Utvärdering av : WäXa med nya grödor 2010 2012 Bakgrund LRF drev 2008-2009 projektet Alternativa grödor i Dalarna och Gävleborg. Projektet samlade odlare med intresse för grödor som speltvete, naken havre och bovete. Förädling av dessa grödor har påbörjats i regionen under projekttiden. LRF ansåg att det fanns behov av ytterligare stöd och rådgivning för att få fler att odla brödsädsgrödor i syfte att förädla och sälja lokalt. I projektplanen för WäXa med nya grödor beskrivs situationen på spannmålsmarknaden enligt nedan. Priserna på de vanliga spannmålsgrödorna som t ex vår- och höstvete, korn och havre sjunker. Tidningen ATL redovisar att mellan januari och september 2009, sjönk vetepriserna på Chicagobörsen med 24 %. Jordbruksverkets prognos är en minskning med 35 % jämfört med 2008. Vete säljs på en överskottsmarknad och vetepriset är under press på grund av stora globala överskott. Om detta dessutom är kopplat till ett beroende av insatsvaror som mineralgödsel och bekämpningsmedel pressas lönsamheten ytterligare. Hushållningssällskapet redovisar en kostnadsökning för konventionell produktion av höstvete på 26 % och för vårvete med 29 %. När dessutom priserna är låga är denna typ av insatsberoende odling förenad med ekonomisk risk. Dessa exempel tyder på att det finns anledning att satsa på grödor som odlas ekologiskt, som har anspråkslösa krav och som inte odlas med överskott. Vidare konstateras att efterfrågan på speltvete, naken havre och naket korn växer. Efterfrågan kommer från bagerisektorn övrig förädlingsindustri samt foderindustrin som vill använda naken havre till häst och värphöns. Projektidé: Att bygga vidare på Alternativa grödor i Dalarna och Gävleborg och utveckla produktion, förädling och handel med nya grödor. De nya grödorna har ett betydande ekonomiskt mervärde i alla led och är enligt projektplanen inte svårare att odla. Utbildning för att hitta nya avsättningsvägar. Uppgradera spannmålshanteringen på gårdsnivå till livsmedelsstandard. Lokal förädling, enskilt eller i samverkan. Dra nytta av att länets kvarnar har ett gryende intresse för t.ex. speltvete och naken havre. Anskaffa skalutrustning för bovete och speltvete då den krävs för att sälja råvaran. Se till att kund och producent träffas för att skapa produktkunskap och marknadskunskap. 1
Mål 1. 20 nya odlare producerar någon eller några av grödorna som ingår i projektet och levererar dessa till lokal råvaruförädling. 2. Minst en anläggning för skalning av speltvete och bovete etableras i regionen. 3. 5 kvarnar köper in och förädlar minst 2 av de nya grödorna. 4. 2 lokala bagerier använder lokalt producerad råvara. 5. Några gårdar förbättrar sina befintliga anläggningar genom ny kunskap om livsmedelssäker spannmålshantering på gårdsnivå. 6. En gemensam anläggning, eller annat samarbete för hantering av spannmålsråvara etableras i regionen. 7. Någon eller några gårdar förädlar spannmålsråvara på gården. 8. Några handlare tar aktivt in lokalt producerade mjölprodukter och förädlade produkter. 9. Att ge odlarna i länen nya impulser och inspiration för produktion av nya grödor genom studieresor. 10. Att stödja utvecklingen av konkurrenskraftiga lantbruksföretag. Syfte Att ytterligare utveckla produktion och lokal förädling av nya lantbruksgrödor i regionen. Att öka kunskapen ytterligare i odlarledet om odling av nya lantbruksgrödor. Att genom marknadsföringsaktiviteter i produktförädlingsledet och i konsumentledet öka kunskapen om produkten och om marknaden. Att underlätta för anläggning av en skalningsutrustning för speltvete och bovete i regionen. Att öka gårdsbaserad förädling och försäljning av spannmålsråvara för att därmed kunna behålla förädlingsvärdet på gården. Att produktion av spannmål för humankonsumtion kan genomföras livsmedelssäkert på gårdsnivå. Utvärderingens syfte Utvärderingen syftar främst till att undersöka hur väl projektet har nått sina mål och hur man har jobbat för att uppnå dem. Utvärderingen har också försökt få fram en bild av hur projektet uppfattats av projektdeltagare och andra i lantbruksbranschen. 2
Metod Utvärderingen har gjorts genom inläsning av projektplan, slutrapport och annan dokumentation samt telefonintervjuer med personer med olika anknytning till projektet. En enkät har skickats ut med e- post till samtliga huvudmedlemmar i LRF Dalarna & Gävleborg. Fem olika frågeformulär användes för intervjuerna. Frågorna anpassades för de olika grupper enligt nedan: 1. Styrgrupp 2. Spannmålsproducenter 3. Förtroendevalda LRF & LRF Ungdom 4. Kvarnföretagare 5. Övriga representanter från branschen (säljare, rådgivare, forskare, bagare) Resultat Resultatet av intervjuerna och enkäten presenteras här sammanfattat och redigerat. Fullständig information från intervjuerna hittas i bilaga 1. Styrgrupp Styrgruppen har bestått av sex personer. Två spannmålsproducenter, två representanter för LRF:s styrelse, projektansvarig på LRF regionen samt en representant från Länsstyrelsen. Nedan sammanfattas de frågor som är specifika för styrgruppen, därefter sammanfattas svaren från övriga grupper som intervjuats och slutligen sammanfattas svaren på de frågor som har varit gemensamma för de olika grupperna. Hur tycker du att projektet har lyckats i uppgiften att kommunicera projektets erbjudande till målgruppen? Bra 2st Inte så bra 4st Hur pass väl anser du att projektet har uppnått sina mål? Riktigt bra 1st Godkänt 3st Inte så bra 2st Hur väl tycker du att styrgruppen har lyckats: Stötta projektet och projektledaren? Snittbetyg: 3,7 Förankra projektet internt? Snittbetyg: 3,6 Förankra projektet externt? Snittbetyg: 2,7. Hur skulle du betygsätta din insats i styrgruppen? Snittbetyg: 3 3
Vad anser du är viktigt för att få en väl fungerande styrgrupp? Ledamöter från olika verksamheter. Engagemang och intresse Att alla introduceras och att det ägnas tid åt att förstå projektet Fysiska möten Förtroendevalda Ordförande för LRF och LRF Ungdom i Gävleborg och Dalarna samt en ledamot från respektive regionstyrelse har intervjuats. Hur pass väl anser du att projektet har uppnått sina mål? Bra - 1st (Nordsjö Kvarn är igång) Inte så bra 1st (Det har nått ut till för få) Vet ej - 4st Hur väl tycker du att styrgruppen har lyckats med sin uppgift att förankra projektet internt? Bra 1st Godkänt 2st Inte så bra 1st På vilket sätt anser du att projektet har bidragit till LRF:s vision? (Svar från förtroendevalda och styrgruppen) Nya marknader och nya grödor Minskade kostnader för insatsvaror kan ge ökad lönsamhet. Vi har jobbat med hållbarhetsfrågan Att projektet visat på möjligheter Att vi försöker få till spannmål för humankonsumtion. Ökad lönsamhet på gårdsnivå. Hur ser du på potentialen i lokal förädling av spannmål? Potentialen finns men det är svårare i de norra delarna av vårt område. Ganska stor men logistiken kan bli dyr. Inga stora volymer men intresset finns. Vi har inga stora avnämare, har vi ett mervärde? Kanske hos små bagerier. Knäckebrödsbagerierna är en möjlighet. Vi ska producera lokala produkter som går att sälja överallt inte endast lokalt. Vad tycker du att LRF ska satsa på framöver för att öka lönsamheten inom spannmålsproduktion och förädling av spannmål i Gävleborg/Dalarna? Öka vår självförsörjning på protein Liknande projekt för att intensifiera odlingen Odla grödor som det finns efterfrågan på Grönsaksodling. Minska kostnaderna och hitta kanaler lokalt för att kapa transportkostnader: Spannmålsproducenter Totalt 15st intervjuade från Gävleborg och Dalarna, inklusive samtliga odlare i Dalamjöl & Hälsingemjöl. Är en skalanläggning för Bovete intressant för dig? Nej 15st Är en skalanläggning för speltvete intressant för dig? Ja 2st 4
Nej 13st Vilka av projektets aktiviteter har du deltagit i? Vad är din uppfattning om aktiviteterna och hur skulle du betygsätta dem på en skala 1-5? Snittbetyg 4,1 (12 röster varav fyra mjölnare) Hur skulle du betygsätta projektledarens insats i projektet? Snittbetyg 4 (12 röster, inkl. 4 mjölnare) Väldigt bra, insatt, inspirerande, passionerad Engagerad, vill mycket. Men teori och verklighet går inte alltid hand i hand. Det tar tid att lyckas med nya grödor. Kanske inte driver tillräckligt och tidsangivelser stämmer inte alltid. Hans är ovärderlig, helt suverän. I vilken utsträckning har du, tack vare projektet, fått kunskap om produktion av nya grödor? Snittbetyg 3,4 (9 röster varav en mjölnare) Inte nappat på så många, ser ut att vara svårt att lyckas. Jag har fått se odlingsförsök som gör att jag inte vill testa på min gård, det är bra. I vilken utsträckning har du, tack vare projektet, fått ny kunskap om säker hantering av spannmål på gårdsnivå? Snittbetyg: 3,7 (7 röster, ink en mjölnare) I vilken utsträckning har projektet bidragit till att du kunnat göra förändringar i ditt företag som lett till ökad lönsamhet? Snittbetyg: 2,8 (8 röster) Inte i dagsläget men förhoppningen finns. Har du, tack vare projektet, gjort några förändringar i din anläggning för att öka livsmedelssäkerheten i hanteringen av spannmål på din gård? Ja * 4st (varav en mjölnare) Nej * 5st Vilka av de grödor projektet har jobbat med är intressanta för dig? Gröda Har odlat Vill odla Odlarnas kommentarer Bovete Ja Ja * 3st Speltvete Ja Ja * 6st Ger bra halm. Vill odla 4-10ha. Nakenhavre Ja * 4st Men vem är kunden? Naket Korn Ja * 2st Svårt med utsäde? Baljväxter till tröskning Ja * 5 st Bönor/Ärter Ja till foder. Svårt att hitta fungerande gröda för humankonsumtion. Är lokal förädling av spannmål en intressant affärsidé för dig? Ja 5st 5
Har du några ytterligare synpunkter eller reflektioner? Det sägs att efterfrågan på ekologiskt är stor men som liten odlare känner man sig mest besvärlig. Marknaden är satt ur spel eftersom uppköparna inte vill ha våra små volymer. Det finns ingen bra marknadsplats. Det känns synd att projektet tar slut nu när vi ska ta steget ut på marknaden. Det är svårt att diskutera över eko/konv.gränsen. Jag tycker att de som odlar eko häromkring får för dåliga skördar med för mycket ogräs i. Projektet har varit för vinklat mot ekologiskt. Det är synd för konventionell odling går också bra och vinklingen smalnar av målgruppen. Dessutom stärker det den infekterade stämningen mellan eko/konv odlare. Det är synd för många konventionella odlare kan bli bortskrämda av den anledningen. LRF ska hålla sig neutrala. Lönsamheten har inte funnits i projektet. Omloppstiderna är långa, svårt att hålla en röd tråd. Kvarnföretagare Orsa Kvarn, Stocksbro Kvarn, Edets Kvarn, Hallens Kvarn., Nordsjö Kvarn * 2 pers, Wåmbro Kvarn, Björkaholms Kvarn, Sterte Kvarn, Teve Kvarn. (Wäxbo Kvarn & Åsens Kvarn har tyvärr inte gått att nå.) Var finns dina leverantörer och vilka krav ställer du på dem? KRAV 4st Egna kvalitetskrav (ex om växtskydd och gödning), konventionell spannmål 4st. Vilka av de grödor projektet har jobbat med är intressanta för er? Bovete 2st Speltvete 3st Nakenhavre 2st (varav en 20 ton/år konventionellt) Naket Korn 1st Baljväxter 2st (varav en 30ton/år till foder, konventionellt) Andra grödor? Anninavete, Svedjeråg Levererar ni mjöl baserat på lokal råvara till några bagerier eller butiker? Vilka volymer handlar det om? Levererar till bagerier och direkt till privatpersoner. (Hallens Kvarn) Levererar 55 ton till 8 bagerier och Konsum Värmland. (Björkaholms kvarn) Ja till ICA, bagerier och privatkunder ca 20 ton/år. (Teve Kvarn) Hur ser ni på potentialen i lokal förädling av spannmål? Den finns, intresset har ökat Många frågar efter speltvete men vi får inte tag på råvara och vi kan inte skala. Du kan hitta olika koncept även om du bara har en väldigt liten verksamhet. Spännande men det tar tid att få snurr. Efterfrågan ökar men det är svårt att få lönsamhet i förädlingen. Branschpersoner Rådgivare, säljare och bagare med eller utan koppling till projektet. Totalt nio stycken. Hur tycker du att projektet har lyckats i uppgiften att locka målgruppen? Konventionella odlare blundar nog då de är mer storskaliga och vill inte börja med något smått. Ekoproducenter är ofta mindre och mer intresserade av nischer. De som varit med har verkligen varit intresserade. Vi kunde kanske ha lockat fler vi lockade mest ekosidan, kanske beror det på projektledarens profil. De ekologiska har man lockat, intresset från de konventionella är inte så stort. 6
Projektaktiviteterna har lockat en liten del av det stora antal lantbrukare som odlar spannmål i området. Vad tror du krävs för att locka fler deltagare? Projektledaren har sin inriktning och det kan innebära att folk inte kommer av den anledningen. Om fler aktörer är med så kanske fler kommer. Det finns en risk att de konventionella skräms bort och det är synd för konv/eko-odlare har mycket att lära av varandra. Problemet är att det måste finnas en köpare. Det är inte lätt att ändra inställning men det underlättar om man får se någon som lyckats. Vilka är de tre viktigaste påverkbara faktorerna för en företagares möjligheter att öka lönsamheten i sin spannmålsproduktion? Hitta rätt marknad, vilket pris kan jag ta? Ta in anbud på insatsvaror Satsa på fler kort. Intensifiera odlingen utan att insatsvarorna tar vinsten Att få upp pris och kvantitet. Att sköta om grödan och att gödsla för uppskattad skörd. Rätt växtföljd Hur ser du på efterfrågan för de grödor projektet har jobbat med? Svar från en bagare som haft viss koppling till projektet. Bovete Ja i glutenfria produkter Speltvete Ja, använder mycket Nakenhavre Intressant för havregryn. Köper totalt ca 1 ton/månad. Hur ser du på lokal förädling av spannmål till livsmedel som affärsidé? En möjlighet som nisch. Gör affärer direkt med bagerierna, med lokalt mjöl kan de skapa unika produkter. Det finns en potential, men lantbrukarna måste få hjälp att nå marknaden. Om det finns en liten kvarn så är möjligheten stor annars går det inte. Vad tycker du att LRF ska satsa på framöver för att öka lönsamheten inom spannmålsproduktion och förädling av spannmål? Mer grödor, bredd på odlingen, brödsäd i olika varianter, oljeväxter har stor potential. LRF ska entusiasmera lantbrukarkåren Grundkunskaper i gödsling, dränering, jordbearbetning, sortval. Grundläggande växtodlingskunskaper. Kalkning förekommer knappt i Dalarna till exempel varför är det så? Eventuella övriga synpunkter/reflektioner? Synd att inte fler kände till projektet, man bör tänka på att det finns fler aktörer att sälja till ex Teve Kvarn, Orsa Kvarn. Kan LRF stötta producenterna även framöver så att de når marknaden? Det verkar inte hända så mycket i LRF:s led? Eko har nått sin kulmen jag märker att lantbrukare börjar gå tillbaka till konventionell odling. Sammanfattning av gemensamma frågor Känner du till projektet WäXa med nya grödor? Ja 20st Nej 11st Vad vet du om vilka som står bakom projektet? LRF 16 Länsstyrelsen 5 Vet ej 10st 7
Vilken målgrupp uppfattar du att projektet har vänt sig till? Växtodlare * 7st Ekologiska växtodlare 6st Småskaliga kvarnar 1st Hur tycker du att projektet har lyckats nå ut med projektets erbjudande till målgruppen? Det har man klarat av bra. (Ekoproducent)Jag anser att projektet har fått total slagsida mot ekologiskt. Allt andas ekologiskt. Vi är inte fler än att vi borde kunna samarbeta Vi behöver börja i liten skala, man måste inte börja med att bygga en kvarn. Svårt att få med folk, skepsis mot alternativa grödor. Hyfsat. Man hade kunnat locka fler genom att tänka bredare. Godkänt * 4st Vet ej * 2st Projektaktiviteterna har lockat en relativt liten del av alla spannmålsproducenter. Vad tror du krävs för att locka fler deltagare? Ekonomin i det hela, man kan inte dutta med smågrödor om det inte ger mycket tillbaka. Det är inte så många som odlar med överskott utan man odlar för eget bruk. Fältvandringar lockar. Jag har försökt få med fler men många är lite rädda för att ex Dalviks/Lantmännen ska dra sig tillbaka. Lite mer fokus på att det ska ge lönsamhet. Att vara neutral ej diskutera eko vs konventionellt. Konventionella odlare är den stora gruppen och de skräms bort. Man måste visa att det fungerar och jag tycker inte att det har gjort det. Utbytet är inte bra. Borstvete är det enda som fungerar här. Intresset har minskat, man odlar med mindre insatser. Rådgivning och fältvandringar ökar intresset. Det känns som att de konventionella odlarna är emot de ekologiska och att LRF är emot det småskaliga. Ingen från LRF var med vid invigningen av Nordsjö Kvarn och på webben stod det inte någonting. Mer information och annonsering. Att förädlingen ska komma igång. Många tror inte på det här och tror därmed inte att de får sälja sin råvara. Får vi ut ett varumärke så går det bättre men det blir inga stora volymer. Att få lantbrukarna att tro på något, annars orkar man inte ta tag i någonting nytt. Fler korta fältvandringar med blandade inriktningar. Vall, brödsäd, oljeväxter. Eko & Konventionellt. Då etableras nya kontakter! Visa goda exempel så att man förstår att det går. Vad tycker du var särskilt bra/intressant med projektet Wäxa med nya grödor? Att Nordsjö Kvarn och Hälsingemjöl kommit till. Att vi kunnat hålla det smidigt och inrikta oss på det deltagarna är intresserade av. Fler vågar kanske prova nu när några har börjat? Att vi jobbat med hela kedjan. Skapat nätverk Studiebesöken på kvarnar Ogräsbekämpning mekaniskt Fältvandringarna. Att vi försöker hitta nya vägar. Att de finns de som vågar prova Mjölnarkursen med Lennart Swahn Projektet erbjuder något som inte finns normalt. Vad tycker du har saknats eller kunnat göras bättre? Att visa vad som händer i projektet, ex i tidningen Land. Bättre marknadsföring. Vi borde ha fältvandringar på olika ställen. Fler utedagar med praktisk odling. Driva på mer. Vi skulle haft en träff med befintliga kvarnar tidigare så att odlarna vet att det finns avsättning för skörden Inte enbart ekologiskt fokus 8
Att få med de konventionella småskaliga förädlarna som redan är igång. Vi borde ha nått ut till fler, det finns en efterfrågan på ekologiskt och närproducerat. Synd att inte Dalarna kom igång. Titta närmare på gårdarna i Dalamjöl, åka runt gemensamt. Eventuella övriga synpunkter/reflektioner? Se till att ha många ben, odla och förädla, baka? Gör gården/kvarnen till ett besöksmål. Ett fantastiskt projekt Projektet var extremt kritiskt mot konventionell odling Intressant men liten nisch. För mycket inriktning på ekologiskt Det har blivit något konkret, men saker tar tid det måste man komma ihåg. Jag tycker att LRF är inkonsekventa, centralt säger man att ekologiskt är viktigt men lokalt har vi blivit utskällda för att vi bara pratar ekologiskt. Det går att lära sig mycket om grödan även på en eko-inriktad växtodlingsdag. Deltog vid ett tillfälle och tycker att det var för mycket fokus på ekologiskt, det måste gå att tala även för den konventionella odlingen. Ekonomi När detta skrivs är projektekonomin inte slutredovisad men läget 2013-02-05 var följande. Det som kommer att tillkomma är kostnad för utvärdering samt ytterligare administrationskostnader. Budget 425 925 30 000 195 000 146 000 40 000 14 000 25 600 Kostnader 405 198 28 734 71 476 113 770 11 626 1 120-3 238 Återstår 20 727 1 266 123 524 32 230 28 374 12 880 22 362 Kostnader / Budget 95% 96% 37% 78% 29% 8% 13% Resor Styrgrupp Admin. Konsult marknför kurslokal Intäkter Webbenkät En webbenkät på www.lrf.se med direktlänk mailades ut till samtliga markägande medlemmar i regionen. Efter tio dagar sammanställdes enkätsvaren, 92 personer hade då fyllt i enkäten. De som är intresserade av lokal förädling som affärsidé och de olika grödorna kommer både från ekologisktoch konventionellt producerande företag. Frågeställning Ja Nej Har du hört talas om Wäxa med nya grödor? 38 54 Har du deltagit i någon projektaktivitet? 6 86 Är lokal förädling av spannmål en intressant affärsidé för dig? 23 (varav 13 konv) 69 Är du intresserad av att odla Bovete? 10 82 Speltvete? 13 79 Naken havre? 17 75 Naket korn 13 79 9
Ärtor? 24 68 Odlingsalternativ? 31 - Eko 42 - konv Ej ifyllt odlingsalternativ 22 Analys Här sammanfattas resultatdelen. Projektgenomförande och måluppfyllelse Wäxa med nya grödor tog tidigt en annan inriktning än vad som planerades i projektplanen. Det beslöts att satsa mer på odlargrupperna Dalamjöl och Hälsingemjöl och mindre på att göra allmänna aktiviteter. Den planerade studieresan genomfördes inte på grund av brist på intresse. Spannmålshanteringskurserna byttes ut mot en rådgivningsresa med besök hos aktiva projektdeltagare. Projektet har genomfört färre renodlade kurser/utbildningstillfällen än vad som planerats och deltagarna har varit färre än förväntat. I projektplanen budgeterades det för intäkter på 25 000kr i deltagaravgifter men man fick in 3328kr. Även under posten marknadsföring avviker resultatet från budget vilket är en följd av att projektet marknadsförts mindre än planerat. Projektet har fokuserat mycket på utvecklingsarbete i små grupper med fler informella möten utan deltagaravgifter och därmed färre avgiftsbelagda kurser. Projektets ekonomiska resultat stämmer på så vis med informationen från intervjuerna. Projektet har varit mycket värdefullt för ett litet antal personer men utanför denna grupp är avtrycket litet. Projektets måluppfyllelse finns presenterad i slutrapporten. Den riktningsförändring projektet tog, att fokusera på två odlargrupper och Nordsjö Kvarn, gör att flera av målen inte längre kan anses ha prioriterats. Att få tag på 20 nya odlare har inte prioriterats, snarare att stärka de som redan börjat. Att fem kvarnar ska köpa in råvara kan bli en effekt av projektets inriktning på att starta upp gamla kvarnar men projektet kan inte anses ha fokuserat på de redan befintliga eftersom de i flera fall inte känner till projektet. Skalanläggning för Bovete och förädling på gården har det inte funnits intresse för i projektet och det är något som utvärderingen kan bekräfta. Styrgruppen Projektet har haft en relativt stor styrgrupp med några representanter som också har varit mycket involverade i genomförandet av projektaktiviteterna. Redan vid det första styrgruppsmötet var det, enligt protokollet, full aktivitet i odlargruppen runt Nordsjö Kvarn. Projektets syfte har också varit att bygga vidare på Alternativa Grödor. Vissa av styrgruppsmedlemmarna upplever att de inte har fått gehör för sin önskan att projektet ska rikta sig till alla medlemmar utan att det har varit inriktat på ekologisk odling. Fyra av styrgruppsmedlemmarna anser att projektet har uppnått sina mål på ett godkänt eller bra sätt men att projektet inte har nått ut till så många man hade önskat. Två av styrgruppsmedlemmarna anser inte att projektet har uppnått sina mål särskilt bra. Möjligen bidrar 10
det faktum att projektet byggt vidare på redan etablerade odlargrupper till känslan av att projektet inte har strävat efter att nå ut till alla. Inbjudningarna har varit neutrala men delar av styrgruppen tycker att projektet har haft en ekologisk profil och de uppfattar inte att aktiviteterna verkligen har varit avsedda även för konventionella odlare. Förtroendevalda De förtroendevalda som intervjuats anser att projektet passar väl in i LRF:s vision och att det är en bra satsning för att hitta lönsamhet och nya nischer. Majoriteten av de intervjuade tycker dock inte att projektet har nått ut till tillräckligt många Spannmålsproducenter Medlemmarna i Hälsingemjöl är väldigt positiva till projektet, Dalamjölsgruppen är något mer delad då några upplever att grödorna inte fungerar så bra och flera känner otålighet inför det faktum att man inte fått ut några produkter på marknaden. Vad gäller aktiviteter och projektledarens insats så är betygen höga. Flera av personerna kring Nordsjö Kvarn menar att projektledaren varit mycket betydelsefull för utvecklingen av deras verksamhet. Flera av spannmålsproducenterna uppfattar att projektet har haft en ekologisk inriktning och de tror att det finns risk att lantbrukare med konventionell växtodling väljer att inte delta av den anledningen. Såväl konventionella som ekologiska växtodlare som talar om att det finns motsättningar mellan grupperna och att det är synd då man har mycket att lära av varandra. En ekologisk lantbrukare säger: Jag anser att projektet har fått total slagsida mot ekologiskt. Allt andas ekologiskt. Vi är inte fler än att vi borde kunna samarbeta. En annan lantbrukare tycker att LRF ska hålla sig neutrala medan ytterligare en tycker att LRF inte stöttar de ekologiska lantbrukarna tillräckligt: Det känns som att de konventionella odlarna är emot de ekologiska och att LRF är emot det småskaliga. Flera upplever att grödorna som projektet har jobbat med inte fungerar lika bra i praktiken som i teorin. Man upplever att det är svårare att odla dem än vad som sades från början. De uttrycker också en frustration över att de inte får betalt tillräckligt även för traditionella spannmålssorter. Det sägs att efterfrågan på ekologiskt är stor men som liten odlare känner man sig mest besvärlig. Det känns som marknaden är satt ur spel eftersom uppköparna inte vill ha våra små volymer. Målet att skaffa skalutrustning för bovete och speltvete har infriats på så vis att det går att skala spelt i några av kvarnarna i området. Någon skalmaskin för Bovete har inte blivit verklighet, att döma av intresset från de intervjuade så är det dock heller inget som i dagsläget är efterfrågat. 11
Kvarnföretagare Kvarnföretagarna som intervjuats representerar allt från väl etablerade aktörer som Teve Kvarn och Björkaholms kvarn till personer som är i färd med att renovera äldre kvarnar som exempelvis Edets-, Wåmbro- och Sterte Kvarn. De som intervjuades på Teve Kvarn och Orsa Kvarn kände inte till projektet vilket var överraskande med tanke på att de tillsammans med Hallens kvarn representerar etablerade kvarnar i området som erbjuder legomalning. Det finns en svårighet i att tolka resultatet av svaren på frågan om de intervjuade känner till projektet. Kanske känner de inte till projektnamnet men om de skulle få lite mer betänketid så är det möjligt att de skulle minnas att de varit i kontakt med någon från projektet utan att känna till sammanhanget. Klart är i alla fall att de intervjuade inte kände till projektnamnet vid intervjutillfället. Stocksbro kvarn befinner sig i ett ägarskifte och var inte intresserade av att intervjuas. Kvarnföretagarna är positiva till alternativa grödor och lokal förädling vilket inte är så förvånande då alla intervjuade kvarnar i huvudsak är verksamma på den lokala/regionala marknaden. Branschpersoner Flera rådgivare har intervjuats samt några säljare/uppköpare av spannmål. De rådgivare som varit involverade upplever det som positivt att gruppen varit liten och att det har varit enkelt att anpassa innehållet efter efterfrågan. De som har varit med har verkligen varit intresserade menar en av rådgivarna. En annan åsikt är att det är synd att inte projektet valde att samarbeta med de redan etablerade kvarnarna för att snabbare få ut produkter på marknaden för att kunna visa att det går. En gemensam uppfattning är att en anledning att projektet lockat fler ekologiska producenter är att de ofta har mindre verksamheter och att de är öppna för nischer. Några menar också att projektledaren har en profil som gör att det framförallt är ekologiska producenter som lockas. Att lyfta fram goda lönsamma exempel anses av flera vara ett bra sätt att locka fler. Projektets kommunikation I LRF:s projekt görs som regel en kommunikationsplan. I den beskrivs hur och till vilka projektet har för avsikt att kommunicera. Styrgruppen beslutade i inledningen av projektet att projektledaren skulle ta fram en kommunikationsplan, detta blev dock inte gjort. Det är därför svårt att utvärdera hur projektet lyckats i sin kommunikation eftersom det inte finns någon plan att följa upp. Telefonintervjuerna gjordes till stor del med personer med anknytning till projektet, endast en mindre del av gruppen har inte haft någon koppling till projektet. Av de intervjuade är det ca en tredjedel som inte känner till projektet och ungefär hälften kände inte till att LRF är projektägare. Ungefär hälften av de tillfrågade ansåg att projektet hade en ekologisk inriktning. Fyra av nio intervjuade kvarnar kände inte till projektet och av de fem kvarnar som kände till projektet är tre ännu inte igång med någon kvarnverksamhet men de var med som deltagare på projektets aktiviteter. Ingen av de intervjuade representanterna för de tre stora spannmålsaktörerna, Lantmännen, Dalviks Kvarn och BM Agri kände till projektet. Endast en av samtliga intervjuade har uppfattat att projektet har vänt sig till företag med förädlingsverksamhet. Brist på information och marknadsföring är något som kommer tillbaka i många av intervjuerna. 12
Övriga synpunkter från intervjuundersökningen Det är många som är positiva till att Nordsjö Kvarn har kommit igång under projekttiden. Flera önskar också att projektet skulle ha lyft fram goda exempel i större utsträckning och menar nu att Nordsjö Kvarn kan bli just ett sådant exempel. Det är flera som önskar att man tidigt i projektet skulle ha etablerat samarbeten med de befintliga kvarnarna i området. Man måste inte börja med att bygga en kvarn menar en av odlarna. Webbenkät Enkäten på www.lrf.se visar att mer än hälften inte känner till projektet och att 6 av totalt 92 svar kommer från personer som deltagit i projektet. Tretton av de 23st med intresse för lokal förädling av spannmål bedriver konventionell odling. Diskussion WäXa med nya grödor har varit ett mycket uppskattat projekt för odlargruppen Hälsingemjöl och till stor hjälp för dem vid uppstarten av Nordsjö Kvarn. Det är tydligt att det faktum att Nordsjö Kvarn nu är igång är projektets största framgång och att projektledaren i sammanhanget har varit en mycket viktig kugge i hjulet. Odlargruppen i Dalarna spretar lite mer vilket kan förklaras av att man inte lyckats enas kring en lösning för förädling. Några av odlarna har dock saker på gång på så vis att de varit i kontakt med olika kvarnar för att undersöka förädlingsmöjligheterna. Projektet har lockat en väldigt liten del av lantbrukarkåren. Alternativa grödor är en nisch som långt ifrån alla är intresserade av. Projektets deltagare kan, om de når lönsamhet, komma att bli de goda exempel som behövs för att fler ska våga ta steget. Beslutet att fokusera på två odlargrupper och att därmed jobba med de som verkligen är intresserade är vanligt i projektsammanhang och det är ofta effektivt. Som utvärderare har jag lite svårare att förstå varför man, i det här projektet, inte har valt att etablera samarbeten med redan befintliga kvarnar. Det finns flera kvarnar i regionen och de erbjuder legomalning. Det förefaller därför som det snabbaste sättet att få ut produkter på marknaden och utan större investeringar för lantbrukarna. Detta skulle kunna göras kring grödor som redan idag odlas, exempelvis vårvete, vilket också skulle kunna få den effekten att fler lantbrukare visar intresse för lokal förädling av spannmål. Inbjudningar har gått ut brett men få har anmält sig. Såväl styrgrupp som flera spannmålsproducenter har önskat att projektet skulle ha vänt sig även till de konventionella odlarna. Från projektets sida har man gjort detta på så vis att inbjudningar formulerats neutralt men det har inte räckt för att övertyga lantbrukarna. Projektledaren är en etablerad rådgivare inom ekologisk produktion och sannolikt är det så att många lantbrukare påverkas i sin uppfattning av projektet för att de känner till detta. Om projektet hade velat försäkra sig om att även locka de konventionella odlarna hade man till exempel kunnat ordna ytterligare en odlargrupp tillsammans med Teve eller Orsa Kvarn. Enkätsvaren tyder på att det finns ett intresse även bland konventionella odlare och även ekonomiskt ser det som att det hade funnits utrymme för detta. Att det finns ett visst motstånd till samarbete hos en del av de ekologiska och konventionella växtodlarna bör inte ha kommit som någon nyhet för projektet och med anledning av det kan man tänka sig att nyttan för lantbrukarna 13
hade varit störst om man från projektets sida hade varit extra tydlig och kanske till och med bjudit in specifikt till en konventionell odlargrupp. Jag tror att det är otroligt viktigt för LRF:s trovärdighet att lantbrukarna upplever att LRF:s främsta mål alltid är den enskilde företagarens möjligheter till lönsamhet oavsett inriktning. Flera av de intervjuade tar upp lönsamhetsaspekten i att odla alternativa grödor. Oavsett vad man anser om avkastning och risk i att välja en mer oprövad gröda så anser jag att det finns anledning för LRF att fundera lite över de mål som satts för projektet. 20 nya odlare, fem kvarnar som förädlar och två bagerier som köper in produkter. Den bagare som varit involverad i projektet uppskattar sitt behov till ca 1 ton per månad och flera av kvarnarna som är under uppbyggnad räknar med att mala i förhållandevis liten utsträckning. Med tanke på att ett hektar spannmål normalt ger mellan två till fem ton spannmål så behövs det inte särskilt många hektar för att fylla flera småskaliga bagares behov. Kanske skulle proportionerna varit omvända? Två odlare, en kvarn och tjugo bagerier? Ett medskick till LRF som projektägare är att fundera över hur man sätter mål för projekt. Målen i WäXa med nya grödor är förhållandevis spretiga och många. Det kan göra projektgenomförandet svårt och syftet med verksamheten otydlig. Om ett projekt genererar tjugo odlare av en gröda eller ej är kanske inte lika viktigt som att ett projekt leder till ökad lönsamhet hos ett antal företagare inom en viss produktionsinriktning. Styrgruppens roll bör också förtydligas, det förefaller som styrgruppen i det här projektet i många fall har fungerat som en referensgrupp och att styrgruppsmedlemmarnas åsikter har tagits emot som just sådana och därmed inte lett till formella beslut. Dalarna 2013-02-11 David Levrén david.levren@lrf.se 14