EXAMENSARBETE. Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen. Magnus Fredriksson, Anders Lans, Fredrik Saellstöm, Kurt Solem

2002:007 EXAMENSARBETE Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen Magnus Fredriksson, Anders Lans, Fredrik Saellstöm, Kurt Solem Yrkestekniska utbildningar Väg- och anläggning Institutionen för Yrkesteknisk högskola Avdelningen för Väg- och anläggning - Luleå 2002:007 ISSN: 1402-1560 ISRN: LTU-YTH-EX--02/007--SE

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen Förord Denna rapport är skriven av fyra studenter från YTH väg och anläggning på Luleå tekniska universitet. I vår utbildning utför vi ett examensarbete som innefattar förstärkning av sopstationsvägen vid Sunderbyn en mil utanför Luleå. Under vårterminen har vi försökt att utforma ett förstärkningsförslag som tillfredställer Luleå kommun som är beställare. Vi har haft Johan Almqvist som kontaktperson på kommunen. Anledningen till förstärkningen är bristande hållfasthet och ökad belastning. Faktorer som påverkat detta beslut är siltinblandning i överbyggnaden, ojämnheter, krackelerad beläggning. Vi vill också tacka alla inblandade lärare och kontakter som hjälpt oss hela vägen. Martin Lindmark YTH-LTU Johan Almqvist Luleå kommuns tekniska avdelning Eva Nordström Luleå kommuns tekniska avdelning Patrik Appelgren Skanska Tommy Edeskär Väg o vatten LTU Agne Minsér Tensar Hasse Söderberg Rang-Sells Kerstin Pousette Väg o vatten LTU Åke Karlsson PQM

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om vägen till avfallsanläggningen vid Sunderbyn i Luleå kommun. Sträckan det gäller är från gamla Boden vägen fram till vågen vid avfallsanläggningen och den är ungefär 700 meter lång. Problemet är att vägen har dålig bärighet och det har inneburit att vägen har blivit gropig och väldigt ojämn. Vägen är tjugo år gammal och inte dimensionerad för dagens tunga trafik, som dessutom har ökat tack vare att Skanska har öppnat en bergtäckt. Trafiken till och från den utnyttjar denna väg. För att komma fram till den bästa lösningen både ur ekonomisk och teknisk synvinkel har gruppen tagit fram tre olika förslag på vägsträckning. Vägt fördelar mot nackdelar i respektive förslag, tagit hänsyn till byggtider, markförhållanden, marklösenfrågor, miljö och ekonomi innan beslutet togs för vilket alternativ som var bäst. Det visade sig att det skulle bli mest kostnad och tidseffektivt att bygga om och förstärka den nuvarande vägsträckningen. Beslutade oss för det förslaget och sedan började arbetet med hur överbyggnaden ska dimensioneras och vilka material som ska ingå för att klara problemen med tjällyft. Även här är tre olika förslag framtagna, ett med berg, ett med hyttsten och ett tredje med gummiklipp. Den huvudsakliga skillnaden är materialens isoleringsförmåga och även densiteten spelar in då ett tyngre material kan öka risken för framtida sättningar i terrassen. För att komma fram till hur de olika lagren i överbyggnaden ska dimensioneras har vi arbetat med ett dataprogram PMS 2000, som beräknar med hållfasthet och bärighet utifrån vilket ÅDT (årsdyngstrafik) vägen har. Det är beräknat med en livslängd på 40 år på grusöverbyggnaden och även beräknat kostnader för de olika alternativen. Det visade sig att sluförslaget med gummiklipp som isoleringsmaterial blir den billigaste lösningen och beräknas kosta 1.6 miljoner, vilket innebär 2513 kr/m. Det finns också flest positiva sidor med detta alternativ. De är att man får en relativt lätt överbyggnad som är mycket tjälisolerande. Det är även ett miljöbesparande projekt genom att man återanvänder gamla bildäck som finns lagrade hos Ragnsells på tippen i Sunderbyn. Det blir billigt pga. att Ragnsells inte tar något betalt för gummiklippen då de annars måste transportera bort dem för förbränning. Negativt kan vara att det är en obeprövad metod i Sverige, men i både USA och Finland har man genomfört flera stora vägprojekt med goda resultat. Slutförslaget med gummiklipp är det bästa och mest intressanta utifrån flera perspektiv och därför rekommenderas den lösningen. Det är ekonomiskt fördelaktigt men även intressant att kunna använda nya material och lösningar. Det ligger dessutom i tiden att återanvända så mycket som möjligt, istället för att förbränna eller deponera.

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen Översiktskarta

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Arbetsmetod 1 2 Beskrivning av projektet...2 2.1 Grundläggande idé 2 2.2 Projekthandlingar 2 2.3 Problemets art, omfattning och påverkan 2 2.4 Resurser 2 2.5 Risk 2 2.6 Kända problem 3 2.6.1 Tjällyft 3 2.6.2 Utrymme 3 2.7 Okända problem 4 2.7.1 Rustbädd 4 2.7.2 Kostnad 4 3 Lösningsförslag...5 3.1 Alternativ 1. Norrsträckningen till soptippen 5 3.1.1 Fördelar 6 3.1.2 Nackdelar 6 3.1.3 Slutsats 6 3.2 Alternativ 2. Bygga en ny väg parallellt med den befintliga sträckningen. 7 3.2.1 Fördelar 7 3.2.2 Nackdelar 7 3.2.3 Slutsats 7 3.3 Alternativ 3. Förstärkning av befintlig sträcka. 8 3.3.1 Fördelar 8 3.3.2 Nackdelar 8 3.3.3 Slutsats 8 3.4 Sammanställning 9 4 Alternativa överbyggnader... 10 4.1 Varför 10 4.2 Hur 10 4.3 Förslag 3.1 Överbyggnad med berg. 11 4.4 Förslag 3.2 Överbyggnad med hyttsten. 12 4.5 Förslag 3.3 Överbyggnad med gummiklipp 50*50. 13 5 Slutförslag... 14 5.1 Egenskaper 14 5.2 Pris-tidsåtgång 14 5.2.1 Miljökonsekvenser 14 5.3 Däckklipp som konstruktionsmaterial (USA) 14 5.4 Finland 14 5.5 Sverige 15 5.6 Riskbedömning 15

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 5.7 Forskning 15 5.8 Avvattning 16 5.9 Sammanfattade slutsats 17 5.9.1 Negativt 17 5.9.2 Positivt 17 6 Källförteckning... 18 7 Bilageförteckning... 19 8 Ritningsförteckning... 20

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 1 Inledning 1.1 Bakgrund I utbildningen ingår det att göra ett examensarbete, och av den anledningen har vår lärare tagit kontakt med bl.a. Luleå kommun och frågat om de hade några intressanta problem som vi kunde arbeta med. Tekniska avdelningen på kommunen ville då att vi ska titta på olika förslag på förstärkningsåtgärder på vägen till avfallsanläggningen. 1.2 Syfte Anledningen till projektet är att Luleå kommun vill ha ett förslag på en lösning av problemet med en dålig och utsliten väg till avfallsanläggningen i Sunderbyn. Sträckan det gäller är från gamla Bodenvägen fram till vågen vid soptippen och den är ungefär 700m lång. Vår uppgift var att analysera kända och okända problem i vägöverbyggnaden och terrassens markförhållanden, för att i ett senare skede i projektet kunna presentera ett bra tekniskt och väl genomtänkt lösningsförslag som håller för den trafik det är fråga om. 1.3 Arbetsmetod Det här examensarbetet har drivits i projektform med hjälp av Åke Karlsson och Martin Lindmark Samt Projektboken Metod och styrning för lyckade projekt Skriven av Anders Marttala och Åke Karlsson. Vi har även tillämpat oss av data hjälpmedel som: AutoCAD MS Word MS Excel MS Projekt PMS 2000 (Bärighetsberäkningar) MAP Arbetet har delats upp mellan oss i gruppen och stämts av varje vecka med ett möte. 1

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 2 Beskrivning av projektet 2.1 Grundläggande idé Den grundläggande iden är att få en väg som är både trafiksäker och tål hög belastning av tunga fordon i många år framåt. Anledningen är att avfallsanläggning och bergtäkt förväntas finnas kvar i överskådlig tid. Lösningen på problemet förväntas åstadkomma en bättre väg med låga underhållskostnader som håller för de max vikter från den nästan uteslutande tunga lastbilstrafiken. 2.2 Projekthandlingar De handlingar gruppen har fått ut och förfogar över är en planritning på befintlig väg, och en ritning på ett tvärsnitt av hur vägen är uppbyggd idag. Det finns även dokument som visar resultatet efter geotekniska undersökningar av vägen. 2.3 Problemets art, omfattning och påverkan Problemet med vägen är bärigheten, då nästan all trafik på vägen består av tunga fordon. Vägen är över 20 år gammal och trafikens omfattning och även fordonens bruttovikt har ökat. Dessutom har Skanska öppnat en bergtäkt som ligger innanför avfallsanläggningen och därför brukar även de samma vägsträcka. Överbyggnaden är inte dimensionerad för dessa trafikmängder och förmodligen är den uppblandad och försvagad av att silt har trängt upp i förstärkningslagret under årens lopp, och då har det uppstått ojämnheter och spårbildningar i körbanan. Det som kommer att påverkas under eventuell byggtid är trafiken till och ifrån både avfallsanläggningen och bergtäkt, då det inte finns någon alternativ väg. Trafiken kommer att pågå under tiden så vägen måste vara framkomlig, men med vissa begränsningar när det gäller körbanebredd. 2.4 Resurser De resurser som vi haft till förfogande är fyra man på halvtid i ca. tre månader under utredningsfasen av projektet. En grov uppskattning av vad det skulle kosta att genomföra hela projektet landade på mellan 1-2 miljoner kr. Variationen berodde på om man förstärker den befintliga vägen eller bygger en ny vägsträcka, även vilken kvalitet och livslängd på vägen som man till slut bestämmer sig för spelar in. Byggtiden för att förstärka den nuvarande vägen är ungefär en månad, men skulle man behöva göra en förkonsolidering ökar tidsåtgången kraftigt till 6-7 månader. 2.5 Risk Den risk som initialt identifierats är att det kan uppstå en tvist mellan Luleå kommun och Skanska om fördelningen av kostnaden och eventuellt vilken kvalitet man ska välja. 2

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 2.6 Kända problem Problemen som uppdagats har bl.a framkommit genom intervjuer av ett antal brukare av vägen, samt av Luleå kommun som både är ägare och underhållare av vägen. Det har även tagits kontakt med Skanska som har en grustäkt innanför sopstationen. Av kommunen har vi fått ta del av de geotekniska undersökningar som finns och tvärsektionsritning av vägen där man ser de olika materiallagren och dimensionen av dessa. Eftersom vägen har legat sedan början av 80-talet, har som vägen är uppbyggd och trafikerats av tunga fordon inte dimensionerats för längre tid än ca 20 år. Kontakt har även tagits med Eva Nordström som är ansvarig för avfallsupplaget för kommunens räkning, samt Patrik Appelgren på Skanska och de har tagit fram siffror som visar att den genomsnittliga årsdygnstrafiken är ca 100 (ÅDT). En okulär besiktning av vägen har även gjorts, då det konstaterades att vägen bitvis var väldigt ojämn. 2.6.1 Tjällyft Orsak till problemen är att överbyggnaden till största delen består av sand och silt, som inte orkar bära upp och fördela de laster som kommer från lastbilstrafiken. Sulfidleran som vägen ligger på har stor Permabilitet, vilket innebär att den drar upp grundvatten i överbyggnaden som då orsakar stora tjällyftningar. 2.6.2 Utrymme Andra problem som är kända är att trafiken, som till största delen består av lastbilar, ska kunna gå där samtidigt som arbetet pågår. Det kan bli ganska trångt men sträckan är rak och med bra sikt, därför kan man relativt lätt lösa dessa problem. Genom att vägen är bred kan man bygga om en halva åt gången och låta trafiken gå på den andra sidan. Problem med mötande trafik går att lösa med mötesplatser eller skyltar som styr trafiken och visar vem som har företräde. 3

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 2.7 Okända problem De okända problem som eventuellt kan uppstå vid t ex. en helt ny sträckning av den tilltänkta vägen, är att vid ett sådant alternativ kommer, om de geologiska provresultaten visar att markförhållandena är dåliga, fördyras avsevärt än om markförhållandena visar sig vara riktigt bra. Det kan även uppstå problem på grund av att ett antal markägare kommer att bli drabbade, genom att vägen kommer att dras över deras marker. Det kan då bli problem för kommunen med marklösen och en extrakostnad, samt en risk för försening av byggstart om det skulle bli några överklaganden. 2.7.1 Rustbädd Ett annat okänt problem är i vilket skick rustbädden i den befintliga vägen befinner sig i, och om man måste åtgärda den eller inte. Det får man inte svar på förrän man gräver upp vägen, och även då när man kan konstatera skicket finns det en osäkerhetsfaktor om det går att räkna med rustbädden eller ej i hållfasthetsberäkningarna. Efter att ha varit i kontakt med Kjell Edholm och Pär Lövling på Vägverket Konsult samt Kerstin Pousette på instutionen för Väg & Vattenteknik avdelning Geoteknik på Luleå Tekniska Universitet, finns det inga mallar eller värden man kan använda till beräkning av rustbädden. Detta faktum gör det svårt att räkna på någon typ av bärighet, rustbäddens bärighet kan endast ses som en bonus till den blivande lösningen. 2.7.2 Kostnad Den risk som vi initialt identifierat är att det kan uppstå en tvist mellan Luleå kommun och Skanska om fördelningen av kostnaden och eventuellt vilken kvalitet man ska välja på vägen. Johan Almqvist på Luleå kommuns tekniska avdelning upplyste oss om att Skanska ska vara med och stå för en del av byggkostnaden eftersom de också använder vägen i hög grad. Om ett sådant krav ställs från kommunens sida, finns det en risk att det uppstår en intressekonflikt när det gäller att bestämma sig för kvalitet och livslängd på vägen. Detta är dock inget vi kan påverka utan vi kan bara presentera ett kvalitetsmässigt bra förslag och sedan är det upp till berörda parter att bedöma och förhandla om de ekonomiska villkoren. 4

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 3 Lösningsförslag Projektgruppen har försökt att se om det finns några andra lösningar eller alternativa sträckningar av vägen som kan vara bättre och kommit fram till några andra förslag. De har vi ställt mot varandra och försökt väga fördelar mot nackdelar för att se vilket som visar sig vara det mest fördelaktiga ur både teknisk och ekonomisk synvinkel. 3.1 Alternativ 1. Norrsträckningen till soptippen Genom att studera topografiska kartor över området och besök på plats har vi kommit fram till ett förslag som är att välja en helt annan sträckning av vägen ( se översiktskarta). Det förslaget innebär att man svänger vänster efter jvg övergången och tar den enskilda vägen till gårdarna Holmen och Kvarnronningen i anspråk, man kommer då till tippen norrifrån genom bergtäkten där det delvis kan vara lite bättre markförhållanden. Följden av det alternativet kommer att innebära en kraftig förstärkning av den 1 km långa enskilda vägen till Kvarnronningen och sedan är det ytterligare 1 km enskild sämre bilväg innan man är framme vid bergtäkten. Den sträckan är så pass dålig att en helt ny överbyggnad krävs men fördelen att den går över höglänt terräng med bättre markförhållanden. Totalt blir det en väsentligt mycket längre sträcka på ca.2 km. 5

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 3.1.1 Fördelar Fördelar med detta förslag är bättre markförhållanden på en sträcka av 1 km, ingen trafik under byggnadstiden förutom de boende vid gårdarna Kvarnronningen och Holmen. 3.1.2 Nackdelar Nackdelarna med detta förslag är en tre gånger så lång väg vilket skulle medföra betydligt högre byggkostnader samt att ett antal markägare kommer att påverkas. Okända markförhållanden på första 1000 m till Kvarnronningen som bör undersökas innan eventuellt beslut, och osäkert om undergrunden är förkonsoliderad för de tyngder och trafikmängder som skulle bli aktuella. Längre tranporter till framför allt deponeringsstationen med högre utsläpp från lastbilarna som följd och därför negativt för miljön. Buller och störande trafik för de boende utmed vägen. 3.1.3 Slutsats Den här vägsträckningen skulle bli tre gånger så lång vilket innebär tre gånger så höga kostnader och då skulle man landa någonstans mellan 4-5 miljoner. Till det kommer eventuella utgifter för marklösen. Dessa fakta gör det svårt att kunna rekommendera den här lösningen då det inte finns så speciellt många fördelar som kan uppväga de höga anläggningskostnaderna. 6

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 3.2 Alternativ 2. Bygga en ny väg parallellt med den befintliga sträckningen. Ett alternativ skulle kunna vara att bygga en ny väg parallellt med den befintliga för att slippa problem med trafiken under byggtiden. Markförhållandena skulle bli oförändrade men då får man en terrass som inte är förkonsoliderad. 3.2.1 Fördelar Fördelar med ett sådant förslag är att man slipper ha trafiken med sig under byggtiden, vilket annars kan bli ett problem när tunga maskiner och lastbilar ska samsas om ett begränsat utrymme. Arbetsmiljön förbättras och blir säkrare för dem som ska utföra arbetet på vägen. 3.2.2 Nackdelar Markförhållandena skulle bli oförändrade men den största och allvarligaste nackdelen är att den blivande vägterassen inte har varit utsatt för någon förkonsolidering. Det innebär att om man vill undvika sättningar i framtiden behövs en förkonsolidering som gör att starttiden för bygget förskjuts. Det betyder samtidigt en klart högre kostnad för detta förslag jämfört med att förstärka den befintliga sträckningen. Även kraft och telekablar kommer att behöva flyttas. Geoundersökningarna behöver kompletteras vilket innebär extra kostnader. 3.2.3 Slutsats Kostnaderna för en förkonsolidering skulle grovt räknat hamna på 500 000 kronor och motiverar knappast de relativt små problemen med trafiken. Då ÅDT ligger på ungefär 100 fordon och sträckan är rak och med bra sikt kan man relativt lätt lösa dessa problem. Genom att vägen är bred kan man bygga om en halva åt gången och låta trafiken gå på den andra sidan. Längre byggtid är ett klart minus. Nackdelarna är fler än fördelarna och extrakostnaderna gör att det även ur ekonomisk synvinkel blir svårt att motivera detta förslag. 7

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 3.3 Alternativ 3. Förstärkning av befintlig sträcka. Vägen det gäller i det här alternativet är den nuvarande sträckan mellan gamla Bodenvägen fram till avfallsanläggningen, Det innebär att man gör en urgrävning max ner till rustbädden enligt profilritning och gör en ny överbyggnad som är bättre dimensionerad för dagens tunga trafik. 3.3.1 Fördelar Det finns många starka argument för detta förslag, det allra viktigaste är att terrassen har satt sig efter tjugo års tung trafik, så risken för framtida sättningar borde vara liten. Förslaget ger även den kortaste sträckan samt mindre ingrepp i naturen och ger minsta möjliga utsläpp från trafiken som påverkar miljön. Problem med marklösen kommer ej att uppstå då Luleå kommun äger marken. Befintlig dränering kan utnyttjas och är den mest tids och kostnadseffektivaste lösningen som kommer att kosta ca 1.65 miljoner kronor, priset kan variera beroende på vilka material man väljer. 3.3.2 Nackdelar Trafiken under byggtiden kan vara ett problem då den pågår i oförminskad utsträckning och påverkar arbetsmiljön och säkerheten för de inblandade. Dåliga markförhållanden med sulfidlera och siltmaterial som ger uppfrysningar och tjälskador, men som kan åtgärdas med olika isoleringsmaterial. 3.3.3 Slutsats Det här alternativet har de flesta fördelarna utifrån tekniska och miljömässiga aspekter, men även ur ekonomisk synvinkel det mest lönsamma. 8

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 3.4 Sammanställning När man gör en sammanställning av de tre alternativen och väger de olika för och nackdelarna mot varandra är det svårt att kunna motivera någon annan lösning än att förstärka och förbättra den befintliga vägsträckningen. Det är den minst tidskrävande lösningen och har de flesta byggnadstekniska vinsterna och den mest ekonomiskt fördelaktiga lösningen. Det sammantaget gör att vi rekommenderar det alternativet och jobbar vidare på olika idéer hur den vägen ska byggas upp och vilka material som kan komma ifråga för att få den bästa lösningen 9

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 4 Alternativa överbyggnader 4.1 Varför För att få fram dimensioneringen av överbyggnaden och vilka material som ska ingå och hur man ska lösa problemen med tjällyft, är tre förslag framtagna. Det är gjort för att kunna jämföra och beräkna vilket eller vilka material som lämpar sig bäst som isoleringsmaterial och som helst är så lätt som möjligt för att inte få problem med sättningar i terrassen. Det är en fördel att få en lättare överbyggnad då terrassen redan är förkonsoliderad av ett tyngre material. 4.2 Hur De olika materialen och varierande tjocklekar på dessa (enligt bifogad tvärsektions ritning) har lagts in i ett dataprogram som heter PMS 2000 och som beräknar på hållfasthet och bärighet på vägen utifrån siffror på vilket ÅDT vägsträckan har. Den är på 100 och av det beräknat med att den tunga trafiken består av 85 %. Det har räknats på att överbyggnaden ska ha en livslängd på 40 alternativt 80 år, men att beläggningen har en verklig livslängd på ca 20 år. Vi har även kalkylerat med kostnaden för de olika alternativen och sen får man väga de ekonomiska aspekterna kontra de tekniska egenskaperna på de tre lösningarna innan man tar det slutgiltiga beslutet. 10

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 4.3 Förslag 3.1 Överbyggnad med berg. Gräv ur befintlig väg max ner till rustbädden enligt profilritning men behåll denna i orört skick. Urgrävda massor används därefter för breddning av kvarvarande väghalva, och senare släntjustering. Överbyggnaden får följande lagerföljd. 40 mm Bitumenbundet slitlager ABT 16. B 330/430 50 mm Bitumenbundet Bindlager AG 22. B 330/430 50 mm Bitumenbundet Bärlager AG 22. B 330/430 130 mm Obundet Bärlager 0-50 mm. Geonät 50*50 mm. 420 mm Förstärkningslager krossat 0-100 mm. 510 mm Skyddslager 0-20 mm. Geotexstil klass 3. I detta förslag har ett geonät lagts in för att få ökad bärförmåga i konstruktionen, men detta är inte med i beräkningen utan är en säkerhetsmarginal som Luleå Kommun begärt. Detta förslag kostar ca:2.1 Miljoner Kronor att utföra. Med ett nyckeltal på 3332 Kr/m Positiva sidor. Kända material Ingen osäkerhet i utförandet. Negativa sidor. 1. Tung konstruktion. 2. Onödigt hög konstruktion. Mer information om beräkningar se bilaga 2. 11

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen. 4.4 Förslag 3.2 Överbyggnad med hyttsten. Gräv ur befintlig väg max ner till rustbädden enligt profilritning och behåll den i orört skick. Urgrävda massor används för breddning av kvarvarande väghalva och senare släntjustering. Överbyggnaden får följande lagerföljd. 1. 40 mm Bitumenbundet slitlager ABT 16. B330/430 2. 50 mm Bitumenbundet Bindlager AG 22. B330/430 3. 50 mm Bitumenbundet Bärlager AG 22. B330/430 4. 110 mm Obundet Bärlager 0-50 mm. 5. Geonät 50*50 mm. 6. 250 mm Förstärkningslager krossat 0-100 mm. 7. 500 mm Hyttsten 0-100. 8. Geotexstil klass 3. I detta förslag har ett geonät lagts in för att få ökad bärförmåga i konstruktionen, men detta är inte med i beräkningen utan är en säkerhetsmarginal som Luleå Kommun begärt. Anledningen till att det är både hyttsten och förstärkningslager är för att undvika frosthalka. Detta förslag kostar ca: 1,76 Miljoner Kronor att utföra. Med ett nyckeltal på 2794 Kr/m Positiva sidor. Relativt lätt överbyggnad. Tjälisolerande. Kräver ingen ökning av tjockleken på överbyggnaden. Negativa sidor. Osäkerhet med Kulkvarnsvärdet (21) Mer information om beräkningar se bilaga 2 12

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 4.5 Förslag 3.3 Överbyggnad med gummiklipp 50*50. Gräv ur befintlig väg max ner till rustbädden enligt profilritning men behåll den i orört skick. Urgrävda massor används för breddning av kvarvarande väghalva och senare släntjustering. Överbyggnaden får följande lagerföljd. 40års alternativet. 1. 40 mm Bitumenbundet slitlager ABT 16 B330/430. 2. 70 mm Bitumenbundet Bindlager AG 22 B330/430. 3. 80 mm Bitumenbundet Bärlager AG 22 B330/430. 4. 120 mm Obundet Bärlager 0-50 mm. 5. 340 mm Förstärkningslager krossat 0-100 mm. 6. Geotexstil klass 3 7. 350 mm Gummiklipp 50*50. 8. Geotexstil klass 3. Detta förslag kostar ca:1.58 Miljoner Kronor att utföra. Med ett nyckeltal på 2513 Kr/m Överbyggnaden får följande lagerföljd. 20års alternativet 1. 40 mm Bitumenbundet slitlager ABT 16 B330/430. 2. 80 mm Bitumenbundet Bärlager AG 22 B330/430. 3. 100 mm Obundet Bärlager 0-50 mm. 4. 430 mm Förstärkningslager krossat 0-100 mm. 5. Geotexstil klass 3 6. 350 mm Gummiklipp 50*50. 7. Geotexstil klass 3. Detta förslag kostar ca:1.6 Miljoner Kronor att utföra. Med ett nyckeltal på 2550 Kr/m Positiva sidor. Relativt lätt överbyggnad. Mycket tjälisolerande. Kräver ingen ökning av tjockleken på över byggnaden. Miljö besparande överbyggnad Billigt isolermaterial Negativa sidor. 1. Relativt okänd metod i Sverige. Men i Finland, Kanada och USA har flera större vägprojekt genomförts med goda resultat. AG är i 40 års förslaget kraftigare för att få en styvare uppbyggnad och kompenserar eventuell rörelse i gummiklippslagret. Bitumen kvaliten garanterar en flexibel beläggning. I dessa två förslag fungerar gummiklippen som geonät Mer information om beräkningar se bilaga 2 (Referenslitteratur angående gummiklipp som konstruktionsmaterial. Examensarbete 2000:320 CIV.ISSN: 1402-1617 ) 13

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 5 Slutförslag 5.1 Egenskaper Efter att vägt alla för och nackdelar mot varandra upptäckts att hyttsten och gummiklipp har likvärdiga lättfyllnadsegenskaper. Gummiklippen har bättre tjälisolerings förmåga och har bättre kapillärbrytande förmåga än hyttsten. 5.2 Pris-tidsåtgång Alternativet med gummiklipp kommer att kosta ca 1,6 milj, och blir i dagsläget prismässigt något billigare jämfört med Hyttsten, medan alternativet med bergkross är ca.500 000 Kr dyrare. Beroende på att Rang-Sells (Hasse Söderberg) varken tar betalt för gummiklippen eller transporten. Borttransportering och förbränning är annars en kostnad för dem. Det är beräknat att det tar ungefär en månad att genomföra detta projekt när det gäller själva byggfasen. Då är tanken att man använder sig av två grävmaskiner och ett par lastbilar samt en dumper. 5.2.1 Miljökonsekvenser En mall har använts som Luleå kommun tidigare skapat för att göra en bedömning av den miljöpåverkan som vårt projekt kan ge. Sammanfattningen grundar sig på sammanställda uppgifter från de rapporter vi tagit del av och till detta har gruppen lagt in egna personliga bedömningar. Bedömningen till eventuell förändring av miljön gör gruppen utifrån MKBn (bilaga 4). SAMMANFATTANDE BEDÖMNING: Projektet medför en bättre bärighet på vägen som innebär att den tål den tunga trafik som ÅDTn beräknats till, på en tidsperiod upp till 40 år. Förarmiljön för de som trafikerar vägen blir även den bättre tack vare en jämnare väg. 5.3 Däckklipp som konstruktionsmaterial (USA) Beroende på att olika idéer väcktes för användning av däckklippen som grundläggningsmaterial blev det intressant att studera däckklippens materialegenskaper och miljöduglighet. För att kontrollera materialets miljöduglighet har det i olika amerikanska delstater utförts tester i laboratoriemiljö och ett fåtal större fältförsök. Det har även utförts biologiska projekt för att se om däck kan skada fiskar och organismer i mindre ekosystem under vatten. Projekten har pågått i över 32 år utan att några skadliga effekter har kunnat registreras. Detta ses som ett viktigt bevis på att uttjänta däck inte har ett miljöfarligt beteende, STMC (1996). 5.4 Finland I Finland har utredning av olika återanvändningsområden för uttjänta däck pågått under en längre period. Materialåtervinningen har inriktats på användning av däckklipp som lättfyllnad i vägbyggnader. Finska markförhållanden och lagstiftning är likvärdiga med svenska vilket gör den finska forskningen på de miljögeotekniska egenskaperna intressanta (Däckklipp som konstruktionsmaterial 2000:320 CIV, kap 2.5.1) 14

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 5.5 Sverige Regeringen har bestämt att uttjänta fordonsdäck skall återvinnas. Sedan 1994 har SDAB, svensk däckåtervinning AB, haft ansvaret att organisera och sköta återvinningen. SDAB ägs av aktörerna på däckmarknaden, till dessa hör alla som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer däck. Ragn-Sells Råvaror AB är i dag huvudentreprenör för insamling, sortering och återvinning av uttjänta däck. (Däckklipp som konstruktionsmaterial 2000:320 CIV, kap 2.2.1) Miljömässigt är gummiklippen intressanta då transporterna skulle minimeras till bygget, och dessutom en stor miljövinst i att återvinna gamla bildäck. Anledningen till detta är att alternativet är att transportera gummiklippen långa sträckor för förbränning. I det här fallet körs de ända till Kiruna vilket är en distans på 35 mil enkel resa vilket medför en hel del utsläpp från lastbilar. Det ligger dessutom i tiden att återanvända så mycket som möjligt av sådant som förr betraktades som sopor och deponerades eller förbrändes. Det skulle kunna vara en risk för miljön med att använda ett nytt byggnadsmaterial som innehåller farliga ämnen som skulle kunna urlakas och förgifta grundvattnet. Följer man de metoder som använts i USA och Finland torde den risken vara väldigt liten. 5.6 Riskbedömning Det finns alltid en viss risk och osäkerhet att använda ett nytt och obeprövat byggnads material. Både när det gäller miljöhänsyn och materialets tekniska egenskaper i det långa loppet. I referenslitteraturen angående gummiklipp har materialet använts ett antal år med goda resultat och det råder nu i vissa stater i USA brist på gamla utslitna däck tack vare den stora åtgången vid större vägbyggen. Eftersom det fungerar bra i andra länder så varför skulle det inte kunna gå att använda här i Sverige? 5.7 Forskning Vidare finns ett stort intresse hos Institutionen för Väg- och vattenbyggnad på LTU, att vägen byggs efter vårat förslag då detta skulle bli ett bra forskningsobjekt med den unika tunga belastning som vägen har och den närhet till universitetet objektet har. Det borde även kunna vara intressant för Skanska att vara inblandade i detta projekt och få erfarenhet och kunskap av att använda gummiklipp som vägbyggnadsmaterial. Faller allting väl ut kan de använda detta som ett referensobjekt och vara föregångare vid andra större vägbyggen runt om i Sverige. 15

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 5.8 Avvattning Vidare har det konstaterats att det för närvarande finns 3 st trummor som varit okända för oss under arbetet med detta objekt. Då konditionen på dessa är mycket dålig anser vi att man bör byta två av dessa och lägga plasttrummor i befintligt trummläge på en 80 mm isolerbädd. Angående trumman som ligger i korsningen föreslås att man kontaktar Vägverket Region om att istället för en trumma dikar ca:100 m in till grinden och leder vattnet till denna trumma. Det borde vara rimligt då det är ca:100 m till avrinning efter väg 590. Kostnaden för trummbytena och dikningen hamnar på ca: 60 000 kr detta oberoende på alternativ. 16

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 5.9 Sammanfattade slutsats När en sammanställning görs av för och nackdelar och väger de olika faktorerna mot varandra har det visat sig att förslaget med gummiklipp är att rekommendera. Anledningarna är i vårat tycke många och klart övervägande de negativa. Här följer en sammanställning av de olika motiven för och emot. 5.9.1 Negativt Negativt är att det är en obeprövad metod i Sverige och att det saknas erfarenhet och kunnande när det gäller att använda gummiklipp som vägbyggnadsmaterial. 5.9.2 Positivt Överbyggnaden blir relativt lätt, särskilt i jämförelse med att använda bergkross som skyddsmaterial. Risken för sättningar i terrassen minskar. Man får en överbyggnad som är mycket väl tjälisolerad och problemen med tjällyft minimeras. Alternativet kräver ingen ökning av tjockleken på överbyggnaden som det gör om man använder bergkross för att klara kraven i den här klimatzonen. Det är miljöbesparande att använda gummiklippen eftersom de finns på nära håll och tranporter med utsläpp minimeras. Det är också positivt att återanvända material istället för att förbränna med giftiga utsläpp som följd eller att deponera och inte ha någon nytta av det. Genom att förslaget med gummiklipps som isoleringsmaterial innebär att Ragn-Sells slipper den annars så mycket dyrare transportkostnaden, kommer de att i stället bjuda på transporten av gummit till detta förstärknings objekt. Det blir den billigaste lösningen vilket borde vara positivt för alla inblandade parter då ekonomin i dessa tider mer än någonsin styr saker och ting. Nytänkande att använda ett nytt material och att utveckling och forskning går framåt med förhoppningsvis både stora vinster miljömässigt och ekonomiskt i framtiden. Beräkningar som gjorts visar att en gummiklippöverbyggnad blir billigare i utförande med 80 års livslängd än 40 års livslängd. Detta samband gäller inte överbyggnader med berg och hyttsten, de har samma kostnad oavsett livslängd. Bitumendelen har 20 års livslängd oavsett alternativ. Material val: 1 bra, 2 ok, 3 dåligt Överbyggnad Pris Miljö Isolering Risk Överbyggnads Densitet tjocklek Summa Gummiklipp 1 1 1 3 1 1 8 Hyttsten 1 1 2 2 2 1 9 Berg 2 1 3 1 3 3 13 17

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 6 Källförteckning ATB-Väg 2002 Berntman, Monica LTH& Lanner Gunnar Kompendium i Vägprojektering OKT 1995 Huhmarkangas, Hans & Fredrik, Lindell, Däckklipp som konstruktionsmatrial 2000:320 CIV ISSN:1402-1617 Karlsson Åke & Marttala Anders, Projekt boken Metod och styrning för lyckade projekt QEM ISBN-91-44-01310-8 Strömquist, Siv, Konsten att tala och skriva, GLEERUPS IBSN 91-40-62784-5 Svensk byggtjänst, Anläggnings AMA 98, ISBN 91-7332-886-3 Vägverket Hemsida www.vv.se/hitta/webbkarta.htm#bibliotek 18

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 7 Bilageförteckning Bilaga Nr Namn Antal sidor 1 Administrativa föreskrifter 23 2 Mängdförteckning 5 3 Tekniskbeskrivning 4 4 Byggtidplan 1 5 Beräkningar 26 6 Miljökonsekvensbeskrivning 2 19

Gummiklippsförstärkning av sopstationsvägen 8 Ritningsförteckning Översiktskarta Planritning PL 00:01 PL 00:02 Profilritning PR 00:001 PR 00:002 Normalsektion Normal 00:01 Övriga ritningar: Schaktsektionsritning Schakt 00:01 Geologisk planritning GPL 00:001 GPL 00:002 Geologisk profilritning GPR 00:001 GPR 00:002 20

Företagsnamn Dokumentnamn/Kapitelrubrik AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Generalentreprenad Kapitelbokstav/Sidnr AF/1 (23) Bilaga 1 Projeknr Status Projektnamn Sopstationsvägen Sunderbyn Datum 2002-04-18 Rev.datum AF Kod Text Rev AF Administrativa föreskrifter LULEÅ KOMMUN TEKNISKA FÖRVALTNINGEN SOPSTATIONSVÄGEN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Generalentreprenad Sid 1-25 VHT nr: [Ange VHT-nummer!] Objektsnr: [Ange objektsnummer!] FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG dat. BYGGHANDLING dat. Luleå Företagsnamn: FÖRSTÄRKNINGSGRUPPEN Uppdragsansvarig: ANDERS LANS Upprättad av: FREDRIK SAELLSTRÖM

Företagsnamn Dokumentnamn/Kapitelrubrik AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Generalentreprenad Kapitelbokstav/Sidnr AF/2 (23) Bilaga 1 Projeknr Status Projektnamn Sopstationsvägen Sunderbyn Datum 2002-04-18 Rev.datum AF Kod Text Rev AF AFA AFA.12 AFA.121 AFA.122 Dessa Administrativa föreskrifter ansluter till AF AMA 98 ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER ALLMÄN ORIENTERING Beställare Luleå Kommun Tekniska Förvaltningen 971 85 LULEÅ Ombud: Roland Eriksson Tel: 0920-29 32 27 Fax: 0920-29 41 22 Beställarens ombud under anbudstiden Förfrågningar om entreprenaden under anbudstiden skall ställas till: Luleå Kommun Tekniska Förvaltningen 971 85 LULEÅ Handläggare: [Ange handläggarens Tel: [Ange telefonnummer!] namn!] Mobil: [Ange mobiltelefonnummer!] Fax: [Ange faxnummer!] E-post: [Ange e-postadress!] Beställarens kontaktperson för visning av arbetsområdet För visning av arbetsområdet kontakta: Luleå Kommun Tekniska Förvaltningen Handläggare: [Ange kontaktperson!] Tel: 0920 29 30 00 Mobil: [Ange mobiltelefonnummer!]

Företagsnamn Dokumentnamn/Kapitelrubrik AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Generalentreprenad Kapitelbokstav/Sidnr AF/3 (23) Bilaga 1 Projeknr Status Projektnamn Sopstationsvägen Sunderbyn Datum 2002-04-18 Rev.datum AF Kod Text Rev AFA.13 AFA.151 AFA.152 AFA.155 AFA.156 Projektörer [[Ange projektör för respektive teknik!] FÖRSTÄRKNINGSGRUPPEN YTH-VA [Ange postadress!] [Ange postnummer & Ort!] Handläggare: [Ange handläggarens Tel: [Ange telefonnummer!] namn!] Mobil: [Ange mobiltelefonnummer!] Fax: [Ange faxnummer!] Handläggare: [Ange handläggarens namn!] E-post: [Ange e-postadress!] Tel: Nätägare va Luleå Kommun Tekniska Förvaltningen 971 85 LULEÅ Tel: 0920-29 30 00 Fax: 0920-186 30 Nätägare värme Luleå Energi AB Box 50 100 973 23 LULEÅ Nätägare el Luleå Energi Elnät AB Box 50 100 973 23 LULEÅ Nätägare tele Telia PubliCom [Ange telefonnummer!] Mobil: [Ange mobiltelefonnummer!] Fax: [Ange faxnummer!] E-post: [Ange e-postadress!] Tel: 0920-26 44 00 Fax: 0920-887 39 Tel: 0920-26 44 00 Fax: 0920-887 39 Tel: 020-44 42 22

Företagsnamn Dokumentnamn/Kapitelrubrik AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Generalentreprenad Kapitelbokstav/Sidnr AF/4 (23) Bilaga 1 Projeknr Status Projektnamn Sopstationsvägen Sunderbyn Datum 2002-04-18 Rev.datum AF Kod Text Rev AFA.21 Översiktlig information om objektet I huvudsak omfattas objektet av följande arbeten: Byggnadsyta: BYA ca m 2 Behandlad tomtarea: ca m 2 Ändringsyta: BRA ca m 2 Ändringsvolym: ca m 3 NTV Tillbyggnadsyta: BTA ca m 2 Tillbyggnadsvolym:BTV ca m 3 AFA.22 AFA.3 AFA.4 Vägområdesbredd B= m L=ca m Belagd yta ca m 2 Antal ledningar st Ledningslängd ca m Detaljerade uppgifter redovisas i förfrågningsunderlaget i övrigt. Objektets läge Sopstationsvägen, belägen 1 mil vid Sunderbyn utanför Luleå. Förkortningar AF Administrativa Föreskrifter UE Underentreprenör KF Kompletterande föreskrifter för entreprenaden Begreppsförklaringar För denna upphandling tillämpas utöver ovan förtecknade begreppsförklaring de definitioner som anges under kap 1 5 i LOU.

Företagsnamn Dokumentnamn/Kapitelrubrik AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Generalentreprenad Kapitelbokstav/Sidnr AF/5 (23) Bilaga 1 Projeknr Status Projektnamn Sopstationsvägen Sunderbyn Datum 2002-04-18 Rev.datum AF Kod Text Rev AFB AFB.11 AFB.12 AFB.13 AFB.15 AFB.21 UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER Upphandling genomförs enligt 6 kap i LOU (SFS 1992:1528) med senare ändringar. Upphandlingsförfarande Förenklad upphandling. Anbud kan antas utan föregående förhandling. Entreprenadform Entreprenadform: Generalentreprenad. Ersättningsform Fast pris. Förutsättningar för upphandlingen Följande ännu ej erhållna tillstånd kan komma att påverka upphandlingen: [Förteckna här vilka tillstånd som ännu inte har erhållits!] Anbudsgivaren ersätts ej om ovanstående tillstånd ej erhålles. Tillhandahållande av förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlaget kan beställas från: Luleå kommun tekniska förvaltningen receptionen Handläggare: [Ange handläggarens Tel: [Ange telefonnummer!] namn!] Fax [Ange telefaxnummer!] Förfrågningsunderlaget består av en (1) omgång av nedan förtecknade handlingar. Expeditionsavgift är 500:- sek Expeditionsavgifter inbetalas till postgironummer 60 200-3, Expeditionsavgiften återbetalas ej. Ytterligare omgångar kan erhållas mot självkostnadspris.

Företagsnamn Dokumentnamn/Kapitelrubrik AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Generalentreprenad Kapitelbokstav/Sidnr AF/6 (23) Bilaga 1 Projeknr Status Projektnamn Sopstationsvägen Sunderbyn Datum 2002-04-18 Rev.datum AF Kod Text Rev AFB.22 AFB.23 AFB.31 AFB.311 AFB.312 AFB.33 AFB.34 AFB.4 AFB.5 Förteckning över förfrågningsunderlag 01 Beställningsskrivelse (bifogas ej) Kompletterande förfrågningsunderlag Frågor med anledning av förfrågningsunderlaget skall ställas till beställaren. Beställaren lämnar lika och skriftliga svar till alla anbudsgivare. Se AB 92 kap 1 8 Anbuds form och innehåll Anbud skall avfattas skriftligt på det svenska språket. Anbud skall följa förfrågningsunderlaget samt avges i full överensstämmelse med tillhandahållet anbudsformulär. Anbud skall vara baserat på i mängdförteckning upptagna kvantiteter Prissatt mängdförteckning skall inlämnas till beställaren efter anfodran och slutsumman enl. mängdförteckning skall överensstämma med anbudssumma. Anbud som ej avges enligt anbudsformulär kan komma att förkastas. Anbudsgivare skall i anbudet redovisa underlag för bedömning av mjuka parametrar enl. AFB.52 Kvalitets- och miljöledningssystem som anbudsgivaren tidigare ha lämnat till beställaren behöver ej redovisas på nytt. Huvudanbud Huvudanbud skall avges helt enligt förfrågningsunderlag. Sidoanbud Anbud på alternativa utföranden får avges utöver huvudanbud. Alternativt utförande skall redovisas så att jämförelse med huvudanbud kan ske. Anbuds giltighetstid Anbudsgivaren är bunden av sitt anbud en månad efter anbudstidens utgång. Adressering Anbud skall avges i slutet kuvert. Försändelsen med anbudet skall vara märkt ANBUD AVSEENDE FÖRSTÄRKNING AV SOPSTATIONSVÄGEN och ställas till: Luleå Kommun Tekniska Förvaltningen 971 85 LULEÅ Besöksadress: Residensgatan 23 Anbudsöppning Sluten anbudsöppning tillämpas. Anbudsprövning Icke pris satta reservationer kommer vid anbudsprövning att prissättas av beställaren.

Företagsnamn Dokumentnamn/Kapitelrubrik AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Generalentreprenad Kapitelbokstav/Sidnr AF/7 (23) Bilaga 1 Projeknr Status Projektnamn Sopstationsvägen Sunderbyn Datum 2002-04-18 Rev.datum AF Kod Text Rev AFB.51 AFB.52 AFB.53 Prövning av anbudsgivare För att kunna konstatera om anbudsgivaren uppfyller beställarens krav, kan följande handlingar / bevis komma att begäras in: anbudsgivarens finansiella och ekonomiska ställning. anbudsgivarens registrering för redovisning och betalning av mervärdesskatt m m. Anbudsgivarens registrering i arbetsgivarregistret Giltig arbetsmarknadsförsäkring för anställd personal. anbudsgivaren skall uppfylla kraven enligt LOU kap 1 17 och kap 6 9-11. ifylld blankett begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, RSV 4280. Värderingsgrunder vid prövning av anbud Av de anbud som kan komma ifråga för antagande, antas det, som beställaren med beaktande av samtliga omständigheter anser är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Den omständigheten att ett anbud innefattar det lägsta priset behöver sålunda inte vara avgörande. Följande värderingsgrunder skall avgöra valet av anbud: 60%. Anbudssumma 20%. Anbudsgivarens organisation och utförda leverantörsvärderingar 10%. Anbudsgivarens kvalitetssystem och tidigare projektrevisioner 10%. Anbudsgivarens miljöledningssystem och tidigare projektrevisioner Meddelande om beslut vid prövning av anbud Beställaren underrättar skriftligen såväl den vars anbud antagits som övriga anbudsgivare om slutligt beslut vid anbudsprövningen.

Företagsnamn Dokumentnamn/Kapitelrubrik AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Generalentreprenad Kapitelbokstav/Sidnr AF/8 (23) Bilaga 1 Projeknr Status Projektnamn Sopstationsvägen Sunderbyn Datum 2002-04-18 Rev.datum AF Kod Text Rev AFC AFC.1 AFC.11 AFC.111 AFC.14 AFC.161 ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID UTFÖRANDEENTREPRENAD För entreprenaden gäller Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB 92. Omfattning Omfattningen i detalj framgår av handlingar angivna under AFB.22. Kontraktshandlingar Erhållen beställningsskrivelse gäller som kontrakt. I beställningsskrivelsen kommer ändringar av AB 92 enligt föreskrift AFC.361, AFC.45, AFC.611 och AFC.9 att föras in. Entreprenörens kontroll av mängduppgifter Entreprenören skall kontrollera mängduppgifterna i angiven mängdbeskrivning/mängdförteckning angiven i AFB.22. Vid kontrollen skall mätregler enl. MER2002 tillämpas. Anbudsgivare skall före beställning och inom sex dagar efter anfordran inkomma med uppgift om kostnadsförändring avseende övertagande av ansvaret för i mängdbeskrivning angivna mängduppgifter i förhållande till förfrågningsunderlaget i sin helhet. Anbudsgivare skall därvid även kontrollera att inga mängder som framgår av förfrågningsunderlaget i övrigt utelämnas. Anbudsgivare skall lämna dokumentationen uppställd enligt gängse mängdbeskrivningssorteringsmetodik för sitt anbud beträffande mängdövertagande. Denna dokumentation kan sedan bli föremål för förhandling. Sedan posterna i mängdbeskrivning korrigerats beträffande mängd, regleras anbudssumman med hänsyn till avvikelse och angivna a-priser. Den därvid reglerade anbudssumman skall utgöra kontraktsumman. Därefter konstaterade avvikelser mellan i den reviderade mängdbeskrivningen upptagna mängder och förfrågningsunderlaget skall inte föranleda kostnadsreglering. Detta kommer att införas i kontraktet. Skydds- och säkerhetsföreskrifter Arbete skall bedrivas i enlighet med gällande skydds- och säkerhetsföreskrifter. Entreprenören svarar för att egen personal ges föreskriven information och utbildning i skydd och säkerhet. Det åligger entreprenören att med underentreprenör avtala om motsvarande skyldighet för denne mot sin personal. Tillstånd från myndigheter

Företagsnamn Dokumentnamn/Kapitelrubrik AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Generalentreprenad Kapitelbokstav/Sidnr AF/9 (23) Bilaga 1 Projeknr Status Projektnamn Sopstationsvägen Sunderbyn Datum 2002-04-18 Rev.datum AF Kod Text Rev AFC.163 AFC.171 AFC.185 AFC.21 AFC.22 Överenskommelser m m Beställaren tillhandahåller efter anfordran uppgift om namn på och adress till ägare till grannfastighet, annan markägare, väghållare o d. Om överenskommelse som berör entreprenaden träffas mellan entreprenören och ägare till grannfastighet, annan markägare, väghållare o d, skall beställaren underrättas därom. Anmälningar till myndigheter Beställaren ombesörjer bygg- och rivningsanmälan samt anmälan om kvalitetsansvarig PBL Beställaren gör den i AFS 1999:3 angivna förhandsanmälan till Arbetsmiljöinspektionen innan arbetet påbörjas. Kopia av anmälan skall tillställas entreprenören CE-märkning mm av maskinanläggning (Vid AB 92-avtal) Entreprenören skall lämna erforderlig dokumentation för CE-märkta produkter som omfattas av entreprenadåtagandet och dessa skall uppfylla direktivens och författningarnas krav. Endast CE-märkta maskiner / produkter skall användas i denna entreprenad, alternativt får maskiner / produkter användas som har tillverkardeklaration enligt AFS 1994:48 bilaga 2B. I tillverkardeklaration enligt AFS 1994:48 bilaga 2B skall det klart framgå vad och vilka krav som uppfyller Maskindirektivet. CE-märkning skall vara utförd och försäkran om överensstämmelse enligt AFS 1994:48 bilaga 2A för maskinanläggningen skall överlämnas till beställaren. All CE-dokumentation skall föreligga vid slutbesiktning. Kvalitetsangivelser Underentreprenörer Plastmattor och plastbeklädnader i våtrum Entreprenören skall tillse att företag som golvbranschens våtrumskontroll, GVK, auktoriserat för att utföra tätskikt på golv och vägg med plastmattor och plastbeklädnader i våtutrymmen. Det företag, som utför arbetet, skall när arbetena påbörjas göra anmälan om stickprovskontroll till GVK. Keramiska beklädnader och beläggningar i våtutrymmen Arbeten med keramiska beklädnader och beläggningar skall utföras enligt PER:s branschregler för vattentäta keramiska väggbeklädnader och golvbeläggningar i våtutrymmen. Konstruktioner skall vara godkända enligt branschreglerna. Arbetet skall utföras av behörig plattsättare, anställd i ett behörigt företag. Behörighet utfärdas av byggkeramikrådet.

Företagsnamn Dokumentnamn/Kapitelrubrik AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Generalentreprenad Kapitelbokstav/Sidnr AF/10 (23) Bilaga 1 Projeknr Status Projektnamn Sopstationsvägen Sunderbyn Datum 2002-04-18 Rev.datum AF Kod Text Rev AFC.24 AFC.25 AFC.26 AFC.2612 AFC.311 AFC.313 AFC.32 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från beställaren under entreprenadtiden Beställaren tillhandahåller entreprenören tre (3) omgångar av under AFB.22 angivna ritningar och beskrivningar samt lika många handlingar för eventuella ändrings- och tilläggsarbeten. Arbeten får endast utföras efter handling påstämplad BYGGHANDLING. Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden. Entreprenören skall upprätta och anslå en arbetsmiljöplan enligt AFS 1999:3. Entreprenören upprättar: relationshandlingar. Dessa levereras i digitalform samt 1 omg arkivbeständigt papper, 2 omg. papper vara en omg. i A3-format samordnad Drifts- och underhållsinstruktion för hela projektet i digitalform och 2 omg. i pappers form. en pärm Överlämnande Pärm med följande innehållsregister. Se bilaga 1 Entreprenören skall ombesörja och bekosta erforderliga sakkunnighetsintyg såsom Säkerhetsbesiktning, brandskyddsgenomföringar, etc Varor m m Varor som tillhandahålls Beställarens ombud Beställarens ombud under entreprenadtiden är: Luleå Kommun Tekniska Förvaltningen 971 85 LULEÅ Tel: Fax: Entreprenörens ombud Skall anges i anbud. Tillsyn och kontroll enligt PBL Entreprenören skall medverka med uppgifter för upprättande av förslag till kontrollplan enligt PBL. Entreprenör skall delta i samråd, kostnad härför skall ingå i anbud. Entreprenören skall överta det ansvar som enligt PBL (SFS 1987:10) åvilar beställaren för den egenkontroll som föreskrivs. Den föreskrivna egenkontrollen skall ingå i entreprenörens kvalitetsplan och utgöra del av hans egenkontroll.

Företagsnamn Dokumentnamn/Kapitelrubrik AF ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Generalentreprenad Kapitelbokstav/Sidnr AF/11 (23) Bilaga 1 Projeknr Status Projektnamn Sopstationsvägen Sunderbyn Datum 2002-04-18 Rev.datum AF Kod Text Rev AFC.321 AFC.34 Kvalitetsansvarig enligt PBL Kvalitetsansvarig enligt PBL kommer att vara : Tel: Mobil: Fax: E-post: Miljöledningssystem Luleå Kommun Tekniska Förvaltningens miljöpolicy. Luleå Kommun Tekniska Förvaltningen arbetar aktivt för att förbättra miljön. Detta sker genom åtgärder i interna processer och genom att sätta mål avseende funktion, tid, tekniskt utförande och miljöanpassat byggande i varje enskilt projekt samt att driva projekten mot dessa mål och regelbundet rapportera resultat och avvikelser. Luleå Kommun Tekniska Förvaltningen har valt att uttrycka sin miljöpolicy på följande sätt. Vi skall: 1. Genom att höja medvetenheten hos våra anställda kring betydelsen av den enskildes agerande, skapa motivation att i vardagen och i arbetet verka på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt. 2. Skapa sunda byggnader och lokaler där miljön ingår i en helhet och där våra kunder erbjuds en miljö med bästa möjliga förutsättningar för trivsel och företagsutveckling. 3. Lära oss se och förstå de arkitektoniska värden som våra fastigheter representerar och lägga detta kulturarv till grund för nyskapande och förändringar. Vidare skall förvaltning och ombyggnad ske varsamt med beaktande av dessa värden. 4. Ställa krav på miljömedvetenhet hos konsulter, entreprenörer och leverantörer. Söka samarbeta med företag som är offensiva och nytänkande inom miljöområdet och som har ett kretsloppstänkande. 5. Aktivt utveckla vårt miljöarbete bl.a. genom att delta i och följa samt stödja forskning och utveckling inom miljöområdet. Genom regelbundna miljörevisioner analysera och jämföra uppnådda reslutat med företagets miljöpolicy. I linje med sin miljöpolicy önskar beställaren söka samarbete med entreprenadföretag som är offensiva och nytänkande inom miljöområdet och som har ett kretsloppstänkande. Beställare vill aktivt verka för att produkter som innehåller ämnen som kan antas innebära betydande negativ miljöpåverkan, ska på sikt bort från kretsloppet.