UPP-testet Understanding Personal Potential Version 2.0

UPP-testet Understanding Personal Potential Version 2.0 Användarhandbok 2011-11-24 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt de europeiska EFPA-kriterierna

Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar, andra psykologiska utredningar och tillämpad forskning. Vår affärsidé är att bedriva arbetet i nära anslutning till den aktuella forskningen inom psykologin. Skrifter utgivna av Psykologisk Metod AB Sjöberg, L. Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest. Rapport 2008:1. Sjöberg, L., & Möller, K. (2009). Sociala arbetsfunktioner och personlighet. Rapport 2009:1. Sjöberg, L. (2009). UPP-testet: Kriterierelaterad validitet. Rapport 2009:2. Sjöberg, L. (2009). UPP-testet: Korrektion för skönmålning. Rapport 2009:3. Sjöberg, L. (2010). UPP-testet: Tredje generationens personlighetstest. Rapport 2010: 1. Sjöberg, L. (2010). UPP-testet. Manual, reviderad version, februari 2010. Sjöberg, L (2010). UPP-testet: Mångfald och jämställdhet gynnas av korrektion för skönmålning. Rapport 2010: 2. Sjöberg, L. (2010). A third generation personality test. Rapport 2010:3. Sjöberg, L. (2010). Emotionell intelligens och social förmåga hos ungdomar. Rapport 2010:4. Sjöberg, L. (2010). Faktorstrukturen hos UPP-testet. Rapport 2010:5. Sjöberg, L. (2010). UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie. Rapport 2010:6. Sjöberg, L. (2010). UPP/Screen: Ett screeningtest för personlighet och begåvning. Rapport 2010:7. Sjöberg, L. (2010). Personlighetsdimensioners validitet i arbetslivet: teorier och empiri. Rapport 2010:8 Nilheim, H. (2010). Internetplattformen för UPP-testet. Rapport 2010:9. Sjöberg, L. (2010). Prognos av riksdagsvalet 2010. Rapport 2010: 10. Sjöberg, L. (2010). Skönmålning på UPP hos chefskandidater. Rapport 2010: 11. Sjöberg, L. (2011). Ökad testvaliditet genom korrektion för skönmålning. Rapport 2011:1. Sjöberg, L. (2011). UPP och UPP/Screen i relation till motivation, personlighet och framgång. Rapport 2011:2. Sjöberg, L. (2011). UPP-testet: Användarhandbok, Version 2.0 Sjöberg, L. (2011). Teknisk manual, Version 2.0 Box 50 www.psykologisk-metod.se/ 0768 530 885 182 11 Stockholm info@psykologisk-metod.se 2

Innehåll Förord...5 Sammanfattning: UPP-testet i ett nötskal...6 Vad en testning med UPP ger...6 Vad innebär det att UPP-testet är Open Access?...7 Testet...7 Normgrupper...8 Testskalorna...9 Syfte och begränsningar...12 Ett skräddarsytt test?...12 Narrativ rapport...13 Tolkning av den tekniska informationen...15 Rapportformat...16 Etikfrågor...16 Jämställdhet och mångfald...17 Kvalifikationskrav...17 Praktisk användning av testet...17 Hur testningen går till...17 Bjudning...17 Tidsåtgång...17 Procedur för poängberäkning och redovisning av testresultat...17 Återkoppling till den testade personen...18 Viktigt att tänka på vid användning av UPP-testet...20 Testets roll i beslutsfattandet i HR-frågor...20 Testets nytta...21 Vanliga frågor och svar...22 Referenser...25 Bilaga 1. Instruktioner...26 Bilaga 2. Bedömningsformulär för vikter av testvariablerna i förhållande till en specifik tillämpning...27 Bilaga 3. Intervjuguide...30 Förslag till fördjupningsfrågor...30 Grad av positiv grundattityd 1-3...30 Emotionell stabilitet 1-3...31 Utåtvändhet 1-3...31 Emotionell intelligens 1-3...32 Social förmåga 1-3...32 Följsamhet 1-3...33 Samarbetsvilja 1-3...33 Självständighet 1-3...34 Social säkerhet 1-3...34 Självförtroende 1-3...35 Uthållighet 1-3 eller 8-9...36 Noggrannhet 1-3...36 Perfektionism 7-9 och 1-2...37 Öppenhet 1-3...37 Kreativitet 1-3...38 Arbetsvilja 1-3...38 Arbetsintresse 1-3...40 3

Arbetstillfredsställelse 1-3...40 Resultatorientering 1-3...41 Förändringsvilja 1-3...41 Kontrollorientering 1-2 eller 8-9...42 Ekonomisk motivation 1-2 eller 8-9...42 Balans arbete övrigt liv 1-3...43 Bilaga 4. Exempel på testrapporter...44 4.1 Fullständig testrapport...44 4.2 Kandidatrapport med narrativ text...45 4.3 Kandidatrapport utan narrativ text...46 4.4 Kundrapport (till slutkunden)...47 4.5 Individanpassad intervjuguide...48 4.6 Demorapport...49 4

Förord I denna användarmanual har vi samlat all information som är av vikt för det praktiska arbetet med UPP. Den Tekniska Manualen innehåller den vetenskapliga bakgrunden till testet och redogörelser för dess psykometriska egenskaper. Frågor besvaras av Psykologisk Metod, info@psykologisk-metod.se. Danderyd i november 2011 Lennart Sjöberg 5

Sammanfattning: UPP-testet i ett nötskal UPP är ett svenskt test, inte en översättning från engelska UPP backas upp av psykometrisk kompetens och är föremål för fortsatt forskning och utveckling UPP mäter viktiga variabler utöver "Big Five"; dessa har valts för att fokusera på arbetsresultat UPP skapar även aggregerade variabler som jagstyrka, stresstålighet, chefspotential och säljpotential UPP mäter även arbetsmotivation och därmed relaterade attityder UPP har en validitet på ca 0.5 mot externa kriterier av typ arbetsresultat, 0.75 för begreppsvalidering (alla skalor är begreppsvaliderade), samt hög reliabilitet (0.75 i genomsnitt) UPP korrigerar för skönmålning och har ett normativt format vilket gör det möjligt att jämföra testvärden mellan testade, inte bara inom som är fallet vid ipsativt svarsformat UPP mäter även stämningsläge vid testningen och datakvalitet samt attityd till testet. Attityderna har varit mycket positiva UPP har prövats av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi) enligt EFPA-kriterierna, och blivit godkänt. Vid UPP-testning skapas ett flertal rapporter, som samtliga kan nerladdas utan extra kostnad Kostnadsstrukturen för UPP är transparent Psykologisk Metod har nöjd-kundgaranti - gratis omtestning eller ny testning inom 12 månader Resultaten sparas i avidentifierad form i minst 5 år; användaren kan under denna tid beställa rapporter med uppgivande av test-id Forskningsrapporter, manualer mm finns på vår hemsida (www.psykologisk-metod.se) och kan laddas ner utan kostnad Certifiering för UPP kräver ej psykologutbildning Vad en testning med UPP ger En testning med UPP-testet ger: Resultat i 16 personlighetsvariabler, varav 5 är de traditionella Big Five 8 skalor som mäter arbetsrelaterade attityder och motivation 3 skalor som mäter övergripande, aggregerade dimensioner (jagstyrka, stresstålighet och chefslämplighet) I förekommande fall en eller två aggregerade skalpoäng som gäller lämplighet och "risk" för den aktuella tillämpningen Alla ovanstående skalor är korrigerade för skönmålning och normerade mot omfattande normdatabaser Värden på 4 stämningsskalor som mäter det emotionella tillståndet vid testningens början En analys av testdatas kvalitet i varje enskilt fall, och i förekommande fall en varning om kvaliteten är otillräcklig En skala som mäter attityden till testet 6

Ett beskrivande (narrativt) utlåtande Om man inte använder UPP går man miste om: Ett test med hög, dokumenterad förmåga till prognos av arbetsresultat där allt är öppet och tillgängligt Korrektion för skönmålning går inte att lura! Mätning av datakvalitet och emotionellt tillstånd vid testningen, viktigt vid tolkningen Ett flertal rapportformat, utan extra kostnad, däribland intervjustöd Ett test som gynnar jämställdhet och mångfald Medlemskap i ett nätverk av användare och utvecklare/forskare, som fångar upp nya behov och uppslag Möjlighet att arbeta med aggregerade variabler med känd validitet, samt sådana som kunden själv specificerar (lämplighet och risk) Möjlighet att välja mellan flera olika normdatabaser, bl a en för chefsrekrytering och en för ledarutveckling, samt att utveckla egna, företagsunika normdatabaser Stark forskningsanknytning - all forskning tillgänglig utan kostnad för alla intresserade enligt vår policy "Open Access" Vad innebär det att UPP-testet är Open Access? Det är vår policy att all information om testet och den forskning som ligger bakom ska vara tillgänglig för alla intressenter. Vi är inte oroliga för kritik, tvärtom välkomnar vi alla synpunkter som kan förbättra vår verksamhet. Informationen har lagts ut på vår hemsida och kan gratis laddas ner utan fördröjning. Vi uppmuntrar forskning på testet av våra kunder och även av studerande och forskare vid universitet och högskolor, som får gratis använda testet. Ganska många uppsatser har redan genomförts och i vissa fall gett oss värdefulla forskningsresultat. Testet UPP-testet är ett personlighetstest avsett för vuxna och med inriktning på arbetslivet. I den tekniska manualen [8] och den tekniska rapporten [6] ges omfattande information om testets vetenskapliga bakgrund och den forskning som lett fram till testet. Testet innehåller 267 självrapportfrågor och 32 frågor där uppgiften är att identifiera emotioner i ansiktsuttryck. De senare ingår i mätningen av emotionell intelligens. Två skalor syftar till att mäta tendensen till skönmålning. Dessutom innehåller testet 12 frågor om stämningsläge vid testningens början samt 8 avslutande frågor om hur den testade uppfattade testet. Det är enkelt att förkorta testet om man inte vill ta med alla skalor. En flexibel IT-lösning gör det möjligt att endast använda en delmängd av alla frågor genom att utesluta vissa frågor som anses vara mindre viktiga i ett visst sammanhang. 7

Normgrupper Om man har en grupp som är demografisk heterogen i t ex en urvalssituation, måste man ta ställning till om man vill korrigera för de skillnader som visats här. Ska t ex kvinnor enbart jämföras med kvinnor i EI? Det kan diskuteras. De skillnader som kommer fram mellan kön och utbildningsgrupper är troligen reella, det är bara om man anser att de är artefakter som man bör korrigera bort dem genom att välja olika normgrupper. Vill man styra ett urval genom olika kvoter för köns-, ålders- och utbildningsgrupper är det en annan sak. Det är enkelt att göra utan att gå omvägen över ny normering av data. Följande normgrupper finns. Man kan fritt välja en eller flera vid framtagning av en testrapport. Populationsdatabas (2166 testade) kan användas men har också brutits ned i delmängder: Män (933) Kvinnor (964) 30 år eller yngre (968) 31 år eller äldre (809) Högskolestudier (1192) Ej högskolestudier (442) Chefskandidater (285) Chefer i ledarutveckling (155) Norm för engelskspråkig version (120) Nya normer kan enkelt skapas när tillräckliga data föreligger (N>120, se [9] ) Svaren utvärderas i förhållande till omfattande normdata ( 2166 personer), eller någon av delmängderna av normdata (se nedan), och resultatet är en kvantitativ profil samt en narrativ (beskrivande) rapport. Dessutom skapas vid begäran företagsunika normer på begäran av kunden. Många olika rapportformat finns. 8

Testskalorna De skalor som mäts i testet framgår av tabellerna 1-4. Tabell 5 ger en sammanställning av hur de aggregerade variablerna är uppbyggda. Tabell 1. Personlighetsdimensioner av särskild vikt i arbetslivet Dimensionens namn Samarbetsvilja Kreativitet Emotionell intelligens Social förmåga Grad av positiv grundattityd Uthållighet Självförtroende Perfektionism Social säkerhet Självuppskattning (narcissism) Självständighet Högt värde (>5) utmärks normalt av goda egenskaper i de flesta eller alla av nedanstående beteenden i arbetet. (För narcissism, perfektionism, självförtroende och uthållighet kan värden >7 dock vara något av ett varningstecken, de nedan). Samarbetar gärna och i positiv anda med chefer och kamrater, lyssnar till andras råd, blir sällan försenad med uppgifter Har lätt att få nya idéer och uppslag, även av de mest originella och oväntade slag; i vissa sammanhang kan detta verka störande Förstår sig på eget och andras känsloliv, kan hantera svåra emotionella lägen hos sig själv och andra Kan klara av att etablera och behålla goda relationer, löser upp sociala problemknutar Är i grunden positiv, hakar inte upp sig på motgångar eller på andras sociala oförmåga, sprider en god stämning omkring sig Ger inte upp trots misslyckanden, kan skaka av sig motgångar och ta itu med nya uppgifter i god stämning, låter sig inte nedslås. Värden >7 kan medföra en viss ovilja att ge upp trots att det är berättigat Har ett grundläggande förtroende till den egna förmågan, tar gärna på sig nya uppgifter och utmaningar. Värden >7 kan innebära orealistiskt självförtroende. Höga värden i denna testvariabel tyder på mycket hög noggrannhet och upptagenhet med detaljer, även mindre viktiga sådana, vilket är en nackdel i nästan alla sammanhang, särskilt om värdet är >7. Även låga värden (<3) kan vara ett varningstecken. Har lätt att ta och få kontakter, inte orolig för att uppträda offentligt, bra minglare, ingen "blyghet" >7 innebär mycket hög självuppskattning, på gränsen till självförälskelse vid extrema värden, vilket för en chef kan medföra ledningsproblem. Även låga värden (<3) kan vara ett varningstecken. Ett värde >7 innebär mycket hög vilja att agera utifrån vad man själv tror på och att ta egna initiativ. Ett värde <3 kan vara ett varningstecken en klart osjälvständig person. 9

Tabell 2. Dimensioner enligt femfaktormodellen ( Big Five ) Dimensionens namn Utåtvändhet Emotionell stabilitet Öppenhet Följsamhet Noggrannhet Högt värde (>5) utmärks av goda egenskaper i de flesta eller alla av nedanstående beteenden: Social, energisk, tycker om att ta kontakter och har lätt för det Klarar av stress och svårigheter utan att bli nervös, har ett lugnt humör, låter sig inte provoceras Tycker om abstrakta idéer, är öppen för nya tankar, vill gärna lära sig nytt Högt värde innebär stor vilja och förmåga att anpassa sig efter situationens och andra människors krav, ibland på bekostnad av egna åsikter och prioriteringar. Kontrollerar noga alla viktiga detaljer men lägger inte ned alltför mycket tid på små och oviktiga detaljer Tabell 3. Sammansatta variabler Dimensionens namn Jagstyrka Stresstålighet Chefspotential Säljpotential Högt värde (>5) utmärks av goda egenskaper i de flesta eller alla av nedanstående beteenden i arbetet: Högt värde (>5) innebär goda egenskaper i de flesta eller alla av nedanstående beteenden i arbetet: Verklighetsanpassad, har en klar syn på omvärlden och den egna personens styrka och svagheter, kan väl hantera sitt känsloliv och sina impulser, är långsiktig och tålig, är inte prestigekänslig, har ett lugnt humör och en positiv grundsyn, kan se sig själv med distans och humor Lågt värde (<5) kan innebära problem för personen att fungera bra under stress: negativa emotioner som ilska, rädsla, eller nedstämdhet. Under stress kan personen bli låst vid detaljer (perfektionism) och tunnelseende, dvs. ha svårt att ta med alla viktiga aspekter i problemlösning och beslutsfattande. Uthålligheten kan bli nedsatt, och relationen till andra människor negativ. Högt värde är motsatsen. Högt värde (>5) innebär en god förmåga att leda och motivera medarbetare, en god förståelse av andra människor och förmåga att inge förtroende. I denna dimension ingår också förmågan att planera arbetet för en grupp, och att ha god framförhållning. Högt värde (>5) betyder god förmåga att lyckas med säljarbete 10

Tabell 4. Arbetsmotivation och arbetsattityder Dimensionens namn Arbetsvilja Arbetsintresse Arbetstillfredsställelse Resultatorientering Kontrollorientering Förändringsvilja Ekonomisk motivation Balans arbete övrigt liv Högt värde (>5) utmärks av goda egenskaper i de flesta eller alla av nedanstående beteenden i arbetet: Arbetar hårt och koncentrerat och i god stämning, tar korta raster, är ofta upptagen av tankar om arbetet Är intresserad av sina arbetsuppgifter, går upp i dem, kan uppleva flow Trivs bra med jobbet, söker sig inte till andra uppgifter Inställd på att få resultat, ser den egna och företagets prestation som något mycket viktigt Höga värden: Vill inte delegera, angelägen om att i detalj styra och kontrollera. Låga värden, som är motsatsen, kan innebära risk för att en chef alltför lite styr och följer upp personalens arbete. Intresserad av förändringar som syftar till förbättringar av olika slag, ser möjligheten till förändringar som en intressant utmaning och som en möjlighet till kreativ problemlösning Höga värden: pengar betyder mycket, att tjäna pengar är lustfyllt, är försiktig med sina utgifter, väljer jobb efter vad som är mest ekonomiskt lönsamt Upplever inte att arbetet stör möjligheterna till ett rikt övrigt liv med familj och vänner eller att familjen ställer krav som stör möjligheten att göra ett bra jobb Tabell 5. Operationella definitioner av sammansatta variabler Jagstyrka Chefspotential Stresstålighet Säljpotential Emotionell intelligens X X X X Öppenhet X X X Arbetsvilja X Emotionell stabilitet X X X Extraversion X X Arbetsintresse X X Kreativitet X Uthållighet X X X X Samarbetsvilja X X X Positiv grundattityd X X X X Resultatorientering X X Självförtroende X X X Social förmåga X X X X Självständighet X Följsamhet X Perfektionism X - negativ X-negativ Social säkerhet X X X Självuppskattning (narcissism) X-ej extremt hög Kontrollorientering X-medelhög X-medelhög Dessutom mäts testdatas kvalitet i tre avseenden: 11

Intra-individuell spridning av svaren Tendensen att hålla med om positiva påståenden och ta avstånd från negativa Svarens strukturlikhet med normgruppens svar I testrapporten ges även information om hur lång tid testningen tog och antalet överhoppade frågor. (Det krävs ej att testpersonen svarar på alla frågor). Slutligen mäts också: 1. Stämningsläge, emotionellt tillstånd, vid testningen 2. Attityd till testet ("face validity") Bakgrunden till valet av kvalitetsmått beskrivs i ett senare avsnitt. Testet fanns tidigare i moduler. Numera kan kunden sätta ihop ett test av vilka skalor som helst, dock ingår alltid mätning av skönmålning. UPP/Screen är ett screeningtest som är fristående, bl a därför att det har en rapportfunktion för en grupp testet, inte bara för enstaka personer. Syfte och begränsningar UPP-testet är ett personlighetstest som till största delen bygger på självskattningar. UPP har många unika egenskaper, men till betydande del samma begränsningar som andra självskattningstest som avser att mäta personligheten i ett relativt begränsat format. Det finns en särskild modul för snabb mätning av generell begåvning (g-faktorn) som kan kopplas till UPP. Ett skräddarsytt test? UPP-testet är helt flexibelt när det gäller vilka testskalor som ska användas. Vår IT-support lägger upp testningen efter användarens behov. För att kunna anpassa testanvändningen till speciella krav används för UPP-testet också följande procedur. Beställaren gör skattningar av vilken vikt som ska fästas vid varje testvariabel för att utvärdera den testade personens lämplighet för en aktuell befattning. I Bilaga 2 finns ett formulär för att göra sådana bedömningar. De vikter som beställaren med hjälp av formuläret tilldelar de olika testvariablerna används sedan för att beräkna och standardisera en aggregerad poäng i testet. Denna rapporteras tillsammans med andra testresultat. Den ger en sammanställd bild av kandidatens lämplighet för viss befattning. Många användare uppskattar att få en sådan sammanfattad bild. Formuläret i Bilaga 2 kan modifieras om man vill ha en särskild analys av svaga sidor snarare än lämplighet. Detta kan göras parallellt med analysen av lämplighet och är inte nödvändigtvis en enkel motsats till denna. Kontakta Psykologisk Metod för mera information. För screeningmodulen kan vägning av deltesten införas efter de särskilda behov som kan finnas i varje tillämpningsfall. 12

Narrativ rapport Målsättningarna med det narrativa (beskrivande, berättande) utlåtandet är: Att sammanfatta svaren på testet Att tolka testresultaten med hjälp av vad forskningen funnit om olika personlighetsegenskaper Att skapa en begriplig bild av den testades personlighet, som kan användas i praktiskt arbete, t ex vid urval och rådgivning Detta innebär att utlåtandet går utöver en enkel numerisk profil med resultat i de skilda skalorna. Detta mål uppnås både genom att föra in forskningsbaserad kunskap om dimensionerna och med hjälp av teoretiskt grundad tolkning. Utlåtandet har programmerats på följandet sätt: Basen är testpoängen i form av normaliserade s.k. stanine-poäng. Hur dessa fördelar sig i normgruppen framgår av Tabell 6. Medelvärdet är 5 och standardavvikelsen 2. Tabell 6. Fördelningen av staninepoäng Testpoäng, stanine Andel i normgruppen som har denna poäng, procent 1 4 2 7 3 12 4 17 5 20 6 17 7 12 8 7 9 4 Märk att denna fördelning enbart gäller i normgruppen. Om den testade gruppen t ex består av mycket kreativa personer får troligen dessa alla stanine > 5 i kreativitet. 2. I utlåtandet görs distinktioner mellan dem som har stanine > 4. Tre grupper urskiljs bland dem: 5-6, 7 och 8-9. På så sätt uppnås målet att utlåtandet ger tydliga skillnader i den andel av de testade i varje skala som ligger på eller över medelvärdet. Det finns 4 alternativa verbala beskrivningar som är innehållsmässigt likvärdiga. Vid skapandet av rapport väljs en av dessa slumpmässigt. 3. Det finns inte samma intresse av att göra åtskillnader inom gruppen som har Stanine under medelvärdet.(eftersom en profil med testpoäng också finns i rapporten kan denna användas om den informationen behövs). Jämfört med ett manuellt utlåtande har det datorgenererade den fördelen att all information tas med. Det kan lätt bli en ojämn täckning om testtolkaren ska skriva hela texten. Hans eller hennes speciella idéer kan färga av sig på texten. Den s.k. haloeffekten påverkar ofta, dvs. ett globalt positivt eller negativt intryck av en person, kanske efter en intervju, slätar ut 13

nyanserna och tillrättalägger utlåtandet. Uppgiften att skapa många utlåtanden är tröttande och risken för förenklade och stereotypa formuleringar är uppenbar. Bilden av en person är sällan helt konsistent om man ser till testvärdena, och motsägelser är vanliga hos människor. Det är viktigt att utlåtandet återger också denna grundläggande aspekt på människors fungerande. Dispositionen av det narrativa utlåtandet återges i Tabell 7. Tabell 7. Rubriker i det narrativa utlåtandet och motsvarande testvariabler, i den ordning de rapporteras i utlåtandet Rubrik i utlåtandet Testvariabler Texten bygger på Sociala funktioner Social förmåga, emotionell intelligens, samarbetsvilja, Stanine-värde utåtvändhet, följsamhet Emotionell anpassning Emotionell stabilitet, uthållighet, positiv grundattityd, Stanine-värde självförtroende Noggrannhet Noggrannhet, perfektionism Stanine-värde Kreativitet Kreativitet, öppenhet Stanine-värde Jagstyrka Sammansatt variabel: jagstyrka Stanine-värde Stresstålighet Sammansatt variabel: Stresstålighet Stanine-värde Chefspotential Sammansatt variabel: Chefspotential Stanine-värde Arbetsmotivation Arbetstillfredsställelse, arbetsvilja, arbetsintresse Stanine-värde Resultatorientering Resultatorientering Stanine-värde Förändringsvilja Förändringsvilja Stanine-värde Kontrollorientering Kontrollorientering Stanine-värde Ekonomisk motivation Ekonomisk motivation Balans i livet Balans Stanine-värde Övergripande bedömning av datakvalitet Sammansatt mått på datakvalitet med lika vikter för nedanstående variabler Stanine-värde Skönmålning Medelvärde av overt och kovert skönmålning Stanine-värde Ja-sägartendens Tendensen att hålla med om påståenden i testet oavsett deras Stanine-värde innehåll (medelvärdet av svaren på alla tesuppgifter utom bilddelen) Differentiering mellan Tendensen att ge olika svar på olika uppgifter i testet i stället för Stanine-värde testuppgifter: att välja samma svarsalternativ för många av uppgifterna (den intra-individuella standardavvikelsen över samtliga uppgifter utom bild-delen) Strukturlikhet Den intra-individuella korrelationen mellan svaren på alla Stanine-värde uppgifter utom bild-delen och medelvärdet för dessa uppgifter i normdata Obesvarade uppgifter Antalet ej besvarade uppgifter Råvärde Stämningsläge vid testningen Medelvärdet av 12 frågor om stämningsläge, högre värde betyder mera positivt stämningsläge Stanine-värde Attityd till testet: Face Validity : Medelvärdet av 7 frågor som mäter attityden till testet, högre värde betyder mera positiv bedömning av testet Varje narrativ delbeskrivning, kopplad till testresultat, har utarbetats i 4 likvärdiga formuleringar. Valet mellan dessa sker slumpmässigt vid genereringen av en rapport. Stanine-värde 14

Tolkning av den tekniska informationen En fullständig testrapport innehåller narrativ text och grafiska profiler som bygger på testresultaten korrigerade för skönmålning. Den ger också viktig teknisk information som användaren bör ta del av, nämligen: De olika måtten på datakvalitet. Om kvaliteten är låg bör omtestning övervägas. Åtminstone bör man i intervjun utreda vad orsaken kan ha varit. Det är nödvändigt att ta ställning till om testresultaten kan användas. Observera att mycket höga värden på skönmålning bör leda till skepsis. Visserligen korrigeras testvärdena, men inga modeller kan korrigera för 100 % av taktiksvaren. Många överhoppade testuppgifter bör också observeras. Det är ganska ovanligt att testuppgifter inte besvaras. Tiden det tog att besvara testet är också intressant. Normalvärdet ligger på 50-60 minuter för det fullständiga testet. Mycket kort eller mycket lång tid bör tas upp i intervjun. Både okorrigerade och korrigerade värden i de olika skalorna. Dessa skiljer sig åt om skönmålningen avviker starkt från normalvärdet. Om den är hög kommer de flesta korrigerade värdena att ligga lägre än de okorrigerade. Är den låg gäller motsatsen. "Råvärden", dvs. skalvärdet i procent av det maximalt möjliga. Detta värde ligger närmast vad testpersonen kommunicerat om sig själv. Det är inte normerat, säger alltså inget om var han eller hon ligger i förhållande till en normgrupp, och är inte korrigerat för skönmålning. Tveksamhet. Detta är andelen svar inom en skala som besvarats med mittalternativet, där den testade personen alltså varit tveksam och undvikit att ta tydlig ställning. Om detta värde är högt bör saken tas upp i intervjun. Stämningsläge. Den testade personens emotionella tillstånd vid testtillfället. Om det ligger på ett lågt värde var han hon trött, nervös och/eller nedstämd. Detta kan i så fall vara skäl till omtestning eftersom tillfälligheter kan ha varit orsaken och ett mera rättvisande resultat kan bli fallet om personen var emotionellt mindre "ur slag". Attityd till testet. Attityden är viktig för testets trovärdighet hos testpersonen. Om värdet är lågt bör detta tas upp i intervjun. Varför ansågs testet vara mindre bra? 15

Rapportformat Internetplattformen skapar automatiskt rapporter så snart en testning är genomförd. Användaren får ett meddelande via e-post och kan sedan ladda ner önskad rapport. Testresultaten återges i rapporter i ett antal olika format: 1. Kandidatrapport 1. Innehåller narrativ rapport samt graf över testprofilen i de olika dimensionerna i testet, dock ej de aggregerade variablerna. PDF. 2. Kandidatrapport 2. Samma som 1, men med något annorlunda grafik och utan narrativ text. PDF. 3. Fullständig testrapport. Samma som 1 2 men även aggregerade variabler samt information om datakvalitet, sinnesstämning, tid för att besvara testet mm. PDF. 4. Kundrapport. Narrativ text och grafik, ingen teknisk information. PDF, 5. Redigerbar narrativ rapport. Denna rapport innehåller enbart den narrativa delen. Word-format. 6. Specialanpassad rapport. Detta rapportformat har layout och innehåll som anpassats efter användarens önskemål. Bl. a är det möjligt att få alternativ grafik. PDF. 7. Gruppresultat. Denna rapport återger testresultaten i en grupp av testade personer i ett format lämpligt för databearbetning i forskningsprojekt. Excel-format. 8. Intervjuguide. Innehåller förslag till intervjufrågor, ordnade i prioritetsordning för den testade personen. PDF. 9. Demorapport. Avsedd för "pröva-påtestningar", förenklad narrativ text samt grafik. PDF. Se Bilaga 4.1-4.6 för exempel på datorskapade rapporter: Etikfrågor Användaren av UPP-testet bör: Vara kompetent i frågor som rör testets innehåll och tolkning av testresultaten, samt ha insikter i psykometrikens grunder. Certifieringsutbildningen syftar till att förmedla dessa kunskaper Garantera att inga utomstående får del av testresultaten och att dessa förvaras säkert Ge tillräcklig information om testet och testningens syfte till varje testad person Ta hänsyn till eventuella handikapp och språksvårigheter. Vissa personer kan behöva särskild hjälp för att genomföra testningen Tolka testresultaten på ett realistiskt och adekvat sätt, undvika att tolka in egenskaper som inte mäts av testet Delge resultaten tydligt och med så liten fördröjning som möjligt till den testade och till uppdragsgivaren 16

Jämställdhet och mångfald Forskning med UPP har visat att testets unika metodik för att korrigera för skönmålning gynnar jämställdhet och mångfald. Ingående analyser har också visat att testets psykometriska egenskaper är goda och likvärdiga i olika grupper. Se vidare den tekniska manualen [8] Kvalifikationskrav För testanvändare och testadministratörer certifieringsutbildning: Testanvändare erbjuds en tredagars utbildning i personlighetspsykologi, testteori och UPP-testet. Utbildningen krävs för att bli certifierad användare. Praktisk användning av testet Hur testningen går till Testet finns upplagt på Internet. Den testade får en inloggningskod och ett lösenord. När han eller hon går in i testet kommer en skärm med instruktioner upp, se Bilaga 1. Testningen kan göras i flera omgångar. Om man loggar ut under testningen kan man sedan komma in där man slutade. Det krävs inte att man besvarar alla uppgifter. Man kan ändra sitt svar, men bara på den omedelbart föregående frågan. Bjudning Den testade personen bör uppmanas att ta testet i en lugn och ostörd situation. Bäst är att ta hela testet i en sittning, men det är möjligt att göra avbrott och sedan komma in där man slutade efter en ny inloggning. Testet börjar med en sida instruktioner av sedvanligt slag, se Bilaga 1. Tidsåtgång 5-10 minuters instruktion, därefter ca 50 minuter för att besvara testuppgifterna. Kortare test går givetvis snabbare. För screeningtestet är tidsåtgången ca 15 minuter, för begåvningsmodulen 16 minuter. Procedur för poängberäkning och redovisning av testresultat Poängberäkningen och redovisningen utförs av ett datorprogram och görs i flera steg: 1. Beräkning av råpoäng i testskalorna. Med detta avses medelvärden över de testuppgifter som ingår i varje skala, med siffrorna 1-5 tilldelade de 5 17

svarskategorierna. 2. Beräkning av standardiserade residualer enligt den modell som används för korrektion för skönmålning. Se avsnitt 7 i den tekniska manualen för beskrivning av hur korrektionen för skönmålning går till, eller en speciell rapport om skönmålning [7] 1. 3. Beräkning av stanine-poäng för de värden som tagits fram i punkt 2. Dessa poängvärden beräknats i relation till den valda normdatabasen som innehåller normalfördelade stanine-poäng. Datorprogrammet skapar texter i anslutning till stanine-värdena och en graf som ger den kvantitativa profilen. Återkoppling till den testade personen En UPP-testning bör avslutas med en återkoppling till den som tagit testet. Denna bör helst ske muntligt och vid ett personligt möte, och i alla situationer där testet kommit till användning. I vissa fall kan återkoppling ges i telefon, om ett personligt möte är svårt att anordna. Räkna med att mötet tar ½ - 1 timme. Det är viktigt att den testade i förväg informerats om syftet med återkopplingen och vilken tid som han eller hon bör ha satt av för den. Intervjuguiden i Bilaga 3 ger förslag på intervjufrågor. Det går också att ta ut en intervjuguide som anpassats särskilt till den testade personen. Om den testade ska ta del av kandidatrapporten bör man avsätta ca 10 minuter för att han eller hon ska kunna göra det enskilt i lugn och ro. Börja med att förklara syftet med mötet. Syftet med återkopplingen är att den testade ska få del av sina resultat och tillfälle att ställa frågor, även att han eller hon ska få tillfälle att berätta om viktiga omständigheter vid testningen. Avsluta denna inledning med att fråga den testade vad han eller hon vill få ut av mötet. Uppmuntra personen att ställa frågor och ge kommentarer. Observera att återkopplingen är till för den testade. Beskriv sedan kortfattat hur testet är uppbyggt och vilka syften det har. Var noga med att framhålla att inga test är perfekta och slutgiltiga och att alla testresultat innehåller större eller mindre fel. Beskriv hur bilddelen integreras i resultatet som en del av skalan som mäter emotionell intelligens. Gå eventuellt in på frågan om vad som är rätt svar vid bedömningen av bilderna, men endast om den testade ställer den frågan. (Detta kan vara svårt att förstå och kan leda till besvärliga och långvariga diskussioner. Det är i så fall bättre att hänvisa till den tekniska manualen eller den tekniska rapporten för den som vill fördjupa sig i frågan. Båda dessa dokument är öppet tillgängliga för gratis nerladdning från http://www.psykologiskmetod.se/). Den som vill ha mera information om testet ges denna internetlänk varifrån det är möjligt att beställa manualen, den tekniska dokumentationen av forskningen och utvecklingsarbetet bakom testet samt andra forskningsrapporter av direkt relevans för testet. Attityden bör vara att avmystifiera testet alla principer för testet är tillgängliga för alla intresserade och forskningen likaså. Påpeka att alla testresultat är sekretessbelagda. En förkortad testrapport (kandidatrapport) kan överlämnas till den testade. Den innehåller beskrivningar av testet och vad de olika skalorna 1 Denna och andra rapporter kan laddas ner utan kostnad från http://www.psykologisk-metod.se/ 18

står för. Det är psykologen/rekryteraren och uppdragsgivaren som beslutar om kandidatrapporten ska lämnas ut vid återkopplingen eller tidigare. Vår policy är att avråda från att kandidaten kan ta med sig rapporten. Påpeka att UPP-testet bygger till största delen på självskattningar, men att dessa korrigerats för skönmålning. Av det skälet kan testresultatet avvika från det som testpersonen väntat sig, men naturligtvis också för att svaren på testet jämförts med en stor normgrupp. Förklara hur skönmålning mäts och hur den används för att göra korrektionen. Påpeka att testfrågorna grupperats för att bilda de skalor som rapporten beskriver. Gå in på kvalitetssäkringen och måtten på datakvalitet. Om några av dessa värden är låga bör man fråga särskilt om dem. Det är möjligt att kvaliteten är så tveksam att testningen bör göras om. Förklara detta i så fall. Fråga om omständigheter kring testningen. Lugn och ro? Hade något särskilt inträffat? Förklara stanineskalan Gå nu in på resultaten i denna rekommenderade ordning: Big Five Variabler av särskild vikt i arbetslivet Attityder och motivation Det är lämpligt att börja med Big Five eftersom dessa dimensioner är mera allmänna. Gör en kort introduktion till varje testskala (se rapportens förklaringar av skalorna) och ta sedan upp vilken stanine-poäng den testade fått. Ge denne tillfälle att fråga och kommentera. Förklara om så behövs återigen hur skalpoängen uppkommit det kan vara nödvändigt i fall där den testade inte känner igen sig. I vissa fall kan det vara till nytta att ha tagit fram de okorrigerade testvärdena i stanine-form och även de onormerade råvärdena. Dessa kan nämligen ligga närmare den testade personens självbild, om han eller hon har mycket höga värden i skönmålning. I fall där skönmålning ligger på 8 eller 9 är det klokt att ha förberett återkopplingen genom att ha en råpoängrapport tillgänglig 2. Intervjuguiden utgår från de okorrigerade värdena eftersom dessa ligger närmast vad den testade svarat. Avsluta återkopplingen med att fråga den testade om han eller hon fått den information som förväntats eller om det finns ytterligare frågor. Återkopplingen måste få ta den tid som behövs. Inte sällan kan den gå ganska fort. Undvik att den utvecklas till ett "terapisamtal", undvik spekulativa "djupdykningar". 2 Denna information finns i den användarrapporten. 19

Viktigt att tänka på vid användning av UPP-testet 1. Inget psykologiskt test är perfekt, och resultaten får inte tas som Sanning med stor S. Man kan vara tillfälligt ur slag när man gör testningen eller tillfälligt på strålande humör. Detta påverkar resultaten. Trots att UPP-testet är resultatet av flera års noggrant och omfattande utvecklingsarbete och forskning ger det bara en ofullständig beskrivning av personligheten. Säkert kan det finnas aspekter som kan behöva läggas till i framtida forskning. Och kanske kan metodiken förbättras även på andra sätt. 2. Människor varierar från en situation till en annan. Personligheten som den mäts med UPP är främst inriktad på hur man fungerar i arbetssituationer. 3. Det är viktigt att tänka på att resultaten är normerade i förhållande till en grupp. Kanske känner man inte riktigt igen sig. En person kan vara kreativ men ändå få en ganska låg poäng i den dimensionen om de flesta övriga i normgruppen är ännu mera kreativa. Resultaten är rensade från skönmålning, dvs. tendensen att beskriva sig själv i alltför positiv dager. Hur går det till? Det är en ganska komplicerad statistisk procedur som kan vara svår att genomskåda. Den gör att skillnaden mellan vad man rapporterade och den testpoäng man får i enskilda fall kan bli ganska stor och detta kan bidra till att man inte riktigt känner igen sig i testresultaten. Ju högre värde i skönmålning en person har, desto mera angelägen har han eller hon varit att ge en positiv bild av sig själv i testningen. Detta innebär inte nödvändigtvis ett uttryck för en medveten vilja att ge en alltför positiv bild av sig själv, även om det givetvis kan vara det. Skönmålning under testning är ett specialfall av vad som på engelska brukar kallas impression management, föremål för omfattande aktuell forskning som visat hur vanlig och viktig denna form av beteende är [2; 3]. Testets roll i beslutsfattandet i HR-frågor Testning i samband med urval, befordran/omplacering samt utvecklingssamtal och uppgörande av utvecklingsplaner har stora gemensamma inslag. UPP-testet ger ett underlag för beslut och planering av intervjuer. Det är särskilt de arbetsfokuserade testvariablerna som är av intresse, inte så mycket Big Five eftersom dessa är mycket allmänna och ytterst svagt relaterade till arbetsresultat. Beslut kan ibland helt grundas på testresultatet. Detta torde vara aktuellt speciellt i en tidig fas av en urvalsprocess. Det är god ekonomi att testa tidigt, göra ett första urval på grundval av testresultat (eventuellt vägda efter de krav som den aktuella befattningen ställer) och sedan gå vidare med andra och mera tids- och resurskrävande former av informationsinhämtning. Ett första urval av denna typ kan vara grundat på hela testet eller på screeningmodulen. I det senare fallet kan resten av testet administreras i en senare fas av processen. En testning med hela testet, eller med hela personlighetsdelen, ger som resultat en kvantitativ profil och ett narrativt utlåtande. Psykologen eller annan HR-ansvarig person kan med den grundvalen bilda sig en första uppfattning om den testade personen och planera fortsatt inhämtning av information, t ex med hjälp av en intervju. Strukturerade intervjuer 20