MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007



Relevanta dokument
Organisation av MS-vården

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Kvalitetssäkring av MS-vården i Sverige

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

MS TEAM Malmö. Metodbeskrivning. Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Alla tjänar på ett starkt team!

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Enkätsammanställning

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering

VERKSAMHETSPLAN LÖNASHULTS HEMTJÄNSTOMRÅDE TORSGÅRDEN

SIP Samordnad individuell plan

Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

Brukarundersökning Individ- & familjeomsorgsavdelningen oktober 2015

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Sjukgymnastens nya roll och funktion

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.

Bilaga 2 - Avgifter och taxor (enligt Finansplan )

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Kvalitetsbokslut VC Fröslunda

SOSFS 2008:20/ICF. Ett exempel på hur samordningen av insatser för habilitering och rehabilitering kan se ut med ICF.

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Dunderbergsgatan vx individochfamilj@nybro.se Hemsida

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Södertälje

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 35-44

Utvecklingen av samverkansplattformen TRIS. Projektrapport

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(23) Samrehabnämnden Sammanträdesdatum

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Neuroteam

Vad innebär rehabilitering av multisjuka äldre? Hur går det till? Hur gör vi i Landstinget Dalarna och Falu kommun?

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Löner i landstingen, november Tabell 5 - Hela riket. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Löner i landstingen, november

STROKE- vad är det? En kort översikt

Samtal i samverkan Hur samverkar vi? 2.Processarbete 3.FHS 4.Inte bara trösklar

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

VO Smärtrehabilitering

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)

HEFa ett regionalt kvalitetsregister

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Fastställd av TKL sid. 1 (8)

Rehabilitering. MS-sällskapets definitioner av rehabilitering vid MS

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Vem stöder mig med psykisk funktionsnedsättning i mitt dagliga liv och vem gör vad?

Akademiska sjukhuset

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Leverantören förbinder sig att ta emot den kund som valt leverantören.

Din rätt till rehabilitering

Registreringsrutiner för ungdomspsykiatrisk specialistmottagning för barn- och ungdomar med tvångssyndrom

Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Sammansättning av teamet

I introduktionsprogrammet finns också information om hur Socialförvaltningen/Hemtjänsten är uppbyggd via ett organisationsschema.

Plats och tid: Kommunhuset, Rudsjöterrassen 2, lokal Utö, Handen den 11 sep 2014, kl

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Välkommen till Örebro

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Patientsäkerhetsberättelse. År Datum och ansvarig för innehållet

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

ASIH Sollentuna, Praktikertjänst N.Ä.R.A.

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

Kvalitetsplan 2014 Rehabteam

Syftet med riskbedömning av munhälsa enligt ROAG är att:

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd

Transkript:

MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007 Ett mål med mötet är att formulera MS-sällskapets konsensus dokument kring rehabilitering vid MS i Sverige

Rehabiliteringsutskottet Ulrika Einarsson (ordf), Kristina Gottberg, Jan Lexell, Yvonne Daving

Östersund Trollhättan Göteborg Hallsberg Örebro Umeå Uppsala Stockholm Eskilstuna Nyköping Linköping Höör Sölvesborg

Kl. 9.00-9.30 Kl. 9.30-10.30 Kl. 10.30-11.30 Kl. 11.30-12.30 Kl. 12.30-14.00 Kl. 14.00-14.30 Kl. 14.30-16.00 Kl. 16.00 Kaffe och registrering Översikt om evidensbaserad rehabilitering vid MS Jan Lexell Tidig, akut och återkommande rehabilitering vid MS Presentation av MS-sällskapets rehabiliteringsenkät Ulrika Einarsson, Kristina Gottberg Lunch Röster från verksamheter som bedriver MS-rehabilitering i Sverige. Flera korta presentationer. Kaffe Konsensus diskussion kring rehabilitering och dokumentation Ulrika Einarsson, Kristina Gottberg, Jan Lexell samt medverkande Avslut på dagen

Rehabiliteringsenkät 2006

Det senaste decenniet har rehabiliteringen fått en allt viktigare roll i omhändertagandet av personer med MS.

Syftet med rehabiliteringen är att genom samordnade insatser göra det möjligt för personer med MS att utifrån sina begränsningar och resurser uppnå och bevara bästa möjliga funktionsförmåga, självständighet och delaktighet i familjelivet, på arbetet och fritiden.

Syfte Rehabilitering för personer med MS i Sverige. Syfte att kartlägga tillgången till rehabilitering vid tidig rehabilitering akut rehabilitering återkommande rehabilitering

Metod Enkäten skickades till alla neurologkliniker neurologmottagningar neurologenheter i Sverige som ansvarar för utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av personer med MS.

Resultat - bakgrundsdata

Svarsfrekvens 77%

9 st Neurologkliniker 21 st Neurologenheter inom annan klinik 13 st bedriver MS specifik forskning 9 st har ett lokalt vårdprogram (av dem tar 7 st upp rehabilitering inom programmet) 15 st arbetar med individuella rehab planer

Yrkeskategorier i MS teamet? n=24 Läkare: 18 st Sjuksköterska: 16 st MS-sjuksköterska: 18 st Arbetsterapeut: 20 st Sjukgymnast: 22 st Kurator: 21 st Logoped: 5 st Dietist: 5 st Neuropsykolog: 10 st Psykolog: 2 st Uroterapeut: 2 st Regelbundna teamträffar: 17 st

Medverkande yrkeskategorier för de som ej har MS team, n=13 Läkare: 13 st Sjuksköterska: 12 st MS-sjuksköterska: 6 st Arbetsterapeut: 11 st Sjukgymnast: 11 st Kurator: 12 st Logoped: 5 st Dietist: 7 st Neuropsykolog: 4 st Psykolog: 1 st Uroterapeut: 7 st

Resultat - tidig rehabilitering

Definition Tidig rehabilitering Med tidig rehabilitering menas information och utbildning om sjukdomen, dess konsekvenser egenvård, medicinens verkningar och biverkningar liksom andra specifika symtomlindrande, insatser som erbjuds personer som nyligen fått sin MSdiagnos och som ges av läkare och andra yrkeskategorier.

Resultat - akut rehabilitering

Definition Akut rehabilitering Med akut rehabilitering menas de insatser som ges till personer som haft MS en tid och som drabbas av nya skov med tillkomst av ytterligare försämring. Dessa personer kan få ett kvarstående funktionshinder som påverkar deras aktivitetsförmåga, delaktighet och självständighet i vardagen och rehabilitering i anslutning till skoven blir ett komplement till den medicinska behandlingen.

Resultat - återkommande rehabilitering

Definition Återkommande rehabilitering Med återkommande rehabilitering menas de insatser som ges till personer med sekundärprogressiv MS som gradvis utvecklat ett funktionshinder med svårigheter att klara sig självständigt. Rehabiliteringen ges av flera behandlare, ibland under en sammanhängande tidsperiod, och består av en kombination av kompensatoriska lösningar, träning, symtomatisk behandling och andra teambaserade åtgärder

Resultat - utvärderingsinstrument

Vilka instrument/ frågeformulär används? EDSS: MSFC: MSIS-29: GNDS: SF-36: FSS: 21 st 8 st 5 st 2 st 0 st 1 st

Resultat - samverkan

Samverkan under rehabilitering Arbetsgivare, Försäkringskassa, Primärvård i viss utsträckning (4-18st) Patientförening, kommun, LSS handläggare i mindre utsträckning (2-5 st)

Vem fattar beslut om extern rehabilitering? Mottagande klinik 17-19 st Administratör på landsting eller motsvarande 10-15 st

Sammanfattningsvis Tycker Sveriges neurologkliniker, neurologenheter och neurologmottagningar att resurserna för rehabilitering är tillräckliga? Ja Delvis/ Nej Tidig rehabilitering 23% 77 % Akut rehabilitering 13% 87 % Återkommande rehab 10% 90 %

Konklusion

Konklusion En majoritet av Sveriges neurologkliniker, neurologenheter och neurologmottagningar tycker inte att resurserna för rehabilitering för personer med MS är tillräckliga

www.mssallskapet.se www.msreg.net