Kallelse Föreragningslista Kultur och fritisnämnen ( 0-0- Sammanträe Kultur och fritisnämnen Plats och ti Dalabergs bibliotek kl. 0.00 onsagen en 0 mars 0 Orförane Sekreterare Monica ang Linberg Josefin Florell Föreragningslista Föreragane. Upprop och val av justerane samt bestämmane av ti för justering Dnr KFN 670. Fastställane av agorning Dnr KFN 7. Nämnens egna överläggningar: Utbilning: kultur och fritis övergripane syften Dnr KFN 70 Me avbrott för fika och visning av kultur och fritis verksamheter i Dalabergs centrum.. Information om bugetialog 00-0 - kultur och friti Dnr KFN 7 Cirka timmar Cirka minuter. Meborgarförslag från Ulf Larsson om reparation av agens simhall Dnr KFN 0/000 6. Meborgarförslag från enjamin Åberg om en "Wall of Fame" i Rimnershallen Dnr KFN 0/000 7. Meborgarförslag från Vimar Ljungvist om förläng brygga och hopptorn på Högås Kärrs baplats Dnr KFN 0/000. Meborgarförslag från Cillan Ruberg om kallbahus me bastu vi yfjoren Dnr KFN 0/0000. Samrå: etaljplan för Sunningebergen Dnr KFN 0/000
Kallelse Föreragningslista Kultur och fritisnämnen ( 0-0- Föreragningslista Föreragane 0. Förvaltningschefen informerar Dnr KFN 670. Orförane informerar Dnr KFN 670. Reovisning av anmälningsärenen 0 Dnr KFN 0/0000 Leamot och ersättare som är hinra att elta i sammanträet ska anmäla etta till resp gruppleare. Tänk på att visa hänsyn vi mötet och använ inte parfym rakvatten eller anra starkt oftane hygienartiklar. Unvik även citrus och nötter.
Tjänsteskrivelse Kultur och friti ( 0-0-0 Dnr KFN 0/000 Hanläggare Avelningschef Anna Reinhart Telefon 0-6 6 6 anna.reinhartuevalla.se Meborgarförslag från Ulf Larsson om reparation av agens simhall Sammanfattning Förslagsställaren Ulf Larsson har lämnat in ett meborgarförslag om reparation av agens simhall Walkesborgsbaet. Kommunfullmäktige beslutae 0-0- att överlåta till kultur och fritisnämnen att besluta i ärenet. Kultur och fritisförvaltningen hyr Walkesborgsbaet av samhällbyggnasförvaltningen i enlighet me gällane internhyrespolicy i Uevalla kommun. Inom ramen för arbetet kring anläggningar och lokaler sker i Walkesborgsbaet regelbunna besiktningar och unerhållsroner av lokalerna. Utifrån roneringen och är upptäckta brister sker unerhåll löpane uner säsong men framförallt uner sommaren när Walkesborgsbaet är stängt för verksamhet. Utöver etta lyfter verksamheten brister som uppstår mellan ronerna till fastighetsägaren. Arbetet me åtgärer i Walkesborgsbaet kopplat till behov av reparationer sker systematisk inom kommunens verksamhet. Kultur och fritisförvaltningen har enats me samhällsbyggnasförvaltningen att nu öka frekvensen av ronerna för att ytterligare förbättra prestanan i Walkesborgsbaet uner kvarvarane riftsti. Kommunfullmäktiges beslut om placering av nytt ba i Uevalla har inte föränrats vilket innebär att Walkesborgsbaet utifrån gällane tiplan kommer att rivas uner sommaren 00. eslutsunerlag Kultur och fritisförvaltningens tjänsteskrivelse 0-0-0 KFN0/000 Kommunfullmäktiges protokollsutrag 0-0- Meborgarförslag från Ulf Larsson 0-0-6. Förslag till beslut Kultur och fritisnämnen beslutar att återkoppla till förslagsställaren me information om förvaltningens och fastighetsägarens systematiska arbete me besiktning unerhållsroner och unerhåll och ärme anse meborgarförslaget besvarat. Katarina Hansson Kultur och fritischef Anna Reinhart Avelningschef
Tjänsteskrivelse Kultur och friti ( 0-0-0 Dnr KFN 0/000 xpeiera till Kommunfullmäktige Förslagsställaren
Protokoll Kommunfullmäktige 0-0- Dnr KS 0/00070 Meborgarförslag från Ulf Larsson om reparation av agens simhall eslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kultur och fritisnämnen att fatta beslut i ärenet. J us!~nes signatur ~ C-~ Utrags bestyrkane
Meborgarförslagets ärene: Simhallen Ditt meborgarförslag: Läste i agens ohusläning att simhallen i Uevalla håller på att krackelera å et et förebyggane unerhållet tycks vara bortglömt sean ecennier. Fram till invigning av ny simhall och placering förlagsvis vi Riversie alt. Rimmersvallen måste agens simhall naturligtvis repareras och unerhållas. Förslaget är alltså att snarast påbörja en reparation av agens simhall som senare också kan fungera parallellt me nybygg simhall. Plötsligt har Uevalla två simhallar! Dagens atum: 06 Namn: Ulf Larsson
Tjänsteskrivelse Kultur och friti ( 0-0-06 Dnr KFN 0/000 Hanläggare Avelningschef Anna Reinhart Telefon 0-6 6 6 anna.reinhartuevalla.se Meborgarförslag från enjamin Åberg om en "Wall of Fame" i Rimnershallen Sammanfattning Förslagsställaren enjamin Åberg har lämnat in förslag på en Wall of fame i Rimnershallen. enjamin tycker i sitt förslag att et är hög ti att Hälle IF:s aktiva som tagit senior SM-mealjer uppmärksammas och hyllas i Rimnershallen. Detta vill enjamin ska ske genom att et skapas en wall of fame. enjamin tycker att Uevalla kommun visar stolthet över e SM-mealjörer som kommer från Uevalla alternativ är melemmar i en förening från Uevalla. Kommunfullmäktige beslutae 0-0- 6 att överlåta till kultur och fritisnämnen att besluta i ärenet. Kultur och fritisförvaltningen har uner en ti haft ialog me flera olika personer inom Hälle IF kring et förslag som enjamin nu lämnat in. I ialogen har förvaltningen fört fram bl.a. en aspekt kring hallens konstnärliga gestaltning som nämnen tagit ställning till och som är viktig utifrån nämnens särskila uppgifter enligt reglementet. Kultur och fritisnämnen beslutae vi byggnation av Rimnershallen hur en konstnärliga gestaltningen skulle se ut. Dialogen har mynnat ut i att Hälle IF erbjuits en plats för en tavla är e kan visa sina aktiva och e som presterat på nationell och internationell nivå etta kan ses som en minre variant av enjamins förslag. Förvaltningen anser viare att om et ska skapas en wall of fame i Rimnershallen så bör samtliga föreningar i hallen erbjuas möjlighet till att presentera sina aktiva och en ialog kring vilka förebiler som ska visas bör genomföras. Förvaltningen anser att et finns många fler aspekter att väga in vi skapanet av förebiler för en yngre generation än just prestation. Det finns en stor risk att e förebiler som väljs förstärker stereotyper som visar att eltaganet ska lea till prestation på elitnivå. Detta kan bira till att steget till eltagane ökar för e grupper som inte har enna målsättning. Förvaltningen anser att et vore olyckligt om nämnen birar till en såan utveckling. eslutsunerlag Kultur och fritisförvaltningens tjänsteskrivelse 0-0-06 KFN 0/000 Kommunfullmäktiges protokollsutrag 0-0- 6 Meborgarförslag från enjamin Åberg 0-0-0.
Tjänsteskrivelse Kultur och friti ( 0-0-06 Dnr KFN 0/000 Förslag till beslut Kultur och fritisnämnen gokänner att Hälle IF erbjus sätta upp en tavla me biler på sina aktiva i Rimnershallen samt att etta även ska gokännas för övriga föreningar me aktiviteter i hallen om et önskas. Kultur och fritisnämnen ställer sig bakom förvaltningens ställningstagane om grunerna till valet av förebiler som visas i kommunens anläggningar samt att en ialog kring etta bör genomföras innan en eventuell etablering av en Wall of fame. Katarina Hansson Kultur och fritischef Anna Reinhart Avelningschef xpeiera till Kommunfullmäktige enjamin Åberg
Protokollsutrag Kommunfullmäktige 0-0- 6 Dnr KS 0/000 Meborgarförslag från enjamin Åberg om en "Wall of Fame" i Rimnershallen eslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kultur och fritisnämnen att besluta i ärenet. Vi protokollet Sebastian Johansson Justerat 0-0- lving Anersson Ingemar Samuelsson Carin Ramneskär Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 0-0- intygar Sebastian Johansson xpeierat 0-0-0 Kultur och fritisnämnen enjamin Åberg Justeranes signatur Utragsbestyrkane
Från: Skickat: Till: Ämne: Funktionsbrevlåa Kommunleningskontoret en januari 0 6: V: Meborgarförslag UDDVALLA KOMMUN Ko rnnli J m; l y re f ~ o n KomrnLJrlloningskonlorat lli;uil!lll 0-0- o -----Ursprungligt meelane----- Från : noreplyuevalla.se <noreplyuevalla.se> Skickat: en januari 0 0: Till: Funktionsbrevlåa Kommunleningskontoret <Kommunleningskontoretuevalla.se> Ämne: Meborgarförslag Meborgarförslagets ärene: Gällane "Wall of Farne" i Rimnershallen Ditt meborgarförslag: Häl le IF har sean starten 7 tagit hela 6 senior-sm gul. Nu är et hög ti att etta på något sätt uppmärksammas och hyllas i Rimnershallen. Tittar man i anra friirottshallar i lanet så ser man mänger me biler på aktiva tavlor me hallrekor SM-vinnare och internationella stjärnor me rötterna i en staen. ore inte Uevalla Kommun vara stolta över va t.ex Mustafa Mohame Meraf ahta Lin n Nilsson etc har åstakommit? l Friirottens Hus i Göteborg hänger en stor bil på "Musse". Är han mer uppskatta är än här i klubbens egna kommun? Hälle IF har tiigare tryckt på om att få sätta upp en tavla me klubbens samtliga SMvinnare samt lite inspirerane biler på stora aktiva i hallen men nekats. Våra barn och ungomar behöver förebiler att se upp till. Hälle IF kryllar av såana förebiler och föreningen har minst sagt marknasfört Uevalla Kommun på ett alleles förträffligt sätt. Förslaget är att ta fram en Wall of Farne me samtliga SM-gul vinnare samt lite inspirerane biler på uktiga aktiva tävlanes för föreningar i kommunen. Dagens atum: 0-0-0 Namn: enjamin Åberg Aress: Postnummer och ort: ljungskile -post:
Tjänsteskrivelse Kultur och friti ( 0-0-06 Dnr KFN 0/000 Hanläggare Avelningschef Anna Reinhart Telefon 0-6 6 6 anna.reinhartuevalla.se Meborgarförslag från Vimar Ljungvist om förläng brygga och hopptorn på Högås Kärrs baplats Sammanfattning Förslagsställare Vimar Ljungvist har lämnat in ett meborgarförslag om förläng brygga och hopptorn på Högås Kärr baplats. Vimar bor i närheten av baplatsen och han älskar att baa och framförallt hoppa från höga höjer. Vimar beskriver att Högås Kärr är en mycket populär baplats och önskar att kommunen förstärker utbuet ytterligare me ett hopptorn. Kommunfullmäktige beslutae 0-0- att överlåta till kultur och fritisnämnen att besluta i ärenet. Kultur och fritisförvaltningen har ansvar över baplatser av essa erbjuer saltvattensba geografiskt spria i kommunen och en är sötvattensba i jursjön. Samtliga baplatser sköts av förvaltningens mearbetare som els besiktigar livbojar bryggor och stegar och ser över säkerheten els sköter gräsklippning toalettstä och sophantering. För närvarane pågår ett arbete me att se över markförutsättningarna och servicenivå vi e olika baplatserna. Vissa baplatser ligger på mark som ägs av kommunen och anra är placerae på privat mark. Kultur och fritisnämnen kommer efter et att enna kartläggning är gjor få ta ställning till hur e kommunala baplatserna ska utvecklas framöver. Förvaltningen anser att Vimars förslag bör hanteras tillsammans me et kommane övergripane arbetet me baplatsernas utveckling. eslutsunerlag Kultur och fritisförvaltningens tjänsteskrivelse 0-0-06 KFN0/000 Kommunfullmäktiges protokollsutrag 0-0- Meborgarförslag från Vimar Ljungvist Förslag till beslut Kultur och fritisnämnen tackar Vimar Ljungvist för inlämnat meborgarförslag och beslutar att ta me förslaget när planeringen för utveckling av kommunens baplatser genomförs.
Tjänsteskrivelse Kultur och friti ( 0-0-06 Dnr KFN 0/000 Katarina Hansson Kultur och fritischef Anna Reinhart Avelningschef xpeiera till Kommunfullmäktige Vimar Ljungvist
Protokollsutrag Kommunfullmäktige 0-0- Dnr KS 0/000 Meborgarförslag från Vimar Ljungvist om förläng brygga och hopptorn på Högås Kärr baplats eslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kultur- och fritisnämnen att besluta i ärenet. Vi protokollet Markus Hurtig Justerat 0-0-7 Caroline Henriksson Anna-Lena Heyar Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 0-0- intygar Markus Hurtig xpeierat 0-0- Kultur och fritisnämnen Vimar Ljungvist Justeranes signatur Utragsbestyrkane
Meborgarförslag noreplyuevalla.se to 0-07- :0 Till: Funktionsbrevlåa Kommunleningskontoret; Meborgarförslagets ärene: Förläng brygga och hopptorn på högås kärr baplats Ditt meborgarförslag: Hej Jag heter vimar och jag är år gammal. Jag bor i högås sun och jag älskar att baa. Det bästa jag vet är att hoppa från höga höjer. Kärr är en väligt populär baplats och ett hopptorn hae gjort att et blev ännu mer populärt. MVH Vimar Ljungvist Dagens atum: 07 Namn: Vimar Ljungvist Aress: Postnummer och ort: -post:
Tjänsteskrivelse Kultur och friti ( 0-0-06 Dnr KFN 0/0000 Hanläggare Avelningschef Anna Reinhart Telefon 0-6 6 6 anna.reinhartuevalla.se Meborgarförslag från Cillan Ruberg om kallbahus me bastu vi yfjoren Sammanfattning Förslagsställaren Cilla Ruberg har lämnat in ett meborgarförslag är hon föreslår en utveckling me kallbahus och bastu vi exempelvis Gustavsberg eller Linesnäs. ventuellt kan et enligt inlämnat förslag räcka me en bastu. Cilla beskriver i sitt förslag att hon är vinterbaare och skulle uppskatta en bastu. Kommunfullmäktige beslutae 0-0-0 att överlåta till kultur och fritisnämnen att besluta i ärenet. Kultur och fritisförvaltningen har tillsammans me en övergripane arbetsgrupp uner lening av kommunleningskontoret tagit fram en utrening kring områet oele m.m. 06-0-. Denna utrening har beskrivit flera möjliga utvecklingar av områet me inriktning rekreation och tätortsnära friluftsområe. I enna utrening finns en eventuell utveckling av områet me kallbahus beskrivet. Denna utveckling kräver ock viare utrening för att klargöra ev. placering samt kostnasberäkning m.m. Kommunfullmäktige antog 07-0- utreningen och beslutae att en ska utgöra planeringsunerlag för kommunens utveckling av områet. Förslagen ska bearbetas viare me och komma tillbaka som ett investerings- och prioriteringsunerlag i framtia verksamhetsplaner och investeringsbugetar. Kultur och fritisförvaltningen har sean beslutet fattaes verkställt vissa elar av utvecklingsplanen. Förvaltningen har ock i sin lokalförsörjningsplan samt verksamhetsplan fått prioritera annan utveckling före et nu föreslagna kallbahuset. Utifrån kommunstyrelsens riktlinjer för bugetarbetet inför kommane planperio 00-0 är uppraget att kraftigt effektivisera förvaltningens arbete och minska bugetens storlek. Dessa riktlinjer och förvaltningens prioritering i lokalförsörjning framöver gör att en utveckling av kallbahus får skjutas på framtien.. eslutsunerlag Kultur och fritisförvaltningens tjänsteskrivelse 0-0-06 KFN 0/0000 Kommunfullmäktiges protokollsutrag 0-0-0 Meborgarförslag från Cillan Ruberg 0-0- Kommunfullmäktiges protokollsutrag 07-0- Utrening oele m.m. 06-0-.
Tjänsteskrivelse Kultur och friti ( 0-0-06 Dnr KFN 0/0000 Förslag till beslut Kultur och fritisnämnen tackar Cilla Ruberg för inlämnat meborgarförslag och beslutar att hänvisa bearbetning av framtia utveckling av områet till arbete me verksamhetsplaner och investeringsbugetar i enlighet me kommunfullmäktiges beslut 07-0-. Katarina Hansson Kultur och fritischef Anna Reinhart Avelningschef xpeiera till Kommunfullmäktige Cilla Ruberg
Protokollsutrag Kommunfullmäktige 0-0-0 Dnr KS 0/0066 Meborgarförslag från Cillan Ruberg om kallbahus me bastu vi yfjoren eslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kultur och fritisnämnen att besluta i ärenet. Vi protokollet Annica Åberg Justerat 0-0- vy Gahnström Ralph Steen Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 0-0-6 intygar Annica Åberg xpeierat 0-0-7 Kultur och fritisnämnen Cillan Ruberg Justeranes signatur Utragsbestyrkane
Meborgarförslagets ärene: Kallbahus me bastu vi yfjoren Ditt meborgarförslag: Vi är många som saknar ett kallbahus me herr- och amavelning och en bastu i anslutning till et. Kune byggas vi Gustafsberg eller Linesnäs. ller enbart en bastu!? Vi är vinterbaare och skulle uppskatta en bastu! Dagens atum: september 0 Namn: Cillan Ruberg
Protokollsutrag Kommunfullmäktige 07-0- Dnr KS 06/00 Utveckla områet Gustafsberg/Lanbaet/oele/Skeppsviken Sammanfattning Kultur och fritisnämnen har i kommunfullmäktiges flerårsplan 06-0 fått uppraget att uner 06 utveckla områet Gustavsberg/oele/ Lanbaet/Skeppsviken. Parallellt me et har samhällsbyggnasnämnen i sitt styrkort formulerat strategin: Utveckla attraktiva mötesplatser områen och stråk för aktiviteter. Nämnen har som en följ av etta gett samhällsbyggnasförvaltningen i upprag att samverka i utvecklingen av områet. n arbetsgrupp uner lening av kommunleningskontoret utvigae områet till att omfatta Svenskholmen och Linesnäs för att visa en helhetsbil å e är väsentliga elar i områet. Arbetsgruppens förslag har sammanfattats på följane sätt: - Ingen ny bebyggelse (bostäer hotell camping mm föreslås inom områet å en av målsättningarna anger rekreation motion och tillgänglighet för allmänheten. - Lokalisering av förslagen reovisas i utreningen men en mer genomarbeta ié för hela områet och me exempel på utformning reovisas i särskil fil me moellbiler och film. - Gällane avtal mellan kommunen och Gustafsbergsstiftelsen bör samlas hos en part inom kommunen. Det föreslås ingen prioritering av e förslag som beöms främja e uppsatta målsättningarna utöver e åtgärer som kan genomföras inom befintlig buget. Arbetsgruppen menar att helhetsbilen först bör iskuteras och förankras inom politiken och ev anra intressenter och att et först ärefter bör ske en gemensam prioritering och inarbetane i investerings- och riftbugetar. Kultur och fritisnämnen beslutae 06-06-6 att anta utreningen och skicka en viare till kommunstyrelsen som sitt svar på kommunfullmäktiges upprag. Nämnen beslutae också att bevaka områets tillgänglighet för allmänheten genom att me tylighet företräa inriktningen att inte upplåta el eller elar av områet för bebyggelse. Kommunstyrelsen beslutae 06-- att skicka utreningen på remiss till samtliga nämner samt till Gustafsbergsstiftelsen. Synpunkter från barn och utbilningsnämnen och socialnämnen omfattar behov av allmänna kommunikationer trafiksäkra gångoch cykelvägar tillgänglighetsanpassning. Ytterligare synpunkter gälle att involvera aglig verksamhet eller anra kommunala sysselsättningsverksamheter i färigställane av områet samt et löpane unerhållet. Slutligen föreslog socialnämnen att hänsyn ska tas till sociala faktorer i kontraktsskrivning me eventuella näringsikare så att utrymme ges för personer me funktionsvariationer att vara en el av verksamheten. Justeranes signatur Utragsbestyrkane
Protokollsutrag Kommunfullmäktige 07-0- forts. Ovanståene synpunkter är av såan karaktär att e beaktas och bearbetas i et fortsatta arbetet. Annelie Högberg (S Ann-Charlott Gustafsson (UP Mikael Staxäng (M Roger Johansson (L Vivian Uén (MP Christer Hasslebäck (UP wa spling (V Anna- Lena Heyar (S Davi Sahlsten (KD Rolf Carlson (SD lving Anersson (C Lars- Olof Laxrot (V Kenneth ngelbrektsson (S Jarmo Uusitalo (MP och Ingemar Samuelsson (S yttrar sig i ärenet. eslutsunerlag Kommunstyrelsens protokoll 07-06- 6. Kommunleningskontorets tjänsteskrivelse 07-0-. arn och utbilningsnämnens protokoll 07-0-0. arn och utbilnings tjänsteskrivelse 07-0-0. Samhällsbyggnasnämnens protokoll 07-0-0 6. Samhällsbyggnas tjänsteskrivelse 07-0-. Gustafsbergsstiftelsens remissvar angåene utveckla områet Gustafsberg/Lanbaet/oele/Skeppsviken 07-0-. Socialnämnens protokoll 07-0- 6. Socialnämnens arbetsutskotts protokoll 07-0-0 0. Socialtjänstens tjänsteskrivelse 07-0-0. Kultur och fritisnämnens protokoll 07-0-6 Protokollsanteckning gällane 07-0-6. Kultur och fritis tjänsteskrivelse 07-0-. Kommunstyrelsens protokoll 06--. Kommunleningskontorets tjänsteskrivelse 06--0. Kultur och fritisnämnens protokoll 06-06-6. Kultur och fritis tjänsteskrivelse 06-06-0. Utrening oele m.m. 06-0- Utrag av biler ur film Utrening oele m.m. 06--0 Yrkanen Annelie Högberg (S Vivian Uén (MP Anna-Lena Heyar (S Lars-Olof Laxrot (V Kenneth ngelbrektsson (S och Ingemar Samuelsson (S: bifall till kommunstyrelsens förslag enligt hanlingarna. Ann-Charlott Gustafsson (UP Mikael Staxäng (M Roger Johansson (L Christer Hasslebäck (UP Davi Sahlsten (KD Rolf Carlson (SD och lving Anersson (C: återremiss till kommunstyrelsen för remiss till länsstyrelsen för klarläggane av stranskysbestämmelser vi ett genomförane av rubricerat förslag. Propositionsorning Orförane ställer proposition på avgörane iag mot Ann-Charlott Gustafssons (UP m.fl. återremissyrkane och finner kommunfullmäktige besluta avgöra ärenet iag. Justeranes signatur Utragsbestyrkane
Protokollsutrag Kommunfullmäktige 07-0- forts. Orförane ställer proposition på kommunstyrelsens förslag i hanlingarna och finner kommunfullmäktige bifalla förslaget. eslut Kommunfullmäktige beslutar att gokänna Utrening oele mm 06-0- att utreningen ska utgöra planeringsunerlag för kommunens utveckling av områet för rekreations- och friluftsliv samt att utreningens förslag bearbetas viare som ett tyligare investerings- och prioriteringsunerlag för framtia verksamhetsplaner och investeringsbugetar. Reservation Leamöterna från (M-gruppen (KD-gruppen (L-gruppen (C-gruppen (UP- gruppen och (SD-gruppen i kommunfullmäktige reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkane. Vi protokollet Annica Åberg Justerat 07-0- Alf Gillberg Maria erglun Mikael Staxäng Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 07-0- intygar Annica Åberg xpeierat 07-0- Samtliga remissinstanser Samtliga nämner Justeranes signatur Utragsbestyrkane
Utrening oele mm 06-0- akgrun Kultur och fritisnämnen har givit sin förvaltning i upprag att ta fram en plan för rekreation och friti/motion inom oeleområet. Samhällsbyggnasnämnen har i sitt styrkort formulerat strategien: Utveckla attraktiva mötesplatser områen och stråk för aktiviteter. Nämnen har ärefter givit förvaltningen uppraget: Samverka i utvecklingen av oele Skeppsviken och Gustavsberg. För essa båa upprag har bilats en arbetsgrupp uner lening av kommunleningskontoret och me meverkan av beröra förvaltningar me uppraget att ta fram unerlag enligt nämnernas beslut ovan. Arbetsgruppen har ärefter utvigat en geografiska ytan till Skeppsviken Linesnäs å hela etta områe hänger ihop och att et är viktigt me en helhetsbil. Gustafsbergsstiftelsen har också givits möjlighet att lämna synpunkter uner arbetet Målsättning Förslag till målsättningar Områet skall vara ett attraktivt områe för rekreation och möten är också enskila näringsikare ges möjlighet att stöja helhetsupplevelsen för besökare oavsett åler. Områet bör öppnas upp och bättre tillgängliggöras för allmänheten Arbete Arbetsgruppen har inventerat och sammanställt gällane avtal mellan kommunen och Gustafsbergsstiftelsen. Viare har tiigare förslag inom områet sammanställts och värerats. n översiktlig kostnasberäkning har gjorts. Förslag Ingen ny bebyggelse (bostäer hotell camping mm föreslås inom områet å en av målsättningarna anger rekreation motion och tillgänglighet för allmänheten Lokalisering av förslagen reovisas sist i enna textsammanfattning men en mer genomarbeta ié för hela områet och me exempel på utformningar reovisas i särskil fil me moellbiler och film. Gällane avtal mellan kommunen och Gustafsbergsstiftelsen bör samlas hos en part inom kommunen. Förslagen kan översiktligt sammanfattas. oelefälten kommunens mark. Gräsytorna bibehålls för motion och friluftsliv. Uner vintern anläggs spår om snöförhållanena tillåter. Ingen belysning.
. oeleån ef bro behöver rivas och ersättas me ny tillgänglighetsanpassa bro. oeleån Utme en östra elen av oeleån (öster om infarten till Gustafsberg/Linesnäs finns en etablera gångstig i ravinen stigen beskrivs i kommunens Natur och kulturguie pkt. Avsikten är att göra en västra elen av ån på motsvarane sätt mer tillgänglig och bina ihop områena. För etta krävs röjning av viss markvegetation mm.. Hanikappba. tt väl tillgängligt hanikappsanpassat ba behövs i områet utme Stranpromenaen. Läge och omfattning får viare iskuteras. Toaletter n översyn av bef toaletter och service/unerhåll behöver ske. 6. Toaletter Nya toaletter som är öppna vintertier behöver anläggas. Antal och lokalisering iskuteras viare. 7. Lekreskap vi baplatser aplatserna behöver göras mer attraktiva för barn. Någon form av lekreskap kan vara aktuella. Antal och lokalisering iskuteras viare.. Kallbahus Kallbahus är en gammal ié som är intressant att stuera viare. Ambitionsnivå och lokalisering. Sörkullen eller Norrkullen kan vara tänkbara alternativ. Kostnaer och lokalisering får utreas viare.. Lanbaet Uner 06 rustas bef bassäng upp så att en kan använas -0 år 0. Lanbaet När bef bassäng ånyo är utsliten och inte lämplig för använning får utreas om ev ny inriktning på baet. Unerhan har ett mer familjeinriktat ba nämnts. xempel på utformning reovisas i en igitala presentationen. Lanbaet ef personalbyggna och förrå är anskrämlig och skulle behöva rivas. Ny byggna föreslås när nytt lanba anläggs. Kan tiigareläggas?. Röön Röön är en attraktiv ba och rekreationsplats. Tiigare har varit möjligt att på en enkel brygga/spång promenera längs vattenbrynet. För att återskapa attraktiviteten och förlänga Stranpromenaen föreslås att en brygga/spång anläggs berget nära vattenbrynet. Den kan vara relativt smal och som en förbinelse mellan e gångbara avsnitten på naturmark.. Röön - Linesnäs. Stranpromenaen kan förlängas utme vattenbrynet mellan Röön och Linesnäs för att ärefter kopplas till gångvägen till Sunstrans bebyggelse. På sikt ger etta även möjlighet me förlängning av stranpromenaen ut till Sunstran.. Norrkullen Me norrkullen menas kommunens elvis utarrenerae områe mellan oeleån och oele baplats. Områet är iag svårtillgängligt för allmänheten men har en utmärkt potential för ba lek och rekreation. Här föreslås att områet öppnas upp för allmänheten me bryggor och langångar och genom gallring och rensning skapar tillgänglighet till vattenlinjen
. Norrkullen. n naturlik aktivitetspark skapas i anslutning till bef Stranpromena. Lekreskap och enkla träningsmöjligheter. 6. Svenskholmen Särskil stuie genomförs för Svenskholmen. xempel reovisas på presentationsfilmen. j etaljplanelag iag. ehov av etaljplan får väreras utifrån va som föreslås bli genomfört. 7. Skeppsviken Vi e gamla cisternerna kan ev ställplats för husbilar anläggas i avvaktan på framtia annan använning. Samhällsbyggna utreer viare.. Gästhamn Det finns ett visst behov av gästplatser för båtar vi Gustafsberg. För att möjliggöra etta vi bef brygga krävs förstärkningsåtgärer. Utres viare.. Nabrinken Kultur o Friti har påtalat ett behov av att göra en mer lättillgänglig från Stranpromenaen (i samma nivå samt kanske ett bryggäck över stenskravlet i strankanten. 0. Stranpromenaen Uppatering och förnyelse av skyltar Sammanställning i tabellform översiktlig kostnasbeömning och förslag till ansvarförelning Var Förslag Kostna beömning Ansv oelefälten Skispår vinterti ej bel. Inom bef riftbuget KulF oeleån Ny bro I= 00 tkr 00 tkr/år KulF oeleån Gångstig Inom bef riftbuget KulF Hanikappba Diskuteras viare Utres KulF Toaletter Förbättra service Inom bef riftbuget KulF 6 Toaletter Vintertoaletter Inom bef riftbuget KulF 7 aplatserna Lekreskap I= 000 tkr 00 tkr/år KulF Sörkullen/Norrkullen Kallbahus I= 000 tkr ambnivå? KulF Lanbaet Reinvestering 06 600 tkr beslutat i Kf KulF 0 Lanbaet Familjeba särskil skiss 000-0 000 tkr amb.? KulF Lanbaet Förrå personalbyggna Utres KulF Röön Promenabrygga runt om I= 6 000 tkr mkt osäker KulF Röön- Linesnäs Stranpromena förl. I= 0 tkr/lm mkt osäker S Norrkullen ryggor och langångar I= 0 tkr/lm mkt osäker S Norrkullen Aktivitetspark I= 000 tkr = 00 tkr/år? KulF 6 Svenskholmen Särskil skiss Utres S 7 Skeppsviken Ställplats I= 00 tkr inkl VA S Gustafsberg Minre gästhamn stabilitet Utres S Nabrinken Mer lättillgänglig Utres geoteknik mm S 0 Stranpromenaen Utbyte och förnyelse skyltar ef unerhåll S Några av förslagen kräver mer etaljera utrening
Viare hantering Arbetsgruppen har översiktligt iskuterat prioritering av åtgärsförslagen ovan men avstår i etta skee att lämna konkret förslag. Orsaken är att först bör helhetsbilen iskuteras och förankras inom politiken och ev anra intressenter. Därefter sker gemensam prioritering och inarbetane i investerings- och riftbugetar. Arbetsgruppen föreslår ock att åtgärer som kan genomföras inom befintlig buget snarast genomförs. T ex uppgraering av och service av toaletter (pkt och 6 gångstig utme el av oeleån (pkt skispår vinterti (pkt utbyte och förnyelse av informationsskyltar utme Stranpromenaen (pkt 0. För anra punkter krävs en närmre kostnasutrening. Frågan om hur kommunen skall ställa sig till hantering av e fritishus som finns på kommunens i områet klargörs efter et att beslut tagits om inriktning på hela utreningsområet Utreningen överförs härme till Kultur och fritisförvaltningen för reovisning och viare hanläggning. 06-0- Leif örjesson Kommunleningskontoret
Tjänsteskrivelse Kultur och friti ( 0-0-0 Dnr KFN 0/000 Hanläggare Utreare Josefin Florell Telefon 0-6 70 7 josefin.florelluevalla.se Samrå: etaljplan för Sunningebergen Sammanfattning Samhällsbyggnasförvaltningen har 0-0- tillsänt Kultur och friti ett förslag till etaljplan för Sunningebergen för samrå enligt Plan- och bygglagen. Synpunkter ska skickas till samhällsbyggna 0-0-0. Detaljplanens syfte är att möjliggöra bebyggelse i Sunningebergen (Ryssbergets östra el beståene av cirka 7 bostäer i form av småhus flerbostashus rahus och punkthus. Programmet för etaljplan har tiigare behanlats i kultur och fritisnämnen (Kultur och fritisnämnen 00-0-7. Synpunkterna från kultur och friti gälle att tillvarata fornlämningarna som resurser och att inte bryta horisontlinjen et vill säga att ny bebyggelse inte ska skapa nya silhuetter. I programsamråsreogörelsen för etta samrås etaljplan reovisas inkomna synpunkter från programmet för etaljplan från år 00. Kultur och fritis synpunkter bemöttes me att fornlämningarnas tillgång för områet ska utreas viare. I enna etaljplans planbeskrivning anges att en arkeologisk unersökning utförts och att Länsstyrelsen beslutat att fornlämningar inom planområet inte längre omfattas av kulturminneslagens bestämmelser och att marken kan använas för exploatering. Det finns även fornlämningar utanför syvästra elen av planområet som enligt planbeskrivningen ska bevaras. Angåene horisontlinjen anser Samhällsbyggna till att horisontlinjen kan brytas vi ny stasbebyggelse men inte vi bebyggelse utanför tätorten. Kultur och fritisförvaltningen står fast i tiigare lämnae synpunkter och ställer sig frågane till samhällsbyggnas formulering kring principen om bruten horisontlinje. Kultur och friti anser att samhällsbyggna bör reovisa vilken princip/okument som ligger till grun för etta ställningstagane. Angåene fornlämningarna finns i planbeskrivningen ett förslag om att sätta upp skyltning vi bevarae fornminnen vilket kultur och fritisförvaltningen anser ska göras. Därtill har förvaltningen ett antal synpunkter som sammanfattas nean. Dessa utvecklas i ärenebeskrivningen. Markanvisning hållbar områesplanering Att kommunen äger marken för etaljplanen skapar möjligheter att utforma områet för framtien utifrån principerna för hållbar områesplanering som tas fram arbetet me ny översiktsplan. Kultur och fritisnämnen förorar en markanvisningstävling är bostasområets gestaltning för att byggnaerna på bästa sätt ska smälta in i
Tjänsteskrivelse Kultur och friti ( 0-0-0 Dnr KFN 0/000 naturmiljön bör vara ett kriterium. För att stärka integration och öka social gemenskap behöver man lägga kraft på e utemiljön. Planområet bör ha ett tyligt centrum me lekpark me högre gra av tillgänglighet och tillgång även för em som inte bor i irekt anslutning till e gemensamma utomhusmiljöerna. För att ge människor oavsett ekonomisk möjlighet ska kunna välja bra boene över hela kommunen anser Kultur och fritisnämnen att varierane upplåtelseformer och ska finnas att tillgå vi anläggane av nya bostasområen. Man bör i ett markanvisningsförfarane styra mot att fler bostäer ska vara hyresrätter i enlighet me kommunens mål och riktlinjer för bostasförsörjning. eslutsunerlag Tjänsteskrivelse Kultur och friti 0-0-06 Detaljplan för Sunningebergen Samråsbrev Detaljplan för Sunningebergen Illustration Detaljplan för Sunningebergen Planbeskrivning Detaljplan för Sunningebergen Plankarta Detaljplan för Sunningebergen Programsamråsreogörelse Förslag till beslut Kultur och fritisnämnen lämnar följane synpunkter: Kultur och fritisnämnen står fast i sin uppfattning att höga hus stör horisontlinjen. Kultur och fritisnämnen ser etableringen av Sunningebergen som ett passane projekt att tillämpa planeringsprinciper utifrån arbete me ny översiktsplan vilket innebär att beakta sociala ekologiska och ekonomiska aspekter och ge stärkt integration. Kultur och fritisnämnen förorar en markanvisningstävling är man väger in gestaltning förutsättningar för social gemenskap och värna miljöerna kring boenet utifrån mål och riktlinjer för bostasförsörjning.
Tjänsteskrivelse Kultur och friti ( 0-0-0 Dnr KFN 0/000 Ärenebeskrivning Tillgängliga gemensamma ytor för social gemenskap och folkhälsa Planebeskrivningen anger att lekplats och allmänna ytor/torg ska vara tillgängliga. Givet att etta betyer fullgo tillgänglighet för människor me funktionshiner ser kultur och fritisförvaltningen etta som positivt. Kommunens målsättning för lekplatser kan specificeras ytterligare i framtia planarbete möjligheter att integrera lek även för vuxna. I planbeskrivningen är en park/torg me lekplats en bollplan samt bevara naturmark e gemensamma ytor som ska möjliggöra lek och rekreation. Kultur och friti anser et positivt att naturmark och stråk bevaras mellan kvarteren. ftersom punkthusen är i utkanten av områet får e boene är en begränsa tillgång till parken/torget å enna lär omringa av låghus. Kulturmiljö och gestaltning av områet Kultur och fritisnämnen anser et vara positivt att höjryggen inte bebyggs. Konstnärlig gestaltning för lekparker torg samt generellt för områet saknas i etta unerlag. Att värna om miljön kring boenet är ett fokusområe för kommunens bostasplanering enligt Mål och riktlinjer för bostasförsörjningen. Dessa riktlinjer anger även att man bör arbeta strategiskt me nya staselars gestaltning. Kultur och fritisnämnen anser ärför att ett gestaltningsprogram bör vara ett kriterium vi en markanvisningstävling. tableringen av nytt bostasområe kan förstärka tillgång till natur- och kulturmiljöer Planområet och ess anslutane miljö innehåller områen me höga naturvären. Kultur och fritisnämnen anser et positivt att planbeskrivningen nämner allmänhetens tillgång till naturvärena i områet och möjligheten att knyta ihop leer. Iéer för att stärka folkhälsan genom att säkra allmänhetens tillgång till natur- och kulturvären i områet kan vara ett urval vi beömning av inkomna förslag vi en markanvisningstävling. Katarina Hansson Kultur och fritischef Josefin Florell Utreare xpeiera till Samhällsbyggnasnämnen
Arb Hanläggare Planarkitekt Daniel Anersson Telefon 0-6 7 aniel.a.anerssonuevalla.se Svar önskas senast 0-0-0 Detaljplan för Sunningebergen Uevalla kommun Upprättat av Samhällsbyggna en oktober 0 Områet är beläget i västra elen av Uevalla tätort på Ryssbergets östra el. Detaljplanens syfte är att möjliggöra för blana bostasbebyggelse i Sunningebergen me närhet till hav och natur. Ny bebyggelse ska infogas i lanskapet så att befintlig grönstruktur kan tas till vara och utvecklas för rekreation och för att ge områet en grön prägel. Planen ska essutom möjliggöra för ny infart till planområet från Sunningevägen. Planens intentioner är förenliga me Förjupning av Uevalla översiktsplan antagen 07. Planförslaget översäns för samrå enligt Plan-och bygglag (PL 7:0. Samrået syftar till ett utbyte av information och synpunkter. fter plansamrået kommer Samhällsbyggnasnämnen att ta ställning till hur planarbetet ska fortsätta. Samråshanlingar översäns för samrå till sakägare och mynigheter. Det kommer också att finnas på kommunens hemsia: www.uevalla.se/planer Hanlingar ställs ut för allmänheten på: Meborgarkontoret Råhuset vi Kungstorget i Uevalla Stasbiblioteket Söergatan 6 Uevalla Samhällsbyggna Planering plan i Stashuset ventuella synpunkter skickas till Samhällsbyggna Uevalla senast 0-0-0 e kan också lämnas till Meborgarkontoret i Råhuset eller skickas me -post till vår aress samhallsbyggnauevalla.se. Nästa gång ärenet behanlas i Samhällsbyggnasnämnen beöms bli tiigast i juni 0. Det går att lämna muntliga synpunkter eventuella erinringar ska ock vara skriftliga. Samhällsbyggnas svar på eventuella synpunkter kommer att återfinnas i en samråsreogörelse som åtföljer planen vi en kommane utställning. Den som inte senast uner utställningstien framfört synpunkter på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen SAMHÄLLSYGGNAD planavelningen Daniel Anersson planarkitekt Samhällsbyggna Planavelning Postaress esöksaress Telefon (vx Fax UDDVALLA Varvsägen 0-6 60 00 fax www.uevalla.se -post Samhallsbyggnauevalla.se
Ca 7 bostäer villor rahus grupphus flerbostashus. Observera enbart illustration
DNR 00:6 AR SAMRÅDSHANDLING PLANSKRIVNING tillhörane Detaljplan för Sunningebergen el av fastigheterna Källal : m.fl SAMHÄLLSYGGNAD 0-0-
HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta me bestämmelser rita på grunkarta i skala :000 Till etaljplanen hör följane hanlingar: [X] [X] [X] Plankarta Planbeskrivning (enna hanling Fastighetsförteckning UTRDNINGAR/ÖVRIGA HANDLINGAR [X] Program till etaljplan 00-0-0 [X Programsamråsreogörelse 00-0- [X] Geoteknik översiktlig skreriskbeömning Sunskogen och Sunningebergen PM ohusgeo 00-0-06 [X] Geoteknisk utrening Sunningebergen PM och rapport me fält och laboratorieresultat ohussgeo 00-- [X] ergteknisk utrening risk för ytliga ras/blocknefall planområe Sunningebergen Rapport ergab 006-0-0 [X] Sunskogen & Sunningebergen Kostnauppskattning bergförstärkning PMbergteknik ergab 006-0-0 [X] Arkeologisk utrening Sunningebergen och Sunsskogen Rapport 006:6 ohusläns museum [X] Arkeologisk förunersökning Stranhugg i Sunningegbergen Herresta 70 och 7 Rapport 007:6 ohusläns museum [X] Arkeologisk särskil unersökning Källal : m.fl. Reovisning av unersökningsresultat 00-06-0 ohusläns museum [X] Dagvattenutrening Geosigma 0-06- rev 0-0- [X] Trafikbullerutrening Souncon 0-0- rev 0-6 [X] ehovsbeömning av miljöbeömning [X] Solstuie [ X] Geohyrologisk utrening Geo Logic i Göteborg A 0--06 [ X] Naturväresbeömning Ryssberget Sunningebergen Riokultur 0-0- (0
PLANNS SYFT Detaljplanens syfte är att möjliggöra för blana bostasbebyggelse i Sunningebergen me närhet till hav och natur. Ny bebyggelse ska infogas i lanskapet så att befintlig grönstruktur kan tas till vara och utvecklas för rekreation och för att ge områet en grön prägel. Planen ska essutom möjliggöra för ny infart till planområet från Sunningesvägen. HUVUDDRAG I Uevalla tätort råer stor efterfrågan på tomtmark för bostäer. Sunningebergen som ligger norr om bostasområet Sunningen i tätortens västra el är ett iag ett obebyggt och bergigt skogsområe me närhet till kollektivtrafik och service. Områet har sean länge funnits me blan kommunens tänkta utbyggnasområen. I etaljplanen föreslås ca 0 nya villatomter ett grupphusområe för ca friliggane småhus och kvarter för minre flerbostashus och rahus som beräknas kunna innehålla ca 0 lägenheter. Utöver etta finns plats för tre stycken punkthus me plats för ca 0 lägenheter varera och en byggrätt för förskola. Närheten till naturen och havet är en stor tillgång för områet. erghällar och skogspartier kommer ärför att sparas på ett flertal ställen mellan e olika kvarteren me betoning på ett sammanhängane grönstråk längs bergets höjrygg. PLANDATA Planområet ska benämnas som Sunningebergen enligt beslut i kommunfullmäktige. Planområet avgränsas närmast av Sunningevägen i väster bostasområet Sunningebacken i syväst och naturmark (grönzon enligt översiktsplan i söer norr och öster. MARKÄGOFÖRHÅLLANDN I planområet ingår elar av e kommunalt äga fastigheterna Källal : Herresta : Herresta : Herresta : och Misterö :. Två marksamfälligheter Herresta S: samt Herresta S: berörs av planförslaget (Sunningevägen och skogsvägar i planområet. LÄG OCH ARAL Planområet är beläget i västra elen av Uevalla tätort på Ryssbergets östra el. Infart sker via en ny infart vi korsningen Sunningevägen arrskogsvägen. Norr om planområet ligger bostasområet Misterö och i söer bostasområet Sunningen. Vägavstånet mellan planområet och tätortens centrum är ca km och avstånet till köpcentret Torp är km. Planområet är ca ha stort. (0
AVVÄGNIGNAR MILJÖALKN GRUNDLÄGGAND HUSHÅLLNINGSSTÄMMLSR KAP M Av e grunläggane hushållningsbestämmelserna i kap Miljöbalken (M framgår att mark- och vattenområen ska använas för et änamål till vilken e är bäst lämpae me hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggane behov. Företräe ska ges såan använning som meför en från allmän synpunkt go hushållning. nligt miljöbalken är skogsbruket av nationell betyelse. Skogsmark som har betyelse för näringen ska så långt möjligt skyas mot åtgärer som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Planområet utgör skogsmark som till huvusaklig el ägs av kommunen och ingår i ess skogsförvaltning. nast enstaka minre skogsskiften inspränga blan kommunens fastigheter är privatäga. Vi genomföranet av planen kommer skogsbruket att upphöra i planområet. xploateringen beöms inte påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk i omgivane områen. Planområet beöms me sitt strategiska läge tillgång till allmänna kommunikationer närliggane kommunal och kommersiell service samt planera utbyggna av kommunalt vatten och avlopp vara väl lämpat för änamålet. Utbyggnaen kommer att meföra en från allmän synpunkt go hushållning av marken. Planen beöms ärför vara förenligt me miljöbalkens grunläggane hushållnings-bestämmelser i kap M. SÄRSKILDA HUSHÅLLNINGSSTÄMMLSR KAP M Planområet ingår i kustzon av riksintresse enligt kap M. Kustområet och skärgåråen i ohuslän hyser stora natur- och kulturvären är exploatering får ske enast om et inte påtagligt skaar områets natur- och kulturvären. Riksintresset hinrar ock inte utveckling av befintliga tätorter eller av et lokala näringslivet. Detaljplanen utgör ett le i utvecklingen av Uevalla tätort genom att tillskapa nya områen för boene och beöms ärför inte stria mot riksintresset enligt kap M. MILJÖKVALITTSNORMR KAP M Regeringen får enligt kap M för vissa geografiska områen eller för hela lanet meela föreskrifter om kvaliteten på mark vatten luft eller miljön i övrigt om et behövs för att varaktigt skya människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skaor på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer. Planförslaget innebär utbyggna av bostäer me kommunalt vatten och avloppsanslutning. Dagvattenhantering och grunvattenfrågor ska behanlas i särskila utreningarsom ingår i planhanlingar. Det finns iag inga inikationer på att gällane miljökvalitetsnormer överskris eller riskerar att överskrias inom områen som kan komma att beröras eller påverkas av planförslaget. (0
TIDIGAR STÄLLNINGSTAGANDN ÖVRSIKTSPLAN I översiktsplanen reovisar kommunen grunragen i fråga om hur man avser använa mark- och vattenområen samt kommunens syn på hur en bygga miljön ska utvecklas och bevaras. I en kommunomfattane översiktsplanen (ÖP 00 för Uevalla kommun antagen 00-0-0 anges att övervägane el av ny sammanhållen bebyggelse ska etableras i tätorterna Uevalla och Ljungskile. I förjupa översiktsplan för Uevalla tätort antagen 07-0- återfinns områet som framtia bebyggelseområe en tänkta exploateringen har även stö i tiigare översiktlig planering. Förjupa översiktsplan Staen Uevalla antagen 6-0-0 anger aktuellt områe som aktuellt för ny stasbebyggelse. I norr tangeras ett områe i översiktsplanen är utveckling av stasbebyggelse inte är lämplig och pågåene markanvänning bör fortsätta. Detta tolkas som att naturmark me skog bör finnas mellan bostasområet Misterö och et nya planområet. Öster och söer om planområet finns i FÖP Staen Uevalla 6 en grön zon me naturmark av särskilt väre för natur och friluftsliv som förbiner staens grönområen me omlanets natur. Delrapporten rekommenerar att ingen ny bebyggelse tillåts inom grönzonen. Sammantaget bör ärför naturmark sparas båe norr öster och söer om planområet vilket kommer att beaktas i planeringen. Den förjupae översiktsplanen anger viare att vi utbyggna av Sunningebergen måste avgränsningarna mot angränsane fornlämningsområen stueras i etaljplanen. Detaljplanen beöms vara förenlig me intentionerna i förjupa översiktsplan för Uevalla tätort. RIKSINTRSSN NATURRSRVAT NATURA 000 IOTOPSKYDD OCH STRANDSKYDD Planområet ingår i riksintresse kustzonen enligt kap M vilket reogjorts för uner rubriken avvägningar miljöbalken. Inga anra riksintressen berörs. Planområet berör inga naturreservat Natura 000 områen biotopsky och ligger utanför stranskyat områe. DTALJPLANR Större elen av planområet är inte etaljplanelagt tiigare. Inom planområet berörs en minre el av: yggnasplan bostashus för fritisänamål H Herresta Persgåren : Herresta Sörgåren : m.fl. (-HR- av infarten till et nya planområet och kommer ärför att ersättas av en nya etaljplanen i enna el. Flera etaljplaner för bostasänamål finns som antingen gränsar till planområet eller finns i ess närhet bl.a. H el av Herresta : : och : (K-P07-; H Herresta 6: (K; H Källal : m.fl.(k-p07/ H Misterö (K- P006/7 (0
PROGRAM FÖR PLANOMRÅDT n etaljplan ska enligt kap PL i en lyelse plan och bygglagen (PL 7:0 hae före 0-0-0 gruna sig på ett program som utgångspunkt för etaljplanen om et inte är onöigt. tt program till etaljplan för Sunningebergen Källal : m.fl. har upprättats en 0 juni 00 och bifogas planförslaget. Programsamrå hölls 7 juni- september 00. I programmet föreslås Sunningebergen bli ett områe som rymmer ca 00-00 bostäer beroene på hustyper och lägenhetsstorlekar. Me en blana småhusbebyggelse ryms ca 0 hus förelat på sju minre elområen. Fyra olika alternativa tillfarter till planområet beskrevs. n reogörelse för programsamrået upprättaes oktober 00. Trafikbuller från omgivane vägar ska kartläggas i planarbetet samt att arkeologi geoteknik och huvumannaskapsfrågan ska utreas viare i et fortsatta planarbetet. Några fastighetsägare utanför planområet har begärt att få ingå i etaljplanen i syfte att tillskapa fler bostastomter men har av Miljö och stasbyggna inte ansetts lämpliga att ingå i etaljplanen å marken är etaljplanelag som allmän plats park i anra etaljplaner eller omfattas av fornlämning. För en komplett reovisning av inkomna synpunkter och kommentarer hänvisas till samråsreogörelsen för program till etaljplan. Kommunen har efter avslutat programsamrå valt att gå viare me alternativ nr för tillfartsväg vilket inneburit att fastigheten Herresta :6 köpts in av kommunen. ostashuset har tagits bort för att möjliggöra en ny infart belägen i korsningen mellan Sunningevägen och arrskogsvägen. Krönet på Sunningebacken kommer att sänkas för Alternativa tillfarter Sunningebergen beskrivna i programmet. att förbättra sikten för trafikanter. KOMMUNALA SLUT I ÖVRIGT Kommunfullmäktiges beslut ecember 67. Det nya bostasområet mellan Unavägen och Sunningen ska benämnas Sunningebergen Miljö och stasbyggnasnämnens beslut 7 mars 00 att upprätta program till etaljplan samt att säna programmet på samrå Miljö och stasbyggnasnämnens beslut 0 oktober 00 0 att gokänna reogörelsen för programsamrå samt att upprätta etaljplan. PLANFÖRFARAND Detaljplanen följer Plan- och bygglagen (PL 7:0 och tillämpar normalt förfarane. Planprogram Samrå Granskning Antagane Laga kraft (0
HOVSDÖMNING MILJÖDÖMNING Miljöbeömning Om betyane miljöpåverkan antas föreligga ska miljöbeömning enligt U:s irektiv 00// G utföras. MK-förorningens bilaga beaktas särskilt å begränsa bostasbebyggelse avses i enna etaljplan. Kommunen gör en sammanväga beömningen enligt beömningskriterierna i MK-förorningen bilaga att genomförane av etaljplan i Sunningebergen inte meför någon betyane miljöpåverkan. Miljöbeömning me krav på miljökonsekvensbeskrivning kommer sålees inte att göras. Detaljplanen främjar go hushållning me mark och vatten samt en go och hälsosam miljö enligt kap i båe miljöbalken och plan- och bygglagen. Länsstyrelsen beslutar i muntligt samrå me kommunen 0--0 att förslag till etaljplan inte utgör betyane miljöpåverkan. ullerfrågor och påverkan på Frölans bergtäkt skall klarläggas i samråshanlingen. Riksintressen enligt miljöbalken Planen berör inte något Natura 000-områe eller stranskysområe. Områen av riksintresse enligt och kap Miljöbalken berörs men i samban me programsamrået beöme Miljö- och Stasbyggna att Sunningebergen inte utgör hiner för utvecklingen av befintlig tätort me hänvisning till FÖP 6. Inga övriga områen me riksintressen enligt Miljöbalken berörs. Översiktliga planer Områet Sunningebergen utpekas i en tiigare och gällane förjupae översiktsplaneringen som framtia bostasområe se ovan. Kommunala miljömål Kommunen arbetar efter miljömålen och har beslutat att ge särskil uppmärksamhet till 6 stycken av målen. Miljömålen granskas enligt Uevalla kommuns miljöhanboks beömningsmall. Sammanfattningsvis uppnås miljömålen i huvusak förutom beräkna ökning av biltrafik. Se bilaga beömningsmall. Miljökvalitetsnormer hälsa och säkerhet Detaljplan beöms inte överskria miljökvalitetsnorm och människors hälsa och säkerhet kommer inte att äventyras se övriga beskrivningar. Kultur och naturvären Kultur och naturvären beaktas i planarbetet se beskrivningar viare i okumentet. Motiverat ställningstagane Områet utgör iag ett skogsområe utan unika biologiska vären eller naturvären. Riksintressen är inte beröra me hänsyn till staens utbrening. Detaljplan beöms inte överskria miljökvalitetsnorm eller försämra människors hälsa. Miljömålen natur- och kulturvären påverkas inte i nämnvär omfattning. 6 (0
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR OCH KONSKVNSR NATURMILJÖ Markområet Naturväresinventering har utförts i samban me förjupa översiktsplan (FÖP för tätorten Uevalla. Påverkan av enna etaljplan på intilliggane områe me hänsyn till naturvären har å inventerats och beömts. Sammanfattningsvis finns områets högsta naturvären öster om planområet et vill säga inom områet för Uevallas grönstruktur (grönzon. eömning av naturvären Skogen i bergsområet består till stor el av yngre skogsbestån. Den vanligast förekommane typen är gles yngre tallskog me ett ofta välutvecklat fältskikt ominerat av blåbärsris. Lövträsinslaget är litet och består främst av björk och ek men även asp. I några svackor i en centrala respektive östra elen växer ung tallskog me kvarståene frötallar. Inslaget av ö ve beöms vara litet. Det finns en grov gammal tall i norra elen strax utanför planområet som bör sparas. Inom områet för etaljplan finns främst yngre skog av prouktionstyp. I en västra elen är granbestånen 0-0 år och östra elen omineras av yngre tall. Dessa ytor beöms inte ha några högre naturvären. Öster om et områe som omfattas av planen är lämpliga miljöer för mer känsliga arter. Detta områe har också stort väre för rekreation trots att et är svårtillgängligt. Skogspartiet norr om planområet föreslås ingå i justera grönzon i en nya förjupae översiktplanen och består iag av tät yngre skog utan högre naturvären eller tyliga vären för friluftslivet. Områet utgör ock ett viktigt komplement som skys- och spriningsmiljö för större äggjur till exempel älg och råjur. Kvarvarane naturmiljöer kring etaljplanerat områe beöms vara tillräckliga för att bibehålla sin funktion som refugområe och spriningskorrior för e jurarter som förekommer iag. Markstruktur Markytans nivå varierar mellan + á + 60 m över havet inom en västra elen av områet och mellan +0 á +00 m ö h i en östra elen. Till stor el utgörs områet av kupera fastmark me berg i agen. Mellan partier me fastmark finns flackare områen me seiment. 7 (0
Vegetation Planområet som är ca ha stort består i huvusak av en skogbevuxen långsträckt bergsrygg me omväxlane flacka platåer blanat me berghällar och minre sänkor. ergsryggen går i sträckning syvästlig-norostlig riktning. erget sluttar brant mot söer mean planområet har en mer långsluttane lutning mot norr och väster. Vegetationen består av glesbevuxen skog av tall björk gran me inslag av ek och en. Även yngre tätare granskog finns. Delar av skogen är avverka. I markskiktet är ljung vanligt förekommane. I områet berivs skogsbruk huvusakligen i kommunens regi. n jättegryta belägen på en bergsklack i planområets västra el har en iameter på 6 m och ett jup på ca m. Jättegrytan har inget specifikt lagstagat sky. Jättegrytan kommer att kunna bevaras inom allmän platsmark natur. För barnsäkerhetens skull har et föreslagits att en bör fyllas me sten men et föroras att se över lösningar som istället framhäver jättegrytans vären utan att äventyra barnsäkerheten exempelvis genom att täcka me kraftigt glas och belysa en. Jättegrytan Vegetation erg i agen tt genomförane av planförslaget me anläggane av vägar leningsgravar och grunläggning av bostashus kommer att innebära markarbeten i form av sprängningar schaktningar och uppfyllnaer. För att begränsa markingreppen kommer bebyggelsen att placeras i grupper på naturliga platåer i lanskapet. Till viss el kommer bebyggelse även att placeras i slänter är terränganpassat byggane i form av t ex suterränghus kan och bör tillämpas. Lanskapets karaktär Analyskartan för områet och ess natur och har tagits fram uner inventeringsarbetet som unerlag för skiss- och konceptarbetet. Ovanståene beskrivningar av naturvären markstruktur och vegetation har utgjort unerlag för et framtagna förslaget. Analyskarta me förutsättningar och möjlig placering för bebyggelse. (0
Sunningebergen utgörs av en platåarta höjrygg som är ca km bre och ca km lång mellan yfjoren och Misterösalen. ergsplatån utgör en markering av inloppet norr om yfjoren me ca 60-0 m höga förkastningsbranter på framför allt på e söra och östra siorna är skogkläa bergväggar reser sig mot omgivningen. Sunningebergens visuella väre utgörs främst av ess silhuettverkan och bakgrunsfon från flera riktningar. Den elvis svårtillgängliga naturen på berget skapar på sina ställen fina vyer mot fjoren och mot skogsklätt böljane lanskap i norr. Områet har prouktionsskog i ess västra el och elvis vilmarkskaraktär i ess östra el som har stort upplevelseväre. VATTNOMRÅDN Dagvatten- och geohyrologiska utreningar Planområet kommer att bli kommunalt verksamhetsområe för vatten avlopp och agvatten. Dagvatten- och geohyrologiska utreningar har tagits fram. Planområet kommer att bebyggas me bostäer. Dagvatten som förs viare i kommunala agvattenleningar ska gå till kommunal agvattenamm invi korsningen Sunningevägen och Unavägen. Me föreslagna lösningar för avlopp och agvatten beöms mycket liten mäng föroreningar eller övergöane ämnen släppas ut till vattenområena. Dessutom kommer framragning av kommunalt VA till befintliga bostasområen på Sunningen att ge minskae utsläpp av övergöane ämnen. Dagvatten från taken på villor och flerbostashus på kvartersmark föreslås förses me utkastare till omkringliggane grönytor vilka i sin tur lutar mot svackiken på allmän platsmark längs områets vägar och tomternas utkanter. Detta ger båe en rening och förröjning av områets takvatten. Även agvatten från planområets asfaltsytor föreslås leas till svackiken på allmän platsmark längs vägarnas kanter och tomternas utkanter är et renas och förröjs innan et lämnar planområet. Dikena beöms behöva uppta 6% av planområets reucerae area. Dikena utformas me växtbä överst me unerliggane lager av san och makaam. n ränlening placeras i mitten av makaamlagret me bräavlopp som leer vatten irekt till ränleningen. Då områet lutar blir belastningen på ikena snabbt väligt stor neströms. För att minska risken att et blir för höga flöen i ikena kan e främst uppströms men även i viss mån neströms anläggas me små etager me öppen naturmarksyta me jämna mellanrum är vatten kan fyllas på vi regn. Dessa etager kan me förel anläggas vi skogs- och parkmark på planområet. Vi bräning av essa fylls sean vatten på neströms i iket. Dessa spris ut över planområet och kan me förel utnyttjas till estetiskt tilltalane grönytor. I planområesgränserna behöver alla agvattenlösningar leas mot uppsamlingsiken. Från essa iken sker utflöe från planområet via många minre spria utflöen genom strypta rör för att unvika översvämning och erosion neströms planområet. Längs e östra elarna i et söra avrinningsområet föreslås istället att man anlägger spriningsiken ut från planområet. Dessa iken kan även skärma av tillkommane vatten från öster. eröra vattenförekomster Norra elen av planområet avvattnas via Frölansbäcken till vattenförekomsten yfjoren. Den ekologiska statusen på yfjoren är otillfresställane och en kemiska statusen uppnår ej go. Miljökvalitetsnormerna är go ekologisk status år 0 och go kemisk ytvattenstatus 0. Miljöproblemen är övergöning och miljögifter. (0
Söra elarna avattnas via Sunningebäcken till vattenförekomsten Havstensfjoren. Havsområet är Sunningebäcken mynnar är även Natura 000 områe och naturreservat. För Havstensfjoren är en ekologiska statusen otillfresställane och en kemiska statusen go. Miljökvalitetsnormerna är go ekologisk status år 0 och go kemisk ytvattenstatus 0. Miljöproblemet är övergöning. Me föreslagna lösningar för avlopp och agvatten beöms inte statusen på e beröra vattenförekomsterna påverkas negativt. Påverkan på Natura 000 områet och naturreservatet beöms ej vara betyane någon Natura 000 prövning beöms ärme inte behövas. MARKSKAFFNHT Sunningebergen består av ett platåliknane berg av huvusakligen granit. ergen är elvis kuperae me branta slänter åt norr öster och söer. Jorlager består huvusakligen av morän men i en västra elen me inslag av lera. Marklutningarna i regel är mellan ca :6 och ca :0 lokalt i anslutning till fastmarkspartier är lutningen som mest :. Fläckvis finns minre sänkor me försumpa markyta me torv. Jorlagren i områet utgörs av fast lagra friktionsjor me liten mäktighet. Lokalt finns branta slänter är risk för bergras och blocknefall inte kan uteslutas. Jormäktigheten varierar mellan 0 till ca m men lokalt har mäktigheter på ca m påträffats. Jorlagren består av relativt fast lagra sanig silt och siltig finsan som är något grusig. Silten och finsanen är mycket tjällyftane och starkt flytbenägen. I områets västra elar finns lokalt torrskorpelera. ergarter Graniten består i huvusak av grovkornig granit och pegmatit me gångar av finkorig aplit. Som större elar och brottstycken förekommer gnejser främst meelkorniga grå till rögrå granoioritisk ortognejs samt även ytbergartsgnejs. Geotekniska förhållanen Områet består huvusakligen av berg och tunna jorlager av morän och torv. n översiktlig geoteknisk utrening har utförts av ohusgeo inom planområet och reovisas i PM och rapport Sunningebergen etaljplan 00-- som bifogas planhanlingar som bilaga. För fullstänig geoteknisk information om unersökningen t ex jorarter vattenkvot skjuvhållfasthet kompressionsmoul raonhalt infiltration mm hänvisas till utreningen. Rekommenationer vi schaktning och grunläggning anges också. Förorena mark Inom och utanför områet förekommer inga käna förorenae områen. Raon yggnaer ska enligt overkets byggregler R utformas så att raon i inomhusluft inte överstiger gällane gränsväre av joniserane strålning (nuvarane gränsväre 00 /m årsmeelväre. Översiktlig inventering har pekat ut områet som riskområe. Av utföra markraonmätningar PM ohusgeo 00-- beöms marken utgöras av lågraonmark och inga särskila byggnastekniska åtgärer erforras ur raonskyssynpunkt. Kompletterane markraonmätningar bör ock utföras i samban me markentreprena om grunläggning utförs så att kontakt erhålls me berg eller grov friktionsjor närmast berget. Om inte raonunersökning görs skall grunläggning utföras me raonsäkert utförane även tillför bergkross kan innehålla höga vären. 0(0
Geohyrologiska förhållanen Planområet Sunningebergen är beläget på krönet av Ryssberget me brant lutane bergsslänt i söer ner mot bostasområet Sunningen och i norr mot bostasområet Misterö. n vattenelare går igenom Sunningebergens planområe i riktning syväst-norost. Grunvattennivån har uppmätts i en västra elen av planområet av ohusgeo (översiktlig geoteknisk utrening Sunningebergen PM 00--. Grunvattennivån har mätts i ett öppet rör och varierar mellan ca m och ca m uner markytan. n geohyrologisk utrening är utför för att klarlägga grunvattenströmningarna i och utanför planområet i syfte att planera och imensionera omhänertaganet av agvatten. Utreningen ska ge svar på vilka åtgärer som behöver vitas för att skapa ett balanserat flöe inom planområet hur mycket vatten som kan förröjas respektive avleas samt åtgärer för att unvika skaor sättningar gliytor och översvämningsproblem i e bostasområen som ligger neanför berget. Skrerisk n översiktlig skreriskutrening har utförts av ohusgeo Sunskogen och Sunningebergen PM 00-0-06 som biläggs planhanlingarna. Utrearen beömer att skrerisk inte förekommer inom huvuelen av områet. I en västliga elen av planområet är lera förekommer föroras en kompletterane geoteknisk unersökning. n såan utrening utföres av ohusgeo i samban me en översiktliga geotekniska utreningen i PM och rapport Sunningebergen etaljplan 00-- är man konstaterae att släntstabiliteten var tillfresställane inom unersökningsområet och likaså även väster om unersökningsområet är et finns slänter me lera som lutar åt norr. Dock bör man i planområet i samban me nivåsättningen och bestämning av byggnaernas läge kontrollera lokalstabiliteten vi eventuell schaktning i branta friktionsjorsslänter. ergrasrisker n bergteknisk utrening avseene risken för ytliga ras/blocknefall planområe Sunningebergen har utförts av ergab Rapport 006-0-0. Risken för bergras och blocknefall i planområet har inventerats karterats och förslag på åtgärer angivits. ergarterna i områet består els av grovkornig granit och gnejser. Inom områet finns ett antal bergslänter är ytliga ras och/eller blocknefall kan förekomma. Dessa har karterats och reovisats på karta. Områena har elats in i tre grupper efter förekomst av lösa stenar och block samt förslag på åtgär. I rapporten reovisas vilka behov som finns av rensnings- och efterföljane bultningsarbete. I rasbranter kan någon typ av fångstanorning övervägas istället för eller som komplement till rensning och förstärkning. Karta från PM-bergteknik me partier som ska åtgäras. För mer etaljera information se ergabs Rapport 006-0-0. tt kostnasförslag över föreslagna åtgärer har tagits fram av ergab i PM-bergteknik Sunskogen & Sunningebergen kostnasuppskattning bergförstärkning 006-0-0. (0
Grunläggning Jorlagren kan inom huvuelen av områet påföras laster utan risk för långtissättningar. Större fyllningar måste stueras från fall till fall. Fyllningar på - m kan tillåtas större fyllningar ska utreas. Jorlager är flytbenägna och etta ska beaktas vi schaktning. Lösa jorlager och torv ska schaktas bort. Rekommenerat grunläggningssätt på jor är kantförstyva platta eller kryprumsgrun för berg rekomeneras platta på packa sprängsten. Planering av bebyggelsen nivåsättning m.m. bör utföras i samrå me byggherrens geotekniker. I samban me etta kan kompletterane unersökningar behöva utföras för kartering av torvens utbrening. Dagvatten och infiltration För att inte minska grunvattennivån och inte påverka omkringliggane vegetation m.m. ska infiltration utföras är så är möjligt. Det är också av vikt att föroreningar i regn samlas in lokalt och förs till mark så att irekt belastning på yfjoren unviks. Det är framförallt gator och parkeringsytor som förorenar mest. På gator ska ytor utformas me avrinning till genomsläppliga ytor och förröjning på lämpligt sätt. För etaljerat utförane hänvisas till utföra utreningar och rekommenationer. Vatten ska avleas i tomtgräns så att neanförliggane fastighet inte utsätts för onöig vattenbelastning. ventuellt ike utförs så att en utmynnar i tomthörn på grannfastighet. Parkeringsplatser ska utföras i material som möjliggör infiltration av agvatten. Som riktlinje ska liter/ m² hårjor yta kunna magasineras. Fornlämningar Områet är bergigt och har enligt storskifteskartorna från 700-talet historiskt sett utgjort utmark till bl.a. fastigheterna Källal och Misterö. Inom och i närheten av planområet finns flera fasta fornlämningar. I planområet finns stenålersplatser från tiig mesolitikum hänförliga till Hensbackakulturen för ca 0000 år sean. (RAÄ Herresta 70 och 7. n arkeologisk unersökning har utförts är man funnit artefakter i form av flintspån tältringar och härar. Länsstyrelsens har i beslut 00-- Dnr -60-006 beslutat att essa fornlämningar inte längre omfattas av kulturminneslagens bestämmelser och att marken kan använas för avse exploatering. Utanför syvästra elen av planområet finns en stensättning RAÄ Herresta :. Öster om planområet finns ett röse RAÄ Herresta : samt en stensättning Herresta :. Fornlämningarna kommer att vara kvar och skysavstån som föreslagits i Sunningebergen och Sunskogen arkeologisk utrening ohusläns museum Rapport 006:6 kommer att iakttas i stort vi förläggning av en nya bebyggelsen. Fornminnen kommer att ligga utanför etaljplan i befintlig skogsmiljö på höjer som är naturligt avgränsane se karta etaljplan. Röse RAÄ Herresta : (0
YGGLSOMRÅDN yggnaskultur och gestaltning Planområet är obebyggt. Utanför planområets syvästra el vi arrskogsvägen finns planlag bebyggelse från 60-talet. Områet bygges ursprungligen som ett fritishusområe me små byggrätter i en våning men har me tien alltmer omvanlats till permanentboene. Insprängt i en älre bebyggelsen finns fastigheter me stora byggrätter är en gamla byggnasplanen ersatts av nya etaljplaner me större byggrätt. Inom en framti kommer fastigheterna att anslutas till kommunalt vatten- och avloppsnät och en översyn av byggnasplanen i syfte att höja byggrätterna kan bli aktuell. n bostasfastighet ligger intill planområets västra el längs Sunningevägen. n ny etaljplan kan inte me planbestämmelser etaljstyra materialval och energisystem men en hinrar inte goa lösningar och en klimatsmart stasel. ostäer Planen föreslår nya kvarter me sammanlagt ca 0 villatomter och byggrätter för enbostashus i grupp ca hus. Små flerbostashus rahus mm som kan ge ytterligare ca 0 nya bostäer och om byggrätt för tre punkthus använs kan et ge ytterligare ca 0 lägenheter varera. Våningsantalet är inte styr i etaljplanen men nockhöj ska mege två hela våningsplan inklusive suterrängvåning för merparten av bebyggelsen. Den varierae terrängen gör byggrätten mer försägbar me högsta nockhöj i stället för byggnashöj. yggrätt för förskola me minst 6 avelningar kommer att finnas. Illustration över områet observera att illustration härstammar från tiigare förslag och att en skiljer sig från plankartan t.ex har vissa tomter flyttats för att tillskapa agvattenlösnignar m.m et är plankartan som reovisar korrekt förslag för genomförane. (0
Vy från väster observera att illustration skiljer sig från plankarta. Planens utformning: Höjryggen och slänter inom områet sparas till gröna stråk mellan kvarteren. Möjliga utsiktslägen kommer att finnas i vissa fall. Släpp mellan byggrätter lämnas för informella stigar och lekområen för barn. Längs uppsamlingsgatan som i ess västliga el ligger norr om höjryggen ser besökaren först antigen förskolan eller punkthusen i områet. Om essa inte förverkligas når besökaren först områets torg/staselspark som också är en anornae småbarnslekplatsen i Sunningebergen. Stasrahus ramar in enna el vars syfte är att ge områet karaktär av trägårssta. Denna el utgör också visuell entré till bostasområet. I anslutning till torget finns en byggrätt för föreningslokal eller ylikt som kan vara gemensamhetsanläggning för en eller flera föreningar i områet byggrätten kan använas även som kontorslokaler. Avsikten me placeringen är att en inte ska lämna en lucka i bebyggelsen om byggrätten inte nyttjas me en gång. Uppsamlingsgatan fortsätter efter torget söer om höjryggen och längs vägen finns byggrätter för rahus och små flerbostashus. Vy från norr observera att illustration skiljer sig från plankarta. Kvarter nås från uppsamlingsgatan via lokalgator me större tomter norr om höjryggen och minre tomter söer om höjryggen. Avsikten är att nyttja områet för så många byggrätter som möjligt utan att ge avkall på områets naturvären och möjliggöra goa solljusförhållanen. Söer om höjryggen finns ett kvarter me plats för enbostashus i grupp på en platå som kan ge utmärkta utsiktslägen. I områets mitt finns en naturligt plan yta som reserveras för bollplan. (0
Vy från söer observera att illustration skiljer sig från plankarta. Arbetsplatser övrig bebyggelse Inom och i angränsning till planområet finns et iag inga arbetsplatser. Planen möjliggör att i stasrahusen kring torget kan beriva verksamheter i bottenplan och bosta i e anra planen. xempel på såan verksamhet kan vara småföretag me - anställa i kontor hantverk service och begränsa försäljning. Offentlig service I och utanför områet kan finnas behov av ytterligare en förskola. Detaljplanen reserverar mark närmast Sunningevägen för en byggrätt för förskola. ehovet av en ny förskola kan bero på utbyggnastakten i närområet inom områe betecknat ostäer avsett för flerbostashus kan även LSS-boene anornas. ara några 00 meter från planområet vi korsningen Sunningevägen/ Unavägen finns Sunningevägens friståene förskola. Ytterligare fyra förskolor finns inom ett avstån på minre än km. Grunskolor finns i Norgåren t.o.m. årskurs och i Herresta t.o.m. årskurs 6 även nya Källalsskolan F-6 samt särskola håller på att uppföras. Kommersiell service Planområet ligger bilvägen ca km från Uevalla centrum och ca km från Torp köpcentrum. I båe centrum och på Torp köpcentrum finns ett stort utbu av kommersiell service och agligvaruhanel samt apotek. I Källal som ligger cirka km från planområet finns också ett visst utbu av kommersiell service. (0
Tillgänglighet Förutsättningar: Planområet består i huvusak av en skogbevuxen långsträckt bergsrygg me omväxlane flacka platåer blanat me berghällar och minre sänkor. ergsryggen går i sträckning syvästlig-norostlig riktning. erget sluttar brant mot söer mean planområet har en mer långsluttane lutning mot norr och väster. Nivåerna i planområet ligger mellan + till +00 m över havet. Me tanke på att områet är relativt kuperat kan rörligheten i omgivningen vara svår för människor me funktionsnesättning. Dock skall anlag utemiljö och GC-vägar klara minimikraven för tillgänglighet. Planförslaget: Nivåskillnaerna inom en enskila tomten kan inom vissa områen bli betyane. Samtliga fastigheter kan ock nås me bil och bilparkering kan ske i anslutning till bostashus. Det är av stor vikt att et som byggs i ag uppfyller e krav på tillgänglighet som finns i plan- och bygglagen och bevakas vi bygglovsgivning. Gator och GC-väg i anslutning till uppsamlingsgatan till bussficka vi Sunningevägen ska vara tillgängliga. Lokalgator ansluter uppsamlingsgatan me blantrafik. Gatusträckningar ska klara en lutning på högst %. Solbelysning Planområets högsta punkter är belägna på höjryggen i syvästlig-norostlig riktning vilket ger olika förutsättningar för solbelysning förmiagar och kvällsti beroene på var i områet bebyggelsen är förlag. Solljus ska kunna nå något utrymme för aglig samvaro i bostaen enligt overkets regler. Områet uppfyller etta krav även norr om bergsryggen är hus har begränsat solljusinfall veckorna före och efter mivinter. Alla fasaer kan teoretiskt få irekt solljus även vi mivinter. Norra elen av områet sett från söer vi höstagjämning klockan 0.00. Norr om bergsryggen planeras glesare bebyggelse och på så vis skapas goa möjligheter till soliga lägen. Vi vår- och höstagjämning vanligen / respektive / är hela planområet solbelyst från ca -7. Vi analys konstateras att solen å överstiger horisonten me graer. Vi sommarsolstånet /6 är hela områet solbelyst mellan ca 7-0. Solstuien är gjor på plankontoret me igital D-moell som unerlag. 6(0
FRIYTOR Det är enbart västra elen av Sunningebergen som föreslås bli ianspråktaget för exploatering. Den föreslagna bebyggelsens placering gör att ett stort fritt områe för promenaer och lek etc. kvarstår i norost. Den syöstra bergselen är otillgänglig i stora elar men en stig finns från Frölan till Hermansbukten vilket gör att et går att vanra runt berget. Lek och rekreation Lekplats är föreslagen på park/torg beläget centralt i planområet. I övrigt omges bostaskvarteren av naturmark som ger stora möjligheter för lek och rekreation. ollplan kan anläggas på naturligt flack mark i områe väster om platån också et centralt i områet me skyane slänt mot öster. Naturmiljö I planområet finns många ytor me allmän plats NATUR me bevara naturmark vilket även kan använas för fri lek rekreation och stigar som inte anläggs utan förblir naturlig mark många goa möjligheter till lek och rörelse finns me möjlighet att röra sig mellan tomter också inom kvarteren. Illustrationer observera att illustration skiljer sig från plankarta. 7(0
GATOR OCH TRAFIK Vägar/gator och biltrafik Trafiken till områet matas me en ny tillfartsväg från korsningen Sunningevägen och arrskogsvägen. Sunningebackens krön sänks vilket betyligt förbättrar siktförhållanena och minskar olycksrisken. Korsningen inklusive nya busshållplatsen är förprojektera och kommer att etaljstueras i ett senare skee. Trafiksäkerhetsåtgärer anses uppfylla i neanståene förslag till utformning av gatutyper. Huvugata och tillfart till områet är en uppsamlingsgata utan enskila utfarter och beräknas att vara anpassa för 0-0 km/h hastighet. Denna angörs i sin tur av minre lokalgator som leer in till bostaskvarteren. Det planeras för en separat GC-väg me avskiljane remsa utme uppsamlingsgatan fram till torget. Vi torget föreslås en annan utformning eller markbeläggning för att knyta ihop torgrummet och också begränsa hastigheterna. fter torget fortsätter GC-vägen på en söra sian och ligger tillsammans me uppsamlingsgatan utan skiljeremsa. Uppsamlingsgatan slutar i östra elen av planområet me en trevägskorsning. Lokalgata är bostasgata och beräknas vara anpassa för hastighet 0 km/h. Gatorna har blana trafik och utförs inte me separata gångbanor. nstaka gästparkering ryms på gatan å fastigheterna själva ska klara sin parkering. Planområet är kuperat. Föreslagen ny bostasgata ska som mest ha en lutning på %. Några skaftvägar kommer att ansluta till lokalgator. Skaftvägar planeras som tomtmark och saknar vänplatser eftersom e inte ska trafikeras av anra än fastighetsägarna. Uppsamlingsgata: Lokalgata: Skaftväg: 6 m rymligheten i vägrummet gör att gatan inte behöver vara breare skiljeremsa m GC-väg m. 6 m inga separata gångbanor i vissa fall m m egen tomtmark enskilt ägane Gator +höjsätts för att klara max lutningar i gatusystemet. Principtvärsnitt för gator finns framtagna som unerlag för projektering. Trafikmängen på Sunningevägen före utbyggna har genom beräkning konstaterats vara ca 00 foron/ygn. Fler rörelser beräknas sommarti. Tillkommane trafikmäng me full utbyggna beräknas innebära ytterligare ca 00 foron/ ygn beräkna me stycken rörelser/bosta på 00 bostäer. Go kollektivtrafikförbinelse och bra cykelväger kan minska biltrafiken. n avlastningsväg planeras mellan Unavägen och Frölansvägen enna avser avlasta korsningen Unavägen/Rv genom att förela om trafik till Frölansronellen-Kärranäsvägen. Trafikkanter kan välja respektive väg berorene på om e ska färas åt öst (Centrum eller väst (Torp 6. Gång - cykel- och mopetrafik Planen föreslår att en ny gång- och cykelväg kopplas till en befintliga me en ny ragning genom et aktuella planområet och i fortsatt östlig riktning mot Frölans inustriområe och Uevalla centrum. Denna väg mot öster gynnar gång- och cykeltrafikanter mot skola och service. Gc-vägen beräknas bli rygt 000 m varav hälften blir nyanlag och en anra är befintlig skogsväg/gata och mynnar ut vi Unavägen vi Dyrstens inustriområe. Gång- och cykelvägen utme Sunningevägen skall även förbättras i anslutning till en nya bussfickan. (0
Förslag på ny sträckning av gång- och cykelväg. Kollektivtrafik Kollektivtrafik finns tillgänglig och en busshållplats ska byggas på Sunningevägen i anslutning till planområets västra el. Via stasbusslinje 6 kan man enkelt nå Torp köpcentrum Källal Stashuset järnvägsstationen och Kampenhof resecentrum i Uevalla centrum. Uner skolterminsti går bussen me halvtimmestrafik uner varags morgnar och eftermiags- och tiiga kvällsturer. Sommarti går bussen me timmestrafik uner varagar. usstrafik finns även att tillgå uner löragar och sönagar men å me färre avgångar. Uner sommarti trafikerar busslinjen även Una baplats me några turer per ag. Via Torp köpcentrum eller Kampenhof resecentrum kan man me mycket go turtäthet åka kollektivt me regionbussar till Göteborg Lysekil Orust Stenungsun m.fl orter. Uner säsongen maj-augusti stannar Skärgårsbåten M/S Sunningen vi bryggan i Sunningen söer om planområet. Me skärgårsbåten kan man resa in till Uevalla via Linesnäs och Gustavsberg eller längre ut i fjoren till Ammenäs. Antal avgångar varierar uner lågrespektive högsäsong. Parkering varumottagning utfarter Varje villatomt ska enligt en kommunala parkeringsnormen för Uevalla kommun (UaFs/ KF -- ha två bilplatser varvi även garage och carport räknas. nligt plankartan skall parkeringsplatser anornas på egen tomtmark. Utrymme ska lämnas så att en bil kan stå parkera framför garage. Parkeringsplatser bör utföras i material som möjliggör viss infiltration av agvatten. nstaka besöksparkering kan ske utme gata. Parkering till grupphusbebyggelse beräknas me samma antal som bostäer för enbostashus. Vi flerbostashus rahus mm me gemensam parkering och ska reovisas minst 7 stycken parkeringsplatser per lägenhet inklusive garage/carport varav 0 platser utgör gästparkering. (0
STÖRNIGNAR uller I regeringens proposition 6/7: anges att följane riktvären normalt inte bör överstigas vi nyplanering av bostäer: 0 A ekvivalentnivå inomhus A maximalbullernivå inomhus natteti A ekvivalentnivå utomhus vi fasa 70 A maximalbullernivå på uteplats i anslutning till bosta Utöver etta finns även krav på ekvivalent ljutrycksnivå på uteplats för att klara högst A stanaren tillåter att en maximala ljutrycksnivån överskris högst gånger på en timme uner ag och kväll på uteplats och gånger per natt inomhus. ullerutrening n beräkning av bullernivåerna i Uevalla utföres 007-0-6 av ÅF Ingemanssons. Den visar att planområets norvästra el har en ekvivalent bullernivå på mellan -60. Vilket visar att et finns risk för att riktlinjerna för bostäers högsta ekvivalenta bullernivå utomhus vi fasa överskris. Orsaken till att planområet är påverkat av buller är 6 ragning strax väster om planområet. För att säkerställa hur bullervärena ser ut inom planområet har en kompletterane trafikbullerutrening utförts av Souncon 0-0- reviera 0-0-6. Utreningen visar på att en ekvivalenta ljunivån från vägtrafiken inom större elen av planområet är låg före utbyggnaen. Några bostastomter i norväst har ock även före utbyggnaen ekvivalenta ljunivåer elvis över A. Det framgår att en ekvivalenta ljunivån i områet ökar något me anleningen av trafikökningen som planområet genererar men et är en förhållanevis liten ökning av yta som får ekvivalenta ljunivåer över A. I samma bilagor framgår att ett antal befintliga bostäer längs Sunningevägen även före utbyggna av planområet har ygnsekvivalenta ljunivåer över A. Den ekvivalenta ljunivån ökar me - A me anlening av en utökae trafiken på Sunningevägen men antal befintliga bostäer me ljunivåer över A ökar inte. eräkna ekvivalent ljunivå inom planområet efter planera utbyggna (Souncon 0-0-6. De maximala ljunivåerna inom planområet kan komma att överstiga 70 A inom elar av bostastomterna närmast uppsamlingsgatan. För essa bostastomter bör uteplatser placeras på såant avstån från gatan att en maximala ljunivån inte överskrier 70 A alternativt utförs uteplatser me lokal bullerskys-skärm. Det framgår att ett antal befintliga bostäer längs Sunningevägen även före utbyggna av planområet har maximala ljunivåer över 70 A. Den maximala ljunivån ökar något me anlening av en utökae trafiken på Sunningevägen. Antal befintliga bostäer me maximala ljunivåer över 70 A ökar ock inte. 0(0
eräkna maximal ljunivå inom planområet efter planera utbyggna (Souncon 0-0-6. Sean reovisa utrening gjores har nya bestämmelser kring buller utfärats Förorning (0:6 om trafikbuller vi bostasbyggnaer enna tillåter generellt att högre nivåer buller kan accepteras vi nybyggnation enligt nean. 60 A ekvivalent ljunivå vi en bostasbyggnas fasa och 0 A ekvivalent ljunivå samt 70 A maximal ljunivå vi en uteplats om en såan ska anornas i anslutning till byggnaen. ullerskysskärmar För e befintliga bostäerna har effekten av bullerskysskärmar stuerats i bullerutrening (bilaga 6 Souncon 0-0-6 för e bostäer som har ekvivalenta ljunivåer över A. Höj och läge på skärmarna syftar till att ljunivån inte skall öka me anlening av en ökae trafikmängen vi bostäerna. Påverkan Frölans inustriområe Ca 00 meter öster om planområets gräns ligger Frölans inustriområe. Skogskläa berg skiljer e båa områena åt. Uevalla kommun äger all obebygg mark i et planlaga inustriområet. Iag pågår täktverksamhet på en östra sian av Frölansvägen mean en västra sian i agsläget använs för inustrimark och kolonilotter. Här planeras en utökning av befintligt inustriområe samt en avlastningsväg vilken kommer avlasta trafikflöet från nuvarane och tillkommane trafik. Detaljplanen för Frölan tillåter tillfälligt täkt. fter täktens upphörane ska markanvänning i områet efter iorningställane övergå till hamn- och inustriverksamhet och naturområe. Planen har en flexibel byggrätt å et är osäkert vilken sorts verksamhet som kan etablera sig i områet. (0
TKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Planområet kommer att anslutas till kommunalt VA. I närområet et befintliga Sunninebacken kommer utbyggna av et kommunala VA-nätet ske inom e närmaste åren. Uppvärmning Kommunens energiplan 00 anger att Uevalla kommun bör arbeta i sin planering för områesvisa vattenburna värmesystem är värmetätheten är tillräckligt stor framför iniviuella lösningar. Kommunen förespråkar alltså vattenburen uppvärmning för att förenkla för framtia anslutning till fjärrvärme. Fjärrvärme är ock inte planerat för etta områe. Planförslaget möjliggör me planbestämmelse att teknisk anläggning kan byggas på kvarter för förskola. Planförslagets form har en bebyggelseförtätning vi torget så en samla värmelösning kan utföras i enna el. Panncentral kan sammanbyggas me förskola eller ligga solitärt. Skysavstån till bostäer mm är beroene på storlek på panna bränsletyp reningsfunktion och höj på skorsten. Anläggning som prövas kommer sannolikt unerstiga 00 kw och sålees uner storlek för anmälningsplikt. overkets byggregler styr. lförsörjning n förstärkning av elnätet samt nya transformatorstationer kommer att behövas för planområet. Möjlig placering till exempel vi förskolan se ovan. Avfall Förutsättningar: I kommunen sker källsortering av avfall och kommunen ansvarar för sophämtningen. Närmaste återvinningsstation för förpackningsinsamling finns i ag vi Lingatans parkering i Källal (ca km från planområet och för grovsopor på Havskurentippen i norra elen av Uevalla tätort. Planförslaget: Hämtning av hushållssopor förutsätts ske vi tomtgräns för enbostashus. För flerbostashus rahus och grupphusbebyggelse kan gemensam byggna för sopsortering bli aktuell. (0
ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomföraneti Detaljplanens genomföraneti är år från etaljplanen vinner laga kraft. Huvumannaskap Områet omfattas av kommunalt huvumannaskapet för allmän plats. Kommunen svarar för bygganet av vägar besöksparkeringar gång- och cykelvägar lekplats/park samt föränringar inom grönytor. Lekplats och bollplan iorningställs av kommunen till en grunstanar me kommunen som förvaltare. KONSKVNSR AV PLANNS GNOMFÖRAND Konsekvenser i förhållane till miljömålen Av riksagens beslutae 6 miljömål har Uevalla kommun pekat ut 6 miljömål som har särskilt beaktas i kommunens planeringsprojekt och essa reovisas nean. tableringen påverkar inte riksintresse enligt :e kap miljöbalken och överskrier inte någon miljökvalitetsnorm enligt :e kap miljöbalken. Hushållningsbestämmelserna i :e kap miljöbalken utgör heller inget hiner för utveckling av befintlig tätort. Sammanfattningsvis görs beömningen att ett genomförane enligt etaljplanen inte meför någon betyane påverkan på miljön se också behovsbeömning sia. egränsa klimatpåverkan (- Öka biltrafik kan befaras som me agens teknik ger ökae utsläpp. Positiva möjligheter till kollektivtrafik och utbyggna av gång- och cykelvägar. Möjligheter till gemensam energiförsörjning och lågenergibygganer. 7 Ingen övergöning (+ Visst ökat utsläpp till luft men utbyggna av VA-nätet gör att befintlig bebyggelse i Sunningebacken minskar utsläpp av kväve och fosfor till yfjoren. Levane sjöar och vattenrag (+/- Ingen påverkan. Grunvatten av go kvalitet (+ Kommunalt vatten ansluts till områet. Geohyrologisk utrening ska följas så att grunvattenbalans behålls i områet. Regnvatten från hårgjora ytor förröjs och omhänertas lokalt på tomtmark och rening/ förröjning av agvatten från vägområen les till agvattenamm. 0 Hav i balans (+ Minskat utsläpp av avloppsvatten genom kommane anslutning till kommunalt VA-nät för befintlig bebyggelse i Sunningebacken ger förbättringar. Go bebygg miljö (+ Det är bättre och mer sparsam energianvänning i nya bostäer möjlighet fjärrvärmeanläggning och solenergilösningar kan lea till bättre energihushållning. Raonsäkring ska utföras vi nybyggna. Skogsmark tas i anspråk ock bevaras och utökas grönzonen kring planområet å en norra slänten nu också tas me i en kommane nya förjupa översiktsplanen för staen Uevalla. ebyggelsen stärker cykelvägnätet och ökar unerlaget för busstarfiken. uller kan öka något ock kommer inte några fler hus än iag att överskria gällane riktvären enligt utför bullerutrening. Fornlämningar beaktas i planeringen och får skysavstån till bebyggelse. (0
Lanskapsbil och exploateringsgra Då områet upplevs opåverkat från Uevalla centrum (öster me liten påverkan på siluetten har områet låg visuell tålighet mot nya inslag från et hållet. Genom att behålla grönzoner och höjryggen kommer lanskapets siluett inte att påverkas märkbart. ebyggelse uppe på platån kommer att få liten eller positiv påverkan på lanskapets karaktär i övrigt. Anslaget är en anpassning till områets naturvären me en markering av höjryggen som sträcker sig iagonalt syvästlig till norostlig riktning. Mycket av bebyggelsen i övrigt ligger på platåer eller i sänkor mellan höjer. Grupperingen av bebyggelsen utgår från att göra så små ingrepp i lanskapet som möjligt och på så vis skapa tillgänglig utemiljö och byggrätter. Den föreslagna bebyggelsens utformning och gatusystem är terränganpassa i etaljplanen. ebyggelsen är tillgänglig från gata me max lutning %. Planen meger -våningshus i merparten av områet. Förslag me tre punkthus i norvästsluttning kan vara ett tillskott sett från motorvägen 6 (från norr och en markering av områet. Taklanskapet kommer att synas från motorvägen. Från yfjoren beöms bebyggelsen få liten inverkan på intrycket av bergslanskap. xploateringsgraen för planområet totalt ligger på cirka bostäer/hektar vilket är ett mått på täthet för ett villaområe. För rahusen runt torget är et ca 0 bostäer/hektar. eräknat exploateringstal är e = 0 bruttoarea/ha för hela etaljplanen. xploateringstalet för rahus vi torget är ca e = 0 bruttoarea/ha. Som helhet är områet glest planerat me hänsyn till att stora grönområen finns båe i och utanför etaljplanen. Grönytan längs etaljplanens höjrygg är ca hektar. Väg och trafikfrågor Planprogrammet visae stycken alternativa tillfartsvägar till områet. Av etta har kommunen valt att utrea et alternativet som ansluter via Sunningevägen me en förbättra korsning vi arrskogsvägen och gå upp me uppsamlingsgata norr om höjryggen. Förbättringar föreslås me att plana ut krönet något så att bättre sikt erhålls. Anra alternativ i programmet har varit sämre ur vägragningsoch kostnassynpunkt. Sunningevägen upplevs brant och är ca % lutning från norr vilket är ovanligt för en större väg. Lutningen är inte ovanlig i Uevalla och beöms inte vara ett hiner för trafik vinterti. Sunningevägen har också separat gång- och cykelbana. Den nya uppsamlingsgatan planeras också me separat gång- och cykelbana och max lutning %. I planarbetet föreslås ny gång- och cykelväg österut mot Herresta och Frölan. Den tänka infarten till områet Sunnignevägen/arrskogsvägen avses omvanlas för att tillskapa en trafiksäkrare lösning Gc-vägen utvecklas vägen får bussficka och infart till exploateringsområet möjliggörs. Planera Infart från Sunningevägen/arrskogsvägen me bussficka och gång- och cykelväg. (0
Natur friluftsliv och kulturmiljö Den nuvarane skogsmarken i områet kommer att ersättas av bebyggelseområen me inslag av stora grönytor. Allmänheten kan röra sig fritt inom områet på allmän plats. Tiigare promenavägar finns elvis kvar och nya bilas inom planområet. Passager möjliggörs mellan grönområen som länkas till varanra och bilar sammanhängane stråk. Naturinventering i områet har utförts i samban me förjupa översiktsplan och konstaterat behovet att östra elen av Sunningebergen är fortsatt ett grönzonsområe och att norra skogsslänten tillkommer som ny grönzon. Fornlämningar strax utanför planområet blir mer lättillgängliga efter genomföranet av planen. Planens utformning innebär att et båe blir ett i bre och höj mellan bebyggelsen och fornlämningarna vilket fungerar som skysavstån. Skyltning av fornminnen kan förtyliga eras historiska betyelse och skapa ett intresse för platsens kulturhistoria. Tillgänglighet Områet planeras så att alla vägar och gator skall uppfylla minimikraven för tillgänglighet. Allmän plats torg och lekplats utförs tillgängliga. Naturmark me stigar i e fall e planeras me hårgjor yta bör utföras me tanke på tillgänglighet. Nya byggnaer planeras för tillgänglighet enligt overkets byggregler. Omgivningspåverkan och påverkan från omgivningen Påverkan på Frölans inustriområe i öster ca 00 m som närmast har ingen eller liten påverkan på områet och tvärtom. 6 motorväg ger ett vägbrus i en västligaste elen av områet. Föreslagna nya byggrätter för bostäer ligger inom zon för gokäna gränsvären utomhus. Den maximala ljunivån längs Sunningevägen ökar något me anlening av en utökae trafiken. Antalet befintliga bostäer me maximala ljunivåer över 70 A ökar ock inte. Genomföranefrågor Planerae åtgärer för utbyggna föranleer kostnaer i samban me exploatering och essa beskrivs i hanlingar som kompletterar varanra. uget för utbyggna av Sunningebergen kommer att sammanställas uner planarbetets gång intäkterna ska balanera utgifterna. (0
Ansvarsförelning mellan aktörer Kommunen - Iorningställer gator park/lekplats gång- och cykelvägar mm inom allmän plats samt säkring lösa stenblock och sky mot bergras mm - VA-utbyggna samornar kabelförläggning el- tele mm - Återställer naturmark efter leningsragningar - Dagvattenhantering för gator inkl förvaltning. - Ansöker om fastighetsbilning enligt etaljplanen till Lantmäterimynigheten. - Ansöker om leningsrätt och gemensamhetsanläggningar - Upprättar markanvisningsavtal eller markanvisningstävlingar så att lågenergisatsningar och ekologiska lösningar premieras. - Upprättar skötselplan för grönområen och park - Utför bullerskysskärmar längs Sunningevägen xploatör för flerbostashus/rahus/gruppbebyggelse - Ansöker om bygglov för grupphusbebyggelse och ska reovisa minst 7 st parkeringsplatser per bosta inklusive garage/carport varav 0 platser utgör gästparkering. - Iorningställer agvattenhantering på kvartersmark - VA-utbyggna inom kvartersmark - Iorningställer gatubyggna och lekplatser på kvartersmark - ilar samfällighetsförening för gemensamhetsanläggningar för t ex behov av parkeringsplatser. - Ansöker och bekostar avstyckningar vi uppelning av fastigheter inom kvarter och ansöker leningsrätt om köpehanling är upprätta - Ansvar för eventuell skaa på allmän plats - Reovisar efter byggnation uppfyllane av avtal angåene energianvänning raonunersökning mm. Tomtköpare - Söker bygglov för enbostashus och ska reovisa minst st parkeringsplatser/ bosta inklusive garage/carport - Iorningställer agvattenhantering på egna fastigheten - VA-anslutning till tomtgräns inklusive el- och teleanslutningar - Ansvar för eventuell skaa på allmän plats - Reovisar uppfyllane av avtal angåene energianvänning raonunersökning mm. Avtal Då kommunen äger all mark inom planområet behövs et inga avtal för att genomföra etaljplanen för utbyggna av vägar och VA eller för avstyckningar av bostasfastigheterna för styckebygga villor. För e kvarter för samla exploatering kommer et att tecknas avtal me respektive exploatör. Markanvisningsavtal upprättas me exploatör för kvarter eller el av kvarter enligt etaljplanen utsea elar som ska byggas för gruppbebyggelse eller flerbostashus. Fjärrvärme eller lågenergialternativ ska avtalas. Vägnamn Namnbereningen ger förslag på vägnamn. Sean ska beslut tas i Samhällsbyggnasnämnen kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Lantmäterimynigheten sätter sean aressnummer till respektive fastighet. 6(0
TKNISKA FRÅGOR Förskola Kvarter för förskola reserveras i etaljplanen. Tekniska anläggningar möjliggörs i kvarteret. Vägbullernivåer ska beaktas i kvarterets västra el enligt planbeskrivningen. Vägar mm Kommunen anlägger uppsamlingsgata lokalgata samt gång- och cykelvägar me kommunal stanar v s me bl a belysning och belag körbana. Lokalgator utformas me asfaltera körbana och i vissa fall me markera gångbana. Iorningställanet av vägar mm ingår i tomtpriset för e nya tomterna. Parkering Parkering ska ske inom en egna fastigheten. Fastigheter runt torget som inte kan klara parkering inom egen fastighet ska orna parkering i gemensamhetsanläggning. Gästparkering sker på gatumark- lokalgata för villakvarter ock inte för flerfamiljshus som ska orna parkering inom egen fastighet. Allmän plats i övrigt Park anläggs (alt naturmark på torgyta och el av uppsamlingsgatan. På torgyta föreslås anlag lekplats för småbarn och sittytor. Grönytorna inom planområet iorningställs i e områen är anpassning till e geotekniska förhållanena måste ske och är VA-ragningar måste återställa mark samt är gångstigar och lekplats och bollplan ska anläggas. Marken ska iorningställas så att en liknar naturmark och långsiktigt kan skötas som såan. Skötselplan bör upprättas för grönområena. Gatornas sioområen utanför iken och slänter ska betraktas som allmän plats natur. Säkring av rasbranter räcke och stängsel Särskil utrening om säkring av rasbranter och lösa stenblock ska följas. Vi exploateringen sätter kommunens entreprenör upp räcke ovanför branter inom allmän plats. Tomtköparna får på egen bekostna anorna stängsel. Stängsel i tomtgräns får inte överstiga m höj i annat fall krävs bygglov. Vatten och avlopp Kommunen genom Västvatten/Uevalla vatten bygger unerhåller och sköter riften på vatten- och avloppsnät utanför tomtgräns. Om kommunal lening passerar över kvartersmark söker kommunen leningsrätt. Områet avses utgöras av verksamhetsområe. ranposter anornas inom allmän plats gata enligt räningstjänstens anvisningar. Vi bilane av gemensamhetsanläggningar får essa ansvara för agvattenanorning inom kvartersmark och eventuellt vara abonnent på kommunens agvatten. Se även kommunens VA-taxa. Dagvatten som kommer från naturmark in på en enskila fastigheten och ska omhänertas av fastighetsägaren. På vissa ställen kan kommunen anlägga avskärane iken. l- och teleleningar Leningsnät för elkraft och tele byggs ut i planområet och förläggs i leningsstråk. Utbyggna följer eventuell etappinelning. 7(0
Fjärrvärme Fjärrvärme har inte planerats i etta områe. tt lokalt nät me fjärrvärme är tänkbart för hela eller elar av områet i första han för flerbostashus och grupphusbebygga elar. Mark reserveras kvarter för förskola för änamålet. Önskemål om ragning av fjärrvärme me leningsrätt bör klarläggas före byggstart av etapp. Läggning av rör kan göras i uppsamlingsgata alternativt längs VA-ragning. Dimensionering av anläggning kan påverka omgivningen så här finns begränsningar för va som är möjligt. Anmälan ska göras till kommunens miljökontor vi planering av panncentral. Sopkärl och brevlåor Vissa av fastigheterna i synnerhet fastigheter vi rahus/grupphus och skaftvägar måste troligen placera sina sopkärl och brevlåor ute vi lokalgatan vilket köparna måste vara mevetna om. Kommunens anvisningar ska följas för placering och utförane. FASTIGHTSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsinelningsbestämmelser Fastighetsinelningsbestämmelser beöms inte behöva upprättas för etta planområe. Fastighetsbilning Fastighetsbilning ska ske efter ansökan till kommunala lantmäteriet. All kvartersmark styckas av till nya fastigheter antingen som exploateringsfastighet eller var för sig som lämplig fastighet för sitt änamål. Den allmänna platsmarken regleras till en kommunal fastighet. För tekniska anläggningar bilas vi behov fastigheter eller leningsrätt om essa söks av leningshavare men et är inget krav att så sker. De kommunala VA-leningarna föreslås så långt möjligt ligga inom allmän plats är kommunen avser att behålla äganerätten. Planen i sig hinrar inte att allmänna leningar ras över kvartersmark om et finns u-områe. Privata leningar säkras å me servitut eller leningsrätt för att inte förhinra utnyttjane av byggrätt. Teknisk anläggning (exempelvis panncentral kan vi behov avstyckas inom kvarter för förskola. Placering i kvarterets västra el alternativt sammanbyggs me förskolebyggna eller ylik. Norr om torget finns byggrätt för föreningslokal som också kan använas för kontorsänamål (g-beteckning i etaljplan. Denna byggna kan i första han utgöra gemensamhetsanläggning till intilliggane kvarter me punkthus och/eller rahus/ flerbostashus. Intill enna byggrätt finns st områen för gemensamhetsanläggning vars syfte är att kunna bebyggas me parkering/ garage och sop-/ återvinningshus för att komplettera vi behov av parkering på tomtmark för rahusen runt torget. (0
Dessa g-områen är inte tvingae att bilas om möjlighet finns att lösa behoven inom egna kvarter. För enskila tomter för enbostasfastigheter ska minsta fastighetsstorlek vara 600 m². Nya fastighetsgränser inom kvartersmarken illustreras alternativt utgör egenskapsgräns i etaljplanen och essa skall följas i största möjliga mån. För fastigheter som bilas vi markanvisning i flerbostashus rahus mm friliggane småhus i samla exploatering ska essa fastighetsbilas på lämpligt sätt enligt fastighetsbilningslagen. Vi fastighetsbilning vi samla exploatering ska följane frågor utreas: - storlek och antal lägenheter - eventuell framtia uppelning av fastighet principer för avstyckning - bilane av samfällighetsförening för gemensamhetsanläggning - gemensamma vägar gångvägar garage eller parkeringsplatser. - gemensam röranläggning för vatten och avlopp agvattenmagasin och ylikt samt el- tv- teletekniska- och brebansanläggningar - gemensam värmeanläggning - bilane av leningsrätter för VA och värme för rahuskvarter i allmänhet kan essa också avstyckas till olika köpare men avtal bör upprättas så att byggnation inte skapar luckor i kvarteren (främst rahuskvarteren runt torget. Gemensamhetsanläggnignar och servitut efintlig samfällighet Herresta S: samt servitut för skogskörslor i områet får et i först han upprättas avtal om att reglera områet till kommunen respektive upphäva servitut i samban me fastighetsreglering. Inom kvarter/fastigheter för samla exploatering kan mark och vägar förvaltas antingen av en hyresvär eller en bostasrättsförening. Om et avstyckas flera fastigheter får et bilas en gemensamhetsanläggning för mark och anläggningar som förvaltas av en samfällighetsförening. Gemensamhetsanläggning för kvarter runt torget får bilas. Anläggning kan avse angöringsväg gångvägar garage återvinningshus leningar mm inom kvartersmark. Vi upprättane av exploateringsavtal kan frågan om behovet av gemensamhetsanläggningar regleras. Servitut får inte bilas på allmän platsmark för utrymme för grunläggning av stömurar och ylikt. Officialservitut inom allmän platsmark är planstriigt oavsett va et än är för änamål. n avvikelse mot planen får göras i förrättning. (0
UPPFÖLJNING MD ANDRA SLUT OCH ÅTGÄRDR När etaljplanen har vunnit laga kraft kommer kommunen att ansöka om fastighetsbilning. ostasfastigheterna ska i första han säljas genom kommunens tomtkö. Anvisningarna i en geotekniska utreningen måste följas noga vi kommunens projektering och byggane av gator och VA-leningar samt av fastighetsköparen vi bygganet och eventuella framtia föränringar av fastigheten. För enstaka fastigheter kan köparen behöva utföra kompletterane geoteknisk utrening speciellt för fastigheter i souterränglägen i områets ytterkanter. Vi bygglovgivning kommer kommunen att noga bevaka höjsättningen av fastighetsmarken i synnerhet va gäller slänter nära gränsen mot grannfastigheter. Murar och branta slänter nära fastighetsgräns kommer i regel inte att gotas se planbeskrivningen och planbestämmelser. Kompletterane markraonunersökning ska utföras vi grunläggning mot berg och måste följas noga vi projektering och bygganet av respektive hus. Senast i samban me tekniska samrået avgörs om särskila åtgärer mot markraon ska utföras. Preliminär tiplan Målsättningen är att neanståene tier ska gälla för planarbetet och planens genomförane: eslut om Samrå i Samhällsbyggnasbyggnasnämnen eslut om granskning i Samhällsbyggnasbyggnasnämnen Antagane i Samhällsbyggnasnämnen Laga kraft tiigast november 0 juni 0 januari 00 februari 00 Tiplanen förutsätter att antaganebeslutet inte överklagas. 0(0
MDVRKAND TJÄNSTMÄN Följane har meverkat från kommunen: Planförfattare: Hemsia: xp mm: ygglovsfrågor: Lantmäteri: Naturvår: Miljö- och vattenfrågor: Mark och exploatering: Väg- och gatubyggna: Trafikfrågor: Dagvatten och VA: Park: Daniel Anersson Samhällsbyggna Maria Åkerkvist Samhällsbyggna Charles Hörnstein Samhällsbyggna lisabeth Fjellman Miljö och Stasbyggna Marianne Magnusson Miljö och Stasbyggna Jane ensow Samhällsbyggna va Schröer Samhällsbyggna Mikael Wennergren och Anne Kleinfel Göran Carlsson Miljö och Stasbyggna Kalle lun Miljö och Stasbyggna Marie Abrahamsson Samhällsbyggna Janette eck Tekniska kontoret Viktor Kullgren Samhällsbyggna Lars-Göran Arvemark Tekniska kontoret Karin Westman Samhällsbyggna Rune Pettersson Tekniska kontoret Robert örjesson Samhällsbyggna Tina Wigforss Tekniska kontoret SAMHÄLLSYGGNAD Martin Hellström plan- och exploateringschef Daniel Anersson planarkitekt (
6 6 U U 0 7 0 6 0 0 76 7 77 6 0 0 70 0 0 7 0 6 6 0 0 7 0 0 6 6 0 7 0 7 en Rö rvik svä g 0 0 0 6 66 6 6 0 : 6 : :000 : 7 Till planen hör: Planbeskrivning 00Meter Martin Hellström Plan- och exploateringschef Fastighetsförteckning Plankarta me best. Daniel Anersson Planarkitekt SAMRÅDSHANDLING P Ø Ø 0 Ø Ø 7 70 7 0 Ø Ø 7 77 7 0 yg g nash öj T aknocksh öj 66 U U 0 60 66 6 67 6 66 Ø P P 67 0 6 P P Ø 7 P 7 0 00 Sm Upprätta av Samhällsbyggna 0-0- eslut att upprätta etaljplan 00-0-0 6 67 66 6 66 6 0 0 le u l åk : 7 : 0 6 6 0 76 7 6 7 6 7 : : 7 n Skala i A g e format vä : Plankarta tillhörane etaljplan för : : : Sunningebergen : 0 0 7 6 : 7 76 7 70 6 0 : 7 76 P 6 6 : 67 6 7 : P 7 0 7 6 7 7 7 P P 6 Ø 7 7 7 : 7 7 0 00 000 6 6 666 6 7 6 0 70 70 7 7 7 60 6 0 0 0 60 7 7 7 P 6 7 7 0 P 6 6 P 6 7 7 7 : 6 067 0 0 07 0 6 7 : 0 6 7 0 7 7 : 7 0 66 0 0 0 06 0 7 7 7 76 6 7 0 Grön n äs v äg en 0 66 : 66 6 6 0 : 6 7 67 7 7 6 0 0 7 6 6 0 6 7 7 0 7 07 : 6 6 6 0 000 000 0700 0600 000 000 : 7 6 70 6 7 06 6 6 : 6 7 6 70 0 : 76 0 : 7 6 6 6 0 6 0 7 6 7 0 7 6 I llu strationslinje -Strecka 7 706 Markreservatför g em ensam h etsanläg g ning.kv artersm arkplkap. st 77 0 66 Markreservat för gemensamhetsanläggningar 0 0 6 7 : 7 7 0 : 7 0 0 77 a 607 : 0 Genom föranetien är år. PLkap. : : 7 6 7 7 Ø Ø 7 76 Ø Ø : 6 en stig Teg 000 000 : : 0 : 0 : 6 : a a : 0 : : 7 7 7 7 6 a en väg an s sm åt lkörbaru tfartfår inte anornasplkap. ILLUSTRATIONR a : 0 : 6 : : 6 : : Utfart g : 7 a : : : : 6 : 67 : 6: : : 6 a S: : 6 : a : 6 6 76 7 77 7 7 7 0 6 7 6 0 67 Ø 6 7 77 767 6 77 0 7 : a : : 0 7 7 Parkering skafinnasplkap. stp. ADMINISTRATIVA STÄMMLSR Genomföraneti : 7 a : n Ø 0 60 7 7 7 7 6 7 6 7 6 0 6 7 6 0 0 7 0 7 76 7 nastpu nkth u splkap.6 stp. l 0 7 6 70 67 7 77 6 7 6 7 7 67 76 7 : : 7 : en väg n Sa a : 6 : 6 n ge vä ms am m O r 76 : 7 : : 0 a : 7 66 0 76 : : : : 7 6 7 : : 7 a a 0 : 0 a n äg e rg sv sbe Rys a 06 : 06 06 0 7 0 0 6 6 0 70 7 0 0 0 0 6 0 : : 7 : 6 aa : : : : 7 6 0 7 6 : 0 0 0 : 0 : 7 0 : 6 : 0 6 6: : 70 77 6 0 0 : : 0 6: H 7 7 Ryssberg et 6: 0 0 6 6 7 0 0 : 70 : 7 : 7 0 7 : : 6 6 0 7 6: 6 : 6 0 7 : 77 H a f Mark : 7 en sli og Sk : 7 0 0: 6 HRRSTAD 60 a : 7 0 6: 0 0 : 0 0 7 yg g naens h öjm m beräknas från m arkens m eelnivå invibyg g naen.o m by g g naen lig g er m inre än sexm eter från allm än plats skaoc k beräkning en u tg å ifrån en allm änna platsens m eelnivå inv itom ten om inte särskila om stänig h eter föranleer annat. 6: : 67 : 0 KÄLLDA L 0 7 H 6 Marken får enastförses m ekom plem entbyg g naplkap.6 stp. : 0 : 0 a Hu vu byg g naskaplaceras m inst m från fastig h etsg räns m otg ataoch natu rm arkhu v u by g g na skaplaceras m instm från fastig h etsg räns m otg rannfastig h et.garag e och carportskaplaceras så att etblir m inst6m eter fri y tafram för portenplkap.6 stp. Utformning 0 Störstaex ploatering i kvarteretär 00kvaratm eter by g g nasareav aravh ög st00kv m byg g nasarea/ pu nkth u s.plkap. stp. p 0 6 0 O ly m pen 70 : 0 : NATU R 0 Störstaex ploatering är 00kvaratm eter byg g nasareaplkap. stp. Placering 7 Su nning en : 67 S: 6 P 6: GATA +6 7 60 P 60 0: 00 0 6 0 Frilig g ane sm åh u s.nasth u vu byg g nam ebostasam th ög stu th u s per tom t.hög sten fjäreel avtom tens ytafår beby g g asock m ax0kvm varavfrilig g ane u th u s m ax60kv m h ög sttv åv åning ar PLkap. stp. Marken får inte förses m ebyg g naplkap.6 stp. Hög st000kvm by g g nasareaplkap. stp. e e6 60 7 7 Rah u skejeh u sflerbostash u s.störstaexploatering är h ög st60kv m/ bostaläg enh et h ög sttvå våning ar PLkap. stp. e e Hög stanockh öjöver ang iv etnollplan är ang ivetväre i m eterplkap. stp. e 7 7 6 67 66 6 6 0 6 7 7 : 7 pe 70 7 NATUR 7 7 +6 +0 6 6 Markens h öjöver nollplanetskavaraang ivetväre i m eterplkap. stp. GNSKAPSSTÄMMLSR FÖR KVARTRSMARK Omfattning 0 +6 7 +60 pe ep 77 7 7 60 0 +0 7 + 7 7 77 +60 +7 0 60 7 : pe 66 NATUR e p GATA + 7 7 7 pe Mark +7 +7 7 +7 förröjning Dag vattenam m PLkap. stp. NATUR 0 60 +7 NATUR 7 7 7 6 +0 + LekplatsPLkap. stp. + + + 06 e pe pe pe e p Avloppspu m pstationplkap. stp. SkolaFörskolaTeknisk anläg g ning PLkap. stp. lek + + ep + ep NATUR +7 6 6 ep 6 6 6 60 6 + + + 60 +7 : 7 6 6 6 : 6 + Centru m Detaljh anelkontorplkap. stp. GNSKAPSSTÄMMLSR ALLMÄN PLATS Utformning ep ep + + förröjning 6 0 6 6 pe + + S 7 67 +6 + a 6: + 6 + ostäerdetaljh anelkontoretaljh aneloch kontor enbarti bottenplanplkap. stp. CHK 0 60 ep 67 6 pe 6 HK NATUR +6 7 0 0: 0 6 7 76 6: ep pe 0 GATA NATUR 6: 6 + + 0 6 60 +7 +7 +7 6 ep e +7 ep ep +7 p pe + 7 + 6 ep +6 6 +7 6 +6 6 ep +7 ep 70 P 6 0 P : 67 förröjning ep +7 6 70 NATUR +7 ep a ep 7 67 +66 KÄLLDAL 7 70 7 ep +7 7 + ostäerplkap. stp. NATUR Kvartersmark 0 7 7 77 77 7 6 pe 7 6 6 7 7 6 6 + 7 ep 7 76 7 ep en äg sv 0: 7 7 0 6 P 6 6 0 6 7 7 776 0 7 7 70 70 +6 pe +7 Mer än m innebär att källaren räknas som v åning 7 7 6 77 6 6 : 7 60 7 pe +7 7 +67 n ge P + 0 K : 0 +6 +7 7 +7 + + 0 77 7 +6 7 ep 7 7 rön vä 6 0 +7 7 6 pe 7 7 +70 6 0 0 Natu rom råeplkap. stp. Gång väg PLkap. stp. +7 70 7 Ø Ø a KÄLLDAL 6: 6 : 7 H 7 ep +6 6 ke Vir 0 ParkTorg PLkap. stp. GÅNG 7 76 7 : 0 : 7 6 : P 7 7 + +70 6 +7 6 0 6 76 + ep ep Mer än 0 7m innebär att v inen räknas som v åning 6 7 Ø Ø Ø : + 0 0 0 6 0 7 P 6: 0 66 7 0 7 6 6 : 0 0 NATUR + 6 P Ø +7 ep 0 77 7 76 Ø 6 6 ep + 6 ep 0 7 7 0 7 : + 60 7 7 7 ep 6 6 6 6 6 7 6 70 Fig u r som bla.visar skillnam ellan taknocksh öj och byg g nash öjpå en byg g nam esaeltak. Vianratakform er g äller anraberäkning ssätt se bla.byg g lovg u ien. se 6 7 000 Fly kärr : T akvinkel 6 : eväg en 0 : : Su n ning 0 : 76 6 : 60 6: 0 0 6 våning 6 0 : 6 : 0 0 7 7 0: 6 7 7 6 Cam ia Karlsson Kart/ mätning sing enjör Uev allakom m u n : + + : 6 6 7 7 + 7 pe 70 7 6 : 7 : 0 0 0 6: 6: 6 6 0 6 7 : 7 7 67 6 : 7 : 0 77 70 6 7 66 60 7 6 00 en 6 Uev alla00 0 : 6 : 7 ep + + 76 7 7 + 6 ep 7 6: 07 70 6 0 6 7 67 pe + + +7 7 NATUR 7 6: 77 : 6 6 6 6 6 0 : Upprätta 6 60 7 67 ä h rg e 06 lleväg 6 77 0 0 7 7 0: 7 6 : arrsko g sväg 6 n ge svä ark Utm 67 7 6 : : en 6 : : : : 7 7 : 7 6 6 : 6 : 6 ep + + + ep 7 ep 0 Koorinatsy stem : Iplan :RH70 : Ih öj :RH70 6 6 6 Skala: 0 0 0 : 7 6 6 Gru nkartafram ställg enom u trag u r 0 0 Uev allakom m u ns ig itala a rta. 0b 6 ska 7 Kartstanarenlig thmkk... 6. : 7 Fu llstänig h et: stanar Läg esnog g rannh et: stanar Aktu alitet: stanar : 6600 6 7 6 +7 6 60 76 Häll6orna 6 0: Ru tnätspu nkt 7 66 : 6 ep KÄLLDAL + pe + 7 S: 6 6 0 6:. pe 7 66 NATUR + 7 7 Ø 77 6 NATUR 60 6600 6 Fornm inney ta 0 6 Fastfornläm ning 7 W 76 ely sning sstolpe ru nn P +7 7 erg : 6 6 6: 7 : 6 7 6 HRR STAD 0 arrskog + 7 70 0 g en svä äng Löv llening Löv skog : 6 7 Väg räcke 7 + 7 0: : 6 6 60 6 6 0 6 Gång -oc h c ykelbana + 7 : 6 Körbana p n : Markh öj 7 6 6600 6 +6 a 7 60 : 6 pe ep 7 7 6 Höjku rv a Refu g 67 66 6 6 7 6 Vattenrag 00. 0 +77 7 67 60 Stöm u r e + 7 : +6 Stenm u rm ittlinje Dike ep NATUR : 0 6 66 Transform atorstation Slänt KÄLLDAL 6 +6 : Övrig byg g na 0 67 66 6 7 0 Skärm tak Staket a 0 67 6 60 6 6 y g g naer Trappa : 7 : 6 : 60 T akens b eg ränsning slinjer reov isas Häc km ittlinje e S: 6 0 7 6 6600 6 66 Lening srätt Serv itu t 0 : : Gem ensam h etsanläg g ning e +67 : Sam fällig h et s: 00 + 0 6 +7 +7 7 6 6 7 S e : : : 6 6 Fastig h etsbeteckning : Lr 0 6 6 g a: 00 0 KÄLLDAL 6 6 : 7 NATUR PARKTO RG NATUR + ep + pe + + + 7 g +6 C H K g + + pe + e g n H K 0 + f +0 + e 6 e g + 0 ÅNG G + ep + 7 0 g : + + H K 7 f e 6 e + g + 0 H K e K C H + 6 NATUR e + + 7 + + 7 P P A R K + 0 l ek 7 + e + NATUR +70 O RG T Ø +77 : K C H + e +00 +77 e + P K C + 6 H Ø7 e 6 + + +0 + +6 0 0 + 6 7 + GATA + 6 H K C A A e6 G T Ø + 0 Ø +7 6 e + P P + e + 0 + 7 7 + e NATUR + 7 + P + e + 00 + +6 NATUR Ø Ø + 0 6 e + e + GÅ7NG + N A T U R + K LDAL Ä L 7 lek D + + 7 HRR S T A p e + e + +7 7 7 +0 +7 NATUR 0 pe + + e p e +0 0 + e +00 +7 + 7 Ø +77 7 +7 7 7 7 pe + pe + +7 : + + 0 p e : + 7 6 6 7 76 77 + förröjning 77ep + 7 7 7 6 7 pe +0 KÄLLDAL 0 s: 00 : 6 : 6 GATA GataPLkap. stp. 0 7 6 7 0 + pe 7 0: 00 7 6 7 6 7 Traktg räns 6 76 + 6 +77 6 ep ep + +7 +7 +6 : 7 6 6 0 00 n : Fastig h etsg räns : 0 6 : e äg sv rå Vä : 6 Teckenförklaring 6600 pe + 0 6: 6: 0 0 0 6 + : 7 6: 6 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTN Allmänna platser me kommunalt huvumannaskap 7 Planom råesg räns Använning sg räns g enskapsg räns Am inistrativg räns g enskapsg räns och am inistrativg räns 0 7 6 n ge vä gs rän My Fotbollsplaner GRÄNSTCKNINGAR 6 6 : 7 6 : : 7 ep e p x x x x x x x x x x Följane g äller inom om råen m eneanståene beteckning ar. nastang iv en använning oc h u tform ning är tillåten. Där beteckning saknas g äller bestäm m elsen inom h elaplanom rået. 0 6 7 S: Lien 0 6 6 6: 6 : 77 6 6600 66600 : 6 67 6 6 6 xxxxxxxxxx PLANSTÄMMLSR 7 g en svä sim Fri 7 66700 60 6 6600 77 60 n ge svä 0 Antagen av KF: Laga kraft: im sts rö 7 : 0 66000 7 FJ ÄRI LSI MMARN : 0 0 7 Planens nr: 6 6 6 ± FJÄRI LSI MMARN : MI STRÖ D 0 6 0 7 S: 7 n ge svä tsim ns 6 7 Ko 6 TRAMPO LI NN RÖ STSI MMARN : 6 am Tr n ge vä olin 6600 p 6 n ge vä a Un en HRRSTAD 6 7 äg rev cka Klo 7