Frösödals förskola Paviljongens förskola

REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Frösödals förskola Paviljongens förskola Ewa Larsson Rektor 2011-08-26 1

Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 4. Utvecklingsområden 2010/2011 5. 1-5 Områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 6. Hälsa och livsstil 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd 9. Redovisning av verksamheten Öppen förskola 10. Rektors ansvar 2

Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 3

1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Frösödals förskola och Paviljongens förskola tillhör Valla/Frösödals förskolor och är två av fem förskolor inom området. De övriga förskolorna är Lövsta, Videgården och Önegården. På förskolan finns 5 avdelningar, Frösöblomster, Lyckan, Sommarhagen, Solen och Månen. Ekonomi För detta verksamhetsår ska varje förskola inom området bära sin egen ekonomi. Vid senaste avstämning visar prognosen att budgeten är i balans. Lokaler/utrustning Frösödals förskola består av tre avdelningar. Paviljongens förskola som är en tillfällig lokal, inrymmer två avdelningar (Månen och Solen), de kommer under hösten 2011 att flytta in i nya Lövsta förskola på Mällbyvägen. Personal Under verksamhetsåret 2010/2011 har 12 förskollärare, 4 barnskötare arbetat inom Frösödals förskola och Paviljongens förskola. I övrigt har vi har 1 Rektor och 1 specialpedagog på 100% som fördelar sin tid och resurs utifrån behov. Medelåldern ca. 45 år. Samtliga anställda har varit kvinnor. Personalförstärkning i form av resurs har funnits på ca: 100 %. Antal barn i förhållande till antalet pedagoger/lärare Grundbemanningen är 3 heltidstjänster per 18 barn. Organisation av barngrupper På förskolan Frösödal har det varit 18 barn på alla tre avdelningarna. Paviljongens barnantal har sammanlagt varit 30 barn. Att Paviljongen haft färre barn i grupperna beror på lokalernas beskaffenhet. Antal personal i helårstjänster Grundbemanningen är 3 heltidstjänster per 18 barn. Några av pedagogerna arbetar inte full tid, vilket medför att ytterligare personal finns. Övrig personal Vi har städpersonal som städar våra lokaler varje dag och en kokerska (75 %) som lagar maten till Frösödals förskola.. Förskolan Paviljongen får sin mat från restaurang Sundet. Såväl städpersonal som kökspersonalen anlitas av Serviceförvaltningen i Kommunen, 4

2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Under våren utvärderas mål i läsårets arbetsplan vilket ger underlaget till kvalitetsredovisningen. Analys av denna utvärdering skrivs in i kvalitetsredovisningen som åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året. Dessa åtgärder blir också förskolans arbetsplan för det kommande läsåret. I höstas upprättades en lokal arbetsplan med gemensamma mål. Avstämning har skett i form av att vi har lyft målområdena för ett gemensamt lärande vid arbetsplatsträffar. Barn och föräldrars delaktighet sker genom utvecklingssamtal, utvecklingsplaner, portfolio samt föräldraråd. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Normer och värden Att nya barn och föräldrar känner sig nöjda och trygga på förskolan. Arbeta för att bibehålla gruppdynamiken trots barn- och personalförändringar. Att fortsätta vårt arbete kring värdegrundsuppdraget Lpfö -98.Vi utvecklar temagrupperna.starta hösten med aktivitet (tema som berör, främjar gruppen) relationen,att arbeta med leken. Utveckling och lärande/matematik och språk Matematik Använda oss av mer matteramsor och sånger. Utveckla mattehörna med t ex längd- och viktmått. Inhandla matematiska material ex måttband,kortlek. Introducera NTA-lådorna (mäta o jämföra).mattehylla, åskådliggöra material. Planera för matteövningar varje vecka, öronmärka tid för aktivitet inspirerad av matte ute och inne. Synliggöra mer mattematerial. Språk Vidareutveckla samlingen. Våga utmana den proximala utvecklingszonen.vi kommer att arbeta med materialet språklust.arbeta med Grafonet, utveckla andvändningen av TRAS materialet. Arbeta med ljudnivån lyssna-tala. Barns inflytande Genom musik signalera att nu är det dags att runda av aktiviteten/leken. Genom observationer se vad barnen har för behov just nu i sin lärmiljö. Därefter tillgodose dessa behov i möjligaste mån. Stärka självkänslan genom att se, benämna, uttrycka, lyssna till barnen. Barnen ska känna Du är viktig du duger som du är! Att locka barnen till nya utmaningar, aktivt spinna vidare på barnens intressen. Öka medvetenheten om inflytande. Större snurr på lekmaterial så inte miljön blir tråkig. Planera aktiviteter för att inspirera till lek och jobba med relationerna/vi tillsammans. 5

Förskola och hem En enkät har gått ut till föräldrar som visar på områden som vi ska utveckla i verksamheten. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vi vill utveckla samarbetet med skolan, och arbeta för att träffas kontinuerligt samt revidera överlämnandeplanen. Hälsa och livsstil Fortsätta att medvetet arbeta med både kost och utevistelse, för att främja friskfaktorerna. 4. Utvecklingsområden 2010/2011 Valla/Frösödals förskolors prioriterade målområden 2010/2011 har varit språk, matematik, kvalitetsarbete, barns inflytande och pedagogiska miljöer och lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. Samt att vi aktivt via specialpedagogisk kompetenshöjning arbetat med förhållningssätt och bemötande i relation till olika aktörer. Pedagogerna har fått möjlighet att öka sin egen förståelse av uppdraget, sina tankemönster och kollegors. 5. 1-5 Områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Förskolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under fem rubriker/områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. 6

Inriktnings mål (KF) Förskolans läroplan (Lpfö 98) Förskolans mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och förskolans mål. 5.1. Normer och värden Valla-Frösödals förskolors mål: Alla barn ska känna att jag som individ är viktig, jag blir lyssnad till, sedd och bekräftad för den jag är. Att medvetandegöra lekens betydelse för utveckling/lärande. Målkriterier En glad barngrupp. Förskolan är en positiv upplevelse. Trygga nyfikna glada barn som skapar och leker tillsammans. Barn som hjälper varandra och visar hänsyn. Ingen ska känna sig utanför. Att barnen värnar om vår miljö inne/ute och reflekterar över livsfrågor/kompisfrågor. Insatser för att nå målet Vi är aktiva att skapa en god kontakt med föräldrarna bjuder in till samverkan. Daglig tamburkontakt. Vi jobbar mycket för att stärka barnens självkänsla i samlingen genom alla som vill får en stund i rampljuset. Även sånger där barnens namn nämns. Närvarande och lyhörd personal som är kända och trygga för barnen. Stärka självkänslan. Samlingar, olika gruppkonstellationer. 7

Vara närvarande i barnens lek. Agera bra förebilder. TEMA. Uppmuntra barnen att ta hjälp av en äldre kompis. Resultat Trygga barn som vill komma till oss på förskolan Vi ser att de flesta barn har en grundtrygghet och visar att de är nöjda och glada överlag. Detta baserar vi på våra upplevelser utav barnen och utvecklingssamtalen. Analys lärdomar Att jobba med barnens självkänsla och trygghet är färskvara och är ett var dags arbete. Att bygga självkänsla hos barnen tar tid och är ett ständigt pågående arbete. Vårt viktigaste uppdrag i förskolan är värdegrundsuppdraget normer och värden. Bra med åldersgrupp, man kan jobba på den nivån barnen befinner sig, men även ge utmaningar.ihärdigt arbete ger resultat. Gruppdynamik/relationsfrågor är färskvara. Vi har en grundtrygghet hos våra föräldrar och barn. Vi upplever att föräldrar har förtroende för oss och kan framföra både kritik och beröm. Vi tror att detta grundar sig i att vi är trygga i vårt arbetssätt och arbetar med bemötande / förhållningssätt gentemot barn/föräldrar. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas framöver (närmsta året) Tema som berör gruppen och främjar relationerna och leken. Skapa en organisation där vi är närvarande och inte försvinner i och ur barnens lek/dag. Fortsätta arbeta individanpassat. Behandla varandra med respekt. För att förstärka tryggheten hos föräldrar/barn så ska vi som personal sträva efter att möta och skapa förtroende hos alla på hela förskolan. 5.2. Utveckling och lärande Matematik Valla-Frösödals förskolors mål: Att inventera komplettera och kategorisera vårt matematiska material. Att introducera MIO -materialet för pedagogerna. Att medvetandegöra lekens betydelse för utveckling/lärande. Målkriterier Att barnen är bekanta med matematiska begrepp och genom leken utveckla och lära. Visar glädjen i att kunna ramräkna och se siffror i glaset. Förstå begrepp. Förstå turtagning. Barn som visar nyfikenhet och intresse för siffror,matematik och logiska resonemang. Insatser för att nå målet Vi pratar och ställer frågor som kräver matematiska svar, t ex Hur många vill du ha? Vi tar tillvara alla naturliga tillfällen för att utveckla barnens känsla för turtagning. Vi erbjuder lockande lekmaterial som främjar dessa färdigheter. 8

Vi använder matematiska begrepp i vår vardag. Spela spel, pussel, rim, ramsor, sånger. Att duka/hustomte. Använda kartläggningsmaterialet regelbundet. Spela spel, lägga pussel, ramsor och sånger, drama. Utveckla oss själva för att bredda oss i matematiska aktiviteter (sortering, taluppfattning, symboler & mönster, mätning & rumsuppfattning). Observera barnen. Vad kan barnen? Vad ska de utveckla? Skapa material. Vi gör: Räkna antal, Mäta, Bygga, Benämner färger, former, mönster, Veckodagar, Ordningstal, Spela spel, Trä halsband, Räkneramsor, sånger, sagor. Resultat Vi har börjat jobba med MIO materialet. Det syns mer av siffror och matematik på väggarna. Barnen är intresserade av matematik. Barnen har god förståelse för matematiska begrepp.vi ser ett stort intresse bland barnen i vardagen. Analys lärdomar Mycket i barns intresse och nyfikenhet för matematik ligger i vårt arbete att väcka hos barnen. Många härliga och lärande samtal sker kring barns funderingar kring olika resonemang. Ex. Varför är han längre ån mig fastän han mindre år? Vi har alltid ett syfte med verksamheten. Som pedagog måste man hela tiden vara medveten om vad man gör och varför. Annars leder det inte till någon vidareutveckling hos barnen / verksamheten. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas framöver (närmsta året) Fler ideer finns som kommer att synas på väggar och i verksamheten. Fortsätta utveckla material och lyssna till barnens intressen. Förankra MIO materialet i verksamheten. Kolla efter matteburksmaterialet. Skapa och planera för ex samlingar i mindre grupper med fokus på matte. Mer planerings och reflektionstid. Dokumentera barnens lärande Fortsätta arbeta med vardagsmatematiken/ temaarbete utifrån barnens behov och intressen. Vi kommer använda oss utav utematematik, utforska närmiljön, vidareutveckla lärmiljöerna. SPRÅK Valla-Frösdals förskolors mål: Att utveckla arbetet med språkliga lärmiljöer. Att öka medvetenheten om vikten av barnets deltagande (samtal/återkoppling) i dokumentationsarbetet. Att medvetandegöra lekens betydelse för utveckling/lärande. Målkriterier Barnen visar nyfikenhet på ord, bokstäver rim och ramsor och när de upptäcker sitt lärande stärks självkänslan. Språkstarka barn som för en dialog. Att genom leken utvecklas och lära. Barnen utvecklar ett språk- använder det och leker med det. 9

Insatser för att nå målet Samling varje dag med olika övningar för att träna språket. TRAS-observationer för att se vad som behöver tränas och utvecklas. Vardagsprat dvs föra dialog kring barnets vardag, benämna vardagsföremål. Rim o ramsor, högläsning, bordsramsor med grafonljud, sånger, högläsning, bokstavslekar, lekskriva, skriva sitt namn. Egen skrivbok. Språklust ett arbetsmaterial om språklig medvetenhet.samtal lyssna, leka med språket, läsa böcker. Samtal/lyssna. Ge talutrymme. Spela spel, Grafon, Trasobservationer, vara bra språkförebilder, TEMA-arb. Förnya material. Skapa lärmiljöer för att stimulera språk mellan barn-barn och barn- pedagog. För att stimulera språket arbeta tillsammans med barnen i mindre grupper (vissa dagar i veckan). Resultat Barn som leker med språket, rimmar, sjunger... och utvecklar grundläggande kunskaper i läs och skrivutveckling. Barn som kan föra dialog och samspel,och fantisera tillsammans i leken.barnen visar stort intresse för språklekar,sång och musik, sagor,dans och rytmik på ett lustfyllt sätt. Jämfört med föregående år så har vi äldre barn som visar ett större intresse för språket. Analys lärdomar Barns intresse för språk i en inspirerande miljö söker kunskap och utveckling sker trots att vi ibland inte tycker att vi hunnit med att jobba planerat med språk fullt ut. Det ligger i förskolans uppdrag att skapa en språklig lärmiljö och väcka barnens intresse för språket. Sagor och berättande utvecklar språket. Vi har lyckats med våra mål eftersom vi låtit barnens intressen styrt verksamheten. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas framöver (närmsta året) Jobba mer med samtal/återkoppling med fokus på återkoppling för att så tydliggöra lärande processer och dokumentera. Fortsätta med att ha en bra och inspirerande lärmiljö och lyssna till vad barnen är intresserade av. Skapa mindre grupper för att skapa gynnsamma lärostunder där det finns möjlighet att komma till tals, lyssna och skapa en dialog. tid för planering/reflektion och dokumentation Inspiration Specialpedagog kopplat till oss i verksamheten som vi kan bolla barn och barnens läroprocesser med. Fortsätta att utveckla det arbetssätt vi har och även arbeta mer temainriktat allt utifrån barnens indviduella utvecklingsnivå. 5.3. Barns inflytande Valla-Frösödals förskolors mål: Alla barn ska känna att jag som individ är viktig, jag blir lyssnad till, sedd och bekräftad för den jag är. Att medvetandegöra lekens betydelse för utveckling/lärande. Målkriterier Nyfikna och sysselsatta barn som tar ansvar för sina val och handlingar och som i slutändan kan fokusera på och slutföra sina val. Barnen ska tycka att det är roligt att 10

komma till förskolan ochkänner att de blir lyssnade till. Goda kompis och vuxenrelationer. Trygga barn som känner att de kan uttrycka sina önskemål och påverka sin dag och sitt lärande.barnen är delaktiga i att skapa en trivsam miljö jag är betydelsefull i gruppen Insatser för att nå målet Lyssna respektfullt på barnens önskningar, tydliggöra för barnet /barnen att de här har du valt och hjälpa dem att slutföra uppgiften. Uppmuntra till egna intiativ, vara lyhörd, lyssna på varandra barn/barn och pedagog/barn, pedagoger som är delaktiga i barnens lekar. Resultat Lyhörd personal.sysselsatta barn utifrån egna önskemål. Barnen leker. Barnen ser verkligen till att önska vad de vill.barnen samspelar/leker mera med varandra och använder sig av språket.. Analys lärdomar Att vi som personal inte räckt till alla gånger för att kunna uppfylla barnens önskningar. Beroende på barngruppen känns det som vi fått jobba mycket med demokrati frågor för att inflytandebiten ska fungera utan att man kränker någon annan. I samspelet mellan barnen vid tex konflikter måste vi som pedagoger vara mera aktivt närvarande, stödja barnen i deras vardag, bekräfta och följa upp händelser. Sätta ord på händelser och skeenden i vardagen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas framöver (närmsta året) Arbeta ihop gruppen till hösten med fokus på bra kompis och vuxenrelationer. Bygga om lekmiljön efter den nya barngruppens behov,förmågor och intressen. Temainriktat arbetssätt. Tydliggöra barnens inflytande ex aktivitetskort, önskelista... Fortsätta att uppmuntra barnen till samspel, lek med varandra där pedagogerna är aktivt delaktiga och förebilder. Fortsätta med att utveckla barnens lärmiljö, materiel som finns tillgängligt i barnens nivå. Barnen ska kunna påverka verksamheten. Vi pedagoger bekräftar och uppmuntrar barnen till medkänsla och förståelse, tex när ett barn är ledsen, respektera ett nej. Förståelse för likheter/olikheter. Planeringstid /reflektionstid 5.4. Förskola och hem Valla-Frösödals förskolors mål: Förskolan ska ta initiativ till och skapa förutsättningar för ett gott samarbete mellan hem och skola. Under åren i förskolan läggs grunden för ett långt samarbete. Insatser för att nå målet En kommungemensam enkät har gått ut till föräldrar som visar på områden som vi ska utveckla i verksamheten. För att skapa möjligheter till ett bra samarbete ska vi nyttja den dagliga personliga kontakten med föräldrarna när barnen lämnas och hämtas. Det kan också vara genom 11

månadsbrev, utvecklingssamtal och vid behov enskilda samtal. Föräldrarna har en stående inbjudan att besöka verksamheten. Vi har återkommande gemensamma traditioner, föräldrafika, Öppet Hus, Lucia, Avslutningar,grillkväll, städkväll sommarfest mm. Vi har föräldraråd på Frösödal och Paviljongens förskolor. Syftet är att skapa en mötesplats/ träffpunkt där föräldrar kan få inflytande och insyn i verksamheten samt gemensamt engagera sig i barnens utveckling och lärande. Utvärdering: Genom enkät Resultat: Det är svårt att utläsa resultatet på den kommungemensamma enkäten eftersom det var så låg svarsfrekvens. Analys lärdomar: Det är svårt att utläsa resultatet på den kommungemensamma enkäten eftersom det var så låg svarsfrekvens. Den kan därför inte anses vara representativ för föräldragruppen som helhet. Den dagliga kontakten vid hämtning och lämning är en viktig grund för att skapa ett bra samarbete. Det är även viktigt att vi bemöter föräldrarna på ett förtroendefullt och professionellt sätt Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas framöver (närmsta året) Vi måste se över enkäterna och hur de presenteras för föräldrarna, så att de förstår vikten av dessa i vårt kvalitetsarbete. För att få ett bredare underlag till utvärderingen av vårt kvalitetsarbete kommer vi att informera föräldrarna om vikten av att de besvarar den kommungemensamma enkäten. Fortsatt information och dialog kring reviderade läroplanen och skollagen vid föräldrarådsträffar samt vid föräldramöten och i utvecklingssamtalen. 5.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Valla-Frösödals förskolors mål: Att utveckla arbetet kring pedagogiska diskussioner och överföring mellan förskola/skola. Att medvetandegöra lekens betydelse för utveckling/lärande. Insatser för att nå målet: Att ha en öppen dialog. Rutiner kring överlämnandet ska genomföras på bästa sätt så att barnet förutsättningar blir så bra som möjligt. Sträva för fortsatta dialogmöten. Mottagande förskollärare hälsar på barnen i förskolan. Barnen besöker skolan några gånger. 5-årsgruppen, skolbesök, utvecklingssamtal, överlämnandesamtal. Resultat: Ingen förändring - alla kontakter sker på skolans premisser. Barnen har besökt alla skolgårdar. 12

Analys lärdomar: Samarbetet har fungerat bra. Vi kan inte åka på skolbesöken, verksamheten tillåter inte det. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi vill utveckla samarbetet med skolan och arbeta för att träffas kontinuerligt samt revidera överlämnandeplanen. Vi (förskolepersonal) måste bli bättre på att formulera vad vi tycker är viktigt för barnens fortsatta lärande. Vi måste också bli bättre att föra vår talan och ta initiativ till samverkan. Försöka att få ett liknande samarbete med alla skolor. Förmedla till skolan att det är föräldrarna som får sköta överskolningen. 6. Hälsa och livsstil Valla-Frösödals förskolors mål: Att genom leken stimulera till skapande och fysiska aktiviteter. Att erbjuda barnen kulturella upplevelser, såsom teater, konst, musik etc. Att begränsa tillfällena när man äter sötsaker. Målkriterier Välmående barn.utevistelse varje dag i alla väder. Besöka olika miljöer ute och inne. Att barnen reflekterar kring dessa frågor. Friska glada barn. Insatser för att nå målet Vi vuxna är positiva till mat, väder, utflyktsmål. Gå promenader i skiftande terräng för motorikens skull. Dela upp barngruppen inne och ute. Utevistelse varje dag, erbjuda olika fysiska aktiviteter beroende på årstid. Använda skogen, sjön och närmiljön som ett lärorum. Lära barnen vikten av god hygien. Skapa trivsamma måltidsstunder. Sträva för besök på Jamtli, teater och musik m m. Resultat Glada och positiva barn som vill var ute, skridskoåkning o skidåkning på Storsjöns is. Utevistelse varje dag för alla barn. Analys lärdomar Vuxnas attityd kring hälsa och välbefinnande speglar barnguppens inställning. Rörelsen främjar läs- och skrivinlärning. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas framöver (närmsta året) Vi fortsätter med ett medvetet arbete för att främja barnens hälsa, där kost och utevistelse är viktiga delar. 13

7. Uppföljning av arbetet utifrån Likabehandlingsplanen Skolområde Frösön har en gemensam likabehandlingsplan. Planen kommer att revideras under kommande verksamhetsår och ett implementeringsarbete kommer att startas upp hösten 2011. Under året har pedagogerna arbetat i olika grupper med barnen för att öka tryggheten och stärka barnens självkänsla. Arbetslagen har kontinuerliga samtal med barnen om hur man är en bra kompis. Vid barnens lek är vuxna närvarande. Verksamheten organiseras och planeras för att undvika onödiga konfliktsituationer. Alla vuxna som arbetar i förskolan är goda förebilder. För att barn ska trivas och känna sig trygga är det viktigt med en öppen och förtroendefull dialog mellan personal och föräldrar. Det är svårt att utläsa resultatet på den kommungemensamma enkäten, som vänder sig till föräldrar, gällande trygghet och trivsel eftersom svarsfrekvens var så låg. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Alla som arbetar i förskolan skall... särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. ur Lpfö 98. På Valla/Frösödals förskolor arbetar vi utifrån ett inkluderande perspektiv, alla barn är en del i barngruppen. Barn i behov av stöd är inte någon enhetlig eller klart avgränsad grupp. När vi skriver om barn i behov av särskilt stöd innefattar det allergier, astma, diabetes, likväl som behov av stöd i exempelvis samspel, kommunikation och språk samt barn med psykosocial problematik. En grundläggande tanke i vårt arbete är att alla barn behöver stöd i sin utveckling och lärande på olika sätt under kortare eller längre perioder. Utifrån utvecklingssamtal och utvecklingsplanen, vilken skrivs tillsammans med föräldrarna, får vi en god uppfattning av var varje barn står i sin utveckling och lärande. Vi utgår från barnets förmågor, vilka är basen för barnets fortsatta utveckling och formulerar mål för verksamheten att sträva mot för att fortsätta stödja barnets utveckling. Vid behov upprättas, i samråd med föräldrarna, åtgärdsprogram som stöd i arbetet. Valla/Frösödals förskolor har 100 % specialpedagogtjänst som i förebyggande syfte arbetar med pedagogisk handledning och pedagogiskt utvecklingsarbete på organisations- grupp- och individnivå. Vikten av lärmiljön och betydelsen av pedagogernas förhållningssätt mellan pedagog och barn är alltid i fokus. Under verksamhetsåret 2010/2011 har vi arbetat med specialpedagogisk kompetenshöjning inom förhållningssätt och bemötande för en inkluderande förskola. Vi fortsätter med denna kompetenshöjning under 2011/2012. 14

Vid medicinska funktionshinder, såsom allergier, astma och diabetes, utgår vi från de handlingsplaner vi har på Valla Frösödals förskolor. Handlingsplanerna revideras 1/år. Dokumentation sker fortlöpande på individ-, grupp- och organisationsnivå. Valla/Frösödals förskolor har en barnhälsoplan med rutiner för barnhälsoarbetet och olika planer för internt och externt samarbete. Barnhälsoteamet (BHT) har träffat ett arbetslag i månaden, för stöd och handledning. Handledning av Barn/Elevhälsans talpedagog har varit aktuell vid ett flertal riktade tillfällen. Barn i behov av särskilt stöd har ägnats särskild hänsyn vid övergång till andra förskolor och till förskoleklass och fritidshem. Tillsammans med föräldrar har ansvarspedagog, specialpedagog och rektor gjort individuella lösningar där så behövts. 9. Redovisning av verksamheten Öppen förskola Öppna förskolan är belägen i Hälsocentralens lokaler, Frösö Strand. Lokalerna ligger i familjecentralen. Ansvarig för verksamheten är rektor Irja Wall Dahlberg. Två förskollärare arbetar 50 % vardera. Öppna förskolan har verksamhet, måndag till och med torsdag. Måndag 9,00 13,00 0 6 år Tisdag 9,00-12,00 0 6 år 12,30 15,30 0 6 månader Onsdag 9,00-12,00 0 6 år Torsdag 9,00-13,00 0 12 månader Syfte och mål med Öppna förskolans verksamhet är att nå så många föräldrar som möjligt. Målet för pedagogerna är att stötta föräldrar i sin föräldraroll samt att se och bekräfta alla föräldrar som besöker deras verksamhet. Riktade insatser: - en förskollärare går in i en föräldragrupp och pratar om språkets betydelse samt ger föräldrarna tips och ideèr, t.ex.babybokläsning för de yngsta barnen. - Pedagogerna har barnmassage, de lär föräldrar massera sina egna barn. - Utflykter genomförs två gånger per månad, exempelvis biblioteket, Jamtli, Frösö strand, Björkbackaparken, Badhusparken. Familjecentralen har temaveckor under året och under dessa veckor medverkar dietist, tandhygienist, sjukgymnast, socionom, specialpedagog och förskolechef. Var och en ger råd utifrån sin specialitet och svarar på frågor från föräldrarna. Det kan även finnas speciellt material tillgängligt eller att det genomförs enkäter. Temaveckorna som funnits under detta år är kost och fysisk aktivitet, samhällsinformation, riskbruk och språkutveckling. Skapande verksamhet, arbeta med lera, gips, bild och form, ulltovning. Vi har även ett samarbete med biblioteket. Öppna förskolan finns i samma lokaler som familjecentralen vilket gör att man har ett 15

nära samarbete med Barnavårdscentralen, Barnmorskemottagningen, Mödravården samt socialtjänsten. Det öppnar möjlighet för föräldrar som tidigt behöver stöd i sin föräldraroll eftersom alla områdets föräldrar besöker MVC och BVC någon gång. Frösö förskolors specialpedagog finns tillgänglig för pedagogerna i handledning och information till föräldrar. Antalet besökare till Öppna förskolan varierar mellan 10-80 stycken under en heldag. Många föräldrar uppskattar dagar när det är färre besökare då samtalen ger högre kvalitet. En enkät har gjorts gemensamt i familjecentralen och den visar att 60% procent av besökarna vid öppna förskolan har fått nya vänner. Ett önskemål inför framtiden är att få större lokaler. Detta för att kunna utveckla verksamheten de dagar när det kommer många besökare. 10. Rektors ansvar För att säkerställa ett systematiskt kvalitetsarbete har vi upprättat ett dokument över kvalitetsåret. I dokumentet finns en tidsplan över när och hur arbetsplan, medarbetarsamtal, lönesamtal och utvecklingsdagar genomförs under året. Syftet är att synliggöra kvalitetsarbetet så att det blir tydligt att alla delar bildar en helhet. Rektor har ansvarat för att upprätta en lokal arbetsplan utifrån föregående års åtgärder för utveckling. Vi har under våren påbörjat olika implementeringsinsatser utifrån den reviderade läroplanen. Uppföljningar av arbetet i lokala arbetsplanen har skett vid arbetsplatsträffar, husmöten och arbetslagsträffar. Under kommande verksamhetsår ska uppföljningarna ske mer kontinuerligt och strukturerat genom att vi upprättar gemensamma dagordningar för våra forum. Under våren har pedagogerna utarbetat nya scheman. Syftet är att minska kvällstiden samt att bereda mer tid för pedagogernas egna och gemensamma reflektions och planeringstid. Förändring av kvällstiden har lyfts till samverkansgruppen och behovet av mer reflektions/planeringstid har uppkommit genom den rev läroplanen. De nya scheman börjar gälla from augusti 2011. Utvärdering sker maj-2012. Revidering av Frösöns barnhälsoplan kommer att göras under verksamhetsåret utifrån ny skollag, den rev läroplanen samt Östersunds kommuns nya Barn-och elevhälsoplan, 11. Förskolechefens samlade bedömning och analys I skolområde Frösön genomför förskolorna en gemensam insats med implementering av den reviderade läroplanen. I september 2011 skapas en arbetsplan för varje förskola utifrån en gemensam mall. Arbetsplanen tar upp hur vi arbetar för att nå högre måluppfyllelse i alla läroplanens strävansmål. Med hjälp av en kvalitetslinjal förtydligar vi rubrikerna och 16

arbetsgången, detta ger en bra koppling till kommunens riktlinjer för kvalitetsarbetet. Arbetsplanen kommer att följas upp kontinuerligt under hela verksamhetsåret. Förskolecheferna har en egen arbetsplan där vi fokuserar på förskolechefens ansvar enligt läroplanen. Områden vi kommer att arbeta med under året är; Revidera underlagen för barnens utvecklingssamtal/utvecklingsplan, Förverkliga likabehandlingsplanen i verksamheten på varje förskola. Genom kartläggning förtydligas främjande och förebyggande åtgärder. Utifrån den nya barn- och elevhälsoplanen ska vår lokala plan revideras. Sätta oss in de nya dokumenten. Revidera överlämnandeplan från förskola till skola. För att säkerställa kvaliteten i vårt arbete kommer vi att gå igenom våra handlingsplaner. Östersund den 26 / 8 2011 Ewa Larsson Rektors underskrift 17