När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood Studies
Mucf.se Publicerad i mars 2015
Uppdrag av regeringen Att genomföra en kartläggning för att öka kunskapen om hur unga i åldern 13-25 år med självupplevd psykisk ohälsa upplever svårigheter och vilka sätt unga själva använder för att hantera dessa. Kartläggningen ska även ge svar på vilka resurser i det offentliga och civila samhället som unga upplever att de kan få stöd från. Hur unga med lättare psykiska besvär själva hanterar sin psykiska ohälsa. Vilka resurser i det offentliga och civila samhället som unga med psykisk ohälsa upplever kan ge dem stöd att själva hantera sin psykiska ohälsa. Uppdraget ska genomföras utifrån ett jämställdhetsperspektiv
Psykisk ohälsa ett hot mot folkhälsan Den ökning av psykisk ohälsa som har skett under 1990- och 2000- talet bland barn och ungdomar är ett växande folkhälsoproblem. Psykisk sjukdom i ungdomen leder i många fall till ett utdraget sjukdomsförlopp med negativa konsekvenser i samband med att de unga ska etablera sig i vuxenvärlden. Även självrapporterade psykiska besvär ser ut att vara tidiga varningstecken på ökad psykisk ohälsa på sikt. Detta talar för att det inte enbart rör sig om en ökad benägenhet bland dagens ungdomar, jämfört med tidigare generationer, att rapportera allmänna och lindriga psykiska symtom som alltid funnits. Ökningen av psykisk ohälsa har fört med sig att fler ungdomar är allvarligt sjuka och har klart försämrade möjlighet att etablera sig i samhället. Det är angeläget att en ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar uppmärksammas inom skola, vård och omsorg, samtidigt som man fortsätter att följa utvecklingen. (Socialstyrelsen 2013, s. 29)
Stress en komplex symtomatologi Internaliserade symptom oro, ångest, nedstämdhet Uppmärksamhets- problem koncentra:ons- svårigheter Självbild nega:v och självkri:sk Ångest och soma:ska problem enligt DSM Kroppen smärta, värk, missnöje, minskad :llit, hälsoångest Strömbäck M, Wiklund M, Salander Renberg E, Malmgren-Olsson E-B (2014) Complex symptomatology among young women who present with stress-related problems. Scan J Car Science. 13
Motstridiga femininitetsideal Framgång, lycka, styrka, jämställdhet, lika villkor, ansvarstagande, skörhet Sam:da strömningar individualism, neoliberalism Historiska och tradi:onella förväntningar
Återhållen kroppslighet begränsad rörlighet emotionell utmattning missnöje med kroppen = normalt? under- ordning objek:fiering Problemkroppen självkri:k, distansering, förlorad :llit kropps- kontroll disciplin
Jag har alltid trott att människor ska tycka sämre om mig om jag inte presterar riktigt bra Och då tror jag att man bygger upp en känsla inombords, för att det är alltid så viktigt att prestera och sen så flyter det där på och sen till slut är det, det enda man vet. Det är som enda sättet man kan belöna sig själv på det är att man har presterat mycket eller man har presterat stort. Det är då man duger inför sig själv
Skolmiljöns påfrestningar Köns- mönster i förändring - utsakhet Ansvars- tagande Norma:va förvänt- ningar Skolmiljö Hierarkier, rang- ordning Kränkning, Mobbing, otrygghet Krav och presta:on
En skolmiljö i förändring? Hur kan strukturer i skolmiljön utmanas? Hur skapa förutsättningar för nya positioner där traditionella könsmönster utmanas? Hur underlätta för förändring? Hur bli medveten om olika elevers utsatthet?
Förslag på åtgärder Att prata mer om sitt mående i skolan minska stigma och tabun kring psykisk ohälsa Få mer makt för att bestämma hur ungas problem bäst bör lösas Att unga inte körs över eller bli lämnade med ett individualiserat ansvar för sitt dåliga mående Utveckla förbyggande insatser med fokus på sociala färdigheter, hantera känslor och destruktivt beteende Att lära sig känna igen tecken för ångest och depression Jobba med normer kring maskulinitet och femininitet Kompetensutveckling om genusbaserade attityder samt risk- och skyddsfaktorer för barn och ungas normbrytande beteenden Öka tillgänglighet och stöd Främja skolan som en som hälsofrämjande miljö skapa goda relationer mellan lärare och elever Genusmedvetna och ungdomsvänliga miljöer
Intervention 8 tillfällen, 2h/tillfälle, 1 ggr/v, 6-8 deltagare/kurs Problembaserad psykoeduka:v pedagogik - gruppvägledning Basal kroppskännedom Progressiv Avspänning Genusmedvetet deltagarak:vt och :llåtande förhållningssäk Totalt genomfördes 7 kurser under perioden 2005-2009 21
Förändra (könade) posi5oner E: rum för kra< och återhämt- ning i e: stressigt liv Finna en social oas där normer kan utmanas Bli kroppsligt stärkt Strömbäck M., Malmgren-Olsson E-B., Wiklund M. (2013). Girls need to strengthen each other as a group : experiences from a gender-sensitive stress management intervention by youth-friendly Swedish health services a qualitative study. BMC Public Health 13, 907
Skapa rum - genusmedveten hälsofrämjande intervention 23
Tack!