AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de Sammanfattning Klarälvens vattenråd ser positivt på att vattenfrågorna genom EUs vattendirektiv har fått ett större fokus och att åtgärder ska vidtas för att förbättra kvaliteten på sjöar och vattendrag både ur kemisk och ur ekologisk synvinkel. Klarälvens vattenråd ser även positivt på den roll vattenråden tilldelas i detta arbete. Klarälvens vattenråd gör dock bedömningen att för vårt avrinningsområde är åtgärdsprogrammet till stora delar orealistiskt. Anledningen är främst avsaknaden av prioriteringar i programmet. Konflikten med motstående miljömål hanteras ej. Avsaknad av konsekvensbeskrivningar av åtgärdsförslagen och det kategoriska sätt de ofta framställs på gör att de tappar i trovärdighet. En realistisk tidsplan saknas. Vårt förslag på framtida arbetsätt Det politiska Sverige måste hantera de konflikter mellan miljömålen som idag finns i vattenverksamheten på ett övergripande plan. En kraftfull prioritering måste ske. Riksdagen bör fatta dessa övergripande beslut och sedan ta ett ökat ansvar för att säkerställa att alla parter blir delaktiga och får inflytande i processen. Vattenrådet vill vara med i en TIDIG dialog i det konkreta arbetet med att ta fram verksamma åtgärder i prioriterade områden/vatten. Utifrån alla de fakta som finns ska de som är mest berörda tillsammans med representanter från vattenmyndighet och andra experter komma fram till adekvata åtgärder i de prioriterade vattnen/områdena. Vår erfarenhet är att motstående intressen i många fall kan diskutera fram lösningar gemensamt, vilket är långt mer produktivt. Först efter en kraftfull prioritering och med konsekvensbeskrivna och kostnadsberäknade åtgärder kan vattenförvaltningen få den styrning och det stöd som vattenrådet och andra aktörer behöver för att kunna kraftsamla kring bra projekt. Det skulle ge en bra vägledning i vårt arbete så att vi kan göra verklig skillnad. Vi vill påpeka att de mindre kommunerna i vårt avrinningsområde ofta saknar kompetens inom vattenförvaltningsarbetet. Detta bör vattenmyndigheten kunna bidra med att förverkliga, på samma sätt som staten bidrar med medel till kommuner att bedriva energi- och klimatarbete. På så sätt byggs kompetensen upp ute i landet långsiktigt. Det befintliga Värmlands kalkningsförbund, ett kommunalförbund som idag hanterar kalkning i Värmland, borde kunna utvecklas till att hantera mer än kalkning. Gemensamma resurser med kompetent personal anställd av Kalkningsförbundet skulle kunna vara den dialogpartner som vi ser att vattenmyndigheten idag saknar. 1 av 7
Statusklassning Gjord statusklassning på vattenförekomser inom Klarälvens avrinningsområde i Värmland och Dalarna visar på ett sämre läge denna gång än tidigare. Det ska bero på att mer detaljerad kunskap har inhämtats. Ekologisk status Hög- Måttlig- Summa % i behov av åtgärder God Dålig Vattendrag 20 127 147 86 % Vattendrag kraftigt 0 11 11 100 % modifierade och konstgjorda Sjöar 14 63 77 82 % Sjöar kraftigt modifierade 0 7 7 100 % Summa 34 208 242 86 % De 208 vattenförekomster som har behov av någon typ av åtgärd kan grupperas: Orsak till att godkänd status ej nås Biologi/fisk bottenfauna Försurning Övergödning Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer % orsak reglering Vattendrag 37 40 0 120 94 % Sjöar 21 50 5 60 95 % Sjöar kraftigt modifierade 2 1 0 7 100 % Summa ovan 60 91 5 187 95 % I vårt avrinningsområde är den största orsaken till att vattenförekomsterna inte uppnår god ekologisk status reglering och fragmentering genom dammar och försurning, Glädjande nog bedöms 75 % ha en godkänd status vad gäller biologiska kriterier. Näringsläckage påverkar några få vatten (fem sjöar i nedre delen i systemet Södra Hyn, Emsen, Smårissjön, Blysjön och Sundstatjärnen har bedömningen icke-godkänt för kvalitetsfaktorn näringsämnen.) För 95 % av de vattenförekomster som inte klassas med godkänd ekologisk status finns alltså en problematik kring dammar som orsakar onaturlig fluktuation i sjöns vattenstånd samt fragmentering av vattendragen och ett onaturligt flöde genom reglering. Genomgången ovan visar att det är mycket få kraftigt modifierade vatten utpekade, torts att flera kraftigt dämda sjöar och helt torrlagda vattenfåror kanske borde bedömas höra hit. Övergripande åtgärder För alla 187 vattenförekomster med damm och regleringsproblem finns i åtgärdslistan: riv ut dammen alternativt anlägg fiskväg och skapa en mer naturlig vattenhydrologi. Vattenmyndighetens åtgärdslista innebär minst 187 nya/omprövade vattendomar bara i Klarälvens avrinningsområde. Vi tror det är fullt möjligt att få motstående intressen som fisk och vattenkraft att förstå varandra och diskutera fram lösningar vid många av dessa 187 vatten. Det ger resultat mycket snabbare! I vissa fall är givetvis en omprövning av en vattendom både nödvändig och bra. Försurningen motverkas genom kalkning, något som i vårt område fungerar utmärkt. Vi ser positivt på att vattenmyndigheten fortsatt avser bidra med kalkningsmedel. 2 av 7
För att komma till rätta med de problem som orsakas av näringsläckage finns ett batteri av åtgärder, främst riktat mot den areella näringen. Vår uppfattning är att dessa åtgärdsförslag ofta är för generellt skrivna och kan motverka andra miljömål. Både det orörda och det kulturpåverkade landskapet har var och en sin egen biologiska mångfald. Det finns plats för båda och med beprövad erfarenhet går det att hitta en bra balans. Stelbenta regelverk kan ofta motverka sitt syfte. Vår synpunkt är att man bör ta bort begreppet ekologiskt funktionella kantzoner på 30 m i text som ett generellt önskvärt mål. Tyvärr har en schabloniserad text har använts för att beskriva åtgärden. En mindre kategorisk beskrivning som hanterar problematiken hade varit en bättre utgångpunkt till en bra dialog kring motstående intressen. Vi vill att man istället utgår från den prioritering som skogsstyrelsen påbörjat som en bra avvägning av lämpliga åtgärder längs älvens stränder. Hantering av intressekonflikter mellan olika miljömål saknas Reglerade sjöar och älvar bidrar till att producera vattenkraft, Sveriges i dag viktigaste hållbara energikälla. Våra vatten bidrar inte bara volymmässigt i elproduktionen, utan är viktiga även i ett perspektiv av att regleringen kan ge en omedelbar utjämning i elsystemet. Detta spås bli allt viktigare när elproduktionen i framtiden kommer att baseras på mer svårstyrda men hållbara energikällor sol, vind och biokraftvärmeverk Den konflikt som finns mellan störningar i den naturliga hydrologin och bidraget till minskad klimatpåverkan hanteras ej i åtgärdsprogrammet. En analys måste göras av de reglerade vattenförekomsternas nytta i Sveriges elproduktion idag och i framtiden. Man måste komma fram till var vattenkraften prioriteras högre/lika eller lägre än andra värden, och därefter utforma en realistisk åtgärdslista. Anläggande av ekologiska kantzoner är ett förslag som frekvent finns med som åtgärd. Även här kan en intressekonflikt uppstå mellan miljömålet öppet landskap, biologisk mångfald och påverkan på vattnet. Denna konflikt hanteras inte i åtgärdsprogrammet. Biotoprestaureringar av flottleder, rivning av gamla dammanläggningar och skapande av skogsridåer mot sjö och älv är något som kan stå i strid mot bevarande av kulturlandskapet. Vägledning saknas, vilket medför att det kommer att avgöras först i vattendomen. En övergripande prioritering saknas Vattenrådet saknar en kraftfull prioritering av åtgärder i vattenmyndighetens förvaltningsplan. I det korta tidsperspektiv som planen avser så upplevs målsättningen att alla våra vatten ska uppnå god status 2021 inte som seriöst. 3 av 7
Prioritering och konsekvensbeskrivning inom åtgärdslistan för vattenförekomsten saknas I VISS föreslås ofta en lång rad åtgärder för varje sjö och vattendrag för att de ska uppnå god status. Det saknas en prioritering för den enskillda vattenförekomsten mellan förslagen som tydliggör vilka åtgärder som är mest angelägna. Dessutom visar vår genomgång av några vattenförekomster att åtgärder som förslås kan ha motsatt effekt mot önskat. En konsekvensanalys saknas. Det finns därmed en risk för att de viktigaste åtgärderna drunknar i mängden. Åtgärdprogrammet förlorar i trovärdighet. VISS-materialet svårtillgängligt En allmän synpunkt på VISS-materialet som framkommit i vårt arbete är att det är mycket svårläst och oöverskådligt. Det är ett demokratiproblem att det är så svårt att tillgodogöra sig materialet. Det gäller i princip alla våra medlemmar, från företag/kommuner till fiskevårdsområdesföreningar. Samtidigt är syftet lovvärt: att göra data tillgängligt för var och en syftar till att verksamhetsutövare, kommuner, fiskevårdsområdesföreningar, närboende och andra intresserade kan bli mer delaktiga i vattenförvaltningsarbetet. Vattenrådet anser därför att VISS-materialet bör göras mer pedagogiskt och förståeligt. Demokratiunderskott kan leda till felaktiga beslut Vattenmyndigheten har på alla möten med oss framhållit att vattenrådens funktion är att vara dialogparter mellan olika intressen och myndigheten. Tyvärr finns många exempel på att de synpunkter som våra medlemmar vid olika möten fört fram inte beaktas i det föreslagna åtgärdsprogrammet. Detta medför att myndighetens prat om dialog tappar i förtroende. Det är illa, men än mer illa tycker vi att effekten av detta, att inte ta in mer kunskap från bygdens folk, gör att fel åtgärder föreslås. Vi listar några exempel på detta vid genomgången nedan. Några vatten vi fördjupat oss i Vi har under de senaste åren haft flera sammankomster och utställningar. Trots detta har vi ingen heltäckande bild av våra vatten än. Vi saknar resurser att arbeta systematisk inom vårt stora avrinningsområde. Vi gör här en kort lista över några av de vattenförekomster vi arbetet mer med. Klarälven Klarälven hyser de hotade stammarna av Klarälvsöring och Klarälvslax, en av världens få laxarter som lever hela sin livscykel i sötvatten. Givetvis är det just nu det mest prioriterade arbetet att främja dessa arters utveckling. Förutom fisken och de andra arterna i vattnet - är Klarälvens meandring av riksintresse. 4 av 7
I Klarälvsdalen bedrivs idag ett lågintensivt jordbruk med giftfria jordar som är en resurs för framtidens matproduktion. Klarälven är nordens längsta vattendrag från källsjö till utloppet i Västerhavet och bidrar med en avsevärd del av Sveriges elproduktion. Det finns alltså många motstående intressen kring vår älv och detta måste hanteras genom en samsyn över vilka prioriteringar som måste göras. Vi anser att det i närtid är viktigast att ge stöd till dessa två helt konfliktfria åtgärder: 1. fokusera på att få till stånd en modern och effektiv anläggning i Forshaga för att öka upptransporten av lekfisk 2. ge den utlekta fisken och smolten bättre möjligheter att nå Vänern genom att fånga nedvandrande fisk vid Edsforsen för nedtransport förbi kraftverken. Klarälven mellan Edebäck och Forshaga Åtgärdsförslaget består i anläggande av fiskvägar förbi alla kraftverk, annan reglering vid Höljesdammen samt anläggandet av ekologiska kantzoner på 30 meter från stranden. Våra synpunkter: Arbetet med att sätta ut lekmogen fisk (odlad Klarälvslax och öring) i området bör fortsätta. Det gäller främst odlad fisk som idag inte längre transporteras upp till lekområden i norra delen av älven. En lek på dessa älvsträckor är inte otänkbart, vilket skulle stärka stammen. Dessutom kommer sannolikt öringen att vandra upp i biflöden som Lovisebergsälven, Enån och Gunnan. Här finns stor potential för öringen att återta sina forna lekområden. Inget av detta föreslås i åtgärdsplanen. Övre Klarälven (meandersträckan upp till och med Stängforsen) Kommentarer kring åtgärdsförslaget: Ekologisk funktionella kantzoner Detta innebär enl. underliggande text att en naturlig kantzon på 30 m från älven skulle tillskapas/bevaras. Detta stämmer dåligt med Klarälvens meandring. Näsens struktur har ingen 30 m naturlig kantzon utan den skyddande zonen varierar kraftigt på ett enskilt näs. Jordbrukssamhället har alltsedan sedan järnåldern påverkat flora och fauna i älvdalen. En del av den fauna och flora som finns på näsen är delvis beroende av kreaturstramp. Dagen igenväxning har motverkats av statligt finansierade projekt som FRISK (Fri sikt Klarälven) som syftar till att återskapa betesmark och öppet landskap. Räddningsverket gör årligen kontroller över erosionen och vill att större träd som kan falla i älven och orsaka erosion tas bort. Man borde ha nämnt att intressekonflikter mellan olika miljömål finns och att detta måste hanteras. 5 av 7
Biflöden: Östra Örten - Forshaga/Karlstad Måttlig ekologisk status på grund av regleringsdamm. Att skapa ekologisk funktionella kantzoner tas upp ett batteri i möjliga åtgärder, ej prioriterade inbördes. Syftet är att motverka fosfor-utsläpp till Västerhavet men sjön är inte påverkad av näringsämnen och den biologiska och fys kemiska klassningen är god. Schablonkostnad 640 tkr för kantzonerna kan kanske användas till andra med effektiva åtgärder? Åtgärdsförslaget är att åtgärder för att möjliggöra fiskväg omlöp fisktrappa ska byggas (1 Mkr). Regleringen behöver miljöanpassas. Genom en god dialog mellan fiskevårdsområdesföreningen och vattenrättsägaren har nu en bättre tappning påbörjats. Kanske är det tillräckligt i alla fall i ett kortare perspektiv och åtgärderna nerprioriteras? Ranåsystemet Munkfors Rannsjön är klassad otillfredsställande pga. dålig biologisk status. Fiskbeståndet ej hållbart? Kalkning är det enda som står som åtgärdsförslag. Ranån är klassad som måttlig ekologisk status pga. vandringshinder. Åtgärdsförslag: Ranån: Schablontext åtgärda vandringshinder genom dammutrivning eller fiskväg vid Rannsjön. Kostnad uppskattat till 1,5 Mkr. Under rubriken genomförda åtgärder står inget nämnt om det restaureringsprojekt som genomfördes i LIP-Klarälvenprogrammet. Då restaurerades övre delen men två vandringshinder finns kvar nedströms. Det finns idag intressenter att bygga ut för vattenkraft. Rannån är ett exempel på att en prioritering av motstående intressen bör göras. Ullensjöarna Hagfors Ullensjöarna är vattentäkt för Hagfors Munkfors och delar av Forshaga kommun. Vattenrådet har under hösten haft samrådsmöte med berörda parter kring myndighetens förslag på åtgärder. Vi anser att förslaget att inrätta vandringsväg inte är genomtänkt. Idag regleras systemet efter en överenskommelse mellan kraftbolaget och fiskvårdsföreningen med syfte att skydda målarten storrödingen som finns som relik i sjön. Den tillåtna amplituden på 3 m nyttjas inte, utan sjön hålls konstant efter en mindre sänkning tidigt på hösten. Om en vattenväg ska byggas så som åtgärdsprogrammet föreslår, så kommer kraftbolaget att vilja nyttja hela sin regleringsrätt, vilket skulle försämra för alla. Vi anser att med den reglering som i dag sker uppnår sjön god status at risk. Vi anser att fokus borde läggas på att konvertera den överenskommelsen som finns om en anpassad reglering till ett dokument som vattenmyndigheten kan acceptera för att klassa om systemet. Detta framförde vi redan i förra remissomgången, och ert svar var då att ni skulle beakta det. Ingen dialog har skett sedan dess. 6 av 7
Värmullen Hagfors Vid Värmullen ligger Hagfors stad och Uddeholms stålverk. Sjön är den enda i vårt område som inte uppnår god status på grund av kemiska föroreningar (exkl. kvicksilver). Ett åtgärdsprogram ska alltså upprättas. De åtgärder som är föreslagna anser vi vara väldigt ogenomtänkta och alls inte relevanta för att förbättra förhållandena. T.ex. föreslås att en fosforrening ska sättas på bräddat vatten från avloppsreningsverket en dyr och ineffektiv åtgärd. Verket har inte bräddat sedan det byggdes. Vi tror utan att veta - att det finns andra åtgärder som ger långt bättre effekt, t.ex. att alltid ha en tappning vid nedströms kraftverk (Stjärnfors) så att en genomströmning av Värmullen alltid sker. Då frigörs inte fosfor som är bunden i sedimenten. Man bör alltså göra en ordentlig utredning innan man föreslår åtgärder. Vattenmyndigheten bör agera för att denna utredning genomförs av de parter som nyttjat Värmullen som recipient och vattenmagasin Uddeholms AB, kommunen och Fortum. Acksjösystemet Hagfors Acksjön är reglerad av en damm, men inget kraftverk finns nedströms. Acksjöälven mynnar alltså utan vandringshinder i Klarälven. I mynningsområdet finns bl.a. smolt från Klarälvslaxen. Vattenmyndigheten har gett ett stort bidrag till oss för att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram vilket skett i samverkan med damm-ägare och ortsbor. Acksjösystemet är ett exempel på en reglerad sjö där nyttan av regleringen har bedömts av arbetsgruppen i relation till den nytta som ett oreglerat system skulle innebära för naturmiljön, fritidsintressen och målarterna Klarälvslax och öring. Vi har i samförstånd kommit fram till ett förslag på utrivning av Acksjödammen och biotopförbättringar nedströms. I VISS står detta summariskt omnämnt vid allmän beskrivning Acksjön. För Acksjöälven står inget omnämnt om de konkreta förslag som finns framtagna i åtgärdsprogrammet för att bryta den vall som byggts upp mellan älven och en våtmark intill, utan här är beskrivet i allmänna ordalag hur en restaurering ska ske. Det står ej heller under genomförda åtgärder att ett stort arbete redan tidigare är nedlagt i älven på biotopförbättringar. Vår utredning innebär ett konkret kostnadsberäknat förslag på utrivning av dammen. Beloppet är flera hundra tusen högre än det som står angivet i VISS. Att anlägga fiskväg är ej aktuellt. Vi tycker att man tydligare i VISS skulle tagit fram att allt är utrett så att konkreta åtgärder kan genomföras. Diskuterat på möte Forshaga den 27 april 2015 Sammanfattat av Anna Sjörs för Klarälvens vattenråd 7 av 7