LÄKEMEDELS- DELEGERING KUNSKAP

1 LÄKEMEDELS- DELEGERING KUNSKAP ANSVAR TRYGGHET 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Delegering av uppgifter inom hälso- och sjukvård 3 Patientsäkerhetslagen 5 Läkemedelshantering 6 - förvaring - ordination - iordningställande -administrering -åtgärder vid felmedicinering -uppföljning av givet läkemedel - Waran 10 - doseringstider 11 Vid förändring/försämring av vårdtagares tillstånd 12 Avvikelserapportering 13 Diabetes 14 - lågt blodsocker - hypoglykemi 15 - högt blodsocker - hyperglykemi 17 Kunskapsfördjupning 18 Referenslista 18 2

3 DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO-OCH SJUKVÅRD (SOSFS 1997:14) Lagen föreskriver att vården ska vara av god kvalitet. Vård och behandling, på alla nivåer, ska ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Patienten ska känna sig trygg och vara säker på att bli omhändertagen av kompetent personal som har de kunskaper som behövs. När man diskuterar delegering, är det oftast termerna formell kompetens och reell kompetens som kommer i blickpunkten. Det är nödvändigt att förstå vad de betyder eftersom de är grundstenar i delegeringssystemet. Att vara formellt kompetent innebär att man har legitimation för ett yrke eller har genomgått godkänd högskoleutbildning som leder till en yrkesexamen i enlighet med särskild examensbeskrivning Flera yrkeskategorier har utbildning i allmän omvårdnad. Sjuksköterskan har dessutom en kvalificerad utbildning i specifik omvårdnad. En sjuksköterskas primära ansvar är den specifika omvårdnaden, vilket bland annat innebär att han/hon ska leda, fördela och kontrollera det specifika omvårdnadsarbetet och se till att omvårdnadsåtgärder genomförs i samverkan med andra personalgrupper. Då måste hon/han också ta hänsyn till vårdpersonalens kompetens och förmåga. Kunskaper och färdigheter för att utföra vissa arbetsuppgifter kan man få på annat sätt än genom en fastställd formell yrkesutbildning, t ex i den praktiska yrkesverksamheten. Man kan då sägas har reell kompetens för uppgiften, även om man saknar formell kompetens. Den som har reell kompetens för en viss arbetsuppgift får inte göra arbetet på eget bevåg. Först sedan man tilldelats uppgiften genom delegering, får man utföra den. Bara den som har formell kompetens för en arbetsuppgift kan delegera den. För att motta en arbetsuppgift via delegering, krävs både utbildning och praktisk erfarenhet, dvs. reell kompetens Personal inom socialtjänsten räknas inte som hälso- och sjukvårdspersonal om de inte är legitimerade yrkesutövare. Vårdpersonal inom socialtjänsten räknas dock som hälso- och sjukvårdspersonal när den biträder legitimerad yrkesutövare i vården. Det innebär, bland annat, att vårdpersonal anställd av socialtjänsten betecknas som hälso- och sjukvårdspersonal i de sjukvårdande uppgifter de åtagit sig via en delegering. Vårdpersonalen omfattas då också av Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och är personligt ansvarig för hur den/de delegerade uppgifterna utförs. 3

4 Delegering kan endast ges för enstaka arbetsuppgifter och dessa ska vara tydligt specificerade Den som mottar delegeringen ska instrueras i uppgifterna. Den som utfärdar delegeringen ska kontrollera att mottagaren är reellt kompetent att fullgöra uppgiften. Sjuksköterskan ska också följa upp och bevaka att uppgifterna utförs på ett tillfredställande sätt. Delegering är alltid personlig och kan INTE delegeras vidare Beslut om delegering kan gälla för enstaka tillfälle eller begränsad tid, högst ett år. Delegering av arbetsuppgift får inte ske mot någons vilja Undantag: Akut nödsituation då det kan bli nödvändigt att beordra någon att utföra viss arbetsuppgift. Betraktas inte som delegering. Delegeringen ska vara skriftlig och ska undertecknas både av den som mottar delegeringen och den som utfärdar den. Delegationsbeslutet kan när som helst omprövas eller återkallas av den som utfärdat delegeringen eller av den medicinskt ansvarige på enheten. Uppföljning av delegering med samtal och kunskapstest utförs minst 1gång/år Delegering upphör att gälla när den som mottagit delegering eller den som delegerat lämnar sin befattning Den som mottagit en delegering ansvarar för att veta när den går ut och behöver förnyas. Kontakt tas då i god tid med närmsta chef och sjuksköterska. 4

5 Patientsäkerhetslagen 2010:659 Lagen omfattar i princip alla som arbetar i offentlig och privat hälso- och sjukvård och som medverkar i vård av patienter. Lagen anger samhällets krav på hälso- och sjukvårdspersonal. Man är skyldig att: Utföra arbetet enligt vetenskaplig och beprövad erfarenhet. Ge patienten sakkunnig och omsorgsfull vård. Visa patienten omtanke och respekt. Avliden patient ska behandlas med respekt och de anhöriga med hänsyn och omtanke. Ge patienten individuellt anpassad information om hälsotillstånd och olika behandlingsmetoder. Följa Offentlighets- och sekretesslagen SFS 2009:400 bestämmelser. Uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden är sekretessbelagda. Rapportera om patienten drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Särskilda blanketter för avvikelserapportering finns på varje enhet. När Du efter delegation åtagit dig en arbetsuppgift är Du själv ansvarig för hur den genomförs och Du är skyldig att följa gällande föreskrifter, riktlinjer och rutiner. För alla personalkategorier gäller: Om man som hälso- och sjukvårdspersonal gör ett allvarligt fel kan detta anmälas enligt bestämmelserna i Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659. 5

6 SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD OM LÄKEMEDELSHANTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN (SOSFS 2001:17, 2005:24)) MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställer övergripande rutiner för delegering. FÖRVARING AV LÄKEMEDEL På alla särskilda boende gäller att alla läkemedel skall förvaras i ett låst skåp i den boendes lägenhet alternativ rum, så långt detta är möjligt. I eget boende ska läkemedel förvaras på betryggande sätt och oåtkomligt för obehöriga. ORDINATION AV LÄKEMEDEL Läkemedel ordineras skriftligt av läkare. Ordinationen finns på ordinationshandling = apodoslista/läkemedelslista. IORDNINGSTÄLLANDE OCH ADMINISTRERING AV LÄKEMEDEL För vårdtagare som har sina läkemedel i apodos: Dosapoteket färdigställer ordinerade läkemedel i förslutna påsar som levereras till vårdenheten. Påsarnas innehåll doseras maskinellt. Varje påse är märkt med Vårdtagarens namn och födelsedatum Datum och tid på dygnet när medicinen ska tas Läkemedlens namn, styrka och antal tabletter 6

7 Vissa tabletter kan inte doseras maskinellt, utan doseras då manuellt av apotekspersonal i bubblor. Detsamma gäller om ordinationen gäller dosering varannan dag eller liknande. På bubblorna finns samma uppgifter som på påsen, fast längst ner på bubbelbrickan. Det är därför viktigt att varje bubbla sitter fast på sin plats, så innehållet kan kontrolleras innan läkemedlen överlämnas till vårdtagaren. Dosapoteket ansvarar för att innehållet är korrekt så länge förpackningen är obruten. Det är ändå viktigt att kontrollera att antalet tabletter stämmer med vad som står angivet. Upptäcker du ett fel i apodospåse eller bubbla, ska sjuksköterska kontaktas. Öppna inte påsen, utan spara den obruten. Tilläggsmedicinering till apodos Om nytt läkemedel ordineras mitt i en påsperiod, delas detta läkemedel i dosett av sjuksköterska, eller så beställer läkaren tilläggspåsar. Vid behandling med Waran delas detta läkemedel i dosett av sjuksköterska. Waran delas ALLTID i en egen dosett. Om läkemedel sätts ut mitt i en påsperiod, tas detta bort av sjuksköterska, som antingen signerar ändringen på apodospåsen eller delar läkemedelsdosen i dosett. För vårdtagare som inte har apodos: Ordinerat läkemedel delas i dosett av sjuksköterska. Alla dosetter ska vara märkta med vårdtagarens namn och födelsedatum ordinerade läkemedels namn och styrka vilken tid läkemedlet ska ges Sjuksköterskan som delat läkemedlen i dosetten ansvarar för att innehållet stämmer med ordinationen. 7

8 Administrering/överlämnande av läkemedel Tillförsel eller överlämnande av en iordningställd läkemedelsdos till vårdtagare. - Apodospåsar eller bubblor - Läkemedel delade i dosett - Läkemedel färdigställda i originalförpackningar att ges till vårdtagare. Ex: Insulin, ögondroppar, nässpray, inhalatorer, salvor m.m. - Läkemedel ordinerade vid behov kan ges efter kontakt med sjuksköterska - Läkemedel vid behov kan ges utan föregående kontakt med sjuksköterska om det finns en handlingsplan upprättad av patientansvarig sjuksköterska som tydligt anger hur det ska gå till. Omvårdnadspersonal med delegering ansvarar för följande kontroller innan överlämnandet av läkemedel: Att kontrollera signeringslista och ordinationsunderlag innan läkemedel ges annars risk för dubbelgivning Att det är rätt vårdtagare Att det är rätt datum Att det är rätt klockslag Att det är rätt dos räkna tabletterna och kontrollera mot apodoslista/läkemedelslista. ALLA LÄKEMEDEL ÄR INTE TABLETTER! Glöm inte flytande läkemedel, ögondroppar mm Hamnade läkemedlet hamnade rätt? Tabletter bör intas stående/sittande tillsammans med minst ett halvt glas vatten. Läkemedlen ges direkt från dosett/apodospåse/bubbla till vårdtagaren utan medicinmugg eller annan personal som mellanstation. Läkemedlet ska ges till vårdtagaren på dennes rum. Signera listan direkt efter överlämnandet Olika signeringslistor Överlämnande/administrering av stående läkemedel = orange lista Överlämnande/administrering av vidbehovsläkemedel = vit lista Överlämnande/administrering av Waran (blodförtunnande medel) = blå lista 8

9 Åtgärder vid felmedicinering Om vårdtagaren fått fel läkemedel fått läkemedel vid fel tidpunkt fått dubbel dos läkemedel inte fått ordinerad dos kräks i samband med eller strax efter läkemedelsintag (ca inom 1 timma efter intag) När det alltså inte stämmer med ordinationen eller om vårdtagaren kräks i samband med medicinintag ska sjuksköterska i tjänst kontaktas. I vissa fall måste sjuksköterska ta vidare kontakt med läkare. Avvikelserapport ska skrivas av den som upptäckte felet/händelsen (gäller inte om patienten kräks)och tjänstgörande sjuksköterska ska komplettera rapporten och vidta de eventuella akuta åtgärder som kan behövas. Avvikelserapporten lämnas därefter till PAS för vidare handläggning. Dokumentera händelsen i patientens journal. Uppföljning av givet läkemedel. Hjälpte värktabletten? Hade laxermedlet avsedd effekt? Sover vårdtagaren dåligt, trots sömntablett? Kissade vårdtagaren efter att ha fått urindrivande medicin? Rapportera och dokumentera! Blev vårdtagaren för slö av den nyinsatta medicinen? Vill helst sova hela dagen efter att ha fått sömntablett? Rapportera och dokumentera! Vårdtagaren har röda utslag på kroppen. Kan det bero på medicinen? Rapportera och dokumentera. Du som överlämnar ett läkemedel vid behov har ansvar att följa upp och dokumentera resultatet. 9

10 WARAN, BLODFÖRTUNNANDE LÄKEMEDEL Används som skydd mot blodproppar. Waran motverkar olika koagulationsfaktorers bildning i levern, blodet blir tunnare. Waran ges som fortsatt behandling efter att ha haft en blodpropp, t ex en propp i underbenet eller i lungorna. Ges även som förebyggande behandling då man vet att risken för propp är stor, t ex inför en elektrisk behandling (kardiovertering) av oregelbunden puls (förmaksflimmer). Noggrann behandlingskontroll krävs. PK- värde i blodet mäts (mått på blodlevringsförmågan). Risk för blödning om värdet blir för högt, risk för blodpropp om värdet blir för lågt. Läkemedlet ges alltid på kvällen. (det finns vissa undantag) Effekten påverkas av många andra olika läkemedel. Man ska inte använda preparat som innehåller acetylsalicylsyra t ex Albyl, Treo, Magnecyl. Man ska inte heller ta Waran tillsammans med andra värktabletter som Ibumetin, Voltaren, Diklofenak, Naprosyn. Alla som behandlas med Waran får en informationsbroschyr där allt detta står tydligt beskrivet och ett halsband som talar om att man behandlas med det läkemedlet. För att bryta effekten av Waran ges K-vitamin. Det tar annars ca 4 dagar innan all effekt är borta efter avslutat tablettintag. Kontakta sjuksköterska om patientens beteende ändras, t ex. faller ofta, slår i huvudet eller vid blödning. Risk för stora blödningar! T.ex. näsblod. 10

11 Doseringstider Det krävs en viss mängd av ett ämne för att man ska få effekt av det. Detta styr vilken dos man får ordinerat. Ett läkemedel har också en viss tid på sig i kroppen innan lever och njurar har tagit hand om ämnet, för att bryta ner och utsöndra det. Detta styr hur ofta man ska ta medicinen. En del läkemedel är menade att ta vid speciella tillfällen och har bara önskad effekt vid de tillfällena. Det gäller t ex sömntabletter. Det är viktigt att man följer ordinationen. Om man tar läkemedlet med för kort intervall kan man komma upp i en för hög koncentration i kroppen med biverkningar som följd. Om man tar läkemedlet med för lång tid emellan kanske man hinner få tillbaks symtomen eller man får en totalt sett sämre effekt än man borde haft. Dosering 1g/ dag betyder att det ska tas med ca 24 timmars mellanrum. Dosering 2g/ dag, morgon och kväll, betyder med ca 12 timmars mellanrum. Dosering 3g/ dag, morgon, lunch och kväll, betyder att man ska ha så nära 8 timmars mellanrum som man kan ha med bibehållen nattvila. Dosering 4g/ dag, betyder ca 6 timmar emellan varje dos, är speciellt vanligt vid behandling av svåra smärtor. Antingen försöka få så lång sammanhängande nattvila som möjligt utan att smärtan bryter fram, eller så får man ta en dos mitt i natten. Sömntabletter: De flesta sömntabletter har ungefär 15-30 min tid till effekt. Det betyder att de ska tas i direkt anslutning till sänggående. Är man inte i vila kanske man inte får den förväntade insomningseffekten. Äldre personer som inte är i vila och tar sin tablett blir ändå påverkade av dem och kanske ramlar. 11

12 VID FÖRÄNDRING/FÖRSÄMRING AV VÅRDTAGARES TILLSTÅND Den som är närmast vårdtagaren märker förändringarna först. Är något annorlunda reagera, rapportera och dokumentera! Kontakt med sjuksköterska skall tas omgående då vårdtagaren har: Fallit eller hittats på golvet Hjärtbesvär Andningssvårigheter Kraftig blödning Svimning/ medvetslöshet Tecken på lågt/ högt blodsocker Felaktig läkemedelshantering Svår eller nytillkommen smärta Svår oro/ ångest Nytillkommen yrsel Nytillkommen svaghet/ känselförändring Avlidit Kontakt skall tas med patientansvarig sjuksköterska då vårdtagaren har: Problem med mat/ vätskeintag Problem med urin/ avföring (inkontinens eller andra besvär) Problem i samband med medicinering Visar tecken på begynnande trycksår (rodnad, blåsa mm) Feber Smärta Problem med sömnen Försämrat allmäntillstånd Ökad fallrisk Listan kan göras lång. Är det något som du inte känner igen hos vårdtagaren, rapportera till sjuksköterska i tjänst. Dokumentera din iakttagelse. 12

13 AVVIKELSERAPPORTERING Något händer som skadar eller hade kunnat skada vårdtagaren. T. ex: fall- halk- eller glidolyckor felmedicinering eller utebliven ordinerad läkemedelsdos skada orsakad av personal eller annan vårdtagare Kontakta omgående sjuksköterska i tjänst, som ansvarar för att rätt åtgärder vidtas. Vid fel på tekniska hjälpmedel lift, rullstol, rollator, säng etc., kontakta arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Skriv avvikelserapport, som ger en beskrivning av händelseförloppet. Du hittar blanketter för medicinska avvikelser på intranätets startsida under rubriken Blanketter och mallar. Under rubriken Blanketter väljer du sen Sociala- hälso och sjukvård. Skriv ut aktuell avvikelseblankett och fyll i den enl anvisning på blanketten. 13

14 DIABETES Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Insulin bildas i bukspottkörteln och behövs för att transportera blodsockret till kroppens celler. Sockerhalten mäts genom ett blodprov, sockret i plasma = P- Glukos. Normalvärde för P- Glukos är 5-7mmol/l. Orsaker: egen insulinproduktion har helt upphört Diabetes typ 1 egen insulinproduktion är otillräcklig Diabetes typ 2 egen insulinproduktion är otillräcklig, i kombination med minskad känslighet för insulin insulinresistens Diabetes typ 2 Typ 1 = brist på insulin Typ 1 diabetes, börjar oftast under barn- och ungdomsåren och beror på att antikroppar förstör cellerna som tillverkar insulin. Finns med hela livet. Behandling är alltid insulin. Typ 2 = minskad insulinproduktion och/eller minskad insulinkänslighet Typ 2 diabetes, som oftast bryter ut i vuxen ålder och orsakas av att man inte har förmåga att producera tillräckligt med insulin. Insulinresistens betyder att kroppens känslighet för insulin är nedsatt så att det tillgängliga insulinet inte kan tas upp av vävnaderna. Behandling är kost, motion, tabletter och/eller insulin. När blodsockret inte kan hållas på normalnivå med kost och motion är det dags att börja med tabletter på typ 2-patienter. Preparat som stimulerar insulinfrisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi. Preparat som ökar insulinkänsligheten (mot generellt höga P-Glukosvärden och höga fastevärden) ger mindre risk för hypoglykemi. 14

15 LÅGT BLODSOCKER - HYPOGLYKEMI Insulinkänning, insulinkoma Orsaker: hoppat över maten för mycket insulin alkohol försenad måltid ökning av normal fysisk aktivitet kräkningar Symtom: Snabb utveckling. Uppträder som regel vid värden < 4 mmol/l. Patienter som haft diabetes i många år känner ibland inte av symtomen och kan plötsligt bli medvetslösa. svettningar, darrningar och hjärtklappning blekhet, kallsvettig hunger oro och ängslan sänkt uppmärksamhet, sluddrigt tal förvirring, minnesstörningar irritabilitet, aggression synstörning kramper koma Symtomen kan variera mycket och ta sig oväntade uttryck Äldre är ofta mer känsliga för låga blodsockervärden, och deras symtom kan vara atypiska. Tänk på att patienter med kognitiva störningar inte kan förmedla sina symtom på ett adekvat sätt. 15

16 Om man på en känd insulin- eller tablettbehandlad diabetiker hittar ett P-glucosvärde < 5 bör man reagera: Mår vårdtagaren bra och är opåverkad? Ta ett nytt blodsocker. Fortfarande lågt? Kontakta sjuksköterska i tjänst. Visar vårdtagaren symtom på lågt blodsocker? GÖR SÅ HÄR: 1. Fyra druvsockertabletter eller sockerbitar eller juice eller mjölk eller annat sött som finns till hands, om patienten är vaken. Upprepa v.b efter 10 min. 2. Tvinga aldrig i en medvetslös dryck. Istället kan man ta honung eller sirap och lägga under överläppen. Eller en krossad sockerbit. 3. Kontakta ansvarig sjuksköterska 4. Kontrollera blodsocker 5. Stanna kvar tills vårdtagaren mår bra. Observera att blodsockret inte stiger snabbare för att patienten äter mer! Tänk också på att effekten av enstaka sockerbitar snabbt klingar av. Ge även mer långverkande kolhydrat, t.ex. smörgås. På så sätt undviker man risk för ny hypoglykemi. Om en diabetiker beter sig egendomligt är det alltid motiverat att ta ett blodsocker! 16

17 HÖGT BLODSOCKER - HYPERGLYKEMI Diabeteskoma, sockercoma, ketonuri Utvecklas långsamt - någon till några dagar Orsaker: för lite insulin infektion, feber felaktig kost stress Symtom: kraftigt ökad törst ökad urinmängd slöhet, aptitlöshet Behandling: kontakta ansvarig sjuksköterska kontrollera blodsocker fysisk aktivitet Det finns inget som ökar insulinkänsligheten så mycket som muskelarbete. Varje möjlighet att röra på någon kroppsdel är av stor vikt, eftersom den ökade insulinkänsligheten underlättar sockertransporten in i cellerna och gör att blodsockret sjunker. AKUT bedömning av läkare vid magsmärtor, illamående, kräkningar djupandning - acetonlukt sänkt medvetandenivå hyperventilation hög feber svag puls, sjunkande blodtryck, cyanos, perifer kyla Vid oklara symtom är det alltid motiverat att ta ett blodsocker. Men det är aldrig bråttom med en patient som mår bra! 17

18 TÄNK PÅ PATIENTENS SÄKERHET Frågor? Funderingar? Osäkerhet? Felaktighet? Fråga, fråga och fråga igen, kollegor eller sjuksköterska så att du känner dig säker och kan garantera att patienten får en säker vård. I hälso-och sjukvårdshandboken på intranätet hittar du mer information om rutinerna för hälso- och sjukvård. Kunskapsfördjupning: http://www.smittskyddsinstitutet.se/ http://www.socialstyrelsen.se/ http://www.vårdhandboken.se/ REFERENS Bryntesson, A-C., Svensson, C., Gustafsson, A. (2007). Ett utbildningskompendium från Trandareds kommundel. Hämtad 4 maj 2010 från sidan www.boras.se Ericson E., Ericson, T. (2006). Medicinska sjukdomar. Polen: Studentlitterur. Bild 1 (Apodospåse). Hämtad 4 maj 2010 från www.apoteket.se Bild 2-4 (Administreringsätt). Hämtad 4 maj från www.fass.se reviderad 2012-06-05 Carina Andersson MAS 18