomiskt kapital. Den form av kapital som framförallt är relevant för min undersökning är det kulturella kapitalet, för att få en helhetsbild av begreppet kapital väljer jag trots det att även beskriva symboliskt kapital och socialt kapital nedan. 25 Det symboliska kapitalet betraktas som Bourdieus mest grundläggande och allmänna begrepp. Examina, titlar, konstverk och vetenskapliga arbeten är några exempel på vad som kan vara symboliskt kapital. Symboliskt kapital är det som av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde. 26 Bourdieu menar följaktligen att det symboliska kapitalet inte är en individuell angelägenhet utan beror på gruppers åsikter och uppfattningar. Detta är tillgångar som kan finnas överallt i samhället, till exempel på en arbetsplats eller inom ett fotbollslag. 27 Med socialt kapital menar Bourdieu kontakter och relationer. Det kan till exempel vara tillgångar i form av släktrelationer, vänskapsband, arbetskamrater och andra tänkbara relationer. Kontakterna utgör tillsammans en tillgång som alla gruppens medlemmar 24 Broady, 1991 25 Ibid. 26 Broady, 1991, s. 4 27 Ibid. 20

kan dra fördel av. Bourdieu återkommer flera gånger, i sina utbildningssociologiska undersökningar, till att en värdefull examen i sig inte tillförsäkrar en fortsatt socialt framgångsrik livsbana. Yrkeskarriären och andra sociala framgångar kräver, för den enskilde individen, stöd från till exempel släkt, vänner och arbetskamrater. Detsamma gäller för ekonomiska framgångar. 28 Det kulturella kapitalet kan betraktas som en underavdelning till det symboliska kapitalet. Examina från respekterade universitet, förtrogenhet med klassisk musik eller litteratur, förmåga att uttrycka sig bildat i tal och skrift är några exempel på vad det kulturella kapitalet kan innebära. 29 Elever som förfogar över mycket kulturellt kapital har goda möjligheter för en privilegierad framtid. Anledningen är att dessa elever och deras föräldrar har kunskap inom och är kapabla att värdera det spektrum av möjligheter som utbildningsväsendet, yrkeslivet och den sociala världen i övrigt erbjuder. En elev som ärvt mycket kulturellt kapital har, enligt Bourdieu, statistiskt sett goda chanser att skaffa sig en värdefull utbildning och att erhålla ett välavlönat arbete. Det kulturella kapitalet överförs således till stor del mellan generationerna men kan också förvärvas på egen hand, begreppet är följaktligen inte statiskt. 30 Begrepp som klassresa eller klassresenär innebär att enskilda individer bryter mot föräldrarnas sociala mönster, det finns följaktligen alltid möjlighet för individen att avvika från den av livsvillkoren utstakade banan. Pierre Bourdieu är själv bondson men har genom sina studier förmått skaffa sig en prestigefylld samhällsställning, han har således själv gjort en klassresa. 31 Att bryta mot det egna sociala ursprunget kan dock enbart vara möjligt för individen, inte för klassen. Det finns följaktligen ingen möjlighet att tänka sig att dagens alla arbetarbarn är morgondagens akademiker och att dagens akademiker är morgondagens industriarbetare. 32 28 Ibid 29 Ibid 30 Ibid 31 Morales- Adefalk 2001, Anpassade studiegång och sen då? Nätverket kring två gymnasieelevers skolgång, Magisteruppsats i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik, 61-80p, Lärarhögskolan i Stockholm. 32 Jönsson m.fl., 1993. 21

5.1.2. Habitus Habitus hänsyftar, enligt Bourdieu, på dispositioner som tillåter människan handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. Sociala erfarenheter, kollektiva minnen, sätt att röra sig och tänka, vilka bärs med i livet som en ryggsäck, är faktorer som tillsammans bildar dessa dispositioner. Dispositioner är således tanke- och handlingsmönster som formas i bestämda sociala miljöer. Bourdieus teori rörande habitus handlar om att människors habitus, vilka formats av det liv de dittills levt, styr deras föreställningar och handlingar och bidrar därmed till att den sociala världen återskapas eller ibland förändras. Då den sociala världen förändras beror det på att överensstämmelsen mellan människors habitus och den sociala världen är bristfällig. En människas habitus bestämmer således hur individen handlar, tänker, uppfattar och värderar i givna sociala sammanhang och vidare finns dessa system av dispositioner lagrade inom oss. 33 Begreppet habitus hänger nära samman med kapitalbegreppet som jag ovan presenterade. Bourdieu menar att habitus är en av kapitalets skepnader, men det behöver vidare inte betyda att habitus alltid är kapital. Varje individ besitter habitus, men somliga människors habitus värderas högre än andras. Detta är en värdesättning som dessutom kan skifta från grupp till grupp. Kapital är enligt Bourdieu tillgångar som i den sociala världen tillerkännes värde, varav det följaktligen betyder att det finns arter av habitus som knappast alls kan fungera som kapital eller i alla fall inte så länge som vi rör oss inom bestämda grupper. 34 Med andra ord är var och en utav oss begåvad med habitus, men det är marknaden som avgör vilka ingredienser i och effekter av denna habitus som kan fungera som kapital. 35 5.1.3. Social reproduktion Social reproduktion innebär att intressen och socialklass överförs mellan generationerna. Det betyder således att merparten av de barn som växer upp i arbetarhem blir själva arbetare medan barn som har föräldrar med akademisk utbildning väljer att bli akademiker. Det blir på det sättet en reproduktion av socialklass samt att 33 Broady, 1991 34 Ibid. 35 Broady, 1991, s. 41 22

barnen stannar inom samma sociala skikt som deras föräldrar. 36 Det finns givetvis undantag inom den sociala reproduktionen, det är till exempel inte garanterat att ett barn som växer upp i ett arbetarhem själv blir arbetare i framtiden. Jönsson skriver, utifrån Roe, att när man analyserar reproduktionen ska sociala klasser i första hand betraktas som en helhet och att bryta mot det egna sociala ursprunget kan enbart vara möjligt för individen, inte för klassen. 37 Bourdieu skriver att familjen spelar en avgörande roll för en individs upprätthållande av den sociala ordningen, av reproduktionen, inte bara i biologisk utan även i social betydelse. Det är framförallt inom familjen som kapital överförs mellan generationerna. Bourdieu menar vidare att Familjen är reproduktionsstrategiernas viktigaste subjekt. 38 Med detta avser han till exempel överförandet av familjenamnet, som är en viktig komponent i det ärvda symboliska kapitalet, samt det materiella arvet. Subjektet bakom de flesta ekonomiska handlingar är således inte den enskilda individen, utan olika kollektiv och då framförallt familjen. När ett par till exempel ska köpa ett hus involveras vanligtvis familjerna till de båda, genom att exempelvis låna ut pengar till huset kan familjerna få ge råd och därmed påverka. 39 5.2 Socialisation Jag kommer nedan att presentera en teori beträffande socialisation. Jag anser denna teori vara relevant för mitt arbete då undersökningen syftar till att förstå om och i så fall hur föräldrar påverkar deras barn i samband med gymnasievalet. Primär och sekundär socialisation är två skilda socialisationsprocesser som beskrivs nedan. Det är framförallt den primära socialisationen som är väsentlig för min undersökning. Angelöw och Jonsson skriver i sin bok, Introduktion till socialpsykologi, att Emile Durkheim skapade begreppet socialisation i början av 1900-talet. Begreppet innebär enligt honom den vuxna generationens påverkan av barn och ungdomar. Familjen och skolan framhävs vanligtvis som de viktigaste institutionerna för socialisation, anledningen till detta är att där grundläggs till exempel individens moralföreställningar, könsroll, språk och självuppfattning. När vi hör begreppet socialisation associerar vi 36 Jönsson m.fl., 1993. 37 Ibid. 1993 ur (Roe, 1985) 38 Bourdieu, 1995, s.120 39 Bourdieu, Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori, 1995. 23

följaktligen till uppfostran, uppväxtvillkor och barnets väg in i vuxenvärlden. Angelöw och Jonsson ser dock socialisationen som en livslång process, vilken tar sin början i barndomen. 40 Författarna beskriver skillnaden mellan primär och sekundär socialisation. Den primära socialisationen åsyftar vanligtvis den process som går ut på att tillgodose barnets motoriska, kognitiva, känslomässiga och sociala utveckling under de första levnadsåren. Detta sker i synnerhet genom familjen och föräldrarna men kan också inträffa genom förskola och liknande institutioner. Den primära socialisationen behöver dock inte vara begränsad till barndomen. Under hela livet kommer vi nämligen i nära kontakt med andra människor, vilket gör att våra liv påverkas. 41 Den sekundära socialisationen innebär att individen anskaffar och tränar in särskilda färdigheter, vilket bidrar till att individen fungerar i enlighet med samhällets allmänna normer och målsättningar. Den sekundära socialisationen sker framförallt inom utbildningssystemet, genom skolor av olika slag. 42 Socialisationsprocessen delas in i tre delar, vilka inträffar genom individens livscykel. Den första huvudperioden kallas för den receptiva fasen. I denna period inkluderas livets första tjugo år och det är under denna tid vi ägnar oss åt att ta emot intryck av omgivningen. Den andra perioden kallas den expansiva fasen och det är under denna period vi på olika sätt försöker tillämpa våra lärdomar. Detta sker bland annat genom att vi skapar en tillvaro och etablerar oss som vuxna individer. Socialiseringens sista fas kallas för den sociala fasen. Under denna fas blir vi mer orienterade mot omgivningen och försöker hjälpa unga medmänniskor i deras utveckling. 43 Inom socialisationsforskningen har det upptäckts hur skikttillhörigheten påverkar socialisationen inom familjer, vilken bestämmer utformandet av barnets personlighet och det i sin tur får betydelse för barnets framgång i skola och arbetsliv. 44 Socialisationsforskningen utgår således från att olika samhällssystem skapar olika 40 Angelöw & Jonsson, Introduktion till socialpsykologi, Studentlitteratur, Lund, 2000. 41 Ibid. 42 Ibid. 43 Ibid. 44 Gottsclach m.fl. 1976 ur Introduktion till socialpsykologi, Angelöw och Jonsson 2000. 24

förutsättningar för människorna inom olika skikt. I det svenska samhället indelas vanligtvis personer i olika socialgrupper, socialgrupp I, II och III, beroende på deras ställning i arbetslivet. 45 Angelöw och Jonsson skriver att flera studier har visat att olika socialiseringsmönster finns inom skilda samhällsskikt. Således finns det också skilda socialiseringsmönster inom de olika socialgrupperna. Resultat från en norsk studie visar att föräldrar som ingår i arbetarklassen uppfostrade sina barn till lydnad och solidaritet medan föräldrar från medelklassen uppfostrade sina barn till självständighet och oberoende. 46 45 Angelöw & Jonsson, 2000. 46 Holter m.fl. 1976 ur Angelöw och Jonsson 2000 25

6 Resultat I detta kapitel presenterar jag de resultat som framkommit genom min intervjuundersökning. Utifrån de ursprungliga intervjufrågorna 47 har jag valt att dela in mina resultat i åtta olika områden. Jag har valt att namnge alla intervjudeltagarna som hon i kommande resultatredovisning, detta för att säkerställa att intervjudeltagarnas identitet inte avslöjas. Av detta skäl kommer jag även att ändra han till hon även i citaten. 6.1 Elevernas första handsval av program till gymnasiet Tre av de sju intervjuade har valt det naturvetenskapliga programmet i sitt förstahandsval till gymnasiet. En elev har valt samhällsprogrammet och en har valt ett specialutformat idrottsprogram (SM-programmet). Inom SM-programmet väljer man att inrikta sig på antingen det samhällsvetenskapliga eller det naturvetenskapliga blocket, man väljer således antingen en samhällsvetenskaplig profil eller en naturvetenskaplig profil på sitt program. En annan intervjudeltagare har i nuläget valt det estetiska programmet, med musik som inriktining, men har tankar på att göra ett omval till det naturvetenskapliga programmet eller till det samhällsvetenskapliga programmet. De ovan nämnda gymnasieprogrammen finns alla på kommunens gymnasieskola. En av eleverna i undersökningen har valt ett estetiskt program med inriktning på design och inredning, på en friskola i kommunen. Fem av sju elever har följaktligen valt program som förbereder för fortsatta studier. Enligt Programväljaren läsåret 2003/2004 avser studieförberedande program det naturvetenskapliga programmet och det samhällsvetenskapliga programmet, vilka i första hand förbereder eleven för fortsatta studier på högskola eller universitet. På dessa program läser eleverna kurser i många olika ämnen och denna bredd ger en allmänbildning som de har nytta av i både studier och arbete. 48 Två elever i undersökningen har valt gymnasieprogram som är både studie- och yrkesförberedande, det estetiska programmet. Detta innebär att de läser fler kurser i allmänna ämnen jämfört med programmen med yrkesämnen. Programmet har emellertid inte den bredd i allmänna ämnen som finns hos det naturvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga programmet. 49 47 se bilaga 1 48 Programväljaren, Läsåret 2003/2004, TREMEDIA, Borås 49 Ibid 26

6.2 Elevernas tankar om deras framtida yrken Fyra av sju elever är väldigt osäkra på vad de vill arbeta med i framtiden. De menar att det är alldeles för tidigt att veta redan och att de förmodligen kommer att ändra sig många gånger. Idéer som framkommer är dock forskare inom medicin och inredningsarkitekt. De övriga tre eleverna som deltog i undersökningen hade klarare bilder av vad de vill syssla med i framtiden. En önskar arbeta som läkare, en vill bli inredningsdesigner och den tredje eftersträvar att bli något stort inom sitt idrottsutövande (golf) eller också någon form av ekonom. 6.3 Föräldrarnas yrkesval och utbildningsnivå Fyra av 13 föräldrar innehar en akademisk utbildning. Tre utav dessa fyra har lärarutbildning och en är utbildad sjuksköterska. Alla föräldrarna besitter en gymnasieutbildning. Två gick naturvetenskaplig linje, en gick träteknisk linje, en DK linjen, vilken är en distribution och kontorsutbildning, en gick vårdlinjen, en samhällsvetenskaplig linje, två gick social linje, en humanistisk linje, en maskinteknisk linje och tre gick en lantbrukslinje på en gymnasieskola utanför kommunen. Tre av de 13 föräldrarna arbetar idag som lärare, två arbetar på kontor, en arbetar som narkossköterska, en är lantbrukare, en är förman på ett lantbruk, en arbetar som företagsrådgivare på en bank, en är regionchef för ett företag, en arbetar som undersköterska inom äldreomsorgen och en är egen företagare. 6.3.1. Elevernas gymnasieval och tankar om framtiden relaterat till deras föräldrars yrkesval och utbildningsnivå Endast två av eleverna i undersökningen har valt samma gymnasieprogram som någon av föräldrarna genomförde. De två föräldrar som gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet har även barn som valt denna utbildning. Majoriteten av eleverna var, som ovan nämnts, väldigt osäkra på vad de vill syssla med i framtiden. Av de tre elever som hade en klarare bild över vad de vill arbeta med i framtiden var det en elev som uttryckte att hon eventuellt vill arbeta inom samma 27

område som sin mamma. Mamman arbetar på bank och hennes barn har tankar på att utbilda sig till ekonom i framtiden. Det är dock ingen av eleverna som har uttalat att de i framtiden vill arbeta med exakt samma yrke som någon av deras föräldrar har. 6.4. Betydelsefulla personer för eleverna i samband med gymnasievalet Fyra av sju elever anger föräldrarna som de personer som varit mest betydelsefulla i samband med gymnasievalet. Två av de sju intervjudeltagarna anger föräldrarna på andra plats när de rangordnar vilka personer som betytt mest och en elev anger föräldrarna på tredje plats. Föräldrarna är således personer som alla eleverna nämner när de delger vilka personer som betytt mest i samband med gymnasievalet. 6.5. Faktorer som påverkade eleverna vid gymnasievalet En sammanställning av elevernas svar på frågan om vilka faktorer som påverkade dem vid valet av gymnasieprogram presenteras i det följande. Samtliga elever nämner intresset för gymnasieprogrammet eller kurserna inom programmet som en påverkansfaktor vid gymnasievalet. Fyra av sju elever berättar att programmets bredd påverkade dem. De menar att det är bra att gå ett brett program när det är osäkert vad man vill arbeta med i framtiden samt att möjligheterna för framtiden är många då gymnasieprogrammet innehar en bredd. Att natur är ett brett program, att jag kan bli allting och att jag gillar ämnena där påverkade mitt val. Av de sju eleverna nämner två elever att äldre kompisar som går på gymnasieprogrammet påverkade dem genom att ge en positiv bild av programmet. Två av eleverna berättar att äldre syskon som går på programmet påverkade dem genom att ge positiv information rörande gymnasieprogrammet. Tre av sju elever talar om att drömmen om ett speciellt framtidsyrke påverkade valet till gymnasieskolan. 28

Andra påverkansfaktorer som enstaka elever skildrade var att skolan ligger på orten, att det finns möjligheter att tjäna mycket pengar i framtiden, studie- och yrkesvägledarens information samt elevens höga betyg. Föräldrarna omnämns inte som en påverkansfaktor av någon elev i undersökningen. 6.6. Samtal/diskussion mellan elev och föräldrar inför gymnasievalet Nedan presenterar jag hur ungdomarna har diskuterat och resonerat kring gymnasievalet, tillsammans med sina föräldrar inför valet. 6.6.1. Elevernas synpunkter Av de sju intervjudeltagarna har tre svårt att komma ihåg vad diskussionerna rörande gymnasievalet handlade om. Vidare är det tre av sex elever som framför att de mest pratat om vad de tycker är roligt och vad de är intresserade av med sina föräldrar. Enligt dessa elever uttalade föräldrarna synpunkter om att det var av stor vikt att barnen valde någonting de tycker är roligt. Välj någonting du tycker är roligt för du ska ha skoj på gymnasiet Välj det du tycker är roligt för då presterar du bättre Andra aspekter som diskuterats och som tas upp av eleverna under intervjuerna är vad man ska välja, vad man vill arbeta med i framtiden, fördelar och nackdelar angående olika saker inom de olika programmen, om att det är mycket plugg, elevens betyg och om programmen ger tillräckligt med teoretiska ämnen för vidare studier. 6.6.2. Föräldrarnas synpunkter Majoriteten av föräldrarna tar upp programmets bredd som någonting de diskuterat med sina barn inför gymnasievalet. Med bredd avser de att programmet är studieförberedande, således att det finns stora möjligheter att studera på majoriteten av de utbildningar som finns efter avslutat gymnasieprogram. Nedan följer några exempel på vad föräldrarna uttalade angående gymnasieprogrammens bredd. 29

Det kommer att bli tufft men går det bra kommer du ha stora valmöjligheter. Det är lättare att gå den vägen. Vi pratade om vilket program hon vill gå, hon har haft svårt att bestämma sig. Hon vet inte vad hon vill bli och hon är så pass duktig att vi ansåg att det Naturvetenskapliga programmet är ett bra val. Hon vill inte bestämma sig nu och då är Natur ett bra val, Natur eller Samhäll. Hon väljer en linje som hon kan göra vad som helst efteråt. Vi pratade mest om vad hon ville läsa och varför hon inte vill läsa Natur. Men hon va rätt tydlig från början att hon tyckte samhäll verkade roligare. Att eleven ska tycka det gymnasieprogrammet de väljer är roligt är också något som majoriteten av föräldrarna har kommenterat i sina svar. Bredden och att hon ska tycka det är roligt var faktorer som vi diskuterade inför gymnasievalet. Det har inte varit så mycket att diskutera i och med att hon har varit så säker. Hon får en bred grund det tänker man på som förälder. Vi pratade också om att hon tycker Matte och NO- ämnena är roligast. Andra aspekter som diskuterats och som tas upp av föräldrarna under intervjuerna är fördelar respektive nackdelar med de olika programmen, vad programmet ska leda till i framtiden, vad eleven vill göra efter gymnasiet, praktiska detaljer såsom resor och att flytta hemifrån och gymnasieprogrammens utformning. 6.7. Föräldrarnas råd samt åsikter angående gymnasievalet Nedan presenteras föräldrarnas åsikter angående barnets gymnasieval samt de råd som föräldrarna delgav sina barn i samband med valet. 6.7.1. Elevernas synpunkter Även inom detta område framkommer det att programmets bredd är viktigt och att gymnasieprogrammet ska vara intressant och roligt för eleven är de råd som majoriteten av föräldrarna ger sina barn. Det visar sig också att flertalet av föräldrarna uttrycker sina åsikter till barnen genom att uppmuntra dem och säga att de gjort ett bra val. 30

De tycker att jag gjort ett bra val. Mamma gick också Natur. De tycker att jag gjort ett bra val för att det är en bred linje och för att de vet att jag klarar av den. De sa välj någonting som du tycker är roligt för du ska ha roligt på gymnasiet. Jag frågade mamma om det var kul på Natur eftersom hon också gick det på gymnasiet, det tyckte hon och det påverkade kanske mig lite. Föräldrarna tyckte jag skulle ge golfen en chans. De har gått bra för mig i NO ämnena nu på högstadiet, men så kom jag underfund med att jag tycker det är ganska tråkigt och att det är bättre jag väljer något som jag tycker är roligare. Mamma och pappa sa att jag skulle ge golfen en chans. Att jag skulle ta det som jag tycker är roligast eftersom då presterar man bättre. En elev i undersökningen påpekade att hennes pappas egen gymnasiegång kan ha påverkat hans åsikter om hennes val av program. Hon menar också att han genom sina åsikter ville påverka henne i sitt gymnasieval. Pappas föräldrar bestämde vilken linje han skulle gå. Han tycker själv att han valde fel, det kan ha påverkat. Men han kanske inte fattar att hans föräldrar gjorde fel för nu gör han själv likadant. Men jag bryr mig ändå inte om det. 6.7.2. Föräldrarnas synpunkter Majoriteten av föräldrarna lyfter fram att gymnasievalet är elevens val och det är de själva som måste göra valet. Flertalet av föräldrarna menar också att deras barn har fått välja fritt, utan att de gett dem särskilt mycket råd. Man är lite rädd för att råda för mycket och att det sen inte blir bra. Hon har fått välja ganska fritt. Tror hon har lyssnat mer på lärare och sådana saker. Flera av föräldrarna poängterar, liksom även eleverna angav, vikten av att eleverna väljer något de tycker är roligt och intressant. Det är viktigt att han finner glädje i det han gör. 31

Jag har sagt välj det som du tycker är bra, det är du som ska läsa inte jag. Det är ditt beslut. Föräldrarnas synpunkter liknar elevernas även vad gäller gymnasieprogrammets bredd. Att det är viktigt att eleven väljer en bred gymnasieutbildning betonade således majoriteten av föräldrarna. Jag har sagt att det är bättre att välja en bred linje än att hamna på en smal om du skulle ändra dig. Eftersom hon har lätt för sig tyckte vi hon skulle läsa natur. Vi trodde att estetiska programmet var flummigt. Indirekt har hon haft krav på sig, omedvetet från oss, det har vi förstått nu. Hon har två äldre systrar som har gått natur och samhäll. 6.8 Föräldrarnas delaktighet inför deras barn gymnasieval Nedan presenteras hur delaktiga föräldrarna varit inför deras barns gymnasieval samt vad föräldrarna och eleverna genomfört tillsammans relaterat till gymnasievalet. I frågan inkluderas således praktiska moment såsom besök på gymnasieskolor, öppet hus, mässor, möten samt bearbetning av information. 6.8.1. Elevernas synpunkter Fyra av sju elever berättar att de inte genomförde särskilt många praktiska moment, relaterade till gymnasievalet, tillsammans med sina föräldrar inför valet. Inte så mycket. Kollade mest upp saker själv. Var på öppet hus tillsammans med mamma och pappa. Jag var på öppet hus på gymnasieskolan, mamma var också där men vi var inte där tillsammans. Jag har fått hem informationsblad om varje program, men det är mest jag som kollat. 32

Samtliga elever meddelar att de besökt öppet hus på gymnasieskolan i kommunen. Fyra av eleverna var där tillsammans med föräldrarna medan tre elever besökte öppet hus i sällskap med kompisar. Tre av sju elever läste/granskade informationsbroschyrer och informationskataloger rörande gymnasieprogrammen och gymnasievalet tillsammans med sina föräldrar. 6.8.2. Föräldrarnas synpunkter Alla föräldrar utom två deltog i ett föräldramöte hösten innan gymnasievalet skulle ske. De två som inte hade möjlighet att medverka kom från olika familjer. Under föräldramötet informerade studie- och yrkesvägledaren om grunderna för de olika gymnasieprogrammen som finns i kommunen samt om hur det går till att söka till gymnasiet. Nio av de 14 föräldrarna som deltog i undersökningen besökte öppet hus på gymnasieskolan i kommunen. Majoriteten av dem var där tillsammans med sina barn men det fanns även några som var där själva då eleven hellre ville gå tillsammans med kompisar. Vi var på gymnasiet på öppet hus och som sagt broschyrer men de har jag som sagt inte tittat så mycket på. De fem föräldrar som inte besökte öppet hus erbjöd sig för sina barn att följa med, men eleverna tyckte inte det var nödvändigt. Orsaken till att ungdomarna inte såg det som nödvändigt att deras föräldrar följde med på öppet hus var att de redan hade bestämt sig vilket gymnasieprogram de skulle välja eller att de ansåg att de själva tar reda på den information de behöver. Föräldrarna poängterade också att det viktigaste är att eleverna själva deltar. Hon har inte velat ha med mig på öppet hus, men hon har varit där själv. Du vet hur det är i den åldern. Det hade varit värre om hon varit mer tveksam då hade man behövt vara mer delaktig. 33

Vid öppet hus frågade vi henne om hon ville vi skulle följa med, men det tyckte hon inte behövdes. Hon tar själv reda på det hon vill, hon är så pass trygg. Samtliga föräldrar berättar också att eleverna har fått en mängd information rörande gymnasieprogrammen, både från skolan och hemskickat på posten. Majoriteten av föräldrarna säger att de läst i broschyrerna men poängterar att de inte behövt granska informationen särskilt djupt. Endast två av föräldrarna (mamman och pappan till samma elev) berättar att de läst noggrant om programmen och tittat efter skillnader i kursutbudet. Dessa föräldrar har även haft möte med studie- och yrkesvägledaren på skolan på grund av att deras dotter varit väldigt osäker på vilket gymnasieprogram hon skulle välja. 34

7. Analys och Diskussion I det följande presenteras min analys och diskussion. De åtta områdena jag utgick ifrån i resultatredovisningen har jag i analysen och diskussionen valt att bryta ner till fem områden samt sedan analysera och diskutera utifrån dem. Anledningen till att jag har valt att redovisa analys och diskussion under samma rubrik är att jag anser det ger en intressantare och trevligare läsning. 7.1. Elevernas gymnasieval och tankar om framtiden relaterat till deras föräldrars yrkesval och utbildningsnivå Resultaten visar att fyra av de 13 föräldrarna förfogar över en akademisk utbildning. Eftersom majoriteten av föräldrarna har yrken som idag kräver högskole- eller universitetsutbildning förmodar jag att resultaten hade sett annorlunda ut om dessa föräldrar varit unga idag och valt sitt nuvarande yrke. Jag menar att fler av föräldrarna förmodligen hade införskaffat en akademisk utbildning om de varit i elevernas ålder idag. För att få jobb som företagsrådgivare på bank, vilken en av föräldrarna i undersökningen gör, krävs det idag en högskole- eller universitetsutbildning. Det gjorde det inte när föräldern i undersökningen fick sitt arbete på banken. Två av de sju eleverna som deltog i undersökningen har valt samma gymnasieprogram som en av deras föräldrar. En anledning till att det endast är två elever som gått i föräldrarnas fotspår vad gäller val av gymnasieprogram tror jag kan vara att gymnasieutbildningarna har förändrats så pass mycket sedan föräldrarna gick på gymnasiet. Det har framförallt tillkommit många nya gymnasieutbildningar under dessa år. Av de sju eleverna som deltog i undersökningen var det en som berättade att hon ville arbeta inom samma område som sin mamma i framtiden. Mamman arbetar som företagsrådgivare på en bank och dottern förtäljde att hon hade tankar på att utbilda sig till ekonom i framtiden. Värt att notera är att endast tre elever som deltog i undersökningen idag kunde berätta om deras tankar angående vad de ville syssla med i framtiden. Hade samtliga elever haft tydliga drömmar om vad de ville arbeta med i framtiden så hade det varit lättare att urskilja om de önskade vandra i sina föräldrars fotspår. 35

I mina teoretiska perspektiv beskrev jag begreppet social reproduktion, vilket innebär att intressen och socialklass överförs mellan generationerna. Majoriteten av de barn som växer upp i arbetarhem blir själva arbetare medan barn som har föräldrar med akademisk utbildning väljer att bli akademiker 50 Det finns givetvis undantag inom den sociala reproduktionen, klassresa eller klassresenär är begrepp som betyder att enskilda individer bryter mot föräldrarnas sociala mönster. 51 Jag anser att resultaten från min undersökning delvis stämmer överens med Bourdieus begrepp, social reproduktion. Jag kan dock inte bedöma ovan beskrivna resultat som fullständigt samstämmiga med Bourdieus teori. Det är till exempel endast två av sju elever som väljer samma gymnasieprogram som en av deras föräldrar fullföljt och det är inte mer än en elev som berättar att hon i framtiden vill arbeta inom samma område som sin mamma. Jag tror dock att detta har sina förklaringar, vilka jag ovan beskrev. Majoriteten av eleverna som deltog i undersökningen har valt gymnasieprogram som förbereder för fortsatta studier. Jag förmodar således att de flesta av dem kommer studera vidare på högskola eller universitet efter gymnasiet. Som jag tidigare nämnde har även majoriteten av föräldrarna yrken som idag kräver högskole- eller universitetsutbildning. Jag anser att dessa resultat tyder på att eleverna till viss del följer i sina föräldrars fotspår. Jag kan egentligen bara ana i vilken grad eleverna kommer att stanna inom samma sociala skikt som sina föräldrar och mina misstankar säger mig att majoriteten av eleverna kommer att fortsätta vara inom föräldrarnas sociala skikt. Jag grundar mina aningar på mitt resonemang ovan samt på Bourdieus teori rörande social reproduktion. Jag vill även relatera ovan resultat till Bourdieus begrepp kulturellt kapital. Examina från uppskattade universitet, förtrogenhet med klassisk musik eller litteratur, förmåga att uttrycka sig bildat i tal och skrift är, som tidigare nämnts, några exempel på vad det kulturella kapitalet kan innebära. 52 Jag menar att eleverna som deltog i undersökningen samt deras föräldrar har, liksom Bourdieu säger, kunskap inom och är kapabla att värdera den mångfald av möjligheter som utbildningsväsendet, yrkeslivet och den sociala värden i övrigt erbjuder. Jag anser således att majoriteten av eleverna i 50 Jönsson m.fl., 1993 51 Morales-Adefalk, 2001 52 Broady, 1991 36

undersökningen har ärvt förhållandevis mycket kulturellt kapital från sina föräldrar och har således statistiskt sett goda möjligheter att skaffa sig en god utbildning samt att komma i besittning av ett välavlönat arbete. 53 7.2. Betydelsefulla personer för eleverna i samband med gymnasievalet Samtliga elever som deltog i undersökningen nämnde föräldrarna vid frågan om vilka personer som varit betydelsefulla för eleverna i samband med gymnasievalet. Dessa resultat överensstämmer med Lovéns avhandling, Kvalet inför valet, 54 samt Skolverkets rapport, UG 95, 55 vilka jag redogjorde för under rubriken tidigare forskning. Resultat från Kvalet inför valet visar att föräldrarna var de viktigaste personerna, för elever i årskurs nio, att prata med om studie- och yrkesval. 56 UG 95 visar att föräldrarna var den grupp som fick flest svar då frågan till eleverna handlade om vilka som bidragit med mest hjälp och stöd inför gymnasievalet. 57 Resultaten från denna tidigare forskning överensstämmer som sagt med min undersökning. Jag vill även koppla frågan rörande betydelsefulla personer för eleverna i samband med gymnasievalet till socialisationsteorin, vilken jag beskrev i mina teoretiska perspektiv. Socialisation innebär, som tidigare nämnts, den vuxna generationens påverkan av barn och ungdomar. Eftersom individens moralföreställningar, könsroll, språk och självuppfattning framförallt grundläggs inom familjen ser jag det som naturligt och nästintill självklart att föräldrarna omnämns, av eleverna, som betydelsefulla personer i samband med gymnasievalet. I socialisationsprocessens första huvudperiod, den receptiva fasen, inkluderas en individs tjugo första levnadsår. Det är under denna tid vi ägnar oss åt att ta emot intryck av omgivningen. 58 Då gymnasievalet genomförs är eleverna 15 eller 16 år och inne i den receptiva fasen, och eftersom familjen framhävs som en av de viktigaste institutionerna för socialisation menar jag att eleverna framförallt tar emot intryck från familjen och således föräldrarna. Utifrån socialisationsteorin finner jag således stöd för 53 Ibid 54 Lovén, 2000 55 UG 95, 1997 56 Lovén, 2000 57 UG 95, 1997 58 Angelöw & Jonsson, 2000 37

mitt resultat att föräldrarna ses som betydelsefulla personer vid ungdomarnas gymnasieval. Jag finner även stöd för resultaten med utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp habitus. En människas habitus formas, som tidigare nämnts, av människans sätt att röra sig och tänka sociala erfarenheter och av kollektiva minnen. Habitus kan liknas vid en ryggsäck, fylld av alla dittills upplevda erfarenheter och minnen, som individen bär med sig. Individens habitus bestämmer vidare hur han/hon handlar, tänker, uppfattar och värderar i givna sociala sammanhang. 59 När man går i årskurs nio, och ska genomföra sitt val till gymnasiet, tänker jag att individens habitus till allra största delen består av upplevelser och erfarenheter från uppväxten, familjen och föräldrarna. Jag menar således att Bourdieus teori beträffande habitus stödjer mitt resultat att föräldrarna benämns som betydelsefulla personer vid ungdomarnas gymnasieval. 7.3. Faktorer som påverkade eleverna vid gymnasievalet Ingen av eleverna som deltog i undersökningen nämner föräldrarna som en påverkansfaktor vid gymnasievalet. Resultatet överensstämmer med examensarbetet, Faktorer som påverkar ungdomars yrkesval, där resultaten visar att eleverna inte påverkas särskilt mycket av föräldrar eller kamrater när de gör sitt studieval. 60 Jag menar dock att föräldrarna påverkar sina barn vid gymnasievalet om än på ett omedvetet sätt, kanske både för eleverna och föräldrarna. Dessa tankar grundar jag bland annat på teorin beträffande socialisationsprocessen, vilken innebär att individens självuppfattning moralföreställning, könsroll och språk framförallt grundläggs inom familjen. Jag menar att man formas och tar in intryck från sin omgivning, framförallt från sina föräldrar, under hela uppväxten vilket bidrar till att föräldrarna påverkar individen, även om det är omedvetet hos båda parter. Orsaken till att eleverna i min undersökning inte nämner föräldrarna som en påverkansfaktor vid gymnasievalet tror jag är att påverkan sker just på ett omedvetet sätt vilket resulterar i att eleverna inte tänker på och reflekterar över föräldrarna som en påverkansfaktor. Att samtliga elever nämner föräldrarna som betydelsefulla personer i samband med gymnasievalet anser jag också tyder på att föräldrarna påverkar eleverna samt att eleverna tar intryck av föräldrarnas åsikter i högsta grad. 59 Broady, 1991 60 Johansson & Thiborg, 2005 38

Även under denna rubrik vill jag nämna Bourdieus begrepp habitus. Eftersom habitus formas av individens dittills upplevda erfarenheter och minnen samt bestämmer hur individen handlar, tänker, uppfattar och värderar i givna sociala sammanhang menar jag att teorin stödjer min tanke om att föräldrarna påverkar elevernas gymnasieval. Jag vill än en gång poängtera min tanke att en elev i årskurs nio besitter ett habitus vilket till allra största delen består av upplevelser och erfarenheter från uppväxten, familjen och föräldrarna. Jag menar även i detta sammanhang att påverkan säkerligen är omedveten och att den sker genom att ungdomarna formas av upplevelser och erfarenheter från uppväxten. 7.4. Samtal/diskussion mellan elev och föräldrar inför gymnasievalet Mina resultat tyder på att föräldrarna samtalar om och diskuterar gymnasievalet och gymnasieprogrammen relativt mycket med sina barn inför valet. De faktorer som främst lyfts fram av majoriteten av föräldrarna är betydelsen av att gymnasieprogrammet innehar en bredd och att det tillgodoser elevens intresse. Att majoriteten av föräldrarna såg det som mycket betydelsefullt att det gymnasieprogram deras barn skulle vilja var brett och således möjliggjorde för eftergymnasiala studier vill jag relatera till resultat från studien Skola fritid framtid, vilken jag presenterade under rubriken tidigare forskning. Dessa resultat visar att för vissa familjer, vanligtvis från den övre medelklassen, tenderade utbildning vara en naturlig del av livet och föräldrarna hade en tro på utbildningens värde. Föräldrarna var också angelägna att skaffa sig information om olika gymnasieutbildningars värden för att deras barn skulle undvika okloka val. 61 Dessa resultat överensstämmer med mina resultat på så sätt att föräldrarna som deltog i min undersökning också hade en tilltro till utbildningens värde. Resultaten liknar också varandra i det avseendet att föräldrarna i min undersökning var angelägna om att ungdomarna skulle välja breda gymnasieutbildningar, vilket enligt dem sågs som ett klokt val. Att föräldrar och eleverna samtalar, diskuterar och resonerar mycket kring gymnasievalet anser jag också är ett resultat som tyder på att föräldrarna påverkar. Även 61 Jönsson, Trondman, Arnman, Palme, 1993 39

detta resultat vill jag koppla till socialisationsteorin. Eleverna befinner sig i socialisationsprocessens receptiva fas när de genomför sitt val till gymnasiet. Detta är en period i livet då intryck från omgivningen, framförallt från familjen och föräldrarna införlivas i barnen och ungdomarna. Jag menar således att eleverna tar intryck från föräldrarnas åsikter och råd som framkommer i diskussioner, samtal och resonemang och följaktligen påverkas de också av föräldrarna. 7.5. Föräldrarnas delaktighet inför deras barn gymnasieval Resultaten rörande föräldrarnas delaktighet inför deras barns gymnasieval visar att alla föräldrar utom två närvarade vid föräldramötet angående gymnasievalet hösten innan valet skulle ske. Majoriteten av föräldrarna besökte också öppet hus på gymnasieskolan i kommunen. Jag anser att resultaten tyder på att samtliga föräldrar som deltog i undersökningen är duktiga på att medverka på de arrangemang som anordnas. Däremot är det inte särskilt många av föräldrarna som tar egna initiativ till att skaffa sig utökade kunskaper om gymnasievalet och gymnasieutbildningarna. Jag tror att detta kan bero på att eleverna är så pass självständiga och trygga i sig själva att de själva tar reda på den information de behöver rörande gymnasievalet. Skulle de däremot behöva föräldrarnas hjälp förmodar jag att de efterfrågar den. Jag tror en annan anledning till varför föräldrarna inte tog mer initiativ till att vidga sina kunskaper kan vara att många av eleverna hade relativt tidigt bestämt sig angående sitt val. Detta bidrog förmodligen till att föräldrarna kände att de inte var nödvändigt att inhämta mer kunskaper, hade eleverna varit mer osäkra rörande gymnasievalet hade troligtvis föräldrarna också varit mer delaktiga. En osäker elev kräver således mer delaktighet från föräldrarnas sida beträffande gymnasievalet. Resultaten ovan vill jag koppla till Skola fritid framtid, En studie av ungdomars kulturmönster och livschanser. Resultat från studien visar att olika föräldragrupper upplevde skolan på skilda sätt. Medel- och överklassföräldrar hade lättare än arbetarklassföräldrar att uppleva en samstämmighet med skolan. Dessa föräldrar gick gärna på föräldramöten och samarbetade även ofta med skolan i andra sammanhang. Jag menar att majoriteten av föräldrarna i min undersökning kan liknas med dessa föräldrar på så sätt att även de med nöje deltar i föräldramöten samt besöker öppet hus på gymnasieskolor inför deras barns gymnasieval. 40

7.6. Slutsatser Syftet med mitt examensarbete var att försöka förstå om och i så fall hur elever i årskurs nio, med en betygssumma på över 285 poäng, påverkas av sina föräldrar i samband med gymnasievalet. Min slutsats är att eleverna påverkas av sina föräldrar vid gymnasievalet men många gånger är denna påverkan omedveten hos både elever och föräldrar. Majoriteten av eleverna samtalar, diskuterar och resonerar mycket kring gymnasievalet tillsammans med sina föräldrar och under dessa samtal uttrycker föräldrarna vanligtvis sina tankar, synpunkter och råd om vilket gymnasieprogram de tycker eleverna ska välja. Dessa samtal resulterar i att eleverna påverkas på så sätt att de tar intryck av sina föräldrars åsikter. Som ovan beskrivits kan jag bara ana och spekulera i vilken grad eleverna följer i sina föräldrars fotspår vad gäller studie- och yrkesval. Att fyra av sju elever inte alls vet vad de vill arbeta med i framtiden samt att gymnasieutbildningarna har förändrats så pass mycket sedan föräldrarna genomförde sina gymnasiestudier gör frågan mycket svår att besvara. Min sista fråga i mina problemställningar handlade om hur delaktiga föräldrarna är i barnens gymnasieval. Mina resultat visar att föräldrarna, som deltog i undersökningen, är duktiga på att medverka på de arrangemang som anordnas. Däremot är det inte särskilt många av föräldrarna som tar egna initiativ till att skaffa sig utökade kunskaper om gymnasievalet och gymnasieutbildningarna. Resultaten visar också att föräldrarna är delaktiga i valet genom samtal och diskussion med eleverna. Jag anser att en slutsats från denna fråga är att majoriteten av föräldrarna är delaktiga i den grad det behövs. Då många av eleverna visade sig vara självständiga och trygga i sig själva behövdes inte samma engagemang från föräldrarnas sida. 7.7. Förslag till fortsatt forskning Jag anser att det hade varit väldigt intressant att undersöka om det finns några samband mellan hur hög betygssumma eleverna har och hur aktiva de är inom sina fritidsaktiviteter. Under min undersökning har jag upptäckt att samtliga av de eleverna jag intervjuat är väldigt aktiva med sina fritidssysselsättningar, till exempel utövar uppvisningsgymnastik, rider, spelar musikinstrument, fotboll, golf och tränar på gym. 41

Jag förmodar att det kan finnas ett samband mellan de intervjuade elevernas höga betygsumma och deras aktiva fritid. Rörande detta ämne menar jag att det hade varit intressant att forska vidare om och jag ser även ämnet som relevant för framtida forskning. Jag anser också, som jag tidigare nämnt under rubriken avgränsning, att det hade varit intressant att undersöka djupare vilka andra faktorer än föräldrarna som påverkar elever, i årskurs nio, i samband med deras val till gymnasiet. Resultaten från min undersökning visar att intressen, syskon, kompisar, övrig släkt, orten där skolan finns lokaliserad och gymnasieprogrammets bredd är faktorer som påverkar elevers gymnasieval. Även detta område ser jag som relevant att fortsätta forska inom. 42

Litteraturlista Angelöw, Bosse, Jonsson, Thom. 2000, Introduktion till socialpsykologi, (2: a uppl.) Studentlitteratur Lund. Araldsson, Ulrika, Kristoffersson, Maria. 2004, Social reproduktion -9:ors tankar om sitt val till gymnasieskolan, Lärarutbildningen, Examensarbete, Högskolan Kristianstad. Bourdieu, Pierre 1995. Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori, Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg. Broady, Donald. 1991, Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, Stockholm. Hartman, Jan. 2004, Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori. (2: a uppl.) Studentlitteratur Lund. Lovén, Anders. 2000, Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan, Malmö högskola, Lärarutbildningen, institutionen för pedagogik. Johansson, Bengt, Thiborg, Bo. 2005, Faktorer som påverkar ungdomars yrkesval, Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Jönsson, Ingrid, Trondman, Mats, Arnman, Göran, Palme, Mikael. 1993, Skola - fritid framtid. En studie av ungdomars kulturmönster och livschanser, Studentlitteratur Lund. Morales-Adefalk, Ulla. 2001, Anpassade studiegång och sen då? Nätverket kring två gymnasieelevers skolgång, Magisteruppsats i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik, 61-80p, Lärarhögskolan i Stockholm. PM-Gymnasieintagning, Läsåret 2004/2005. Programväljaren, Läsåret 2003/2004, TREMEDIA, Borås. Skolverket, 2004, Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon, Stockholm. Skolverket, 1997, Utvärdering av grundskolan 1995. UG 95. Studie- och yrkesorientering. Årskurs 9. (Skolverkets rapport, 126). Stockholm, Liber Distrubution. Thomsson, Heléne, 2002, Reflexiva intervjuer, Studentlitteratur Lund. Trost, Jan. 1997, Kvalitativa intervjuer, (2: a uppl.) Studentlitteratur Lund. 43

Ursprungliga intervjufrågor Bilaga 1 Elever: 1. Vad har du valt för gymnasieprogram? 2. Vilka alternativ (gymnasieprogram) valde du mellan? Hur kommer det sig att du bestämde dig för ditt nuvarande val? 3. Vad har du för tankar om framtiden? 4. Vilka personer var mest betydelsefulla för dig i samband med ditt gymnasieval? Rangordna! 5. Vilka faktorer har påverkat dig vid ditt val av gymnasieprogram? 6. Vad, rörande gymnasievalet och gymnasieprogrammen, diskuterade du tillsammans med dina föräldrar inför valet? 7. Har dina föräldrar framfört sina åsikter om ditt gymnasieval och om/eller om tidigare valalternativ? Vad har de i så fall sagt? 8. Har du genomfört några praktiska moment, tillsammans med dina föräldrar, inför gymnasievalet? (t.ex. gått igenom programväljaren, besökt öppet hus, mässor, besök på skolor m.m.) Vilka? Föräldrar: 1. Vilken sysselsättning har ni med idag? 2. Tidigare arbetslivserfarenheter? 3. Vilken utbildning har ni? (Gymnasieutbildning?, Eftergymnasiala utbildningar?) 4. Vad har ni fått för information angående gymnasievalet och gymnasieprogrammen? 5. Hur tycker ni att den informationen har varit? Vem har delgett er informationen? 6. Har ni genomfört några praktiska moment, tillsammans med ert barn, inför gymnasievalet?? (t.ex. gått igenom programväljaren, besökt öppet hus, mässor, besök på skolor m.m.) Vilka? 7. Vad, rörande gymnasievalet och gymnasieprogrammen diskuterade du och ditt barn inför valet? 8. Frågade ert barn dig om råd inför gymnasievalet? Angående vad? Hur ställde ni er till det? Vilka svar/råd gav ni ert barn? 9. Hur skulle ni agera om ert barn skulle vilja välja ett gymnasieprogram som ni inte alls tycker passar honom/henne?

Teman för intervjuerna Bilaga 2 Elever: Ditt gymnasieval Framtidsbilder Påverkansfaktorer vid gymnasievalet Samtal mellan dig och dina föräldrar angående gymnasievalet och gymnasieprogrammen Föräldrar: Arbete Utbildning Information angående gymnasievalet och gymnasieprogrammen Samtal mellan dig och ditt barn rörande gymnasievalet och gymnasieprogrammen