Projekt: Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar

2011-12-05 Rapport Projekt: Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar Slutrapporter från delprojekt 1-6 & 8 Steg 1

Innehåll (Sidangivelse för övergripande rapport, delprojektrapporterna har egen paginering) Inledning 3 Bakgrund 4 Delprojekt 1 Utredning kultur 5 Utreda möjligheter till samlokalisering av lokaler för kultur Delprojekt 2 Utredning bibliotek och studieplatser 28 Utreda möjligheten till samlokalisering av stadsbibliotek och universitetsbibliotek Delprojekt 3 Utredning extern verksamhet 62 Utreda möjligheten till mer kommersiell verksamhet i delar av byggnader, nyttjande under sommaren och samutnyttjande av lokaler for evenemang och konferenser Delprojekt 4 Utredning lokalutformning 69 Utreda krav, behov och utformning av flexibla och generellt användbara lokaler Delprojekt 5 Utredning DE 119 Utreda om lokalisering Institutionen for design Delprojekt 6 Utredning affärsmodell 128 Utarbeta principer för en affärsmodell gällande Linnéuniversitetets lokalförsörjning i Kalmar Delprojekt 8 Beskrivning och lokalbehov 135 Steg 1 Inventering befintliga lokaler, översiktligt lokalbehov, önskemål om samlokalisering och lämpliga etappindelningar mm

Inledning I projektet Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar ingår under 2011 åtta delprojekt med syfte och uppdrag att utreda olika förutsättningar och möjligheter kring lokaliseringen i Kalmar. Delprojektgrupperna har arbetat med respektive uppdrag under hösten 2011 och slutrapporterna för delprojekt 1-6 och 8 Steg 1 följer nedan. Delprojekt 7 slutrapporterar i januari 2012 och delprojekt 8 Steg 2 slutrapporterar i februari 2012, och finns följaktligen inte med i den här rapporten. Dessa slutrapporter kommer att redovisas separat senare. I slutrapporterna från delprojekten redovisas delprojektgruppernas utredningsarbete utifrån givna frågeställningar. Slutrapporterna innehåller fakta, diskussioner, idéer och önskemål, vilka kommer att ingå i underlaget för det fortsatta projektarbetet och utredningen kring Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar under 2012. Diskussionerna kommer att fortsätta både internt inom universitetet och med Kalmar kommun. Delprojektens utredningar och rapporter utgör en viktig del av underlaget för dessa fortsatta diskussioner och det fortsatta projektarbetet. Målet är att ha ett väl underbyggt underlag innan beslut fattas om Linnéuniversitetets framtida lokalisering i Kalmar. Styrgruppen vill här också rikta ett stort tack till alla delprojektledare och delprojektgrupper för engagemang och väl utfört arbete. Kalmar, 5 dec 2011 Styrgruppen Projektplanen för 2011 med utförligare beskrivning av delprojektens uppdrag finns på Linnéuniversitetets webbsida, www.lnu.se/lnukalmar.

Bakgrund Projektet Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar utgår från Linnéuniversitetet och visionen för den fysiska miljön i Kalmar: Ett stadsintegrerat universitet ska skapas i Kalmar. Visionen är ett samlat universitet med egen identitet, men ändå integrerat i stadsväven, som en del av stadsmiljön. I dokumentet En attraktiv kunskapsmiljö Vision och strategi för den fysiska miljön vid Linnéuniversitetet anges bland annat som strategi och mål för den fysiska miljön i Kalmar att: Kalmar kommun och Linneuniversitetet vill tillsammans skapa ett stadsintegrerat universitet som: Ligger väl samlat med andra funktioner som skapar liv dygnet runt hela året Skapar mötesplatser for allmänheten inom universitetet och för universitetets studenter och personal bland allmänheten Har en tydlig identitet Gör Linnéuniversitet i Kalmar och Kalmar stad attraktivare vid marknadsföring för att locka studenter, lärare och forskare internationellt som nationellt, företag/investerare, potentiella inflyttare, lokalbefolkningen och turister. Projektplanen 2011 för Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar anger under rubriken Mål 2011, att projektet dels ska fortsätta utreda olika förutsättningar och dels ska upprätta övergripande verksamhetsbeskrivning och lokalprogram för respektive aktuellt område och mer konkret för den första etappen. I den här rapporten återfinns slutrapporterna från delprojekten 2011, Delprojekt 1-6 & 8 Steg 1 (Delprojekt 7 och 8 Steg 2 redovisas separat senare) som ingår i projektet och projektplanen för 2011.

2011-10-25 Slutrapport Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar Delprojekt 1 Utredning kultur

Innehåll 1. Inledning 3 2. Projektgruppens uppdrag 3 3. Nulägesbeskrivning 4 4. Bedömt framtida lokalbehov 5 5. Möjligheter till samlokalisering 6 6. Synpunkter från de studerande 8 7. Samtliga aktörers syn på samlokalisering 9 8. Diskussion kring fördelar och nackdelar med samlokalisering i ett kulturcentrum på Tullslätten 10 9. Sammanfattning 11 Bilaga 1. Telefonintervjuer med studerande Bilaga 2. Samtal med studerande Bilaga 3. Tullslätten Total 2 (11)

1. Inledning Av dokumentet Projektplan 2011 gällande Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar (Dnr:LNU 2011/316), framgår hur utredningen av eventuellt nya lokaler för Linnéuniversitetet i Kalmar organiseras. Som en av åtta delprojektgrupper har projektgrupp 1. Utredning kultur organiserats. I gruppen ingår Lars Fager (universitetsadjunkt i Bild), Peter Lindskog (universitetsadjunkt och studierektor i Drama), Mats Runberg (universitetsadjunkt i Musik), Per Branthle (studeranderepresentant) och Jenny Jeppsson (forskningssekreterare vid KV) som administrativ samordnare. Delprojektledare är Niklas Ammert, prefekt vid Institutionen för kulturvetenskaper. Ovanstående har ombetts ingå mot bakgrund av att de företräder de ämnen som främst skulle beröras av en samlokalisering med Kulturskolan i Kalmar, Byteatern, Gymnasiets Estetiska program och musikföreningen Monokrom i ett kulturcentrum på Tullslätten. 2. Projektgruppens uppdrag Delprojektledaren identifierade i samråd med den centrala projektledningen vid Linnéuniversitetet i juni 2011 att ämnena Bild, Drama och Musik i första hand är aktuella att ingå i gruppens studie. Delprojektgruppen tog under arbetets gång därutöver kontakt med företrädare för designutbildningen och utbildningen i medieproduktion. Projektgruppen har arbetat så att medlemmarna i gruppen har samlat och sammanställt information från kollegorna i respektive ämne och tillfört projektgruppen information om behov och önskemål samt om sakförhållanden. Delprojektledaren ansvarar för att sammanställa information, skriva slutrapport och eventuell delrapport. Delprojektledaren sköter huvudsakligen kontakterna med företrädare för Kalmar kommun och övriga 3 (11)

aktörer. Gruppens administrativa samordnare för minnesanteckningar och ansvarar för att rapportera information till Kommunikationsavdelningen för vidare publicering på webben samt för information i nyhetsbrev och vid Café Linné. Gruppen har sammanträtt var tredje vecka. Kallelser och minnesanteckningar har ombesörjts av den administrativa samordnaren. Mötena har hållits i Kalmar. 3. Nulägesbeskrivning I nuläget finns ämnena Bild, Drama och Musik i de olika lärarprogrammen. Dessutom genomför man utbildning genom en rad kurser, såväl ettåriga helfartskurser som kortare och mindre kurser. I Bild är vid campus Kalmar fyra lärare anställda, i Drama två och i Musik två heltidsanställda och därtill timlärare. De aktuella ämnena, som samtliga tillhör Institutionen för kulturvetenskaper, disponerar lokaler i Kalmar i följande antal och yta: Bild Antal Yta i kvm Kontor 3 46,8 Ateljé/studio 3 266,2 Speciallokaler 9 162,3 Undervisning/datasal 2 120,4 Grupprum 1 44,7 Personal/studentrum 2 30,7 Förråd 4 34,6 Summa 24 705,7 Drama Antal Yta i kvm Kontor 2 22.1 Und.lokaler 2 196,4 Övn.rum/grupprum 4 47,8 Förråd 3 32,4 Personalrum 1 7,6 Summa 12 306,3 4 (11)

Musik Antal Yta i kvm Kontor 3 38,5 Und. lokaler 2 152,9 Övnrum/grupprum 14 96,9 Uppspelningsrum 2 28,4 Förråd 1 19,3 Summa 22 343 4. Bedömt framtida lokalbehov Medlemmarna i projektgruppen har i respektive ämnesgrupp diskuterat ett bedömt framtida behov av lokaler. Bedömningen grundar sig dels i vad vi vet om utbildningsuppdrag framgent, dels på en uppskattning av uppdrag inom lärarutbildningen samt med hänsyn tagen till en viss neddragning av utbudet avseende fristående kurs. Generellt kan konstateras att ämnena Bild, Drama, Musik och Design ser stora fördelar med att lokaliseras tillsammans. Bild samutnyttjar redan idag vissa lokaler med Drama. Ämnet bedömer att man har följande framtida lokalbehov: 1 stor ateljé/utställningssal 3 hemrum/ateljéer 2 större kombiverkstäder 1 datasal 1 bibliotek/grupprum 1 mörkrum 1 fikarum för studenter 1 personalfikarum 4 arbetsrum/kontor 1 post-/kopieringsrum förråd, materielrum Drama har, förutom samarbetena med Bild och Musik, även många kurser tillsammans med Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI. En vision är att kunna arbeta närmare Design och Medieproduktion. De preliminära lokalbehoven för Drama: 2 stora salar om 100-120 kvm. Takhöjd 4 meter. Ljus- och ljudanläggning i båda salarna. 1 stort rum på 50-60 kvm som kan delas med andra ämnen. 4 grupprum på ca 10 kvm varav 3 även ska kunna användas till redigeringsrum. 5 (11)

Grupprummen ska kunna användas till många olika funktioner: Grupparbeten, skuggspelsarbete, gestaltningsarbete. 1 verkstadsrum på ca 6-8 kvm som ska ha tillgång till vatten och avlopp. 3 personalarbetsrum. 1 rekvisitaförråd 10 kvm dit de studerande har tillgång. 1 stort förråd i anslutning till de stora salarna för större material 20-30 kvm. 1 förråd att kunna låsa in material ca 10 kvm. Studentpentry Personalpentry Personaltoalett Studenttoaletter Musik För att kunna bedriva undervisning inom lärarprogrammet behövs nuvarande eller följande alternativa lokaler i framtiden. 2 salar som kan användas både med bänkar och stolar och där man enkelt kan frigöra golvyta till ca 30 personer. 1 större ensemblerum som studenterna har tillgång till. 8 övningsrum/grupprum som studenterna har tillgång till. 1 studio i anslutning till en av salarna. 1 materielrum 1 verkstad för smårep, lödning av sladdar, strängbyte m.m. 3 kontor 1 fika-/konferensrum i anslutning till lokalerna. Kan delas med bild, drama m.m. Samtliga rum kräver specialisolering mellan rummen, specialisolerade dörrar. Ventilation och andra trummor t.ex. för vatten och avlopp, el osv ska vara enskilt för musiken, eftersom ljud annars fortplantar sig i dessa och blir ett problem för andra verksamheter. Erfarenheter av detta finns från campus Växjö. Samtliga lokaler kräver specialutrustning och specialprogram vilket kan göra det svårt att dela dem med andra verksamheter. 5. Möjlighet till samlokalisering Bildavdelningen ser möjligheter att samutnyttja föreläsningssalar, seminarierum och gemensamma ytor för utställningar och scenkonst med gestaltande ämnen som musik, drama, design, etc. Samutnyttjande av verkstäder kan ske med designavdelningen. Då det gäller ateljéer och rum för studenternas arbete krävs mycket stor tillgänglighet, Studenterna arbetar även under kvällstid och måste ha tillgång till sina lokaler. De lokaler som är lämpliga att samutnyttja med andra aktörer är någon större typ av konsertsal/teaterscen/utställningslokal för gemensamt bruk. 6 (11)

Drama kan samutnyttja vissa undervisningslokaler, men frågan om företräde, materielansvar etc. är av yttersta vikt. Verkstäder kan med fördel vara gemensamma liksom servering och fikarum/personalrum. Ämnet har visst behov av enklare musikstudio och samutnyttjar gärna musikämnets studio i Kalmar. Musikämnets företrädare ser tillgången till lokaler som nödvändig och det är därmed endast få lokaltyper som är lämpliga för samlokalisering. Man ger följande exempel: Konsert- och samlingssal, caféscen, samt vissa gemensamma entré- och samlingsutrymmen. Projektgruppen har arbetat nära företrädare för designutbildningarna och dess biträdande prefekt, Pernilla Frid, har deltagit i diskussionerna angående samlokalisering. Hon delgav gruppen en rad intressanta tankar kring samarbete och samverkan inom universitetet, något som kan möjliggöras genom en samlokalisering. Institutionen för design har beslutat att i framtiden lokaliseras till en ort. Vilken ort är dock ännu inte fastlagt. Detta innebär att om designutbildningarna lokaliseras till Kalmar finns en rad lokaler som kan samutnyttjas inom universitetets konstnärliga ämnen, vilket företrädare för de olika ämnena är helt överens om. Om institutionen lokaliseras till Pukeberg eller Växjö sker således ingen samlokalisering i Kalmar. Designinstitutionens avsikter måste därför i nuläget betraktas som mycket osäkra. Möjligheterna till samlokalisering med kommunala verksamheter bedömer man som små. Diskussioner har också förts med företrädare för utbildningen i Medieproduktion, som är organisatoriskt förlagd vid Institutionen för samhällsvetenskaper. Man ser en del samverkansmöjligheter med Design och andra konstnärliga ämnen inom Linnéuniversitetet vad gäller verkstäder, grupprum, performance- och caféytor. Dock markeras utbildningens specifika yrkesrelevans och att man inte står för en vidare kulturproduktion utan för medieproduktion, medievetenskap och journalistik. När det gäller samlokalisering med andra aktörer utanför LNU ser man inga möjligheter till eller fördelar med det. 7 (11)

Sammanställning av lokaler som lämpar sig för samlokalisering med aktörer utanför Linnéuniversitetet Ämne/ Utbildning Lokaltyp Bild Drama Musik Design Medieprod Utställningslokal, Ja Ja Ja Ja konsertlokal Teorisalar Ja, ca 60 kvm Café, restaurang Ja Ja Caféscen Ja Verkstäder; gips, trä Ja Personalrum/fika Ja 6. Synpunkter från de studerande Som en del i undersökningen kring förutsättningar och läge för dagens och framtidens lokaler har intervjuer gjorts med studerande som har läst/läser bild, drama eller musik vid Linnéuniversitetet och/eller som tidigare har studerat vid Högskolan i Kalmar. Nedanstående är resultatet av såväl åtta telefonintervjuer som en rad samtal. Frågorna som ställdes fokuserade främst på allmänna synpunkter om utbildnings-/arbetsmiljö, lokalernas utformning och placering, ändamålsenlighet, tillgång till resurser, eventuella störningsmoment, brister eller onödiga lokaler/resurser. Även synpunkter om samutnyttjande och samverkan med andra aktörer/utbildningar efterfrågades. Nedan presenteras bärande tankar i studenternas svar. De fullständiga redovisningarna finns i Bilagorna 1 och 2. Generellt finns bland de studerande som intervjuats en tvekan inför planerna att flytta till ett nytt campus. De studerande menar att kostnaderna riskerar att äventyra undervisningens mängd och kvalitet. Flera studenter uttrycker också att förankringen bland studenter är av avgörande betydelse. De studerande beskriver att Musikhuset har bra lokaler med bra akustik och fullgod utrustning. Speciellt de små rummen med dator och utrustning där man kan sitta och jobba ostört med olika projekt lyfts fram. Studenterna betonar också tillgängligheten att utnyttja grupp- och övningsrum. Övningsrum, som är utrustade med dator, ses som en mycket viktig resurs. 8 (11)

Studenter har, i mån av plats, även då de läst andra ämnen kunnat låna grupprum i Musikhuset. När det gäller de lokaler som bildämnet disponerar på Rostad talar flera informanter om den goda tillgängligheten och möjligheten att kunna arbeta ostört, även utanför ordinarie skol- eller arbetstid. De stora ateljéerna och gemensamma utrymmena uppskattas av studenterna. Däremot önskar några studenter ytterligare grupprum i anslutning till bildlokalerna. Dramaämnets studenter är mycket nöjda med hur de nuvarande lokalerna är utformade. Såväl ytor som inredning, utrustning och placering uppskattas av studenterna. Större materielrum och fler grupprum efterfrågas dock. Studenterna har olika uppfattningar om hur ämnenas lokaler är, och bör vara, placerade. En student svarar att det är bra med lite utspridda lokaler så att man är en del av staden mer än på ett campus. Dessutom så är det ju inte många meter att gå för att komma till t.ex. biblioteket eller Nisbethska, bara bra att få lite frisk luft också. En annan student menar att man ibland kände sig avskild från resten av universitetet, man var lite avskärmad och det var lite tråkigt ibland. Dock ligger Dramahuset och i stort sett hela universitetet centralt och det är positivt. De informanter som läst eller läser någon designutbildning är mycket nöjda med både lokaler och lokalisering i Pukeberg i Nybro kommun. Den genuina miljön, närheten till och kontakten med designintensiva lokala företag och designarkivet lyfts fram. Studenterna berättar att den fria tillgången till en stor verkstad inne i lokalerna är av avgörande betydelse för att kunna genomföra utbildningen. De berättar vidare om klassrum med egna bänkar där man kan förvara sina projekt, vilket är mycket viktigt för utbildningen. 7. Samtliga aktörers syn på samlokalisering Respektive aktör i utredningen av ett kulturcentrum på Tullslätten har redovisat vilka lokaler man anser lämpliga för samlokalisering. Gymnasieskolorna Jenny Nyströmskolan och Stagneliusskolan har inte svarat. Byteatern, Musikföreningen Monokrom, Kulturskolan och Linnéuniversitetet ser följande lokaler som lämpliga för samlokalisering 1 : Entréutrymmen, ca 300 kvm Personalutrymmen Café med scen, ca 175 kvm (Musikstudio: Byteatern har, liksom LNU, har lägre krav på studio än Monokrom. Möjligheterna till, och lämpligheten med, 1 För detaljerat underlag se Bilaga 3 Tullslätten Total. 9 (11)

samlokalisering är dock inte klarlagda. Frågan om tillgång ger också stor osäkerhet kring huruvida en musikstudio är lämplig för samlokalisering.) Oklarheter råder kring tillsyns- och ansvarsfrågan liksom rörande tillgång och förtur. Linnéuniversitetets ämnen har behov av ständig tillgång till vissa lokaler. Byteatern har liknande krav och betonar i en kommentar att gemensamma verkstäder inte är lämpliga för pedagogisk verksamhet och att repetitionslokaler disponeras av Byteatern och kan då möjlighet ges bokas hos Byteatern. 8. Diskussion kring fördelar och nackdelar med samlokalisering i ett kulturcentrum på Tullslätten Fördelar/möjligheter med samlokalisering 1. En idé med att samlokalisera konstnärliga verksamheter skulle vara att flera aktörer får tillgång till dyra lokaler med avancerad utrustning, som för respektive verksamhet är alltför dyrt att köpa in och underhålla. Om behovet är begränsat hos flera aktörer skulle det finnas ekonomi i att äga lokalerna tillsammans. 2. Linnéuniversitetet har som ett av sina strategiska huvudområden att vara en samhällelig drivkraft. Genom en samlokalisering kan tätare möten mellan universitetets verksamhet och kulturaktörer utanför universitetet realiseras. Möjligheten att vara en samhällelig drivkraft skulle därmed kunna gagnas av en samlokalisering. 3. Universitetet har också ambitionen att sprida information om verksamheten, öka intresset för högre studier och forskning och därmed utnyttja samlokaliseringen för att rekrytera studenter. Nackdelar/risker med samlokalisering I. En bärande tanke i projektet att samla universitetets verksamheter i Kalmar till en eller två platser är just att verksamheten ska samlas. Idén faller om några ämnen ska undantas och lokaliseras tillsammans med kommunala verksamheter vid sidan av det huvudsakliga campus. De konstnärliga ämnena som en integrerad del av miljön på campus Fredriksskans skulle ge universitetet en kulturell dimension och en puls som saknas idag. II. Linnéuniversitetet har inte behov av vissa kostsamma lokaler, exempelvis en avancerad musikstudio, eftersom de utbildningarna inte ges vid campus Kalmar. III. Frågan om tillgång och förtur kan bli besvärlig. Universitetets kurser ligger i specifika perioder, vilket innebär att ibland är beläggningen och trycket på salarna stort och ibland är det avsevärt mindre. När 10 (11)

kurserna går är det emellertid av största vikt att ha fullständig tillgång till de lokaler som krävs. Delprojektgrupp 1 menar att universitetet har ett statligt utbildningsuppdrag och måste bedriva verksamheten exakt då kurserna ges. IV. Inom de konstnärliga ämnena pågår ett medvetet och intensivt arbete med att säkerställa konstnärlig och akademisk kvalitet. Vetenskapligt meriterade lärare har rekryterats och adjunkter har påbörjat utbildning på forskarnivå. Det är av stor vikt att ämnena har en nära och tät kontakt med andra ämnen och vetenskapligt aktiva personer vid universitetet. Kontakter knyts och utvecklas ofta då människor möts och om universitetets ämnen har åtskilda lokaler blir mötena färre. V. Studenter vill umgås med studenter. Vi riskerar att tappa attraktionskraft om de konstnärliga utbildningarna ska förläggas till ett kulturcentrum och inte till campus. 9. Sammanfattning Gruppen har haft uppdraget att Inventera verksamheter där samlokalisering kan vara lämplig: Gruppen menar att ämnena Bild, Design, Drama och Musik samt utbildningarna i Medieproduktion och Reklam kan samlokaliseras inom universitetet på eventuellt nytt campus. Inventera vilka lokaler som finns idag för aktuella verksamheter hos respektive aktör: Uppdraget har inte genomförts fullt ut och det är inte heller relevant, eftersom de andra aktörerna menar att de i nuläget har icke funktionella lokaler. Inventera vilka lokaltyper som kan vara lämpliga för samlokalisering: I fråga om samlokalisering inom universitetet finns en rad lokaler som kan samutnyttjas. När det gäller samlokalisering med andra externa aktörer menar gruppen att undervisningssalar för teori, konsertlokal, vissa verkstäder och caféscen kan vara lämpliga. Ange preliminär storlek, användningssätt, samt ungefärlig andel för respektive aktör för respektive lokaltyp: De olika aktörerna anser att entréer, caféscen, personalutrymmen och möjligen musikstudio kan vara lämpliga för samlokalisering i ett kulturcentrum på Tullslätten. Den totala ytan är uppskattningsvis och preliminärt ca 400 kvm exklusive entréutrymmen. Ungefärlig andel för respektive aktör kan inte redovisas. För delprojektgrupp 1 och enligt uppdrag Niklas Ammert 11 (11)

Bilaga 1 Sammanfattning telefonintervjuer med studenter Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar - Projektgrupp 1, Utredning kultur Skrivet av Per Branthle 2011-09-27 Som en del i undersökningen kring förutsättningar och läge kring dagens och framtidens lokaler har intervjuer gjorts med studenter som har läst/läser bild, drama och musik vid Linnéuniversitetet/Högskolan i Kalmar. Nedanstående är resultatet av åtta telefonintervjuer, cirka 6-20 minuter långa. En del av det som står i texten är inte helt relevant för undersökningen, i ett senare skede vore det lämpligt att sammanställa detta till en mer överskådlig sammanfattande form. Frågorna som ställdes fokuserade främst på allmänna synpunkter om utbildning/arbetsmiljö, lokalernas utformning och placering, om de var ändamålsenliga och hade tillräckliga resurser, om eventuella störningsmoment, brister eller onödiga lokaler/resurser. Även synpunkter om samutnyttjande och samverkan med andra aktörer/utbildningar efterfrågades. Student nr 1, läst Form & Design 2009. Studerar nu produktdesign i Pukeberg. Synpunkter på Rostad Utbildningen var bra, skapade en bra grund och var en mycket god förberedande utbildning. Klassrummen var trista, rymliga men tomma och utgjorde inte en stimulerande miljö att sitta och arbeta i. Hörsalen mycket bra lokal, som kunde anpassas utifrån olika behov, t.ex. ljus och mörker. Tyckte inte om datorsalen, mörk och dålig luft. Däremot var det inga problem med trängsel etc, fanns oftast lediga datorer så det var tillräckligt många datorer. Var skönt att kunna välja mellan att jobba med enskilda uppgifter hemma eller i skolan. Rostad har en speciell planlösning men det var trivsamt, trevligt med öppna ytor och resurser och arbetsmaterial fanns så det räckte. Matrummet var också mycket trevligt och en bra mötesplats. Det finns inget den intervjuade skulle vilja tillföra eller ta bort utan på det hela taget var lokalerna bra, bortsett från att klassrummen var trista. Överlag mycket nöjd med Form och design, man får prova på många saker vilket ger en bra grund att stå på och utveckla vidare, t.ex. genom att läsa produktdesign i Pukeberg. Bra också att man kan välja mellan att gå en och två terminer, var lite mycket grupparbeten dock. Projektarbetet i slutet av termin två var imaginärt, alltså inte kopplat till något företag eller riktigt uppdrag. Den intervjuade skulle gärna vilja se ett större samarbete mellan form och design-utbildningen och t.ex. andra aktörer i samhället såsom exempelvis Konstmuseet, skulle vara riktigt trevligt och givande. Under utbildningen hade de inget samarbete med några utomstående om man bortser från att de ibland hade gästlärare. Detta skulle som nämnts ovan kunna vidareutvecklas! Synpunkter på Pukeberg Utbildningen i Pukeberg är jättebra, vore tråkigt om man skulle flytta skolan. Det är idylliskt att vara i den här gamla bruksmiljön. Bor i Kalmar och åker buss dit, inga problem

Bilaga 1 som helst med detta, det är bra förbindelser, skolan har tvärtom massor med fördelar. Vi har allt. Bra miljö för studier av den här typen (produktdesign). Nybro är mycket fördelaktigt. Nybro/Pukeberg har allt. Man har hela tiden mycket samarbete med och studiebesök på lokala företag. Företagen är vana vid att designutbildningen finns i närheten och är mycket villiga att samarbete med skolan. Det skapar många kontakter och ger dels erfarenhet från olika potentiella arbetsområden samt gör att man kanske kan få in en fot någonstans. Dessutom så finns designarkivet precis i närheten av skolan, vilket är en mycket bra resurs, dit man kan gå och titta på t.ex. skisser samt föremål i textil och glas m.m. och därmed få många idéer och synpunkter på hur man kan arbeta med olika material och projekt. Den intervjuade tror att det vore väldigt olyckligt om man skulle flytta skolan i och med att mycket av det goda samarbetet mellan skolan och lokala företag samt designarkivet skulle försvinna. Det finns ju en anledning till att skolan ligger just i Pukeberg!. Däremot kunde vederbörande förstå om kanske mer teoretiska utbildningar hellre skulle vilja finnas i Kalmar men detta vore inte önskvärt för produktdesign i varje fall och avslutar med att återigen nämna att skolan i Pukeberg är idyllisk och perfekt för sitt syfte. Student nr 2, lärare som läst flera terminer musik cirka 2007-2009 Är väldigt nöjd med utbildningen, den har gett mig väldigt mycket både i mitt jobb och mitt egna musicerande. Synpunkter på Musikhuset; Bra lokaler med bra akustik, allting finns där. Speciellt de här små rummen med dator och utrustning är bra inredda och gör att man kan sitta och jobba ostört med olika projekt. Har också spelat en hel del i den stora salen och den funkar bra. Även bra att man kunde sitta kvar lite efter skolan och pyssla med det man höll på med. Tycker inte det är något som saknas eller är onödigt i musikhuset. Lagom stort och man har en bekväm avskildhet samtidigt som det är mycket nära till andra byggnader som Falken och biblioteket t.ex. Bra studiemiljö och bra resurser i form av instrument, datorer m.m. Synpunkter på samverkan med andra aktörer; Minns inte så mycket av detta men hade en del samarbete med skolor, hade någon samverkan med skolklasser några gånger och det fungerade väldigt bra. Var också bra att man kunde utnyttja musikhusets resurser när man läste någon annan kurs som egentligen inte ingick i musiken men man hade något arbete i där man kunde dra in musik i. Student nr 3, läst fristående kurser inom bildämnet 2008-2009. Helt OK kurser, några var riktigt bra, andra mest bara kul extragrej man läste. Synpunkter på Rostad; Tycker lokalerna är bra för sitt ändamål. Ljusa och rymliga lokaler. Finns bra resurser. Minns att datorsalen dock kunde vara väldigt instängd och svår att få bra temperatur i med klimatanläggningen. Detta gjorde att studiemiljön kunde bli lite lidande och man blev fort okoncentrerad men det kanske man har förbättrat nu? Bra att man kunde komma in och jobba

Bilaga 1 även utanför ordinarie skoltid. Uppehållsrummet var väldigt bra och trevligt. Det är en lagom stor mötesplats där man även träffade på folk som läste andra saker än en själv, sådana platser är väldigt bra och borde finnas flera av i andra hus också. Läget är också bra, tycker det är bra med lite utspridda lokaler så att man är en del av staden mer än på ett campus. Dessutom så är det ju inte många meter att gå för att komma till t.ex. biblioteket eller Nisbethska, bara bra att få lite frisk luft också. Synpunkter på samarbete/samlokalisering med andra aktörer; Har egentligen inga synpunkter på samverkan med andra aktörer. Hade varit svårt att få in mer i de mindre kurser jag läste. Vad gäller samlokalisering så kunde man antagligen utnyttja lokalerna lite bättre, t.ex. med andra utbildningar för den stora salen stod ofta tom. Student nr 4, lärarinna som läst bildpedagogik samt skapande skola 2009 och tidigare (bild, drama, musik och rörelse) Är överlag nöjd med sin utbildning, anser att kursen skapande skola är en av de kurser som vederbörande har haft störst nytta av för det jobb som hon har nu. Skapande skola var uppdelad i fyra 7,5hp-kurser, nämligen; bild, drama, musik och rörelse. Synpunkter på Rostad Bra resurser och bra inrättade rum för föreläsningar men det saknades små rum till grupparbete, salarna var stora och man måste boka. Svårt att få tid när man ville och ofta satt man på varandra när man hade grupparbete. Det vore bra om man kunde se till att det finns flera mindre studierum! Hörsalen på bottenvåningen hade en stor nackdel och det var att man måste passera i närheten för att komma upp på övervåningen, det utgjorde ett störningsmoment. Annars var den bra för sitt syfte. Datorsalen var bra, enda problemet var att man ej hade tillgång dit på helgerna, det hade varit bra att ha. Överlag känns lokalerna nya och fräscha. Synpunkter på Dramahuset Samma problem som Rostad, nämligen avsaknaden av mindre studierum. Däremot är dramasalarna jättebra, speciellt den med balkong. Bra materiel, bra belysning och mycket anpassningsbara med backdrops, bakgrunder etc och enkelt att byta. Trevliga och intima lokaler, bra stämning och gemytligt. Lagom avskärmat, fin och trevlig innergård. Väldigt fint läge vid Rostadparken, lokalerna känns nya och fräscha men som sagt behövs det fler studierum. Kostymförrådet med rekvisita skulle kunna utvecklas. Det var litet och blev ofta lätt stökigt, hade varit bättre att ha ett större förråd och skolan borde kunna skjuta till mer pengar till rekvisitan eftersom det är en resurs för mer än bara de som läser drama. Det används ju jättemycket. T.ex. lånade vi i lärarutbildningen rekvisita till olika projekt vi hade, såsom t.ex. en stadsvandring där vi hade tidstypiska kläder och en föreläsning om romarriket där man t.ex. kunde klä ut sig till någon romersk gud etc. Eftersom det är en resurs för hela skolan så borde skolan kunna hjälpa till mer med att tillföra pengar och materiel. Synpunkter på Musikhuset Bra med de små studierummen som man kan stänga till och använda till det man vill, bra också att det finns dator i varje. Upplever inte att det var så mycket lektioner i Musikhuset

Bilaga 1 som på t.ex. Rostad och det innebär att man oftast får plats. Lite äldre lokaler än de två ovan nämnda, lite mer slitet men inte så att det är något sådär negativt egentligen. Bra akustik, bra instrument och bra studiemiljö. Synpunkter på samarbete med andra aktörer Den intervjuade hade när hon läste skapande skola studiebesök på Byteatern, konstmuseet samt hade en teaterdag där de fick se gratisföreställningar. När man läser mot skolan så tycker jag att detta var fullt tillräckligt, behövs ej mer men det kanske det gör för dem som bara läser drama. I dramahuset hade också lärarstudenterna olika föreställningar, t.ex. bjöd de in skolklasser till dockteater och dramatiserad naturvetenskap och lokalerna fungerade mycket bra till detta. Samarbete med förskolor/lågstadie etc. är också en mycket viktig koppling och förberedelse inför yrkeslivet. Student nr 5, student som läst Drama 2010. Är överlag nöjd med sin utbildning men upplevde att den inte var så universitetsmässig som vederbörande önskat. Synpunkter på Dramahuset; Lokalerna fungerade bra för sitt syfte men hade varit kul att ha en större scen. Tycker inte att det fanns en riktig scen i huset. Annars var lokalerna tillräckligt stora. Däremot var det lite ont om grupprum, svårt att hitta ledig tid i dem, de var oftast upptagna. Istället fick de ofta vara i olika delar av de större rummen vilket inte alltid var helt optimal studiemiljö. Med mer strukturering av grupper/klasser och rum så skulle detta problem kunna lösas. Överlag var det bra inlärningsmiljö, tillräckligt med resurser. Ett trevligt ställe. Däremot var det negativa att man ibland kände sig avskiljd från resten av universitetet, man var lite avskärmad och det var lite tråkigt ibland. Dock ligger Dramahuset och i stort sett hela universitetet centralt och det är positivt. Dramahuset skulle däremot behöva en kaffeautomat!. Synpunkter på samarbete med andra aktörer; Studerar nu på annan ort och läste drama i Kalmar som lite förberedelse inför detta. Kan inte minnas att de under Drama I hade något samordnat med andra utbildningar eller samarbete med andra aktörer. Detta skulle ABSOLUT kunna förbättras. Andra studieorter som studenten varit på har ett bättre samarbete med t.ex. stadsteater eller annan teater. Detta är mycket värdefullt eftersom man då får mer inblick i teaterlivet, trevligt att se andra platser och få andra intryck. Hade också varit trevligt med gästlärare eftersom de oftast bara hade två lärare. De var bra men hade varit bra att få lite mer bredd och andra vinklar på ämnet genom att ta in andra ibland också. Student nr 6, läst Drama med pedagogik 2010. Verkligen nöjd med utbildningen. Mycket bra med pedagogikdelen där man får jobba med barn. Har varit väldigt nyttigt.

Bilaga 1 Synpunkter på Dramahuset; Bra lokaler som oftast var lagom stora. Var sällan trångt men de var en stor klass och vissa moment i helklass gjorde det önskvärt med lite större lokaler. Bra med grupprum, det var bra utformat och fungerade bra. Bra resurser och ändamålsenliga lokaler. Dock upplever studenten att det inte riktigt finns en riktig scen. Denna skulle kunna varit bättre och större! Jobbade också med film under utbildningen, mycket bra att det fanns resurser för detta även i huset så att man slapp gå någon annan stans. Ett störningsmoment var att Dramahuset ligger granne med en högstadieskola och att de har en basketplan precis utanför. Det är lite negativt, just placeringen mitt på en skolgård. Placeringen av skolan är annars bra, ligger centralt. Man har nära till andra skolbyggnader samt centrum. Det är mycket bra att universitetet är utspritt i Kalmar, det är en av de stora fördelarna med Kalmar. Har även erfarenheter av studier i Växjö och upplever campuset där som avskiljt och det är inte alls bra. Tycker det vore synd att göra något liknande i Kalmar. Synpunkter på samarbete med andra aktörer; Var på studiebesök på Kalmar teater, vilket var mycket intressant. Hade även en lite mer frivillig studieresa till Dramaten, vilket var helt fantastiskt. Upplever att detta var bra för en kurs som bara håller på i en termin och att det var lagom, hade ej varit önskvärt med varken mer eller mindre studiebesök och liknande. Student nr 7, läst Form och design och bildpedagogik 2009, läser nu produktdesign i Pukeberg. Synpunkter på Rostad; Form och design är en väldigt bra grundkurs för den som är intresserad av kreativa yrken. Upplever dock att det saknas resurser ibland, främst vad gäller om man vill bygga något. Lokalerna är väldigt väl anpassade för sina ändamål. Finns möjligheter till grupparbete med mera och det är inga problem med tillgång på grupprum, finns gott om utrymme. Studiemiljön är bra och saknar störningsmoment. Har samma synpunkter gällande Bildpedagogik-kursen. Synpunkter på samarbete med andra aktörer, Form och design samt bildpedagogik; Under form och design hade man studiebesök på Ölands folkhögskola och fick därmed inblick i varandras verksamheter. Studenten efterlyser dock även samverkan med någon högre utbildning då detta också skulle vara intressant. I bildpedagogikkursen hade man studiebesök på Capellagården vilket var mycket intressant. Skulle behövas mer studiebesök dock för att få ut mer av utbildningen. Synpunkter på Pukeberg; Är ganska nöjd med sin utbildning i produktdesign men upplever att det skulle behövas mer koppling till företagande i utbildningen, efterlyser mer utbildning i CAD samt mer kurser relevanta för företagande och produktlansering. Utbildningen fungerar jättebra i lokalerna, gott om utrymme, stor fin verkstad. Just den fria tillgången till en stor verkstad är av avgörande betydelse för att kunna genomföra utbildningen. Bra klassrum med egna bänkar där man kan förvara sina projekt, detta är också mycket viktigt för utbildningen. Tycker placeringen i Pukeberg är bra, närheten till glashyttan

Bilaga 1 är nödvändig för glaskurserna. Inga problem att pendla från Kalmar. Skulle dock vara bra att införa en direktbuss mellan Kalmar, Nybro och Växjö för att bättre knyta ihop Linnéuniversitetet. Är rädd att det skulle byggas mindre lokaler vid en eventuell flytt som det ryktats om, vilket skulle försämra utbildningen och studiemiljön avsevärt. Synpunkter på samarbete med andra aktörer, Pukeberg; Samarbetet med lokala företag skulle definitivt kunna förbättras. Upplever att det är för lite i dagsläget. Detta just för att få en inblick i hur det fungerar i arbetslivet. Många som går utbildningarna Produktdesign samt reklam startar eget och har då goda kunskaper i formgivning etc. men bristfälliga kunskaper i hur man når ut på marknaden med en produkt och hur företag fungerar. Finns således ett behov att ha mer samverkan med företag för att få mer inblick i hur det fungerar, att knyta kontakter samt att få in ett tankesätt som används i arbetslivet. Praktikperiod vore önskvärt. Student nr 8, dramastudent, började ht 2011. Är mycket nöjd med utbildningen hittills, bra lärare och får prova på olika saker. Lagom högt ställda krav. Synpunkter på Dramahuset; Jättebra lokaler, ändamålsenliga. Är verkligen ett riktigt dramahus! Tycker det är jättebra att det är ett eget hus, bra studiemiljö och bra byggnad. Lugn studiemiljö och bra stämning. Är lätt att göra en scen av rummet, bra anpassningsmöjligheter med belysning och liknande så det blir som en riktig scen. Grupprummen är bra, även filmrummen kan användas om de är lediga. Absolut inga problem att få tillgång till dessa rum, dessutom om man skulle vara en större klass så är det nära och bra till biblioteket där det finns massor med grupprum. Köket är också bra på dramahuset och där kan man också sitta. Det finns två störningsmoment och det är den närbelägna skolan men det vänjer man sig efter ett litet tag samt tåget som kör förbi precis utanför. Läget är jättebra, byggnaden ligger perfekt, det är gångavstånd till allting och man känner sig inte avskiljd. Begriper inte alls varför man skulle ha allt på samma plats, studerar man drama så har man ju inget behov av att vara i samma lokaler som sjöfart eller datautbildningar. Synpunkter på samverkan med andra aktörer; Skall snart på studiebesök på Byteatern, det låter intressant. Välkomnar även lite samverkan med t.ex. andra teatergrupper eller liknande, kan alltid få lite andra perspektiv. Vore också kul att göra något med t.ex. konstmuseet för att få koppling till andra konstformer.

Bilaga 2 Sammanfattning kortare samtal med studenter Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar - Projektgrupp 1, Utredning kultur Skrivet av Per Branthle 2011-10-18 Nedanstående synpunkter kommer från studenter inom drama, form och design, bild samt designprogrammet i Pukeberg, och har erhållits genom kortare informella samtal i förbifarten. På grund av den informella karaktären i dessa kortare samtal (2-4 minuter), är innehållet ej så omfattande. Diskussionerna kretsade främst kring studenternas syn på lokalerna, utbildningsmiljön och de resurser som finns på respektive plats. De flesta tycks vara nöjda med sin utbildning och de lokaler som finns men några anser att man kunde samutnyttja lokalerna bättre. Flera är skeptiska till en flytt och har farhågor att kostnaderna detta medför skall gå ut över utbildningen. Många undrar också över syftet med en flytt och var pengarna skall komma ifrån. Jag har utöver det nedanstående också fått många spontana kommentarer från studenter inom humaniora/samhällsvetenskap där samma farhågor uttrycks. Studenterna upplever redan nu att humaniora/samhällsvetenskap är ämnen som man satsar lite pengar på, har väldigt lite lärarledd tid o.s.v. och är rädda att man kommer att dra in på detta ytterligare för att ha råd med nya lokaler. Det stora flertalet anser att utbildningens kvalitet är det viktigaste och inte lokalerna. Många upplever att de har fått för lite information om vad som är på gång. Student, 1:a året, Produktdesign, Pukeberg Bor i Kalmar och upplever att pendlingen till Pukeberg inte är något problem alls, det visste studenten innan denne valde utbildningen. Trivs bra i Pukeberg, allting som behövs finns där. Studentlivet i Kalmar är man en del av på fritiden så känner sig inte isolerad. Väldigt bra med närheten till glasindustrin och designarkivet. Är rädd att en flytt kommer att påverka utbildningen till det sämre (att det blir mindre pengar att satsa på utbildningen) och undrar hur universitet skall finansiera en nybyggnation. Student, 1:a året, Produktdesign, Pukeberg Även denne student bor i Kalmar. Föredrar att bo i Kalmar eftersom det är större och bättre fritidsaktiviteter/nöjesutbud. Bra kommunikationer till Pukeberg så det är inget problem. Nöjd med utbildningen och lokaler/resurser hittills. Tycker det är bra stämning på skolan där ute och förstår inte vad det ska vara bra för att flytta därifrån. Är rädd att en flytt skulle göra utbildningen mycket sämre eftersom Pukeberg har så speciella resurser. Student, fristående kurser inom bild och språk, Kalmar Tycker det är helt OK med läge och lokaler, gångavstånd till resten av universitetet och tycker det är charmigt med att universitetets lokaler ligger lite spridda som en del av staden. Har erfarenheter av att läsa i Växjö och Uppsala och tycker det är bättre att ha det som i Kalmar eftersom det är tråkigt med sterila enorma byggnader. Mer intimt på t.ex. Rostad och Nisbethska. Är mycket skeptisk till att bygga nytt eftersom det kommer kosta stora summor, blir mindre flexibelt och riskerar att lokaler står tomma om det är bristande antal sökande t.ex. Upplever dock att det ofta är ganska tomt på Nisbethska och ibland på Rostad och att man antagligen skulle kunna samordna lokalutnyttjandet bättre, hade varit bra också att ha lite mer vardagliga kontaktytor mellan studenter på olika utbildningar.

Bilaga 2 Student, 1:a året, Drama, Kalmar Nöjd med utbildningen än så länge, har inte upplevt några brister med lokaler eller resurser än. Allt ligger nära och tycker läget är bra. Skulle det vara fullt i grupprummen eller de andra rummen så finns det lokaler på Nisbethska eller biblioteket man kan använda. Det enda negativa är järnvägen som går precis förbi Dramahuset. Student, 1:a året, Drama, Kalmar Har inget att anmärka på vad gäller lokaler eller läge men kanske skulle behövas fler grupprum om klassen varit större. Tycker det är svårt att bedöma om det vore bättre att samla allt på en plats. Kan fungera om man verkligen ser till att det finns lokaler anpassade för de speciella behov som de olika utbildningarna har men tycker inte det är nödvändigt att samla allt mer, allt ligger ju redan ganska nära. Student, 1:a året, Form och Design, Kalmar Allt har varit bra hittills, lite speciella lokaler på Rostad men de funkar bra. Datorsalen är dock dålig. Tror det kan bli bra med nya lokaler om man verkligen tänker igenom hur de skall se ut och tror det kan bli lättare att profilera sig från universitetets sida i Kalmar men tycker det verkar väldigt onödigt att satsa på detta under den rådande ekonomiska situationen. Bättre att satsa mer pengar på utbildningen för studenten tror att utbildningskvaliteten är det som får folk att söka till en viss stad. Två studenter, 1:a året Form och Design respektive 1:a året Internationella samhällsstudier, Kalmar Båda två hade inga speciella åsikter på stående fot utöver att de tyckte att det bästa vore att verkligen förankra ett beslut hos studenterna och gå ut till dem som är berörda, t.ex. Form och design, drama etc. och även andra utbildningar, för att verkligen få in vad studenterna tycker, t.ex. i form av en enkät.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S LOKALÖVERSYN - KULTURCENTRUM 2011-10- 20 BILAGA 3 Monokrom/kulturskolan LNU - KAST Byteatern Jenny Nystöm Stagnelius Samverkan Antal Yta Kommentar Samverkan Antal Yta Kommentar Samverkan Antal Yta Kommentar Samverkan Antal Yta Samverkan Antal Yta Offentliga/publika utrymmen ja 1 300 Gemsam entré ja 1? ja 1 300 Administrativa lokaler 10 140 15 210 Personalutrymmen ja 200 Gemensamt ja 1? Fikarum ja? 200 Projektplatser ja 4 60 Möjligen design Servering/restaurang ja 1? Café med scen (kök) ja 1 175 Bör kunna användas av ja 1? ja 200 ungdomar själva Verkstäder ja 2 80 För pedagogisk verksamhet ja/nej 3? Gips-, mask, trä Vaktmästeri ja 1 60 Gemensamt Studio (musik) ja 1 60 1 15 Enkel studio ja Studio (film) ja 1 40 ja Musikproduktion/hipphopp ja 1 20 Blackbox 300 pl Blackbox 150 pl Sidoscen 200 Replokal 117 Rep/dansstudio 144 Närförråd för spel o replokal 2 200 Loger med duschar o toa? 150 Kontor, administration 15 210 Kontorsförråd 50 Personalfoajé, övr personalutr? 200 Sammanträdesrum 80 Bildhantering, dator, video 50 Musikrum m inspelningsstudio 50 Musikförråd 40 Måleri/monteringshall 180 Måleri/monteringshall 35 Snickeri 192 Smedja 96 Tapisseri 40 Tvättstuga 30 Rum för färgning o patinering 40 Syateljé 96 Scenografi, dock- o maskateljé 2 60 Verkstad till ovanstående 50 Ljusverkstad m filterrum 80 Ljudverkstad 60 Lager till ovanstående verkstäder 6 360 Personalutrymmen? 40 Docklager 80 Kostymlager 100 Rekvisitalager 50 Lager för scen, dekor läktare samt lagrade produktioner 500 Garage för turnéfordon 160

49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S Städrum 10 Dans/nycirkus ja 2 140 Drama ja 3 180 Replokaler (musik) ja 6 120 Replokaler (dans) ja 2 80 Replokaler (drama) ja 2 80 Replokaler (hantverk) ja 2 80 Används kl 09-01, 7 dagar/vecka, bör ha egen ingång 2 180 Ständig tillgång krävs Undervisning (hantverk/måleri) 3 90 Undervisning (musik) 22 330 2 150 Tillgång måste garanteras Slagverksrum 2 80 ja Studenter måste ha tillgång Ensamblelokaler (musik) 2 80 1 60 Kör/orketserlokaler 3 210 Konsert/konferenslokal ja 1 350 Loger ja 4 80 Förråd/lager/förvaringsutrymme 5 200 Notbibliotek 1 20 Med inspelnings- möjlighet ja 1? Undervisning teori ja 1 ca 60 Ateljé (bild + design) 4 ca 200 Materielrum 60 Kontor 9 65 Grupprum 5 50 Datasal 2 80 Övningsrum musik 8 56 Film 8 56 Netto 3255 Brutto (nettox1,2) 3906

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 10 11 11 12 12 13 13 14 14 15 15 16 16 17 17 18 18 19 19 20 20 21 21 22 22 23 23 24 24 25 25 26 26 27 27 28 28 29 29 30 30 31 31 32 32 33 33 34 34 35 35 36 36 37 37 38 38 39 39 40 40 41 41 42 42 43 43 44 44 45 45 46 46 47 47 48 48 T Kommentar

49 49 50 50 51 51 52 52 53 53 54 54 55 55 56 56 57 57 58 58 59 59 60 60 61 61 62 62 63 63 64 64 65 65 66 66 67 67 68 68 69 69 70 70 71 71 72 72 73 73 74 74 T

Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar Rapport från Delprojekt 2 Bibliotek och studieplatser Catta Torhell 2011-11-01

Innehåll Inledning 3 Hur har vi arbetat? 3 Hur ser läget ut idag? 4 Hur ser det framtida Universitetsbiblioteket ut? 6 Ett samlokaliserat bibliotek i Kulturcentrum för- och nackdelar för Linnéuniversitetet 7 Linnéuniversitetets behov av studieplatser, mötesplatser och bibliotek 2020 9 Kulturcentrum arbetsgrupp bibliotek 9 Nuvarande lokaler och framtida behov 10 Förslag på lokaler som kan samlokaliseras 11 Bilagor 1. Enkät bibliotek och studieplatser 2. Lästips - litteraturlista 2 (11)

Inledning I juni 2011 fattade Universitetsstyrelsen beslut om Projektplan för Det stadsintegrerade universitet i Kalmar (Dnr:LNU 2011/316). Projektet består utöver styrgrupp och referensgrupp av åtta aktiviteter, där aktivitet 2 Utredning bibliotek och studieplatser (projektgrupp tillsammans med andra aktörer) har som huvuduppdrag att utreda möjligheten till samlokalisering av stadsbibliotek/ universitetsbibliotek. Det specificerade uppdraget för gruppen formulerades enligt följande: Inventera verksamheter där samlokalisering kan vara lämplig Inventera vilka lokaler som finns idag för aktuella verksamheter hos respektive aktör Inventera vilka lokaltyper som kan vara lämpliga för samlokalisering Ange preliminär storlek, användningssätt samt ungefärlig andel för respektive lokaltyp. Till delprojektledare utsågs överbibliotekarie Catta Torhell (Universitetsbiblioteket) och till delprojektgrupp utsågs professor Anders Forsman (Institutionen för naturvetenskap), bibliotekarie Marie Fredriksson (Universitetsbiblioteket), studeranderepresentant Azmi Hmouz (Linnéstudenterna) samt doktorand/lärare Pauline Johansson (Institutionen för hälso- och vårdvetenskap). Delprojektgruppens medlemmar utsågs i samråd med styrgruppens ordförande och syftet var att få representanter från kärnverksamhetens samtliga brukargrupper, dvs. studenter, lärare och forskare samt bibliotekspersonal. Denna grupp har träffats vid två tillfällen, 2 september och 13 oktober. Hur har vi arbetat? Uppdraget att bedöma huruvida en samlokalisering mellan stadsbiblioteket och universitetsbibliotek är möjlig, vilka verksamheter som kan samlokaliseras och vilka lokaltyper som kan vara lämpliga för samlokalisering kräver att vi både tittar på vår nuvarande situation och gör bedömningar om framtida behov. Vid delprojektgruppens första möte förankrade vi ett arbetssätt som innebar att vi fördjupade oss inom följande fyra frågeställningar: Hur ser läget ut idag? Vad betyder närhet/distans för institutionernas nuvarande nyttjande av det fysiska biblioteket? Hur ser det framtida Universitetsbiblioteket ut? Beskrivningar utifrån litteraturstudier och annan omvärldsanalys. Ett samlokaliserat bibliotek i Kulturcentrum. För och nackdelar för Linnéuniversitetet. Linnéuniversitetets behov av studieplatser, mötesplatser och bibliotek 2020. 3 (11)