El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar
Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de bränslen som använs för energiprodukion och uppgifer om oljelager. Daainsamlingen äcker produkionen av el eller värme i krafverk och i separaa värmepannor. Enkäen omfaas av producener av separa värme efersom uppgifer om elproducener fås från Finsk Energiindusri rf:s elenkä. I forsäningen kommer vi a ureda möjligheerna ill samarbee i fråga om saisikföring av fjärrvärme. Krafverksområde Med krafverksområde avses en energiprodukionshelhe, som är belägen på en och samma om eller inom samma kommuns område. Produkionsenheer som finns i olika kommuner anges på separaa blankeer. Ange på enkäens pärmblad namnen på resp. produkionsenhe, om de ine klar framgår av krafverksområdes namn, som finns i adressfäle. De är också möjlig a föreslå e namn som är enklare a idenifiera. Som saisikperiod används e kalenderår. Också i samband med ägarskifen skall uppgiferna om krafverksområde anges för hela åre. Om de rapporerade uppgiferna bara gäller en del av åre, skall de klar och ydlig anges på enkäens pärmblad eller meddelas separa per e-pos/elefon. Enkäen besvaras på en Excel-blanke som finns på inerne på adressen www.ilasokeskus.fi/keruu/ene/lomakkee_sv.hml. De är också möjlig a be om blankeen per e-pos från energia@ilasokeskus.fi Den ifyllda Excel-blankeen åersänds som bilaga med kryperad e-pos. Saisikcenralen använder Sasrådes kryperingsjäns för e-pos för a sända konfideniella meddelanden. Tjänsen finns på Saisikcenralens inernesida på adressen hps://securemail.ilasokeskus.fi (www.ilasokeskus.fi Yheysiedo Suojaun sähköposin läheys) Tjänsen fungerar på finska. Ange som moagare (vasaanoaja) energia@ilasokeskus.fi. Blankeen är idenisk med föregående års blanke och därför kan också de gamla Excel-blankeunderlage användas. By dock u årale övers på enkäens försa sida så a de hänför sig ill rä saisikår. Så som idigare kan man också besvara enkäen på pappersblankeen som ingår i frågepakee. Blankeen åersänds i de bifogade kuvere. Föregående års uppgifer är förifyllda på blankeen. Vi ber Er konrollera de förifyllda uppgiferna och korrigera dem vid behov. Hur snabb saisiken färdigsälls beror i avgörande grad på när primäruppgiferna erhålls. Därför önskar vi också a Ni besvarar enkäen så snabb som möjlig, dock senas 11.5.2009. Föreagens uppgifsskyldighe grundar sig på saisiklagen (280/2004). Enlig förordningen om energisaisik (2008/1099/EG) ska uppgifer där saisik över el- och värmeprodukionen är en vikig del rapporeras ill EU. Uppgiferna om samprodukionen av el och värme ska lämnas med söd av de s.k. CHP-direkive (2004/8/EG) och uppgiferna om el som produceras med förnybara energikällor med söd av de s.k. RES-E-direkive (2001/77/EG). Uppgiferna om enskilda föreag och krafverksområden är konfideniella. De används enbar för sammansällande av saisik. Uppgifer om enskilda svar lämnas ine u ill uomsående och ine heller ill andra myndigheer. Förändringar i enkäen De har ine ske förändringar i enkäblankeen eller i bränsleklassificeringens koder jämför med de idigare enkäåre. Blankeer De definiioner som gäller elprodukionen ingår ine längre i anvisningarna efersom Saisikcenralen ine längre frågar efer eluppgifer. Ifall Ni behöver definiioner om el, finns de i blankeanvisningarna för år 2006. Ni kan också be a få dem per e-pos. Pärmblad Pärmblade omfaar krafverksområdes idenifierings- och konakuppgifer, som bör konrolleras. De är också möjlig a aneckna annan illäggsinformaion på pärmblade. Blanke 1: Anskaffningen av el och värme Egen värmeprodukion (A) uppges fördelad på produkionsformer. På blanke 1 uppges dessuom moagning av elekricie och värme (B), som omfaar köp och erhållen energi (inkl. delägarenergi). Produkionen av ånga/värme uppges som neoprodukion. Med de avses den värmevolym, som kan unyjas som värmeenergi på anna håll än i själva krafverke eller i pannan (omfaar ine färsk ånga som maas in i urbinen). Åervinning av sekundärvärme beakas ine. Ånga/värme indelas efer användningsändamål enlig följande:
3 Indusriånga/värme Indusriånga/värme som produceras i krafverk eller värmepanna, och som används vid indusriell produkion (såsom orkning eller uppvärmning). Värme som produceras för uppvärmning av egna indusribyggnader ingår också i den här gruppen. Fjärrvärme Värme som produceras i krafverk, värmepanna eller värmecenral och som via näe överförs ill uppvärmning av byggnader och framsällning av varm bruksvaen. Förklaringar ill de koder för produkionsformer som syns på blankeen finns under punken Produkionsformer. Blanke 2: Förbrukning och leverans av energi Förbrukningen av energi i elekricie, indusriånga/värme och fjärrvärme uppges som neo (exkl. krafverkes egenförbrukning). Energiförbrukning vid de egna föreages/den egna koncernens olika arbessällen uppges bara om arbessällena ligger inom samma krafverksområde. Energileveranser (försäljning eller överlåelse) ill andra föreag inom samma fabriksområde uppges föreagsvis. Också leveranser (försäljning eller överlåelse) ill arbessällen uanför fabriksområde skall uppges på blankeen, liksom näverks- och mäningssvinn. Summorna under 'Förbrukning och leveranser oal' (D) skall sämma överens med summorna under 'Anskaffning oal (C) på blanke 1. Blanke 3: Bränslen i energiprodukion Bränslen som använs i energiprodukion specificeras efer produkionsform med hjälp av koderna för produkionsform (på blanke 1) sam beeckningarna och koderna för de olika bränslena ( Bränsleklassificering eller www.ilasokeskus.fi/poloaineluokius). Om de har använs flera olika bränslen i energiprodukionen inom en och samma produkionsform skall varje bränsle anecknas på en egen rad. Bränslemängderna uppges i den måenhe och energi (MWh) som anges i bränsleklassificeringen. Som värmevärde anges de effekiva värmevärde för varje bränsle, dvs. de lägre värmevärde. Om andra måenheer av någo undanag används, skall enheen anges ydlig. Råmaerialen för produkgas (324) uppges i en separa abell. OBS! Mängden producerad energi och förbrukade bränslen skall mosvara varandra enlig e realisisk nyoförhållande efer produkionsform. Om Ni unyjar värmeenergi som uvinns ur rökgaser och som ine ingår i bränsles effekiva värmevärde, skall skillnaden mellan de lägre och de högre värmevärde uppges som redukionsvärme inom indusrin (492). Benämningen Inköp ånga (495) finns för de krafverksområden som i produkionen av elekricie och värme som energikälla använder ånga som köps av uomsående och som ine kan uppge dess bränsle. Aneckna också varifrån ångan erhålls. Den som köper ångan anecknar ine ångan på blankeerna 1 och 2. Ångproducenen skall å sin sida aneckna ångan som normal indusriånga som produceras och såls. Som bränsle för värme som uvinns ur indusriprocesser (produkionsform L2) skall endera uppges reakionsvärme inom indusrin (492) eller sekundärvärme inom indusrin (493). Se definiionerna i slue av anvisningarna. Båda energiinsaserna uppges av den uvunna värmen med e nyoförhållande på 100 procen. Som illäggsuppgif skall anges vilken värmeproducerande process de är frågan om. Blanke 4: Bränslelager I lageruppgiferna uppges lagervolymen av lä och ung brännolja i början av saisikåre, lagerökningen under åre, användningen av lagra bränsle under åre och lagervolymen i slue av saisikåre. Summorna skall sämma. Bränslemängderna anges i on, men om mängderna uppges i kubikmeer eller lier används omräkningskoefficienerna i publikaionen Energisaisik. I blankeen i Excel-forma finns beräkningarna som färdiga formler. Lageruppgiferna om brännoljorna behöver ine uppges efer krafverksområde, uan de kan uppges sammanage på en blanke. Ange i så fall enydig vilken helhe uppgifen gäller. Säkerheslager för brännoljor behöver ine uppges. Konakinformaion Mera informaion ges av följande personer: Anmälningar och allmän rådgivning: Mirja Piso fn 09 1734 2495 Uppgifsinnehåll: Minna Niininen fn 09 1734 3549 Kirsi-Marja Aalo fn 09 1734 3442 E-posadress: energia@ilasokeskus.fi Sändning av kryperad e-pos: hps://securemail.ilasokeskus.fi (hias också så här: www.ilasokeskus.fi
4 Yheysiedo Suojaun sähköposin läheys) Tjänsen fungerar på finska. De är enkel a sända e krypera e-posmeddelande: 1) avsändare är den egna e-posadressen och moagare energia@ilasokeskus.fi 2) meddelande skrivs på normal sä och den ifyllda Excel-blankeen, som sparas på den egna daorn, bifogas meddelande Bränsleklassificering (inkl. de genomsniliga sandardvärmevärden och definiioner): www.ilasokeskus.fi/poloaineluokius (på finska) www.ilasokeskus.fi/k//luokiukse/index_sv.hml Enkämaeriale i sin helhe: www.ilasokeskus.fi/keruu/ene/index_sv.hml Enkäens resula publiceras årligen: www.ilasokeskus.fi/il/salauo/index_sv.hml Produkionsformer Definiionerna på olika former av elprodukion har raderas. Separa värmeprodukion Värmepannor (L1) Separa värmeprodukion i indusri-, energi- och fjärrvärmebolags pannor sam i fasa och flybara värmecenraler. Värme som uvinns ur indusriella processer (L2) Värme/ånga som uvinns ur indusriella processer och som används endera som indusrivärme eller fjärrvärme (.ex. illvaraagande av värme från TMP-anläggningar eller ur kaalyisk process). Om den värme som uvinns ur indusriprocesser unyjas i krafverksprocesser i form av förvärmning e.d., uppges den ine som produkion, uan som "använd energiinsas på blanke 3 'Bränslen i energiprodukionen' (reakionsvärme inom indusrin (492) eller sekundärvärme inom indusrin (493)). Elpannor (L3) Värme som produceras i elpannor uppges som sådan. Elekricie som använs i elpannor (494) uppges på mosvarande sä på blanke 3 'Bränslen i energiprodukionen'. På blanke 2 'Förbrukning och leverans av energi' inkluderas elekricie som används i elpannor i arbessälles egen elförbrukning. Värmepumpar (L4) Värme som produceras med värmepumpar uppges som sådan i en punk för sig uan a den mängd energi som använs i kompressorn dras av. Elekricie som använs i värmepumpar uppges på blanke 3 'Bränslen i energiprodukion' (494). Den elekricie som används i värmepumpar uppges i samband med egen elförbrukning på blanke 2 'Förbrukning och leverans av energi'. Bränsleklassificering Kod Beeckning Bränsleenhe 1 Fossila bränslen 11 Oljor 111 Gaser 1111 Raffinerigas 1112 Gasol, flygas 112 Tunna oljor 1121 Indusribensin 1122 Moorbensin 1123 Flygbensin 113 Mellanjocka oljor 1131 Flygfoogen 1132 Anna foogen, peroleum 1133 Dieselolja 1134 Lä brännolja, unn eldningsolja 1135 Moorbrännolja 1139 Andra mellanjocka oljor 114 Tjocka oljor 1141 Tung brännolja, jockolja, svavelhal < 1 % 1142 Tung brännolja, jockolja, svavelhal > 1 % 1143 Andra jocka oljor 115 Peroleumkoks 116 Reur- och spilloljor 119 Andra oljeproduker 12 Kol 121 Senkol 1211 Anraci 1212 Senkol, biuminös 122 Anna kol 1221 Halvbiuminös kol, brunkol, ligni 1222 Kolbrikeer 1228 Koljära 1229 Anna kol, ospecificera 123 Koks 124 Koksgas 1000 m 3 125 Masugnsgas 1000 m 3 13 Naurgas 131 Naurgas 1000 m 3 2 Torv 21 Torv 211 Fräsorv 212 Syckeorv 213 Torvpellear och -brikeer
5 Kod Beeckning Bränsleenhe 3 Förnybara och blandbränslen 31 Biomassa 311 Skogsbränsle, rä 3111 Vedrän, långved och småved 3112 Helräds- eller slanflis 3113 Flis eller kross av hyggesreser 312 Träresproduker från indusrin 3121 Bark 3122 Sågspån, kuerspån o.a. spån 3123 Flis eller kross av räreser 3128 Träresproduker från indusrin, ospecificerade 3129 Övriga resproduker av rä 313 Avluar från räförädlingsindusrin ka 314 Övriga bi- och avfallsproduker från räförädlingsindusrin 315 Åervinningsrä 316 Träpellear och -brikeer 317 Vegeabiliska bränslen 318 Animaliska bränslen 32 Övriga bio- eller blandbränslen 321 Biogas 3211 Biogas från avsjälpningsplas 1000 m 3 3212 Biogas i avloppsrening 1000 m 3 3213 Biogas från indusrin 1000 m 3 3219 Övrig biogas 1000 m 3 322 Flyande biobränslen 323 Blandbränslen 3231 Åervinningsbränslen 3232 Rivningsrä 3233 Impregnera rä 3239 Övriga blandbränslen 324 Produkgas 1000 m 3 Kod Beeckning Bränsleenhe 4 Övriga energikällor 41 Kärnenergi 411 Kärnenergi TJ 49 Övrig 491 Övriga bi- och resproduker som används som bränsle 4911 Plasavfall 4912 Gummiavfall 4913 Problemavfall 4919 Övrig avfall 492 Indusriell reakionsvärme TJ 493 Indusriell sekundärvärme TJ 494 Elekricie (i värmepumpar och elpannor) MWh 495 Ånga (inköp ånga för energiprodukion) MWh 498 Väe 1000 m 3 499 Övriga energikällor, ospecificerade TJ Använda måenheer on ka on (orrsubsans) 1000 m3 1000 (usen) kubikmeer MWh megawaimme = 1000 kwh TJ erajoule ENERGISLAG Oljor Gaser 1111 Raffinerigas Gas som åervunnis ur oljeraffineringsprocessen och används som energikälla. Omfaar också de förbränningsgaser som åervunnis ur den perokemiska indusrin. 1112 Gasol, flygas Flygas är propan, buan eller en blandning av dem. Tunna oljor 1121 Indusribensin Indusribensin är e lä desilla, som används endas i lien omfaning som energikälla. Den används ofas som lösningsmedel eller insasvara för den kemiska indusrin. 1122 Moorbensin 1123 Flygbensin Flygbensin är en specialproduk som planeras för små flygplan Mellanjocka oljor 1131 Flygfoogen Flygfoogen används som bränsle i flygplans srålurbiner. 1132 Anna foogen, peroleum Omfaar bl.a. moorfoogen, lysfoogen och eldningsfoogen. 1133 Dieselolja Dieselolja är e bränsle för dieselmoorer. Den används främs i lasbilar, bussar och pakebilar sam i en del personbilar.
6 1134 Lä brännolja, unn eldningsolja Lä brännolja är e mellandesilla, som används särskil för oljeeldning av egnahemshus och andra småfasigheer, i ork-, smäl- och brännugnar inom indusrin och som bränsle i olika värmeanordningar och orkar. Lä brännolja säljs i flera olika kvalieer med olika produknamn. Dieselolja, lä brännolja hör ill gasoljorna och eknisk är de frågan om näsan samma produk. I Finland har man i den läa brännoljan lag ill deekeringsämnen (bl.a. röd färg) för a kunna skilja den från dieselolja. 1135 Moorbrännolja Moorbrännolja är bränsle som lämpar sig för användning i dieselmoorer i rörliga arbesmaskiner. De är fråga om en dieselolja, som genom färgning märks som en lägre beskaad olja. I moorbrännoljorna är gränsen för svavelhalen 50 mg/kg. 1139 Andra mellanjocka oljor Till andra mellanjocka oljor räknas specialproduker som mosvarar lä brännolja. Tjocka oljor Tung brännolja framsälls av odesillerad frakion av råolja och används som bränsle i sora oljevärmeanläggningar och krafverk, i smäl- och brännugnar inom indusrin sam som bränsle för faryg och dieselkrafverk 1141 Tung brännolja, jockolja, svavelhal < 1 % 1142 Tung brännolja, jockolja, svavelhal > 1 % 1143 Andra jocka oljor Till andra jocka oljor förs specialproduker såsom exra jock boenolja och övriga boenoljor. 115 Peroleumkoks Innehåller koks som illverkas genom desillaion av olja sam kaalyisk FCC- och TCC-koks som uppså vid krackning 116 Reur- och spilloljor Använda oljemängder som åervunnis efer evenuell rening och som unyjas som energikälla. 119 Andra oljeproduker Till denna klass förs oljeproduker som ine hör ill någon annan klass, bl.a. processgas som produceras av ung brännolja. Uppge vilka andra oljeproduker som har rapporeras inom denna grupp. Kol Senkol Med senkol avses fas organisk fossil bränsle med e värmevärde på över 24 MJ/kg i askfri ämne. Senkolskvalieerna klassificeras huvudsakligen på basis av mängden avdunsande ämnen och värmevärde. 1211 Anraci Anraci är geologisk den äldsa och längs uvecklade senkolskvalieen med den lägsa halen avdunsande ämnen. Anraci har de högsa effekiva värmevärde, ungefär 33 MJ/kg. 1212 Senkol, biuminös Omfaar kolkvalieer med e värmevärde på mins 24 MJ/kg exklusive anraci. Anna kol 1221 Halvbiuminös kol, brunkol, ligni Brunkol är geologisk e ung kol. De är mindre förkolna än senkol, men innehåller mera avdunsande komponener, såsom väe och syre. Värmevärde för brunkol är under 24 MJ/kg 1222 Kolbrikeer Biar av besämd sorlek, som illverkas av senkol genom a bindeämnen illsäs. 1228 Koljära Tjära som bildas av senkol i samband med framsällning av koks. 1229 Anna kol, ospecificera Anna kol än sådan som förs ill någon av klasserna ovan. Uppge vilken kolproduk som använs som bränsle. 123 Koks Koks är e bränsle som illverkas genom orrdesillaion av senkol. I klassen ingår också halvkoks. 124 Koksgas En gas som uppsår som biproduk vid koksframsällning och som innehåller väe och läa kolväen. Gasen används som energikälla i koksverk sam inom järn- och sålindusrin. 125 Masugnsgas I en masugn uppsår masugnsgas, som efer rening används som bränsle för uppvärmning och energiprodukion. Till denna klass förs också CO-gas, som kan jämsällas med masugnsgas. Naurgas 131 Naurgas Gas som huvudsakligen innehåller mean och en del andra läa kolväen. Naurgas används som energikälla inom indusrin och energiprodukionen. Naurgas kan också användas som rafikbränsle och som råämne vid produkion av väe.
7 Torv Torv är en brisfällig sönderfallen organisk jordar som uppså som en följd av a kärrväxer förmulna långsam och som lagras på växplasen i mycke vå omgivning. Efer a orven orkas kan den brännas. Lågor bland orven räknas som en del av orven. Om orven har kompleeras med rä eller anna bränsle, uppges varje bränsle skil för sig. 211 Fräsorv Fräsorv framsälls genom a orv på yan av en orkad mosse fräses ill e fin mjöl. 212 Syckeorv Syckeorv är orv som avskiljs från mossens ya och pressas ill biar. 213 Torvpellear och -brikeer Torvpellear och -brikeer är bränsle som framsälls genom a orka orvmjöl komprimeras. Biomassa Skogsbränsle, rä Omfaar rämaerial, som avverkas och samlas in i skogar, på pakeåkrar, energivedsodlingar osv. och som används för energi. 3111 Vedrän, långved och småved Vedrän (i allmänhe 1 meer långa) som använs som råmaerial för småved eller kvisad långved. Småveden är kapad och kluven brännved, färdig a användas i ugn. Används i vedeldade anordningar i hushållen, bl.a. i spisar, öppna spisar och cenralvärmesysem. 3112 Helräds- eller slanflis Flis som framsälls av kvisade rädsammar eller av biomassan av hela den del av räde som är ovanför markyan (sammen, kvisarna, barren). 3113 Flis eller kross av hyggesreser Flis eller kross som görs av kvisar och oppar inklusive grönmassa efer a gagnvirke skördas. Omfaar också flis eller kross av rissockar eller sockar. Träresproduker från indusrin Omfaar resproduker av rä som uppkommer inom räförädlingsindusrin eller annan indusri och som används som energikälla. 3121 Bark Barkavfall som görs av gagnvirke med hjälp av olika slag av barkningseknik. 3122 Sågspån, kuerspån o.a. spån Avfall som uppsår vid sågning och hyvling eller slipning av rävirke. Omfaar också rädamm. 3123 Flis eller kross av räreser Flis eller kross som görs av indusriell räavfall (ribbor, sumpar, skivindusrins faner, plywoodkaner m.m.) och flis eller kross, med eller uan bark, som uppsår som biproduk inom sågindusrin och som ine innehåller halogeniserande, organiska föreningar, ungmealler eller plaser. 3128 Träresproduker från indusrin, ospecificerade Omfaar de räresproduker från indusrin som besår av mins vå av klasserna ovan (.ex. bark och sågspån) och som ine kan separeras ens approximaiv. 3129 Övriga resproduker av rä Här ingår räavfall (.ex. från byggnadsmaerialsindusrin), som klassificeras som övriga biobränslen och som ine innehåller halogeniserande, organiska föreningar, ungmealler o.d. föroreningar. 313 Avluar från räförädlingsindusrin Omfaar svarlu och sulfibaserad kemisk avlu. 314 Övriga bi- och avfallsproduker från räförädlingsindusrin Omfaar andra räbaserade bi- och avfallsproduker från räförädlingsindusrin,.ex. all- och björkolja, erpenin, meanol, beck, jära, såpa, fiberhalig avfallsslam (bl.a. 0-fiber), svaga och sarka lukgaser sam icke-åervinningsbar pappersspill som uppkommer vid pappersprodukion eller anna brännbar papper, karong, papp eller viskosavfall. 315 Åervinningrä Ren räavfall som klassificeras som biobränsle eller rämaerial eller räproduk som agis ur bruk och som ine innehåller plaslamina eller halogeniserande föreningar eller ungmealler,.ex. räreser vid nybyggande, rä- eller laspallar. 316 Träpellear och -brikeer Besår av sammanpressa sågspån, hyvelspån och slipdamm. 317 Vegeabiliska bränslen Till vegeabiliska bränslen förs åkerbiomassa sam skörda maerial och avfall av andra växer än sådana som har räsam. Till vegeabiliska bränslen hör bl.a. säd, rörflen, halm, vass, ryps och lin. Uppge vilka produker som använs som bränsle. 318 Animaliska bränslen Till animaliska bränslen hör bl.a. kö- och benmjöl sam djurfeer. Klassen omfaar också gödsel och srö. Uppge vilka produker som använs som bränsle. Övriga bio- eller blandbränslen Biogas Biogas är produken av en mikrobiologisk process, där organisk avfall förmulnar i syrefri illsånd som en följd av bakerieverksamhe. 3211 Biogas från avsjälpningsplas Den biogas som illvaraas från avsjälpningsplaser. Meanhalen ca 40 55 %.
8 3212 Biogas i avloppsrening Den biogas som produceras vid avloppsreningsverk. Meanhalen ca 60 75 %. 3213 Biogas från indusrin Den biogas som illvaraas vid indusriprocesser (bl.a. livsmedels- och skogsindusri). Meanhalen ca 70 80 %. 3219 Övrig biogas Innehåller biogas som produceras bl.a. ur jordbruksavfall. Meanhalen ca 55 65 % 322 Flyande biobränslen Till flyande biobränslen hör bränslen som illverkas av biobränsle och annan biomassa,.ex. biodiesel och bränsleeanol. Blandbränslen Med blandbränslen avses bränslen som innehåller både fossil och förnybar (biologisk nedbrybar) kol. 3231 Åervinningsbränslen Bränsle som illverkas av sorera avfall från samhällen, föreag eller indusrin, såsom REF, RDF, energiavfall eller orravfall. Till klassen hör också osorera kommunal avfall. 3232 Rivningsrä Träavfall som uppkommer vid rivning av byggnader och konsrukioner och anna blandavfall som innehåller plaslamina eller andra föroreningar, och som därför ine hör ill åervinningsrä (315). 3233 Impregnera rä Impregnerade räproduker.ex. järnvägssyllar. 3239 Övriga blandbränslen Övriga blandbränslen och -gaser som ine ingår i klasserna ovan, såsom osorera indusriavfall och avfall som uppkommer vid avsvärning. 324 Produkgas Bränslegas som illverkas av fasa råmaerial i en ermisk förgasningsprocess. Kärnenergi 411 Kärnenergi Övriga energikällor Övriga bi- och resproduker som används som bränsle Fasa och flyande avfalls- eller biproduker som unyjas som energikällor och som ine hör ill någon av de andra klasserna. 4911 Plasavfall Omfaar olika plasavfall,.ex. mobilelefonskal. 4912 Gummiavfall Omfaar olika gummiavfall, såsom bildäck och anna gummiskro. 4913 Problemavfall 4919 Övrig avfall Övrig avfall som ine kan föras ill någon av klasserna ovan. 492 Indusriell reakionsvärme Med indusriell reakionsvärme avses värme som uppsår som biproduk vid den exoerma värmeavgivande kemiska reakionen inom en indusriell process (.ex. rosning, kaalyisk process). Energiinnehålle i värmen har ine i någon form idigare vari energikälla. Reakionsvärme unyjas för el- och/eller värmeprodukion och den ersäer annan primärenergi. Klassen omfaar dessuom värme som ine ingår i de effekiva värmevärde i bränslen, uan som uvinns ur rökgaser och som minskar behove av annan primärenergi. 493 Indusriell sekundärvärme Sekundärvärme/energi som uvinns från indusrin och används för produkion av elekricie och/eller värme (.ex. värme som uppsår vid sliperier eller avdelningar för raffinörmassa inom skogsindusrin). Sekundärvärmen skall ingå som "insas" i produkion av elekricie och värme, för a nyoförhållande ine på anläggningsnivå skall siga över 100 procen. 494 Elekricie Den elekricie som använs i värmepumpar och elpannor. 495 Ånga Inköp ånga för energiprodukion. 498 Väe 499 Övriga energikällor, ospecificerade Övrig fossil bränsle som ine kan föras ill någon av klasserna ovan. Uppge vilka produker som använs som bränsle.