Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum



Relevanta dokument
Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

RAPPORT 2007:72 VERSION 1.1. LinkLink Plus. Förutsättningar för utvecklad spårtrafik i Linköping

RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS

Cykelparkering vid Platensgatan 8

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

RESECENTRUM 2.1 RESECENTRUM 2.1 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Trafikplan för Linköpings stadskärna

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

YTTRANDE. Datum Dnr

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Satsa på kollektivtrafiken

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

2.4 FRAMTIDA TRAFIK Kollektivtrafi k HALMSTAD RESECENTRUM FÖRUTSÄTTNINGAR

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

Etikett och trafikvett

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik TU , Dnr 1380/11

Trafikutredning avseende pendeltåg och regionaltåg. Etapp 1: trafikupplägg år 2017/2018

Regionala utvecklingsnämnden

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

idéskiss Trafik och parkering

Sydvästra delen: söder om Kulltorp till Havsbadsvägsrondellen

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

Yttrande: Innerstaden växer över ån

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Detaljplan för Knislinge Resecenter

RAPPORT FRÅN ETT:

4.8 ETAPPUTBYGGNAD Regionbussterminal. Oberoende av vilket alternativ och vilken bangårdslösning

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje

Samrådet Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

Västlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer.

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Fem förslag har blivit ett

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2.

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Ny Trafik Nodstadsseminarium, Västerås. 14 november 2014 Lisa Sandberg,

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016

Sammanfattning. Uppdraget

Startpromemoria för planläggning av verksamheter/byggvaruhus på delar av Riksby 1:3 och Bällsta 1:9 stadsdelen Bromma

Centrala Nacka trafikutredning

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

Så här gjorde Falun Borlänge

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Längs delsträcka 11 föreslås fyra hållplatslägen:

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Skånetrafiken. Under remisstiden har 8 yttranden inkommit vilka sammanfattas nedan och numreras 1-8.

RUFS aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Utreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig.

Transkript:

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för att Linköping ska utvecklas till en attraktiv och urban stad rik på storstadsattribut, såväl fysiskt som kulturellt. Genom att aktivt delta i stadsbyggnadsdebatten och genom att konstruktivt framföra och uppmuntra idéer som bidrar till Linköpings urbanisering vill vi påvisa fördelarna med den livfulla mindre storstaden. Storstad Linköpings syn på trafikplaneringen i Linköping För att Linköping ska ta sitt ansvar i den regionala utvecklingen bör staden konsekvent i alla stadsbyggnadsprojekt utvecklas mot ett kommersiellt och kulturellt centrum det är den roll som staden ska ha i regionen. Trafiken, som är stadens nervsystem, kräver en fläckfri funktion för att inte hämma stadens utveckling. Trafiken måste också kunna förändras och växa i takt med staden, både vad gäller geografiskt läge och kapacitet. Ibland måste staden ta ett nytt rejält tag ett helhetsgrepp för att komma upp på den nya nivå som matchar stadens utveckling i stort. Linköping ska, tillsammans med Norrköping, enligt de politiska ambitionerna, växa som huvudorter i regionen. Tillsammans ska städerna nå en storstadsnivå, dvs. kunna erbjuda de boendemiljöer, det näringsliv, de varor och tjänster, samt det utbud som kan förväntas i storstadsregioner i Europa. Endast dessa två städer har i regionen potential att erbjuda de urbana kvaliteter som krävs av en storstadsregion. Därför bör också dessa städer ha fullt fokus på att utveckla dessa kvaliteter. Linköping har, genom en naturlig stadsutveckling och med sin nya och tydliga roll i regionen, nått en nivå där den gamla trafikstrukturen fungerar hämmande. För att staden ska kunna fortsätta att utvecklas krävs nu därför ett helhetsgrepp för att förnya systemet. Behovet av att transportera sig till, från och genom Linköpings stadskärna har ökat markant, vilket är väldigt positivt i sig. Däremot kräver det att staden ökar kapaciteten och att detta sker på ett sätt som utvecklar stadskvaliteterna. Historiskt har biltrafikens ökande behov av framkomlighet prioriterats i innerstaden, varpå breddningar av gator och utökning av parkeringsresurser genomförts. På flera gatuavsnitt i stadskärnan utgörs nästan all trafik av gående och cyklister, samtidigt som mer än halva gatuutrymmet är vigt åt vägtrafik. Det är en prioritering som vi har ärvt från en tid då bilen, måhända med viss rätta, betraktades som den huvudsakliga motorn i ekonomin. Idag utgör detta en stor felprioritering som står i vägen för stadslivet i stadskärnan. Det är ofta trångt på trottoarerna; de bilar som färdas genom stadskärnan bidrar med buller, föroreningar och otrygghet som inte står i proportion till biltrafikens nytta.

Istället för fortsatt expansion av biltrafiken bör andra typer av transportsystem, med högre kapacitet och med en lägre negativ inverkan på stadsmiljön, prioriteras. Biltrafiken bör få återgå till en nivå som är acceptabel för folklivet. Samtidigt har stadskärnan ett behov av att öka i storlek. A-lägen, B-lägen och C-lägen behövs för att staden ska kunna erbjuda plats för ett brett och varierande näringsliv. Trafikplaneringen bör vara ett instrument för att utvidga stadskärnan och city, ett verktyg för att utveckla stadens kommersiella och kulturella centrum. Dialog PM: Hållbar trafik i centrum Dialog PM är mycket bra och Storstad Linköping instämmer i de flesta av de resonemang och strategier som framförs. PM:et visar på två alternativ av nya trafikstrukturer i stadskärnan, båda där biltrafiken har fått flytta längre ut för att möjliggöra en mer attraktiv stadskärna. Genom att skapa goda förutsättningar för kollektivtrafik och cyklister att ta sig fram till och genom stadskärnan skapas incitament för ett mer hållbart resande. Att gående prioriteras ser vi mycket positivt på. Det skapar förutsättningarna för en levande och hållbar stadsstruktur. Storstad Linköpings förslag Det övergripande helhetsgreppet bör vara en bilfri stadskärna för allmän trafik innanför Vasavägen, på S:t Persgatan, Drottninggatan och Hamngatan mellan Nygatan och Kungsgatan. Drottninggatan kan vara problematisk, men vi delar uppfattningen att biltrafiken åtminstone begränsas mellan Hamngatan och S:t Larsgatan. All biltrafik i staden som blir behörig (boendetrafik samt varutransporter, m.m.) får hålla en låg hastighet i en rytm som underkastar sig de andra trafikslagen, främst gång och cykel. Denna trafik bör också styras till färre gator som inte ligger i stadskärnans mest folkrika platser och stråk. Vissa platser kan ha delade utrymmen för all trafik. Som princip bör gående prioriteras i hela stadskärnan, det gäller både för boende och för besökare. Det innebär gågator, gångfartsgator och breda trottoarer. Möjligheter ges också att utvidga stadskärnan med gångtrafik till nya målpunkter, samt skapar förutsättningar att göra Linköping city till ett regionalt handelscentrum. Lokal kollektivtrafik bör i detta skede i planeringen ges en robust och långsiktigt hållbar karaktär, präglad av enkelhet. Tillgänglighet från resten av staden är av yttersta betydelse, men även tydlighet i innerstaden och stadskärnan är viktigt. Tydliga cykelvägar bör anläggas genom stadskärnan men strax utanför de mest befolkade platserna och stråken i staden. Dessa cykelbanor (expresscykelvägar) bör ha tydligt utformade körfält i stadsmiljöerna och bör också anslutas med större cykelparkeringar/-garage. Vissa (ett par till tre stycken) av dagens mest centrala P-hus kan med tiden byggas om till rena cykelgarage för parkering, inlämning och service. Vi lanserar därför idén om ett C-hus i Linköping; C som i cykel och city.

Nya P-hus bör anläggas utmed C-ring. Det är statistiskt säkerställt att majoriteten av bilister i Linköping tycker att det är godtagbart med mellan fyra till tio minuters gångväg mellan parkering och målpunkt. Ett snitt skulle hamna på cirka sju minuter och om detta kan ses som ett faktum bör det vara vägledande. När LinkLink byggs ut bör även P-hus anläggas i anslutning till dess korsning med Y- ringen, där en hållplats bör finnas. På så sätt kan ett park-and-ride -system etableras, vilket minskar belastningen av biltrafiken innanför Y-ring. Storgatan är ett av Linköpings viktigaste gångstråk. På populära tidpunkter svämmar trottoarerna över och gatan används stundtals spontant som gågata. Det är hög tid att bejaka den utvecklingen. Om kollektivtrafik ska förekomma på Storgatan även i framtiden så bör den vara yteffektiv, ha hög kapacitet, vara attraktiv för resenärer och estetiskt tilltalande i stadsrummet. Detta talar för spårvagn på Storgatan. Drottninggatan har ett centralt läge och en gatubredd som bör utnyttjas på bästa möjliga sätt. Vi ser det därför som en självklarhet att kollektivtrafiken prioriteras över biltrafiken på Drottninggatan. Mellan S:t Larsgatan och Köpmansgränd finns en bred sektion av gatan som bör fungera som knutpunkt för lokaltrafiken. Vi tror dock inte att all lokal- och regional kollektivtrafik genom centrum bör gå på Drottninggatan. Andra gator bör axla en stor del av kollektivtrafiken. Vi vill undvika att Drottninggatan blir en regional genomfartsgata för busstrafik, eller alltför mycket trafikeras av lokala busskonvojer. Hamngatans potential att bli en vattennära urban miljö kan utnyttjas bättre om biltrafiken begränsas. Det kan finnas en fördel i att låta Ågatan fortsätta utvecklas som huvudgångstråk för nöjeslivet hela vägen ner till Stångån, för att där ansluta till livfulla urbana miljöer vid vatten. Vi delar, som sagt, utgångspunkten att stadskärnan bör utvidgas stegvis, främst till och över Stångån till nya resecentrum och Kallerstad. Översiktligt bör även andra möjliga utvidgningar i andra väderstreck planeras och förberedas. Som exempel kan nämnas sammankopplingen mellan Innerstaden och den nya bebyggelsen i Övre Vasastaden. Förslagsvis kan Platensgatan på sikt omskapas till gångfartsgata eller att trottoarerna breddas för att göra stråket gång- och etableringsvänligt. På sikt knyts då Övre Vasastaden samman med Innerstaden och Stora Torget. Andra synpunkter som är värda att beakta i den fortsatta planeringen: Yttre Borggården (med S:t Persgatan) kan utvecklas till ett citytorg om hela Storgatan blir en gågata fram till P-hus Akilles, precis på samma sätt som Hospitalstorget kan omvandlas längs Nygatan som gågata. Kungsgatan kan öppnas upp för enbart cykeltrafik via den nya Tullbron till ett nytt resecentrum. Djurgårdsgatan kan utvecklas till gångfartsgata om planerade P-huset vid kv. Eddan istället flyttas längre ut. Hållplats för kollektivtrafik längs Drottninggatan möjliggörs vid kv. Eddan och Drottninggatan kan stängas av för biltrafik mellan Hamngatan och Djurgårdsgatan.

Schematisk principskiss I figuren till höger redovisas en schematisk principskiss för hur vi föreslår att trafikstrukturen ska utformas kring stadskärnan. Skissen bortser från kvantitet av stråk och geografisk omfattning, då detta är något som förhoppningsvis kommer att förändras då staden och stadskärnan växer. Stadskärnan allra centralaste delar, där den största delen av det kommersiella och kulturella utbudet finns, bör vara helt fri från allmän biltrafik och kollektivtrafik, förutom spårbunden kollektivtrafik. Cyklism bör tillåtas även inne i stadskärnan, men liksom med icke allmän bilism på gåendes villkor. Däremot bör expresscykelvägar anläggas som tangerar stadskärnans mest centrala delar. Allmän biltrafik bör förläggas i C-ring som närmast, alltså utanför stadskärnan, men med P-hus och till dessa angörande gator utmed stadskärnans gräns. Karta över stadskärnan och framtida trafikering På nästa sida visas en kartillustration på hur vårt förslag skulle kunna se ut i praktiken. Omfattning ock kvantitet på stråk är dock sådant som bör förändras allt eftersom staden växer och behovet ökar för en utvidgad innerstad. Det illustrerade förslaget ska därmed inte tokas som definitivt i alla avgränsningar eller exakt för trafikslagens stråk. På sikt tänker vi oss två linjer för den spårbundna kollektivtrafiken. I stadskärnan har linjerna formen av ett kors med en central bytespunkt vid Trädgårdstorget eller S:t Lars kyrka en bytespunkt som samspelar med lokal busstrafik vid Köpmansgränd. Förutom nytt resecentrum behövs möjligtvis en ytterligare hållplats i stadskärnan, en möjlig placering kan vara vid Yttre Borgården med direkt närhet till P-hus Akilles. Storstad Linköping Magnus Ahl Robin Andersson Andreas Johansson Amin Shashavar Hans Stålner Rasmus Öhrstig Bratt