En folkrörelse är en rörelse människors hjärtan, en idé och inte en organisation.

Transkript

1 En folkrörelse är en rörelse människors hjärtan, en idé och inte en organisation. Blir idén en organisation dör den. Folkbildningens främsta syfte är att ge människan värdighet och insikter inte färdighet och åsikter För borgaren har kulturen i första hand ett individuellt estetiskt En och etiskt värde, för arbetaren ett demokratiskt. Information är en utsikt från toppen. Kunskap är en insikt från annan botten. Var finns den visdom vi förlorade i kunskap? Var finns den kunskap vi förlorade i information? Felet med världen är att de dumma är så tvärsäkra på allting, och de kloka så fulla av tvivel. En allsidigt bildad människa är väl den som äger ett klart huvud, ett gott hjärta och en skicklig hand. Utbildningen är till för att ge människan färdigheter, men först bildningen ger människan värdighet. möjlig Bildning garanterar varken lycka, visdom eller klokhet. Den har sitt eget värde. Visdomen innebär sinne för några få existentiella väsentligheter, bildningen däremot ett fullödigt bejakande av livets oändliga mångfald. Klokheten är förbindelselänken mellan de båda och den är släkt med både visdomen och bildningen. ABFs idéprogram Bildning är bland annat förmågan att skilja det äkta från det falska, sak från Remissupplaga sken, och att denna förmåga måste vara förbunden med en klar blick för var det egna jagets begränsning går. Det finns ingen kungsväg till kunskap. Endast den som är beredd att klättra uppför dess branta stigar kan nå dess ljusa höjder. Det ges ingen annan väg till bildning än självbildning: Det är ingen säker väg, men det är den enda. Bildning är icke något en gång för alltid avslutat, utan tvärtom en lifsprocess för hvilken man måste skaffa sig näring likväl för själen som för

2 Innehåll ABF en idérörelse 3 En utvecklingsresurs 3 ABFs grundsyn 4 Allas lika och unika värde 4 Varje människa är en resurs 5 Livslångt lärande 5 Folkbildning i vår tid 6 Gamla och nya utmaningar 6 Stärka och utveckla demokratin 6 Nya och gamla rörelser 7 Globala och lokala utmaningar 8 Motverka tvåtredjedelssamhället 8 Ett livslångt lärande 9 Kultur för alla 9 Allas lika rätt att vara olika 10 Nya normer och identiteter 11 En hållbar livsmiljö 11 En god hälsa och ett utvecklande arbetsliv 12 Flexibelt och virtuellt lärande 13 ABF vill 14 Utveckla den ideella sektorn 14 Stärka folkbildningen 15 Utveckla lärande för livet 15 Ge alla en chans att erövra kulturen 16 Från vision till handling 18

3 ABF en idérörelse Arbetarnas Bildningsförbunds idéprogram är en ideologisk plattform för det praktiska folkbildningsarbetet i ABF och dess medlemsorganisationer. Idéprogrammet utgår från och utvecklar de gemensamma grundsatserna i ABFs stadgar: Arbetarnas Bildningsförbund vill genom en fri och frivillig bildningsverksamhet, grundad på jämlikhetens, solidaritetens och demokratins principer: främja, och själv delta i, en samhällsomdaning i överensstämmelse med arbetarrörelsens grundläggande värderingar utbilda sina anslutna organisationers medlemmar för uppgifter i föreningsliv, arbetsliv och samhälle, samt skapa förutsättningar för delaktighet och valfrihet i utbildning och kulturliv för alla människor. En utvecklingsresurs Arbetarnas Bildningsförbund är en bred folkbildningsrörelse med rötter i arbetarrörelsen. ABFs medlemsorganisationer förenas av gemensamma värderingar och en gemensam syn på demokratin och folkbildningen. ABF är både en samorganisation för medlemsorganisationer och en idérörelse för bildning, utbildning och kultur. Medlemsorganisationerna är en ömsesidig resurs för varandra men ger också ABF en särskild profil och inriktning. ABF är i sin tur en ideologisk, kulturell, pedagogisk och organisatorisk utvecklingsresurs för medlemsorganisationer, cirkelledare och deltagare i olika utbildnings- och folkbildningsverksamheter. Arbetarnas Bildningsförbund har en mångfald av medlemsorganisationer vilket innebär att ABF är en viktig mötesplats för människor med olika erfarenheter över de enskilda organisationernas gränser. Det är en mötesplats där både deltagare och föreningsledare kan lära av varandra. Där finns plats för eftertanke och samtal om verklighetsbilder och värderingar. Inte minst viktigt är att ABF kan skapa möjlighet att bygga allianser och erbjuda en frizon för möte och öppenhet gentemot nya rörelser och nätverk som inte organisatoriskt är knutna till ABF. ABFs bredd gör det möjligt att möta bildnings- och utbildningsbehov inom skiftande områden. ABF finns också till för medlemmar i anslutna och samverkande organisationer och ska vara öppet för intresserade medborgare, föreningar och grupper. 3

4 Allas lika och unika värde ABFs grundsyn ABFs demokratisyn bygger på alla människors lika och unika värde. Vårt mål är att förstärka och fördjupa demokratin på samhällslivets alla områden. Vi är övertygade om att framtiden är påverkbar och inte ödesbestämd. Vi är förvissade om att en annan värld är möjlig. Vi vill verka för ett samhälle och en världsordning där människovärdet går före marknadsvärdet. Vår vision är ett samhälle och en värld befriad från alla former av förtryck och orättvisor. Ett samhälle och en värld som bejakar alla människors lika rätt att vara olika. Vårt grundläggande uppdrag handlar om alla människors frigörelse både individuellt och kollektivt. ABF ska motverka de kunskaps- och klassklyftor som begränsar människors möjligheter att förverkliga sina bästa stämningars längtan. Genom att utveckla demokratiska mötesplatser, där varje människa i samverkan med andra får möjlighet att växa och respekteras utifrån sina inneboende möjligheter och förutsättningar, kan ABF bidra till att skapa ett mer fritt, jämlikt och demokratiskt samhälle. ABFs verksamhet ska stimulera ett brett samhälls- och folkrörelseengagemang. Vi bär med stolthet en radikal folkbildnings- och folkrörelsetradition vars främsta budskap är Inte bara för, utan också genom folket. De folkrörelser som vill förändra samhället måste hela tiden bygga sitt arbete på sina medlemmar. De måste också praktisera en inre folkbildande kultur och skapa arenor för att i fria samtal pröva och värdera samtiden och framtiden. Den fria och frivilliga bildningsverksamheten är i sig en viktig demokratisk träning. Därför är studier och kultur navet i folkrörelsernas verksamhet. ABF ska både lära, leva och skapa demokrati. Därför vill ABF: värna det fria ordet, läsandet och det öppna samtalet utveckla människors kunskaper och redskap för att granska medias verklighetsbilder arbeta för att utveckla medborgarskapet och deltagandet i den politiska demokratin och i det civila samhällets olika gemenskaper delta i arbetet för att utveckla det fackliga medlemskapet och demokratisera arbetslivet i samverkan med gamla och nya rörelser länka samman den lokala och den globala kampen för demokrati och rättvisa. 4

5 Varje människa är en resurs ABFs människosyn utgår från att varje människa är en resurs, som har förmåga och vilja att utvecklas, påverka och ta ansvar. Varje människa har rätt till ett rikt liv och få växa utifrån sina egna behov och förutsättningar. Bildning handlar i grunden om alla människors rätt att bilda, skapa och utveckla sig själva till något som inte är bestämt av andra eller på förhand givet. Samhället och folkrörelserna utvecklas bäst när självständiga och ansvarstagande individer samarbetar, möter varandra med respekt och ser olikheter som en tillgång. Orden jag och du förutsätter varandra individen blir till i mötet med andra. Människor skapas och skapar tillsammans. Demokrati stavas vi. Livslångt lärande ABFs kunskaps- och bildningssyn bygger på alla människors förmåga och rätt att lära och utvecklas under hela livet. Det livslånga lärandet handlar ytterst om att kunna förverkliga de möjligheter vi människor bär inom oss. Det är kärnan i ABFs förhållningssätt till bildning och lärande, och vår syn på demokratin och folkrörelsernas roll i samhället. Vi ser en levande demokrati med ett brett deltagande och ett aktivt medborgarskap som ett kunskapsrikt och lärande samhälle. Därför vill ABF utveckla en bildning och utbildning som stödjer människors förmåga att lära nytt, hantera nya situationer, se sammanhang, samverka, värdera information och skapa ny kunskap. Nyckeln till utveckling av folkrörelserna och folkbildningen ligger i de enskilda medlemmarnas erfarenheter, bildning, förmåga att skapa opinion och samarbeta med andra rörelser. Detta är folkrörelsernas ryggrad och framtid. Självständiga, kritiskt tänkande och skapande medlemmar är en kunskapsresurs och ger demokratiska organisationer styrka. Studiecirklar och kulturupplevelser gör livet rikare, utvecklar nya kunskaper, nya vänner och praktiska resultat. Den fria och frivilliga folkbildningen är också ett redskap för att utveckla och förändra enskilda människors liv och samhället som helhet. 5

6 Gamla och nya utmaningar Folkbildning i vår tid Arbetarnas Bildningsförbund bildades i början av förra seklet som en reaktion och en motkraft till det gamla privilegiesamhällets förtryck och det nya klassamhällets orättvisor. ABF ställde sig i spetsen för kampen för ett fritt och jämlikt samhälle. Genom en radikal folkbildningsverksamhet och demokratisk skolning bidrog ABF till att bryta ner gamla hierarkier och ge medborgarna och arbetarna makt över sitt eget liv och i samhället. Genom facklig och politisk kamp utvecklades Sverige till ett av världens mest jämlika och demokratiska länder. ABF har anledning att stolt se tillbaka på denna historia eftersom folkbildningen bidrog med viktiga redskap för att skapa demokrati, frihet och jämlikhet genom ökad kunskap och bildning. ABFs uppgift är inte slutförd. Många av de gamla klasskillnaderna lever kvar när det gäller inkomster, utbildningsnivå, hälsa, social trygghet, makt och inflytande i samhället och arbetslivet. Under de senaste decennierna har klassklyftorna återigen ökat på flera av dessa områden. I dag finns en växande medvetenhet om andra former av förtryck. Orättvisorna utgår inte bara från klass. De beror också på diskriminering och utanförskap baserat på kön, kulturell och etnisk bakgrund, funktionshinder och sexuell läggning. ABF står i dag inför både gamla och nya utmaningar. Omvärlden har självfallet förändrats radikalt sedan ABF bildades. Men i grunden kvarstår det gamla uppdraget att omdana samhället, stärka folkrörelsedemokratin och bilda människor för att ge dem ökad makt över sina egna liv. För att lyckas måste ABF vara en aktiv bildningsorganisation och utvecklingsresurs för medlems- och samverkande organisationer. Och för att leva upp till dessa mål finns det skäl att uppmärksamma några samtida och framtida utmaningar som ABF och folkbildningen står inför. Stärka och utveckla demokratin En av vår tids stora utmaningar handlar om att stärka och utveckla demokratin. Det förutsätter fler delaktiga och engagerade människor i olika former av folkrörelser, medborgarrörelser, politiska och fackliga organisationer. ABF är övertygat om att folkbildning, demokrati och alla människors lika rätt att vara olika är beroende av varandra. Om många medborgare upplever demokratin som en tom och innehållslös fras försvagas demokratins institutioner. Det försvårar möjligheterna att fördjupa demokratin och minska klyftorna i samhället. Därmed blir det svårare att skapa jämlika förutsättningar för alla medborgare. ABF ser inte demokratin som ett givet tillstånd utan som en process och en rörelse- 6

7 riktning. Demokratin måste ständigt erövras och utvecklas. Det handlar om att låta demokratins idéer prägla och utvidgas till samhällslivets alla områden. Demokratin är inte bara en styrelseform eller ett representativt system. Det är också ett ideal vi strävar efter att förverkliga. ABFs mål är att alla medborgare ska ha lika förutsättningar att förverkliga sina livsdrömmar och möjligheter att påverka sina livsvillkor i vardagen, samhället och arbetslivet. ABF vill därför utveckla en vital folkrörelsedemokrati och stärka den ideella sektorn och det civila samhället. Nya och gamla rörelser Många av dagens traditionella folkrörelser har vuxit fram som sociala proteströrelser. Genom sin folkbildande verksamhet och praktiska demokrati har de haft en avgörande roll för den svenska demokratins utveckling. I dag har de politiska partierna och många folkrörelser svårt att samla och engagera nya och yngre medlemmar. Klyftan och misstron mellan väljarna och de valda växer. Det är djupt oroande. Samtidigt växer rörelser med nya ideologiska utgångspunkter fram, såsom miljö och djurrätt, feminism, lokal gemenskap och global solidaritet. Allt fler medborgare blir också engagerade i olika kooperativa samverkansformer, till exempel i bostadsföreningar och inom barnomsorgen. Dessa nya rörelser är inte lika formellt organiserade i nationella sammanslutningar som traditionella folkrörelser. Många orienterar sig mer mot livsstil och individuellt engagemang. Deras organisationsform är ofta nätverksorienterande. Det gemensamma engagemanget bygger mer på informella och tillfälliga relationer än på hierarkiska organisationer och fasta institutioner. Det ger dem möjlighet att agera snabbare och mer flexibelt. Här har de nya rörelserna mycket att lära de gamla. Men de traditionella rörelserna har också mycket att lära de nya. Inte minst när det gäller medlemsinflytande, påverkbara och genomskinliga demokratiska arbetsformer. Demokrati i samhället och i folkrörelserna förutsätter en långsiktigt stabil organisation. ABF ser samtalet och dialogen som demokratins livsnerv. Det offentliga samtalet håller i dag på att ändra karaktär och förs allt mer på nya arenor. Det är på många sätt positivt. Men de inflytelserika i samhället har alltid ett försprång, även när det gäller att tillgodogöra sig den nya informationsteknologin och att utnyttja de nya nätverken. Växande och marginaliserade grupper ställs utanför och får allt svårare att göra sin röst hörd i samhället och i arbetslivet. ABF ser folkrörelserna som grunden för en levande och vital demokrati. Vi anser att folkrörelsedemokratin, vars mål är att göra många människor delaktiga, inte får ersättas av en elitdemokrati, där bara ett fåtal är engagerade och fattar de viktiga besluten. ABFs viktigaste uppgift är att minska det demokratiska utanförskapet. För att lyckas måste ABF förnya arbetsformerna. Avgörande är att bygga broar mellan de gamla och de nya sociala rörelserna. ABF har som folkbildningsorganisation en särskild uppgift att skapa nya mötesplatser och samtalsforum. 7

8 Globala och lokala utmaningar ABFs demokratisyn har inga gränser. Tänk globalt handla lokalt är i dag mer angeläget än någonsin. Den orättvisa fördelningen mellan fattiga och rika länder växer. Sambanden mellan den lokala, regionala, nationella, europeiska och globala utvecklingen har förstärkts. Våra utmaningar och medborgarnas referensramar är inte längre enbart nationella utan blir samtidigt allt mer lokala och globala. Vi lever i en globaliserad värld där länder, företag, organisationer, teknik, vetenskap, massmedier och kultur blir allt mer sammanflätade och beroende av varandra. Nyliberala krafter försöker utnyttja denna utveckling för att stärka kapitalismen och de fria marknadskrafterna. Deras mål är att på alla områden genomföra avregleringar och privatiseringar. Det sker på bekostnad av jämlik välfärd, demokrati, mänskliga och fackliga rättigheter. Makten har delvis förskjutits från nationalstaterna till de multinationella företagen och finansiella globala marknaderna. Gentemot dessa släpar de demokratiska motkrafterna ännu efter. Globaliseringen innebär också att våld och förtryck av mänskliga rättigheter i ett land ökar osäkerheten över hela världen. ABF anser inte att utvecklingen är ödesbunden eller styrs av någon osynlig hand. Arbetarrörelsen, folkrörelserna och folkbildningen tog en gång i tiden kampen för demokrati, mänskliga och fackliga rättigheter och en social och kulturell välfärd i Sverige. Nu är uppgiften att skapa band mellan nya och gamla folkrörelser och likasinnade demokratiska krafter i Europa och övriga världen. En av vår tids utmaningar är att globalisera demokratin och demokratisera globaliseringen. I en tid när många traditionella folkrörelser har svårt att aktivera nya medlemmar har engagemanget vuxit starkt i lokala utvecklingsgrupper runt om i landet. Det gäller såväl på landsbygden som i storstädernas förortsområden. Dessa grupper har stor betydelse för att skapa nya arbetsformer för den lokala demokratin. De bidrar också till att stärka medborgarengagemanget vid sidan av de etablerade partierna och folkrörelserna. ABFs engagemang ska därför sträcka sig från enskilda människors möjligheter att påverka sitt eget liv till ett arbete för att forma en demokratisk och rättvis värld. ABF ska vara med och utveckla nya lokala, regionala, nationella och globala mötesplatser mellan olika aktionsgrupper, folkrörelser, medborgarrörelser, partier och fackliga organisationer. Motverka tvåtredjedelssamhället Det svenska samhället präglas av vidgade utbildnings- och klassklyftor. Många människor bland etniska och andra minoritetsgrupper står utanför samhället och arbetslivet. Vi lever i ett tvåtredjedelssamhälle. Det innebär att de sämst ställda blir en minoritet, medan majoriteten i stället formas av de som har det hyfsat och de som har det mycket bra, av medel- och överklassen. Följden blir en politisk, ekonomisk, social och kulturell omfördelning från de sämst ställda till de mer välbeställda och välutbildade 8

9 medborgarna. Därmed riskerar makten över politiken och samhällsutvecklingen att allt mer hamna i händerna på de resursstarka. Följderna av ett tvåtredjedelssamhälle är omfattande. Stora grupper hamnar utanför arbetsmarknaden och välfärdssystemen. Inkomstskillnaderna ökar. Ohälsan är i dag ett växande problem. Kunskap, bildning och kultur fördelas allt mer ojämlikt. Tvåtredjedelssamhället slår igenom på kön, funktionshinder, etnisk bakgrund, utbildningsnivå och beroende av var man bor inom storstäderna och på landsbygden. ABFs strävan att ge mest till de som får minst och att mobilisera och erbjuda bildning till de mest förfördelade är därför lika viktig i dag som den var för hundra år sedan. Ett livslångt lärande Arbetslivet och samhället blir mer kunskapsintensivt. Tillgången till ett livslångt lärande är avgörande för människors möjligheter att utvecklas i sitt arbete och utnyttja sina medborgerliga rättigheter. Tidigare ansågs ungdomsskolan ge de kunskaper som behövdes för hela livet. Det synsättet håller inte längre. I dag går de flesta ungdomar från grundskolan vidare till gymnasiestudier. Nästan hälften av varje årskull söker sig sedan vidare till olika former av högskolestudier. Det är utmärkt att allt fler får tillgång till högre formell utbildning, men det räcker inte. De ökade kraven på formell utbildning riskerar att skapa ett tudelat samhälle och en delad arbetsmarknad mellan de som får högre utbildning och de som hamnar utanför utbildningssystemen. Därmed förstärks de gamla klassklyftorna med ökade skillnader mellan välutbildade och korttidsutbildade. Detta märks också när det gäller inflytande, hälsa, inkomstutveckling, tillgång till den nya tekniken, utvecklingsmöjligheter i jobbet och engagemang i föreningslivet och i politiken. I ett samhälle och arbetsliv där kunskapen förnyas i snabb takt är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga. Alla medborgare måste få möjlighet att ständigt utveckla och förnya sina kunskaper. Det är i högsta grad en demokratifråga. Det livslånga lärandet bygger på insikten att människor ständigt under hela sitt liv lär sig nya saker. Detta är en hörnsten i folkbildningen och det fria och frivilliga kunskapssökandet. ABFs syn på vuxenutbildningen är att alla människor måste få möjligheter att förena bildning och utbildning i ett livslångt lärande. Här gäller den gamla devisen att bildning ger människan värdighet och utbildning ger henne färdighet. Kultur för alla ABF är en kulturorganisation. Det finns många skäl till att kulturen är betydelsefull för ABF och folkbildningen. Sambanden mellan kultur, bildning, demokrati och ett livslångt lärande är uppenbara. Aldrig förr har så många människor tagit del av olika kulturupplevelser. Kulturen har blivit allt mer tillgänglig och öppen för allt fler. Det är en framgång för oss som eftersträvar ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle. 9

10 Trots detta präglas samhällets kulturmönster fortfarande av stora och oacceptabla klass- och könsskillnader. Skillnaderna mellan korttidsutbildade och välutbildade är tydliga. ABFs uppgift är att göra kulturen till en angelägenhet och än mer tillgänglig för alla. Vår uppgift är att kultivera demokratin och demokratisera kulturen. ABFs kulturverksamhet ska inte bara värna traditionen. Den ska också förmedla nya kulturupplevelser och ge möjlighet till eget skapande. Kultur i dess olika former har ett egenvärde. Kultur är ett redskap för människors sökande efter identitet och strävan till utveckling. Kultur frigör idéer, tankar och reflektioner. Den erbjuder nya perspektiv och stimulerar nya uttryckssätt. Kultur ger människor möjligheter att uttrycka sig och redskap att förstå sig själv och andra. Den ger oss kunskaper att ifrågasätta konventioner och samhällets maktstrukturer. Kultur samlar och förenar människor i gemensamma upplevelser och bygger broar mellan människor och olika etniska kulturer. ABFs kulturverksamhet har två dimensioner. Den ena är att ge människor förutsättningar för eget skapande. Den andra att låta människor ta del av det redan skapade, på ett sätt som gör dem till aktörer i stället för enbart konsumenter. I båda dessa dimensioner finns utrymme för ett möte mellan professionalism och folkbildning. I det mötet växer nya kulturyttringar fram. Det kan åstadkomma kreativa möten mellan konstnärer och de som tar del av kulturen och konsten. ABF anser att resurserna i kulturlivet fortfarande är ojämnt fördelade. Samhället och dess kulturinstitutioner har ännu inte lyckats åstadkomma ett rättvist kulturliv. ABF ska spela en avgörande roll för att upprätthålla och sprida kulturupplevelser. ABF ska bidra till att utveckla det mångkulturella samhället genom att främja en språklig och kulturell pluralism samt stimulera människors eget skapande. ABFs kulturarbete ska bedrivas över hela landet och tvärs över traditionella klass- och könsgränser. ABF ska ha en viktig roll som lokal kulturbärare, bland annat för att vidmakthålla och utveckla lokala hantverkstraditioner. Samtidigt ska vi vara öppna för moderna medier och ny teknik. Allas lika rätt att vara olika ABFs kunskapssyn utgår från alla människors lika värde och värdesätter varje människas unika erfarenheter och kunskaper. Men det får inte innebära att det välbekanta och vardagliga utesluter andra erfarenheter och kunskaper. Då lär vi oss inte något nytt. Då är risken stor att det främmande uppfattas som hotfullt och att fördomar om de andra förstärks. Folkbildningen drivs av viljan att bilda och skapa sig själv. Men också av en längtan att möta andra erfarenheter och lära känna den värld som är obekant för oss. En viktig uppgift för bildningsverksamheten är att öka förståelsen för det annorlunda. Det normala är närmare besett ganska onormalt. På samma sätt som vanliga människor ofta är ganska ovanliga. Varje individ är unik. Erfarenheter och människor som lever bortom normen är uttryck för det mänskliga. Det vidgar människors liv. Alla män- 10

11 niskor har samma värde oavsett fysiska eller psykiska funktionshinder, ålder, sexuell läggning, religiös, etnisk och kulturell tillhörighet. Alla behöver vi, för att utvecklas och lära nytt, våga möta varandra och lära känna det främmande. Sverige är i dag ett mångetniskt och mångkulturellt land med oanade möjligheter att utveckla både gemenskap och mångfald. Ändå förekommer diskriminering gentemot människor med utländsk bakgrund i föreningslivet, i bostadsområden, i partipolitiken, på arbetsmarknaden och i utbildningssystemet. Det är oacceptabelt. ABF vill därför främja samhällsgemenskap och mångfald, skapa respekt både för individernas rättigheter och gruppers gemenskap, inom ramen för ett demokratiskt samhälle. Ett demokratiskt samhälle förutsätter allas delaktighet, inflytande, ansvar samt ömsesidig respekt och tolerans. ABF ska därför främja en samhällelig gemenskap och motverka alla former av främlingsfientlighet och rasism. ABF ska skapa möten mellan olika kulturer och människor med olika ursprung. Detta ger möjligheter till problemlösningar ur nya synvinklar, som vi tidigare inte betraktade som möjliga. Det ömsesidiga erkännandet av denna mångfald med respekt och hänsyn till människors olikheter är en viktig grundval för ABFs människosyn. ABF ska vara en mångkulturell mötesplats och en drivkraft för ett nätverksbygge mellan etablerade svenska organisationer och organisationer för etniska och språkliga minoriteter. Nya normer och identiteter Vi lever i en tid av gränsöverskridande inte bara geografiskt utan också kulturellt och socialt. Allt fler, inte minst unga människor, börjar ifrågasätta våra sociala och kulturella normer och gränser. De traditionella normerna och strukturerna i samhället är inte längre lika självklara. Människor väljer själva att forma sin identitet. De gamla begränsande och diskriminerande normerna krackelerar en efter en. Tydligast märks detta kanske på sexualitetens område. Allt fler människor utmanar i dag de traditionella könsrollerna och många vågar visa den bi- och homosexualitet som tidigare generationer tvingades gömma i garderoben. ABF ska utveckla studiecirklar, föreläsningar och kulturprogram till mötesplatser mellan det bekanta och obekanta, mellan det vardagliga och det främmande. Genom att utmana fördomar, diskriminering, okunskap och begränsade perspektiv kan ABF och dess medlemsorganisationer bli viktiga opinionsbildare för människors frigörelse. ABF ska låta många fler röster höras och synliggöra nya perspektiv i samhällsdebatten. En hållbar livsmiljö Jordens resurser är ändliga och ojämnt fördelade. De rika länderna använder mycket mer av de samlade resurserna i världen. Skillnaden jämfört med de fattiga länderna är 11

12 stor. Likaså är nyttjandet av de ekologiska resurserna ojämnt fördelade. Dessa skillnader i resursanvändning gynnar inte en demokratisk och rättvis utveckling i Sverige och övriga världen. En hållbar samhällsutveckling måste utgå från kretsloppstänkande, källsortering, återvinning och förnyelsebara energikällor. Ett ekologiskt hållbart samhälle innebär att vi måste tillgodose våra behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. De övergripande målen är att skydda miljön och människors hälsa, att använda jordens resurser effektivt och skapa en hållbar försörjning. Ett ekologiskt tänkande och handlande måste genomsyra såväl individers som hela samhällets utveckling. ABFs utmaning blir att stimulera människors kunskap om det ekologiska tänkandet, främja aktivitet och handling kring miljö-, folkhälso-, livskvalitets-, konsumentfrågor, lokal och global utveckling. Förändring tar alltid sin utgångspunkt i medvetandet hos de enskilda individerna. ABF ska arbeta för ett långsiktigt uthålligt samhälle, genom att integrera miljö- och kretsloppstänkandet i hela verksamheten. Genom att bygga nätverk mellan etablerade organisationer och nya rörelser ska ABF arbeta för en ekologisk hållbar utveckling. En god hälsa och ett utvecklande arbetsliv ABF vill skapa möjligheter och förutsättningar för alla människor att värna sin psykiska och fysiska hälsa. Alla människor, oberoende av funktionshinder, ska ha rätt att leva i en god livsmiljö och arbeta i en trygg och säker arbetsmiljö. En god hälsa, utvecklande arbetsmiljö och livskvalitet är en rättighet för alla. Svenska folkets hälsa är generellt sett god. Fler människor lever längre och är fysiskt friskare än tidigare. Det gäller emellertid inte för alla. De sociala skillnaderna och ojämlikheten är tydliga när det gäller folkhälsan. Människor med kortare utbildning och med arbetaryrken löper betydligt större risk att drabbas av sjukdom än andra grupper. Dessutom är skillnaderna mellan könen och mellan olika etniska grupper påtagliga. Orsakerna till den ökade ohälsan och utslagningen från arbetslivet är många. Det handlar bland annat om dåliga arbetsmiljöer, brist på inflytande över arbetet och fritiden, låga inkomster och dåliga levnadsvanor. Detta förklarar de ökade orättvisorna mellan välutbildade och korttidsutbildade när det gäller folkhälsa och livskvalitet. En god folkhälsa handlar inte bara om att förlänga livet. Det handlar lika mycket om att förbättra livskvaliteten för alla. ABF ska arbeta för en god livsmiljö, en bättre folkhälsa, ett hållbart samhälle och ett utvecklande arbetsliv. Genom att öka samverkan mellan medlemsorganisationerna kan folkbildningen bli en viktig länk i folkhälsoarbetet. Ytterst handlar det om att stärka demokratin, öka delaktigheten och ge fler tillgång till ett utvecklande kulturliv. 12

13 Flexibelt och virtuellt lärande Informationssamhället erbjuder stora utvecklingsmöjligheter. Vi har i dag tillgång till ofantliga mängder av information. Utvecklingen av informationsteknologin och nya digitala motorvägar erbjuder nya redskap och möjligheter. Det ökar valfriheten och ger människor fler möjligheter att söka information och skapa ny kunskap. Den traditionella undervisningen var beroende av tid och rum. Detta beroende minskar nu. ABFs stora utmaning är att göra informationstekniken tillgänglig för alla. ABF ska skapa virtuellt lärande miljöer som ger människor möjlighet till ett flexiblare och friare kunskapssökande. Det är till exempel möjligt att arbeta på distans i sin egen takt och samtidigt ha kontakt med andra för att föra samtal och få stöd under kunskapsprocessen. Det ökar möjligheterna till erfarenhetsutbyte i traditionella studiecirklar och öppnar nya vägar för kommunikation och samtal. Kommunikationen kan involvera i princip hela världen. Nätet gör mer information tillgänglig för allt fler. Men information och kunskap är inte samma sak. Informationen har inte någon självklar kvalitetsstämpel. Den behöver alltid granskas, värderas och bearbetas till ny kunskap. ABF ska därför utveckla pedagogiska metoder som befrämjar ett kritiskt och granskande kunskapsbildande till gagn för folkbildningsarbetet. ABF ska utveckla datorn som redskap i cirkeln. Det kan vara inom estetisk, musik-, språk- och annan verksamhet, där datorn ger möjligheter till virtuella experiment och försök. Det ökar gruppens utsikter att komma fram till goda resultat. ABFs viktigaste uppgift är inte att utveckla själva informationstekniken utan att skapa nya och mer flexibla pedagogiska studieformer som ger fler människor bättre förutsättningar att kunna använda tekniken. Det gäller inte minst de som begränsas av någon form av funktionshinder. 13

14 ABF vill Utveckla den ideella sektorn Det svenska föreningslivet bärs upp av medelålders och äldre människor. Nyrekryteringen bland de unga går trögt. Under 1990-talet minskade antalet medlemmar från 52 till 44 procent av den vuxna befolkningen. De politiska partierna tappade en tredjedel av sina medlemmar, miljöorganisationerna halverades, föräldraföreningarna och kvinnorörelserna förlorade 40 procent. Detta är en utmaning för ABF. Folkbildningen är folkrörelsernas egen rörelse och har sedan länge ett särskilt ansvar för folkrörelsernas utveckling. Arbetarnas Bildningsförbund består av 60 medlemsorganisationer och har samarbetsavtal med ytterligare 50 föreningar. Dessa folkrörelser sträcker sig från politiska partier, fackliga organisationer, handikapporganisationer, etniska och minoritetsorganisationer, konsument- och bostadsorganisationer till pensionärsorganisationer. Demokratiutredningen kom fram till att medborgarandan inte utvecklas enbart eller främst genom den representativa demokratins strukturer. Därför framhöll utredningen att medborgarna måste ges större utrymme att själva kunna påverka och styra sina liv. Den svenska folkrörelsedemokratin har alltid byggt på en hög grad av självorganisering, decentralism och självförvaltning. Demokratins främsta mål är varken en stor stat eller stora kommuner utan att skapa ett fritt och jämlikt samhälle med människor som är besjälade av medborgaranda. Detta håller tron på rättfärdighet och solidaritet levande. Denna demokratisyn visar på nödvändigheten och behovet av att stärka det civila samhället och den ideella sektorn. Dess grundläggande fundament utgörs av starka folkrörelser och en självständig folkbildning. I dag flyttas allt fler beslut från de representativa demokratiska organen till kooperativ och andra medborgarsammanslutningar. De traditionella institutionerna och offentliga verksamheterna måste anpassas till de nya formerna av brukar- och medborgarinflytande. På den lokala nivån utförs allt fler servicetjänster av olika folkrörelser och medborgarsammanslutningar. Dessa svarar för ett stort engagemang inom välfärdsstatens och kommunernas kärnområden. Vi ser en renässans för ideella organisationer. De utgör också ett alternativ till privata företag och profitdrivande intressen inom välfärdspolitiken. ABF anser att detta är positivt och nödvändigt. Samtidigt vill vi understryka att den ideella sektorn och det civila samhället inte kan ersätta den offentliga sektorn. Olika folkrörelser och frivilligorganisationer får inte användas som verktyg för att urholka den 14

15 generella välfärdspolitiken. Då blir den ideella sektorn ett alternativ bara när politiker vill eller tvingas spara pengar. Den ideella sektorn, folkrörelserna och folkbildningen måste få utvecklas på sina egna villkor. Därför måste dessa erhålla ett starkt stöd från stat, kommuner och landsting. Varje försök från den offentliga makten att kontrollera och styra folkbildningen och det civila samhället måste bemötas kritiskt. Det är angeläget att skapa så goda och tydliga villkor som möjligt för den ideella sektorn. Inriktningen bör vara att skapa långsiktiga, hållbara och stabila förutsättningar för folkbildningen och den ideella sektorn. Folkbildningen ska utvecklas med bibehållen frihet, frivillighet och självständighet. Den ska vara sin egen norm, det vill säga bedömas och behandlas utifrån sin egen särart. ABF vill stärka civilsamhället och utveckla en folkrörelsedemokrati som ger varje medborgare goda möjligheter att påverka sitt eget liv och samhällsutvecklingen. Stärka folkbildningen ABF ser med stor oro på den offentliga sektorns minskade stöd till folkbildningen. Stödet har skurits ner drastiskt och den offentliga sfären försöker på olika sätt styra folkbildningen och föreningslivet. Studieförbunden har tvingats till hårda besparingar. Dessutom har kraven ökat på anpassning av folkbildningen till olika slags kommunala, arbetsmarknads- och utbildningspolitiska prioriteringar. Stödet motiveras allt mer utifrån hur det gynnar den offentliga politikens målsättningar. Därmed hotas folkbildningens fria och självständiga roll och dess demokratiska egenvärde. Det finns med andra ord ett växande glapp mellan statens uttalade förväntningar om att folkbildningen ska vara fri och frivillig å ena sidan och den praktiska politikens krav på nedskärningar och detaljstyrning å den andra. Staten och kommunerna har ökat sina krav på att folkbildningen och studieförbunden ska medverka i olika arbetsmarknadsoch utbildningsåtgärder. När de ekonomiska anslagen till folkbildningen krymper ökar risken för en anpassning av studieverksamheten till marknaden och den offentliga sektorns krav. Folkbildningen orienteras då mot projekt och uppdragsutbildningar. När det samhälleliga stödet till folkbildningen minskar, tvingas studieförbunden höja deltagaravgifterna. Detta innebär ökade hinder för de som har sämre ekonomiska förutsättningar. Även folkbildningen riskerar därmed att bli en klassfråga och ett reservat för de redan resursstarka. ABF kräver mindre styrning och detaljreglering och ökat generellt stöd till folkbildningen och den ideella sektorn. Det är en förutsättning för en utveckling av demokratin och minskade klasskillnader vad gäller bildning och kultur. Utveckla lärande för livet Det har sedan länge funnits ett starkt engagemang inom ABF för att utveckla vuxenutbildningen. Vi är övertygade om att folkbildningen har en viktig roll att spela i framtidens vuxenutbildning. 15

16 I målen för den framtida vuxenutbildningen understryker staten att den ska möta människor och tillgodose deras behov av lärande utifrån den enskilda personens önskemål, behov och förutsättningar och stödja vuxnas delaktighet i det livslånga lärandet. Det är en utgångspunkt som ligger nära ABFs syn på folkbildningen. Vuxenutbildningen ska svara mot många mänskliga och samhälleliga behov. Den kan om den utformas på rätt sätt bidra till att stärka demokratin och utveckla den enskilda människan, arbetslivet och samhället. Det livslånga lärandet handlar om att kunna möta kunskapsbehoven som löntagare i ett föränderligt arbetsliv. Och det handlar om att stärka rollen som samhällsmedborgare och föreningsaktiv och ge människor möjlighet att leva ett rikare socialt och kulturellt liv. Vuxenutbildningen är ett av de kraftfullaste redskapen för att överbrygga de växande kunskapsklyftorna och skapa ett mer jämlikt samhälle. Ingen ojämlikhet är i dag större än den orättvisa fördelningen av tillgången till kunskap och bildning. Därför måste de nuvarande formerna för vuxenutbildningen inriktas på att ge mest till dem som har fått minst. Därför ska inte vuxenutbildningen styras av olika köp- och säljsystem, vare sig på en offentlig eller kommersiell marknad. ABF ser det livslånga lärandet som ett samspel mellan ett lärande vardags- och arbetsliv och återkommande möjligheter till olika utbildningstillfällen. Vår långa tradition och kunskap av att möta människor där de finns och utgå från deras enskilda behov och förutsättningar gör oss särskilt lämpliga att vara en viktig del av vuxenutbildningen. ABF ska i samverkan med de fackliga organisationerna och övriga medlemsorganisationer skapa utvecklande lärandemiljöer i människors vardag som stödjer och stimulerar ett livslångt, livsdjupt och livsvitt lärande. ABF vill vara med och utveckla vuxenutbildningen, förutsatt att vi ges möjlighet att göra det med stor självständighet och utifrån människors behov. Ge alla en chans att erövra kulturen ABF är en av Sveriges största kulturarrangörer. Närmare tre miljoner deltagare besöker varje år olika kulturarrangemang som ABF och medlemsorganisationerna anordnar. Den skapande, estetiska kulturverksamheten är den största studieverksamheten inom ABF. Ett av de viktigaste nationella kulturpolitiska målen är att skapa reella möjligheter för alla att utnyttja yttrandefriheten. Makt och möjligheter att påverka är förknippade med förmågan att kunna uttrycka sina åsikter. Kulturen är en offentlig arena med en mångfald olika röster, uttrycksformer och synsätt. Den är ett känselspröt mot framtiden och en förbindelse med vårt förflutna. Den ger oss identitet. Den hjälper oss att förstå och ifrågasätta oss själva. Kulturella upplevelser stimulerar vår fantasi, väcker vår nyfikenhet och ger upphov till nya tankar och idéer. Därför är kulturen en viktig del av folkbildningen och en grundläggande förutsättning för ett levande och aktivt medborgarskap. Ännu återstår mycket att göra innan kulturen har blivit en angelägenhet för alla och 16

17 inte främst ett privilegium för de välbärgade. De traditionella klasskillnaderna lever kvar på kulturens områden. Inte ens hälften av LOs medlemmar har besökt ett museum, en konstutställning eller gått på teater det senaste året. Dessutom präglas kulturlivet av stora könsskillnader. Män är sämre på att besöka bibliotek, läsa böcker, skriva på fritiden och delta i studiecirklar. Mycket återstår alltså innan alla, oberoende av inkomst, kön, etnicitet, utbildningsnivå och social bakgrund, har erövrat kulturen. Därför är det oroväckande att många kommuner och landsting skär ner sina anslag till folkbildning och kultur. När den offentliga finansieringen minskar är risken stor att folkbildningen och kulturlivet blir beroende av marknadens välvilja. Det kommer i praktiken att innebära att den kommersiellt mest gångbara kulturen breder ut sig på bekostnad av de mer nyskapande och folkligt förankrade kulturverksamheterna. Kulturen blir då i ännu högre grad ett privilegium för de resursstarka. Verklig yttrandefrihet förutsätter mångfald i den offentliga debatten. Den är i dag hotad. Några få medier kontrollerar och styr stora delar av den offentliga debatten och nyhetsförmedlingen. Vi lever i dag i ett mediesamhälle. Medierna har en stor makt över våra tankar och värderingar. De flesta medborgarna får sin information och kunskap om vad som händer i Sverige och världen via medierna. Makten över dagspressen koncentreras till ett fåtal ägare, och pressen blir allt mer dominerad av tidningar med borgerlig ideologisk inriktning. De kommersiella och reklamfinansierade TV- och radiokanalerna breder i dag ut sig. Av detta följer snuttifiering och förenklad nyhetsrapportering. Sammanhang och eftertanke sätts på undantag. Därför behövs ett starkt stöd för de offentligt finansierade public service-kanalerna. Detsamma gäller nya tidskrifter, mindre bokförlag och tidningar på nätet som nu växer fram och bidrar till att upprätthålla mångfalden. Inom folkbildningen märks ett ökat intresse för olika former av föreläsningar, seminarier och idédebatter. ABF ska aktivt medverka till och stödja mångfalden i den offentliga debatten och den massmediala offentligheten. ABF ser kulturen både som ett mål och som ett medel. Den ger människor möjligheter att växa och utvecklas. Den skapar möjligheter för förändring. Kultur ska både roa och oroa. Därför måste kulturen, precis som folkbildningen och demokratin, vara fri och självständig. Då krävs ökade ekonomiska resurser. Kulturpolitikens viktigaste mål måste vara att bryta kvarvarande ojämlika kulturmönster, både när det gäller klass och kön. De avgiftsfria entréerna på museerna är ett bra sätt att öka tillgängligheten. Det behövs fler! ABF anser att folkbildningens och folkrörelsernas verksamhet bland eftersatta grupper är central. Den utjämnar de orättvisa kulturskillnaderna och väcker ett intresse bland dem som står utanför kulturlivet. För att lyckas krävs att det samhälleliga stödet till folkbildningens och folkrörelsernas kulturverksamhet ökar. 17

18 Från vision till handling Detta avsnitt är inte färdigt. Programgruppen har lämnat det öppet för att låta synpunkterna från remissarbetet vara med och utforma slutsatserna i idéprogrammet. Gruppens förslag är att idéprogrammet ska avslutas med ett antal konkreta löften/krav/förslag på vad och hur ABF ska göra för att anta de utmaningar och förverkliga de visioner som beskrivs i idéprogrammet. Tanken är att detta avslutande avsnitt ska utgöra en slags övergång till ett framtida handlingsprogram under följande rubriker. Resonera och ge konkreta förslag på hur ABF kan utveckla sin roll och uppgift för att förverkliga programförslagets visioner när det gäller: att alla människor ska få möjligheter att utvecklas som fria, jämställda, solidariska och självständiga individer. att alla människor ska kunna medverka som demokratiska medborgare i samhället. att utveckla medbestämmande i ett lärande och hållbart arbetsliv. att utveckla och stimulera till fler och mer aktiva medlemmar i utvecklande och lärande folkrörelser. 18