MARIASKOLANS ÅRLIGA LIKABEHANDLINGSPLAN mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för läsåret 2016/2017
Reviderad 2016-08-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Mål och syfte 3-4 Ansvarsfördelning 4-5 Kartläggning 5 Förebyggande arbete 5-7 Att upptäcka, utreda och åtgärda 8-9 Kränkande/diskriminerande behandling Bilaga 1 Lagstiftning och styrdokument 10-12 2
Mål och syfte Mariaskolans rektor och personal tar bestämt avstånd från alla former av kränkande och diskriminerande behandling. Vi arbetar aktivt för att förebygga och förhindra alla former av kränkande behandling i enlighet med gällande lagstiftning och styrdokument (se bilaga 1). Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta såväl individ- som grupp- och skolnivå. Vårt främjande arbetssätt ska vara långsiktigt och ska skapa goda och demokratiska relationer och lärmiljöer, som i sig innebär, att förekomsten av kränkningar och diskriminering minskar. Verksamheterna är skyldiga att tillhandahålla en Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling upprättas årligen. Våra mål för detta arbete är: Eleverna ska känna sig trygga på skolan Elever, personal och vårdnadshavare ska vara väl insatta i hur arbetet mot kränkande/diskriminerande behandling bedrivs. All personal ska bedriva ett aktivt arbete för att förebygga alla former av kränkande behandling. Alla kända ärenden av kränkande behandling ska behandlas professionellt av skolans personal. På Mariaskolan arbetar vi med att: Individnivå I så stor utsträckning som möjligt ge eleverna ett verkligt inflytande över sitt lärande och sin utveckling. Regelbundet kartlägga elevers trivsel och inflytande samt förekomst av kränkande/diskriminerande behandling Vid utvecklingssamtalen prata om elevens trivsel och lärande. Vi för daglig närvarokontroll och genom detta uppmärksammar vi hög frånvaro. Observera tysta och tillbakadragna elever. Uppmärksamma elevers beteende och förändringar som kan tyda på psykisk ohälsa. Gruppnivå Förbättra metoder och arbetssätt som utvecklar elevers empati och sociala kompetens. Återkommande samtal med elever enskilt och i grupp. Vuxna styr ALLTID gruppindelningar, för att undvika valsituationer som kan leda till uteslutning av elever. Aldrig tillåta nedsättande kommentarer, suckar, miner eller liknande. 3
Uppmuntra till ett positivt klimat och uppåtpuffar. Påminna elever om att alltid berätta för vuxna om någon utsätts för kränkning/diskriminering. Skolnivå Ordningsregler utarbetas och följs upp av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö, för både elever och personal. Alla ska känna sig trygga med att skolan reagerar och agerar om problem uppstår. Levandegöra/tydliggöra de ordningsregler som vi arbetar fram tillsammans, elever/vårdnadshavare/personal. Rastvakterna bär reflexvästar så att de tydligt syns för barnen. Vi stannar upp när elever bråkar, tjafsar och skojknuffas. VI SKA LÄGGA OSS I! Alltid reagera på fula ord. Ansvarsfördelning Rektor, Lena Jansson, är huvudansvarig för att Mariaskolan förebygger och förhindrar alla former av kränkande/diskriminerande behandling bland elever och anställda. Rektor ansvarar också för att Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling förankras hos personal, elever och vårdnadshavare. Resurspedagog, Eva Lena Johnsson, ansvarar för att driva arbetet med att förebygga och hantera uppkomna fall av kränkande behandling. Vid elevhälsateamets möten, personalkonferenser/personalmöten tas frågor kring området upp. Var och en i personalen har ansvar för att vara väl insatt i lagstiftningen och hur arbetet mot kränkande behandling bedrivs, samt för att aktivt förebygga och förhindra all form av kränkande/diskriminerande behandling. Var och en av eleverna har ansvar för att vara med och skapa en skolmiljö där alla trivs och känner sig trygga. Varje elev har ansvar för att snarast ta kontakt med klasslärare eller annan vuxen om eleven själv, eller någon elev känner till, blir utsatt för kränkande/diskriminerande behandling. Vårdnadshavare har ansvar för att ta kontakt med klasslärare eller annan vuxen på skolan vid misstanke om att det egna barnet eller annan elev på skolan utsätts för kränkande/diskriminerande behandling. Kränkande/diskriminerande behandling som sker mellan elever på deras fritid är i första hand ett ansvar för föräldrar att åtgärda. Samverkan mellan skola och hem, för elevens bästa, är nödvändig när problem uppstår. 4
Att hålla Mariaskolans årliga likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling levande Aktivitet Sociala rapporter. Elev och klasslärare/handledare fyller i. Följa upp åtgärdena utifrån sociala rapporterna. Utvärdera likabehandlingsplanen. Personal, elever och föräldrar ska känna till vad som står i planen När/Ansvarig Två gånger/termin Resurspedagog/klasslärare/handledare Resurspedagog/klasslärare/handledare/elever Vid läsårets slut Rektor/resurspedagog/klasslärare/handledare/elever Rektor till lärare/personal vid höstterminens start. Klasslärare/handledare till eleverna vid höstterminens start Klasslärare/handledare till vårdnadshavare vid föräldramöte Kartläggning läsåret 2015/2016 Utifrån svaren i den enkät som görs kommunövergripande bland elever i år 3 och år 5 samt deras föräldrar, samt elevernas och personalens utvärderingar av likabehandlingsplanen samt personalens utvärderingar av läsåret har åtgärder för läsåret 2016-2017 tagits fram. Förbättringsområden läsåret 2016-2017 Det framkommer i elevernas utvärdering av likabehandlingsplanen för läsåret 2015-2016 att rastvakten inte fungerat fullt ut. Eftersom det var en av förbättringsåtgärderna förra läsåret behöver vi skärpa upp det ytterligare. Ytterligare saker som framkommer i elevernas utvärderingar är att de vill att vuxna säger till vid grovt språk och fysiskt våld. Det har blivit bättre enligt eleverna men inte helt bra. Enkäterna visar att eleverna tycker att arbetsron blivit mycket bättre. Några få elever uppger att de känner sig utsatta och utanför. Åtgärder för rastvakten och ensamma, utsatta elever: Vi har fokus på eleverna när vi rastvaktar. Om flera rastvakter är ute sprider de ut sig på skolgården. Vi går rastvaktsslingan. Om vi av någon anledning inte kan ha vår rastvakt, byter vi aktivt vakten med någon. När det inte går att lösa, frågar vi någon i arbetslaget, i sista hand lämnar vi till expeditionen. 5
Vid sjukanmälan, berättar vi att vi har rastvakt och vilken tid! Vid incidenter berättar vi för eleverna så de förstår om vi är upptagna för tillfället och berättar att vi kommer att komma tillbaka till eleven under dagen. Vi ska prata med eleverna om rastvaktens funktion. Vi uppmärksammar ensamma elever och tar det vidare. Om vi skickar ut elever på paus går vi ut med eleverna eller kollar om det är ok med de ordinarie rastvakterna. Rastvärdar från år 4-6, genomför tillsammans med de vuxna rastvärdarna rastaktiviteter. Målet med denna verksamhet är att alla elever är aktiverade på rasten. De äldre eleverna gör enkla lekredskap på slöjden. Alla rastvakter bär västar med sitt namn på västryggen. Åtgärder för språkbruk och fysiskt bråk: Vi har nolltolerans för kränkande handlingar och ord! Personalen ingriper om eleverna bråkar, tjafsar och skojknuffas. Alla elever är ALLAS ansvar! Det framkommer i personalens utvärderingar att vi behöver fortsätta arbeta med att ge eleverna struktur, tydlighet, gemenskap och delaktighet. Personalen är observant på att alla elever får vara med i lekar och gemenskap. Vi arbetar hela tiden för en trygg gruppgemenskap där alla känner sig delaktiga. Alla årskurser har elevledda utvecklingssamtal ett tillfälle varje läsår. Det innebär att eleverna planerar vad de ska ta upp och att de håller i samtalet. Dagens schema anslås i klassrummet varje dag för att ge förförståelse och struktur. Förebyggande arbete läsåret 2016/2017 Vid det dagliga samtalet med elever uppmärksammar vi allas lika värde och berör aktivt ämnen som rasism, sexuell läggning, främlingsfientlighet och funktionshinder. Vid behov tydliggörs ordningsreglerna med text och bild. Elevhälsateamet träffas var 14:e dag och på dagordningen under punkten likabehandlingsarbete går man igenom/följer upp fall av kränkande behandling. Tätare möten sker vid behov. Genom att skolan har en person som delvis arbetar med dessa frågor kan akuta ärenden hanteras. Resurspedagogen träffar personal från förskoleklass samt fritidshemmen varje vecka. Vid de mötena tas frågor om förebyggande arbete samt aktuella händelser upp. Personal finns till hands under raster i form av rastvakter med reflexväst. Rektor ansvarar för ett fungerande rastvakts schema så att det finns vuxna under alla rast tillfällen. Genom att vi dokumenterar alla negativa händelser mellan elever får vi en kartläggning över det som sker och möjlighet att agera snabb Eleverna fyller i en social rapport två tillfällen/termin för att kartlägga elevernas trivsel, trygghet, arbetsro och kamratskap. Syftet är att i tid kunna upptäcka eventuella problem och arbeta med förebyggande åtgärder. Rapporterna sammanställs och presenteras för ansvarig rektor (detaljerad) och personalgruppen (övergripande bild). 6
Klasslärare/handledare ansvarar för återkoppling från den sociala rapporten till den/de elever som har uppgett att de upplever något som inte är bra. Gemensamma temadagar och trivselaktiviteter kommer att genomföras för att skapa vikänsla. Klasslärare/handledare informerar eleverna vid höstterminens början om hur likabehandlings- arbetet bedrivs på Mariaskolan. Kamratstödjare från år 4-6 samarbetar med resurspedagogen och informerar om det är några elever som går ensamma eller är utsatta på något sätt. Kamratstödjarna presenterar sig i alla klasser för att vara kända för eleverna. Kamratstödjarna besöker klasserna på lågstadiet/förskoleklass vid ett tillfälle varje månad. Rastvaktslingan läggs utifrån de platser som eleverna nämnt som osäkra eller där det ofta förekommer konflikter. Rastvärdar från år 4-6, genomför tillsammans med de vuxna rastvärdarna rastaktiviteter, med elever som vill delta. Rastvärdarna har avstämningsmöten med resurspedagogen. Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande/diskriminerande behandling ALL personal ska aktivt arbeta för att motverka alla former av kränkande/diskriminerande behandling. Det ska råda "nolltolerans"! Den som uppmärksammar kränkningar/diskriminering ingriper omedelbart och tar därefter kontakt med respektive klasslärare eller med rektor om det är en vuxen inblandad samt fyller i blanketten Anmälan om kränkande behandling. UPPTÄCKA Via samtal med elever; enskilt eller i grupp. Fånga upp signaler från kamrater och föräldrar. ALLA vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt inom respektive verksamhet i lärandesituation och som rastvakt. Regelbundna möten i elevhälsateamet där likabehandling finns som en punkt på dagordningen. Stående punkt på elevernas klassråd samt personalens arbetsplatsträff där man har möjlighet att lyfta bl.a. dessa frågor. Sociala rapporter genomförs två tillfällen/termin. Observera hög frånvaro. Närvarokontroll. Observation kan ske vid misstanke om att en elev utsätts för kränkande behandling/diskriminering. Beslut tas av rektor i samråd med resurspedagogen. Föra samtal med eleverna kring text- och bildburna kränkningar/diskriminering med fokus på sociala medier. Information till vårdnadshavare vid föräldramöten och föräldraråd. Kamratstödjare som samarbetar med resurspedagogen. 7
UTREDA Så snart någon på skolan får kännedom om att kränkningar/diskriminering har inträffat skall utredning sättas igång och resurspedagogen skall meddelas. Kränkningar mellan elever 1. Den personal som sett/hört detta dokumenterar på avsedd blankett (sida 1) samt lämnar vidare till klasslärare/handledare och resurspedagogen samma dag som händelsen sker. Anmälan skickas till huvudman. 2. Klasslärare/handledare till de berörda eleverna startar en utredning av kränkande behandling och sätter in åtgärder. Detta ska ske skyndsamt. Klassläraren/handledare ansvarar för dokumentation. Dokumentationen med åtgärder ska lämnas till resurspedagogen. 3. Ärendet ska följas upp inom två veckor. Dokumentation kring uppföljningen lämnas till resurspedagogen. Beslut tas om ärendet kan avslutas Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till resurspedagogen som skickar till huvudman. 2. Om kränkningarna ej upphört vid uppföljningen: 4. Resurspedagog tillsammans med klasslärare, eller annan utsedd personal genomför en kartläggning genom enskilda samtal med berörda elever; den/de som upplevt sig kränkta/ diskriminerade och den/de som kränkt/diskriminerat samt kring personer. Personalen som samtalat med aktuella elever meddelar vårdnadshavarna att samtal ägt rum. Samtalen dokumenteras och skickas till huvudmannen. Beslut om åtgärder fattas av resurspedagog och berörda klasslärare/handledare. Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till resurspedagogen som skickar till huvudman. 3. Om kränkningen återupprepas: 1. Rektor/resurspedagog och klasslärare/handledare kallar den kränkande eleven och dess vårdnadshavare till ett samtal. Samtalen dokumenteras. 2. Rektor gör en bedömning av varje enskilt fall; hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter ska göras t.ex. polis och sociala myndigheter. Åtgärder Åtgärderna ska vara grundade på utredningen och analys av vad som skett. Riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen/diskrimineringen. Omedelbart sätta stopp för kränkningen, där det i akuta lägen kan bli nödvändigt att sära på vissa elever, genom placering i olika grupper. Erbjuda samtalsstöd/möjlighet till bearbetning. Formulera långsiktiga lösningar. Vid behov ta hjälp av t.ex. BUP. Överväga åtgärder i syfte att förändra förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Dokumentera och följa upp åtgärderna. 8
5. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till resurspedagogen som skickar till huvudman. Vuxnas kränkning/diskriminering av elev Om personal misstänks för kränkning/diskriminering av en elev ska rektor ansvara för utredningen och dokumentera. 1. Rektor samlar information om händelsen 2. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. 3. Berörd vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne. 4. Ev. åtgärder vidtas. 5. Uppföljning inom en vecka. Rektor dokumenterar. Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till huvudman. 1. Elevs kränkningar/diskriminering av vuxna - personalen anmäler till rektor. Rektor och skyddsombud utreder. Ev. åtgärder vidtas. Rektor dokumenterar. Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till huvudman. 6. Kränkning/diskriminering mellan vuxna - personalen anmäler till rektor. Rektor och skyddsombud/facklig representant utreder och dokumenterar. Ev. åtgärder vidtas. Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till huvudman. 9
Bilaga 1 Lagstiftning och styrdokument Skollagen (1985:1100) kapitel 14 a Redan den 1 april 2006 stärktes skyddet för barn och elever då Barn- och elevskyddslagen trädde i kraft. Diskriminering och annan kränkande behandling förbjöds och kraven på ett aktivt förebyggande arbete förstärktes. Den 1 januari 2009 ersatte ett nytt kapitel i Skollagen (14 a kap.) den del av Barn- och elevskyddslagen som avser "annan kränkande behandling" och bestämmelserna om diskriminering skrevs in i den nya Diskrimineringslagstiftningen. Barn- och elevskyddslagen upphörde därmed att gälla. Diskrimineringslagen (2008:567) trädde också i kraft 1 januari 2009. Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet ålder Kraven som ställs är att varje enskild verksamhet ska bedriva ett främjande arbete för att främja lagens syfte. Bestämmelserna i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. I varje enskild verksamhet ska det finnas en likabehandlingsplan som fångar insatser mot diskriminering och trakasserier. Utöver detta är verksamheterna skyldiga att förebygga och förhindra, utreda och vidta åtgärder mot annan kränkande behandling. Dessa insatser ska fångas i en plan mot kränkande behandling. Mallen fångar båda dessa planer i ett dokument Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skyldigheterna gäller när personal kränker barn/elever såväl som när barn/elever kränker andra barn/elever. Övriga författningar Förutom skollagen (1985:1100) kapitel 14 a och diskrimineringslagen (2008:567) ska FN:s barnkonvention genomsyra verksamheten. Övriga i sammanhanget aktuella författningar är förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet och skolverkets föreskrifter (SKOLSF 2004:13) om elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud. Allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (Skolverkets allmänna råd 2009) 10
Arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det främjande och förebyggande arbetet och bör: bedrivas så att det resulterar i en gemensam plan eller i två planer som hänger ihop på ett systematiskt sätt. integreras med arbetet med ordningsregler och det systematiska arbetsmiljöarbetet och präglas av ett helhetstänkande, samt bedrivas på ett sådant sätt att de blir kända i verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare. 1. Definition av begreppen Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till en diskrimineringsgrund. Med indirekt diskriminering menas när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med en diskrimineringsgrund. Skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. 11
Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala beteenden (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunitys). Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn/en elev för att skapa en god miljö för hela barngruppen/klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet/eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta ett en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Mobbning När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet. En medveten handling (Olweus definition). Elevers delaktighet Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. En likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen och eleverna vid den verksamhet vid vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2008:946). Detta arbete sker på Mariaskolanskolan genom: Lärare och elever gemensamt arbetar fram likabehandlingsplanen Trivselregler som är gemensamt framtagna av skolans elever och personal Klasslärare som ansvarar för varje klass Schemalagda klassråd Elevråd/elevskydd som har schemalagda möten en gång i månaden Friluftsdagar Kamratstödjare som har schemalagda träffar var fjortonde dag. 12
13