Gör en annan värld möjlig! idéprogram arbetarnas bildningsförbund

Gör en annan värld möjlig! idéprogram arbetarnas bildningsförbund

ABF en idérörelse 2 ABF en utvecklingsresurs ~ 4 ABFs demokratisyn ~ 6 ABFs människosyn ~ 9 ABFs bildningssyn ~ 10 ABFs utmaningar 12 Motverka klassamhället ~ 14 Utveckla demokratin ~ 17 Allas lika rätt att vara olika ~ 18 Stärk folkrörelserna ~ 19 Utveckla den ideella sektorn ~ 21 Kultur för alla ~ 22 Pedagogiska utmaningar ~ 26 Livslångt lärande ~ 27 God hälsa och ett utvecklande arbetsliv ~ 29 Globala utmaningar ~ 30

ABF en idérörelse Arbetarnas Bildningsförbund är en radikal idérörelse och en bred folkbildningsorganisation.

Vår grundsyn är alla människors lika och unika värde. Vårt mål är att förstärka och fördjupa demokratin på samhällslivets alla områden. Vi vill verka för ett samhälle och en värld där människovärdet går före marknadsvärdet. Vår vision är ett samhälle och en värld befriad från alla former av förtryck och orättvisor och som bejakar alla människors lika rätt att vara olika. Vårt grundläggande uppdrag handlar om alla människors frigörelse både individuellt och kollektivt. Folkbildning är för oss en idé om ett fritt kunskapssökande som kan ge människor mod och kunskap för att få makt och ansvar såväl i den egna vardagen som i samhället som helhet. Vi tror på den radikala folkbildningens möjligheter att utmana och vara en demokratisk förändringskraft. Vi är övertygade om att framtiden är påverkbar och att en annan värld är möjlig. 3

ABF en utvecklingsresurs Genom en fri och frivillig bildningsverksamhet, grundad på jämlikhetens, solidaritetens och demokratins principer vill Arbetarnas Bildningsförbund: främja, och själva delta i, en samhällsomdaning i överensstämmelse med arbetarrörelsens grundläggande värderingar utbilda sina anslutna organisationers medlemmar för uppgifter i föreningsliv, arbetsliv och samhälle skapa förutsättningar för delaktighet och valfrihet i utbildning och kulturliv för alla människor. Arbetarnas Bildningsförbund består av en mångfald av folkrörelser och medlemsorganisationer som förenas av gemensamma värderingar om alla människors lika och unika värde. Detta gör ABF till en viktig mötesplats för människor och rörelser med olika erfarenheter över de enskilda organisationernas gränser. ABF är både en samorganisation för medlemsorganisationer och en idérörelse för bildning, utbildning och kultur. Medlemsorganisationerna är en ömsesidig resurs för varandra och ger också ABF sin särskilda profil. ABF är i sin tur en pedagogisk och organisatorisk utvecklingsresurs för medlemsorganisationer, cirkelledare och deltagare. ABF är också öppet för att bygga allianser även med andra intresserade föreningar och grupper som delar våra grundläggande värderingar. 4

ABFs demokratisyn Vår demokratisyn bygger på alla människors lika och unika värde. Vi ser demokratin som en process och en rörelseriktning, inte som ett färdigt system eller givet tillstånd. Vi vill att demokratins ideal ska prägla hela samhället och människors inbördes förhållande. Vi är övertygade om att samhället utvecklas bäst när människor ges möjlighet att samverka som fria och jämlika utan över- och underordning, utan klass- och könsskillnader och utan diskriminering på grund av etnisk bakgrund, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Därför ska ABF motverka alla ojämlika förhållanden som begränsar människors möjligheter att, som Hjalmar Branting uttryckte det, förverkliga sina bästa stämningars längtan. ABF ser en levande demokrati med ett brett deltagande och ett aktivt medborgarskap som ett kunskapsrikt och lärande samhälle. Samtal och samarbete är demokratins livsnerv. Demokrati stavas vi! ABFs verksamhet ska stimulera ett brett samhälls- och folkrörelseengagemang. Vi bär med stolthet en radikal folkbildnings- och folkrörelsetradition vars främsta budskap är inte bara för, utan också genom folket. Folkrörelser som vill förändra samhället måste hela tiden bygga sitt arbete på kunniga och aktiva medlemmar. Det är självständiga, kritiskt tänkande och medskapande medlemmar som ger demokratiska organisationer deras styrka. 6

ABFs människosyn Vår människosyn utgår från att varje människa är en tillgång, som har förmåga och vilja att utvecklas, påverka och ta ansvar. Varje människa har rätt till ett rikt och värdigt liv och att få växa utifrån sina egna behov och förutsättningar. Samhället och folkrörelserna utvecklas bäst när självständiga och ansvarstagande individer samarbetar, möter varandra med respekt och ser olikheter som en tillgång. Individen växer i mötet med andra, människor skapas och skapar tillsammans. Därför vill ABF stärka individen i kollektivet och den kollektiva tanken i individen. Vår folkbildningssträvan handlar om alla människors frihet och jämlikhet, utveckling och medansvar: som självständiga och solidariska individer som aktiva medborgare i samhället och världen som löntagare i ett lärande och demokratiskt arbetsliv som engagerade medlemmar i lärande folkrörelser som konsumenter och producenter med omtanke om människor och miljö för en hållbar samhällsutveckling. 9

ABFs bildningssyn Vår bildnings- och kunskapssyn handlar i grunden om alla människors rätt att få bilda och utveckla sig själva till något som inte är bestämt av andra eller på förhand givet. Bildning och kunskap skapas i mötet mellan olika erfarenheter, mellan det bekanta och obekanta. Vi ser människan som en social varelse som behöver mötet och samspelet med andra för att utvecklas och lära nytt. Det livslånga lärandet handlar om att kunna förverkliga de möjligheter vi människor bär inom oss. ABF har en bred syn på kunskap. Vår folkbildningstradition bygger på respekt för lärande baserat på erfarenheter och upplevelser. Vi vill jämställa människors vardagskunskap med andra former av kunskap. ABF vill förena vardagslärande med organiserat lärande i studiecirklar och kurser och utveckla fler goda lärmiljöer i människors vardag. Därför vill ABF utveckla bildning och utbildning som stödjer människors förmåga att lära nytt, hantera nya situationer, se sammanhang, samverka, värdera information och skapa ny kunskap. Våra bildningssträvanden är grunden för vårt fria och frivilliga folkbildningsarbete och för vårt engagemang i all annan vuxenutbildning. 10

ABFs utmaningar

Arbetarnas Bildningsförbund bildades i början av förra seklet som en reaktion mot det gamla privilegiesamhället. Genom en radikal folkbildnings-verksamhet och demokratisk skolning bidrog ABF till att bryta ner gamla hierarkier och ge medborgarna och arbetarna makt över sitt eget liv och i samhället. Genom facklig och politisk kamp och aktiva folkrörelser har Sverige utvecklats till ett av världens mest jämlika och demokratiska länder. ABFs uppgift är inte slutförd. Många klass- och könsskillnader lever kvar, samtidigt som medvetenheten växer om andra former av förtryck och diskriminering. ABFs engagemang måste sträcka sig från de enskilda människornas möjligheter att påverka sina egna liv till ett arbete för att forma en rättvis värld. Därför står ABF inför både gamla och nya utmaningar. 13

Motverka klassamhället Sverige är ett klassamhälle. Många traditionella klass- och könsskillnader lever kvar när det gäller inkomster, utbildningsnivå, hälsa, social trygghet, makt och inflytande i samhället och arbetslivet. Under de senaste decennierna har klyftorna återigen ökat på flera av dessa områden. Även om de grundläggande orättvisorna utgår från klass och kön beror de också på en strukturell diskriminering beroende på var man bor, etnisk bakgrund, funktionshinder och sexuell läggning. Stora grupper riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden och välfärdssystemen. Växande klyftor leder också till att de mest utsatta förlorar inflytande och att de redan resursstarka får allt mera makt över demokratin och samhällsutvecklingen. ABF ska motverka klassamhället och stärka samhörigheten mellan grupper som har ett gemensamt intresse av ökad solidaritet och jämlikhet. ABFs verksamhet ska ge mest till dem som får minst, söka upp och erbjuda bildning till de mest missgynnade. 14

Utveckla demokratin En av vår tids stora utmaningar handlar om att stärka och utveckla demokratin. Demokratin är inget givet tillstånd utan en process och en rörelseriktning. Demokratin måste ständigt erövras och utvecklas. ABF vill låta demokratins idéer prägla hela samhället och utvidga dem till samhällslivets alla områden. Demokratin är inte bara en styrelseform eller ett representativt system. Den är också ett ideal vi strävar efter att förverkliga. Om många medborgare upplever demokratin som en tom och innehållslös fras försvagas demokratins institutioner. Det försvårar möjligheterna att fördjupa demokratin och minska klyftorna i samhället. Därmed blir det svårare att skapa jämlika förutsättningar för alla medborgare. Demokrati förutsätter fler engagerade och ansvarstagande människor i olika slag av folkrörelser, medborgarrörelser, politiska och fackliga organisationer. ABFs mål är att alla medborgare ska ha lika förutsättningar att förverkliga sina livsdrömmar och kunna påverka sina livsvillkor i vardagen, samhället och arbetslivet. En verklig demokrati kräver närhet till makt och inflytande och att de avgörande besluten fattas så nära människor som möjligt. Detta gäller även i folkrörelser och inom ABF-organisationen. ABF ska utveckla en vital folkrörelsedemokrati, stärka den ideella sektorn och medverka till en ökad demokratisering av samhället och arbetslivet. ABF ska arbeta för att studie- och kulturverksamheten och makten över de avgörande besluten inom ABF ska finnas så nära människorna som möjligt. 17

Allas lika rätt att vara olika Folkbildningen drivs av viljan att ge människor möjligheter att bilda och skapa sig själv. ABFs kunskapssyn utgår från alla människors lika värde och värdesätter varje människas unika erfarenheter och kunskaper. Det välbekanta och vardagliga får inte utesluta andra erfarenheter och kunskaper. Alla behöver vi, för att utvecklas, möta det obekanta och lära av varandra. Sverige är ett mångetniskt och mångkulturellt land med oanade möjligheter att utveckla både gemenskap och mångfald. Ändå förekommer diskriminering i föreningslivet, i bostadsområdena, i partipolitiken, på arbetsmarknaden och i utbildningssystemet. Det är oacceptabelt. Vi lever i en tid av gränsöverskridande inte bara geografiskt utan också kulturellt och socialt. Allt fler, inte minst unga människor, ifrågasätter våra sociala och kulturella normer och gränser. De traditionella normerna och strukturerna i samhället är inte längre lika självklara. Människor väljer själva att forma sin identitet. De gamla begränsande och diskriminerande normerna krackelerar en efter en. De traditionella könsrollerna utmanas och allt fler vågar visa den bi- och homosexualitet som tidigare generationer tvingades gömma i garderoben. Genom att utmana fördomar, diskriminering, okunskap och begränsade perspektiv kan ABF och dess medlemsorganisationer bli viktiga opinionsbildare för människors frigörelse. ABF ska motverka alla former av främlingsfientlighet, rasism och diskriminering genom att skapa fler möten mellan olika kulturer och människor med olika ursprung och sexuell läggning. ABF ska vara en mångkulturell mötesplats mellan etablerade svenska organisationer och organisationer för etniska och språkliga minoriteter. 18

Stärk folkrörelserna Många av dagens etablerade folkrörelser har vuxit fram som sociala proteströrelser. Genom sin folkbildande verksamhet och praktiska demokrati har de haft en avgörande roll för den svenska demokratins utveckling. De politiska partierna och många folkrörelser har svårt att samla och engagera nya och yngre medlemmar. Klyftan och misstron mellan väljarna och de valda, mellan medlemmar och deras organisation, riskerar växa. Det offentliga samtalet förs allt mer på nya arenor. Det bidrar på många sätt till att utveckla demokratin. Men de inflytelserika i samhället har alltid ett försprång, även när det gäller att utnyttja de nya nätverken. Växande och marginaliserade grupper riskerar att ställas utanför och får allt svårare att göra sin röst hörd i samhället och i arbetslivet. Samtidigt växer rörelser som betonar andra frågor, såsom miljöoch djurrätt, feminism, lokal gemenskap och global solidaritet. Allt fler medborgare orienterar sig mer mot livsstil och individuellt engagemang. Många engagerar sig i olika kooperativa samverkansformer och lokala utvecklingsgrupper. Dessa nya rörelser är inte lika formellt organiserade som traditionella folkrörelser. Det gemensamma engagemanget bygger mer på informella och tillfälliga relationer än på hierarkiska organisationer. Det ger dem möjlighet att agera snabbare och mer flexibelt. Här har de nya rörelserna mycket att lära de etablerade. Men de traditionella rörelserna har också mycket att lära de nya vad gäller medlemsinflytande och påverkbara, långsiktiga, stabila och genomskinliga demokratiska arbetsformer. 19

Engagemanget i lokala utvecklingsgrupper växer, såväl på landsbygden som i storstädernas förortsområden. Dessa grupper har stor betydelse för att skapa nya arbetsformer för den lokala demokratin. De bidrar också till att stärka medborgarengagemanget vid sidan av de etablerade partierna och folkrörelserna. ABF ser starka folkrörelser som grunden för en levande och vital demokrati. Folkrörelsedemokratin, vars mål är att göra många människor delaktiga, får inte ersättas av en elitdemokrati där bara ett fåtal är engagerade och fattar de viktiga besluten. ABF ska arbeta för att minska det demokratiska utanförskapet genom att förnya sina arbetsformer, skapa fler platser för samtal och bygga broar mellan etablerade och nya sociala rörelser. ABF ska vara med och utveckla nya lokala, regionala, nationella och globala mötesplatser mellan olika aktionsgrupper, folkrörelser, medborgarrörelser, partier och fackliga organisationer. 20

Utveckla den ideella sektorn Folkbildningen är folkrörelsernas egen rörelse och har ett särskilt ansvar för folkrörelsernas utveckling. Den svenska folkrörelsedemokratin har alltid byggt på en hög grad av självorganisering, decentralism och självförvaltning. Denna demokratisyn visar på nödvändigheten och behovet av att stärka den ideella sektorn och det civila samhället. Dess grundläggande fundament utgörs av starka folkrörelser och en självständig folkbildning. ABF ser en renässans för ideella och kooperativa organisationer. Det är positivt. Dessa kan utgöra ett alternativ till privata företag och profitdrivande intressen inom välfärdspolitiken. Men den ideella sektorn kan bara komplettera den offentliga sektorn, inte ersätta den. En väl utvecklad offentlig sektor är en nödvändig förutsättning för en stark folkrörelsedemokrati. Olika folkrörelser och frivilligorganisationer får därför inte användas som verktyg för att urholka den generella välfärdspolitiken. Den ideella sektorn, folkrörelserna och folkbildningen måste få utvecklas på sina egna villkor. Därför måste dessa erhålla ett starkt stöd från stat, kommuner och landsting. När det samhälleliga stödet till folkbildningen minskar tvingas studieförbunden höja deltagaravgifterna. Det innebär ökade hinder för dem som har sämre ekonomiska förutsättningar och stor risk för att även folkbildningen blir en klassfråga och ett privilegierat reservat för de redan resursstarka. Därmed hotas folkbildningens fria och självständiga roll och dess demokratiska egenvärde. Varje försök från den offentliga makten att kontrollera och styra folkbildningen och den ideella sektorn ska bemötas kritiskt. Den ideella sektorn måste få utvecklas med bibehållen frihet, frivillighet och självständighet. Den måste också erkännas, bedömas och behandlas likvärdigt utifrån sin egen särart. ABF ska utveckla folkrörelsedemokratin och stärka den ideella sektorn för att öka medborgarnas möjligheter att påverka sitt eget liv och samhällsutvecklingen. ABF ska arbeta för ett ökat generellt stöd till folkbildningen och den ideella sektorn, och för mindre styrning och detaljreglering. 21

Kultur för alla Kulturen är en viktig del av folkbildningen och en grundläggande förutsättning för ett aktivt och levande medborgarskap. Sambanden mellan kultur, bildning, demokrati och ett livslångt lärande är uppenbara. Kulturen har blivit mer tillgänglig och öppen för allt fler. Det är en framgång för oss som eftersträvar ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle. Men ännu återstår mycket att göra innan kulturen har blivit en angelägenhet och tillgänglig för alla, och inte främst ett privilegium för de välbärgade och välutbildade. Samhällets kulturmönster präglas fortfarande av stora och oacceptabla klass- och könsskillnader. Skillnaderna mellan korttidsutbildade och välutbildade är tydliga. Alltför många besöker inte museer och konstutställningar eller går på teater. Män är sämre än kvinnor på att besöka bibliotek, läsa böcker, skriva på fritiden och delta i studiecirklar. Den kommersiellt mest gångbara kulturen breder ut sig på bekostnad av de mer nyskapande och folkligt förankrade kulturverksamheterna. 22

Detsamma gäller yttrandefriheten. Den förutsätter mångfald i den offentliga debatten. Vi lever i ett mediesamhälle. Medierna har stor makt över våra tankar och värderingar. De flesta medborgarna får sin information och kunskap om vad som händer i Sverige och världen via medierna. Makten över dagspressen är koncentrerad till ett fåtal ägare med borgerlig ideologisk inriktning. De kommersiella och reklamfinansierade TV- och radiokanalerna breder ut sig. Av detta följer snuttifiering och förenklad nyhetsrapportering. Sammanhang, eftertanke och kritisk reflektion sätts på undantag. Därför behövs ett starkt stöd för de offentligt finansierade public service-kanalerna. Detsamma gäller nya tidskrifter, mindre bokförlag och tidningar på nätet som nu växer fram och bidrar till att upprätthålla mångfalden. Inom folkbildningen märks ett ökat intresse för olika former av föreläsningar, seminarier och idédebatter. Resurserna i kulturlivet är alltför ojämnt fördelade. Därför krävs mer resurser till folkrörelsernas och folkbildningens kulturarbete. ABFs uppgift är att göra kulturen mer tillgänglig och till en angelägenhet för alla, till exempel genom uppsökande aktiviteter, läsfrämjande projekt och anpassning av lokaler och verksamhet för funktionshindrade. Vår uppgift är att stärka kulturens roll i demokratin och demokratisera kulturen. 23

ABFs kulturverksamhet ska värna traditionen, förmedla nya kulturupplevelser och ge möjlighet till eget skapande. Kultur i dess olika former har ett egenvärde. Kultur är ett redskap för människors sökande efter identitet och strävan till utveckling. Kultur frigör idéer, tankar och reflektioner. Den erbjuder nya perspektiv och stimulerar nya uttryckssätt. Kultur ger människor möjligheter att förstå sig själva och andra. Den ger oss kunskaper att ifrågasätta konventioner och samhällets maktstrukturer. Kultur samlar och förenar människor i gemensamma upplevelser och bygger broar mellan olika kulturer. ABFs kulturverksamhet har två dimensioner. Den ena är att ge människor förutsättningar för eget skapande som gör dem till aktörer i stället för enbart konsumenter. Den andra är att låta människor ta del av det redan skapade. I båda dessa dimensioner finns utrymme för ett möte mellan professionalism och folkbildning. I det mötet växer nya kulturyttringar fram. Det kan åstadkomma kreativa möten mellan konstnärer och de som tar del av kulturen och konsten. Därför måste kulturen, precis som folkbildningen och demokratin, ha ett egenvärde och vara fri och självständig. ABF ska vara en viktig lokal kulturbärare och bedriva kulturarbete över hela landet. ABF ska medverka till att bryta kvarvarande ojämlika kulturmönster när det gäller klass och kön. ABF ska bidra till att utveckla det mångkulturella samhället genom att främja en språklig och kulturell mångfald och stimulera människors eget skapande. ABF ska aktivt medverka till och stödja mångfalden i den offentliga debatten och den massmediala offentligheten. 25

Pedagogiska utmaningar Det pedagogiska arbetet är en av ABFs viktigaste uppgifter. ABF ska vara en pedagogisk utvecklingsresurs. Vi ska vara ett stöd för våra medlemsorganisationers folkrörelse- och ledarutveckling. Vi ska medverka till ett vardagsnära, tillgängligt och demokratiserat lärande. Studiecirkeln är ABFs främsta pedagogiska verktyg, men inte det enda. Kurser, seminarier, föreläsningar, film, distansstudier, organiserat vardagslärande och fältstudier är andra exempel på metoder i folkbildnings-arbetet. Kulturella upplevelser och eget skapande ger människor livskvalitet samtidigt som vi får hjälp att tolka och förstå världen och livet. Deltagarnas aktiva medverkan är folkbildningens grund, i motsats till ett färdigt kunskapsförmedlande. I detta ligger den viktiga principen om det självstyrda lärandet, individuellt och kollektivt. Samtalet är det fördjupade lärandets grund, även när det äger rum i virtuella lärorum. En samverkan mellan fysiska möten och användning av informationsteknik kan öka flexibiliteten och tillföra studiecirklar och kurser många mervärden när det gäller möjligheter till erfarenhetsutbyten, nätverksbyggen och samspel med deltagarnas vardag. Pedagogiska ledare har en nyckelroll i folkbildningsarbetet. Det är i studiecirklar, kurser och kulturgrupper som folkbildningsarbetet kommer nära den enskilda människan. Cirkelledare och handledare inom ABF och våra medlemsorganisationer är vår viktigaste utvecklingsresurs för att vi ska bli en lärande organisation och folkrörelse. Därför är ABF-organisationens inre utveckling en av våra viktigaste pedagogiska utmaningar. ABF ska vara en pedagogisk och lärande organisation som präglas av en levande kommunikation och ett reflekterande arbetssätt som gör att såväl individer och grupper som hela organisationen lär sig. ABF ska medverka till att göra informationstekniken och dess pedagogiska möjligheter och nätverksbyggen tillgänglig för alla. 26

Livslångt lärande ABF anser att rätten till ett livslångt och livsvitt lärande handlar om människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga. Med begreppet livsvitt lärande vill vi betona lärandets många arenor, med utrymme för flera perspektiv, ökad tillgänglighet och med respekt för olika slags kunskap. Vår syn på och rätten till ett livslångt och livsvitt lärande omfattar både formell utbildning, folkbildning och vardagslärande. Allt fler får tillgång till högre formell utbildning. Det är utmärkt, men det räcker inte. De ökade kraven på allt längre formell utbildning riskerar också att skapa ett tudelat samhälle och en delad arbetsmarknad mellan dem som får högre utbildning och dem som hamnar utanför utbildningssystemen. Rätten till lärande måste innefatta möjligheter till återkommande utbildning och ett väl fungerande studiesocialt stöd. Vuxenutbildning är ett av politikens mest kraftfulla redskap för att överbrygga kunskapsklyftor och skapa ett mer jämlikt samhälle. Vuxenutbild-

ningen kan bidra till att stärka demokratin och utveckla den enskilda människan, arbetslivet och samhället. Därför måste vuxenutbildningen inriktas på att ge mest till dem som har fått minst. Vuxenutbildning är en medborgerlig rättighet som inte får reduceras till en vara på en kommersialiserad marknad. Kvalitet måste sättas i första hand. Utifrån folkbildningens erfarenheter kan studieförbund och folkhögskolor vara viktiga aktörer också inom vuxenutbildningen. Dessa utgör ett varierat landskap av profilerade lärcentran med en tillgänglighet och flexibilitet som kan utvecklas ytterligare. Biblioteken är en ofta undervärderad resurs för det livslånga och livsvida lärandet. Utöver detta finns behov av att utveckla en lärande vardag. Rätten att lära i jobbet är en grundbult för att förverkliga rätten till ett livslångt lärande. Arbetslivet blir mer kunskapsintensivt och lärorikt för allt fler. För andra råder det motsatta förhållandet. Alltför många får aldrig chansen att komma in på arbetsmarknaden. Och alltför många har arbetsuppgifter där de förvägras kompetensutveckling och inflytande. Därmed förstärks klasskillnaderna mellan korttidsutbildade och de med lång formell utbildning. Dessa skillnader märks också när det gäller inflytande, hälsa, inkomstutveckling, tillgång till den nya tekniken och utvecklingsmöjligheter i jobbet. Arbete och fritid hänger samman. Arbetslivets villkor påverkar också människors användning av medier och deltagande i kulturliv och föreningsengagemang. Vid sidan av ett lärorikt arbetsliv måste det finnas goda miljöer för lärande och upplevelser även efter arbetslivets slut. Den växande andelen äldre i samhället är en tillgång. Både folkrörelser och samhället behöver sina äldre medlemmars och medborgares erfarenheter och kunskaper. ABF ska arbeta för ett rättvist kunskapssamhälle och ett arbetsliv som förenar bildning och utbildning med en lärande vardag. ABF ska i samverkan med fackföreningsrörelsen, övriga medlemsorganisationer och närstående folkhögskolor, vara med och utveckla olika lärmiljöer i människors vardag, med hög tillgänglighet och en pedagogik som tar vara på vuxna människors erfarenheter och kunskaper. 28

God hälsa och ett utvecklande arbetsliv ABF vill skapa möjligheter och förutsättningar för alla människor att värna sin psykiska och fysiska hälsa. Alla människor ska ha rätt att leva i en god livsmiljö och arbeta i en trygg och säker arbetsmiljö. En god hälsa, ett utvecklande arbetsliv och livskvalitet ska vara en rättighet för alla. Fler människor lever längre och är fysiskt friskare än tidigare. Det gäller emellertid inte för alla. De klassmässiga skillnaderna är tydliga när det gäller folkhälsan. Människor med kortare utbildning och med arbetaryrken löper betydligt större risk att drabbas av sjukdom än andra grupper. Dessutom är skillnaderna i hälsan mellan könen och mellan olika etniska grupper påtagliga. Orsakerna till den ökade ohälsan och utslagningen från arbetslivet är många. Det handlar bland annat om dåliga arbetsmiljöer, brist på inflytande över arbetet och fritiden, låga inkomster och dåliga levnadsvanor. Många löntagare vittnar om att deras kunskaper och kompetenser sällan tas tillvara. Detta förklarar de ökade orättvisorna mellan dem med längre och med kortare utbildning när det gäller folkhälsa och livskvalitet. Nyckeln till en god psykosocial arbetsmiljö är inflytande över den egna arbetssituationen. Med en förändrad och lärande arbetsorganisation kan de kunskaper som växer ur arbetet förvaltas och utvecklas. Ohälsan beror också på livsstilsfaktorer såsom konsumtion av alkohol, tobak, dålig kost och för lite motion. En god folkhälsa handlar inte bara om att förlänga livet. Det handlar lika mycket om att förbättra livskvaliteten för alla. ABF ska arbeta för en god livsmiljö, en bättre folkhälsa och ett utvecklande arbetsliv. Genom att öka samverkan mellan medlemsorganisationerna kan folkbildningen bli en viktig del av folkhälsoarbetet. 29

Globala utmaningar Vi lever i en globaliserad värld där länder, företag, organisationer, teknik, vetenskap, massmedier och kultur blir mer sammanflätade och beroende av varandra. Makten har delvis förskjutits från nationalstater till multinationella företag och finansiella globala marknader. Nyliberala krafter utnyttjar denna utveckling för att stärka kapitalismen och de fria marknadskrafterna på bekostnad av en jämlik välfärd och mänskliga, demokratiska och fackliga rättigheter. Den marknadsstyrda globaliseringen innebär också att våld och förtryck av mänskliga rättigheter i ett land ökar osäkerheten över hela världen. En av vår tids stora utmaningar är att globalisera demokratin och demokratisera globaliseringen. Arbetarrörelsen, folkrörelserna och folkbildningen tog en gång i tiden kampen för demokrati, mänskliga och fackliga rättigheter, en social och kulturell välfärd i Sverige. Nu är uppgiften att skapa band mellan nya och etablerade folkrörelser och likasinnade demokratiska krafter i Europa och övriga världen. Det behövs kunskaper för att förstå vad som skapar förtryck och exploatering. Vi måste lära mer om och medverka i det nya motstånd som växer fram i den internationella solidaritets- och rättviserörelsen. 30

Jordens resurser är ändliga och ojämnt fördelade. En hållbar samhällsutveckling måste inriktas på en mer rättvis resursanvändning, kretsloppstänkande, återvinning och förnyelsebara energikällor. Ett ekologiskt hållbart samhälle innebär att vi måste tillgodose våra behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Ett ekologiskt tänkande och handlande måste genomsyra såväl individers som hela samhällets utveckling. ABF ska arbeta för ett långsiktigt uthålligt samhälle, genom att integrera miljö- och kretsloppstänkande i hela verksamheten. Vårt bildningsarbete ska förena lokala vardagsfrågor och globala utmaningar. 31

ABF ska vara en del av den globala rättviserörelsen. I samverkan med nya och etablerade rörelser, inom och utom nationens gränser, vill vi länka samman den lokala och globala rättvise- och demokratikampen. ABF ska stimulera lärande om det globala klassamhället och om en annan resursfördelning och ekologi samt främja handling för en rättvisare och hållbar utveckling. ABF ska medverka till att göra en annan värld möjlig! 32