Revisionsrapport Granskning av missbruksvården i Motala kommun Juni 2008 Lena Brönnert Stefan Wik
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och bedömning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Uppdrag och revisionsfråga...5 2.3 Revisionsmetod...5 3 Verksamhetens organisation...6 4 Verksamhetens styrning...7 4.1 Nämndens mål och uppdrag...7 4.2 Riktlinjer/rutiner...9 4.3 Budget...9 5 Verksamhet i relation till behov...10 6 Verksamheter och metoder inom missbruksvården...11 7 Rättssäker handläggning...14 8 Metoder för uppföljning...15
1 Sammanfattning och bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Motala kommun har Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers genomfört en granskning av missbruksvården i kommunen. Vi bedömer i stort att Motala kommuns socialnämnd säkerställer att missbruksvården är ändamålsenlig. Vi ser behov av att utveckla arbetet för att säkerställa den kvalitet som lagstiftning och nämndens mål anger. Utifrån de ställda revisionsfrågorna visar granskningen följande: Nämndens mål och uppdrag Vi bedömer att det finns en stor kännedom om kommunfullmäktiges inriktningsmål och nämndens resultatmål för missbruksarbetet i utförarledet. De berörs inte vid intervjuer med ledning och handläggare vilka uppger ett behov av administrativt stöd för att fullfölja arbetet med målstyrning. Vi bedömer att socialnämnden aktivt bör arbeta med ökad delaktighet vid arbetet med verksamhetens mål. Först då kan de bli levande verktyg för nämndens styrning. Vid granskningen saknas information om omvärldsfaktorer och behovsbedömning som grund för målstyrning. I mötet med utförarverksamheterna, Navet, boendestödet och Exodus konstaterar vi att det på denna nivå finns utarbetade verksamhetsmål. Inom denna del bedömer vi att verksamheternas uppdrag och mål är tydliga. Vi bedömer också att arbetssättet tillgodoser behov av kvalitetssäkring som socialtjänstlagen anger. Vid granskningen har framförts att omsättningen på chefer varit stor. Verksamhet i relation till behov och uppföljning I vår granskning har vi inte fått redovisat metoder eller rutiner för generell uppföljning av verksamheten som nämnd eller förvaltningsledning använder för att planera kommande verksamhet. Däremot finns forum där verksamheten diskuteras och där det enskilda ärendet följs upp, vilket är en god förutsättning för uppföljning och kvalitetssäkring. Vi bedömer att socialnämnden behöver utarbeta en rutin för kvalitetsarbetet så att nämnden ska kunna styra och planera verksamheten effektivt. I rutinen ska ingå hur nämnden rutinmässigt följer upp dessa mål och vem som är ansvarig. Från ledningshåll framförs ett behov av administrativt stöd för att klara detta, ledningen pekar på en pressad arbetssituation där rutiner för uppföljning inte hinner arbetas fram. 3
I kontakt med utförarverksamheterna ser vi exempel på uppföljning av de behov verksamheterna möter. Det framkommer att verksamheterna anpassar verksamheten för att eftersträva inriktningsmålen. Arbetsmetoder inom missbruksvården I kontakt med utförarverksamheterna har vi fått exempel på metoder för såväl utredning som stöd och förändringsarbete inom missbruksvården som har påvisats verkningsfulla inom den forskning som har gjorts 1. Med ASI möjliggörs en säkrare bedömning av klientens problem, vilket är en förutsättning för att kunna erbjuda rätt behandling. Granskningen visar en sammanhållen åtgärdskedja som metodmässigt uppfattas tillgodose behov av insatser inom missbruksvården. Insatser riktas till såväl individ som grupp och riktas till olika faser inom en missbrukarkarriär. Den omfattar boende, stöd/behandling, bland annat genom strukturerad samverkan med landstingets beroendevård, samt sysselsättning. Granskningen visar också resurser riktade mot uppsökande och förebyggande arbete. Dock framkommer vid intervjuerna att man saknar ett uppsökande arbete för gruppen avancerade missbrukare som inte är villiga till vård. Verksamheten arbetar även uppsökande och förebyggande. Rättssäker handläggning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd gällande dokumentation och handläggning är väl kända av handläggarna. I granskningen framkommer att interna rutiner för handläggning och dokumentation saknas. Det finns en risk att bedömningar inte görs lika, detta gäller såväl förhandsbedömningar som bedömningar i ärende. Vi bedömer att detta bör utarbetas. Journalföringen ger en bild av ärendets gång i stort men vi saknar utredningen som ett eget dokument i flera fall, vilket ska finnas. Detta ger oss också anledning att ifrågasätta hur utredningen kommunicerats. Beslut fattas i enlighet med delegationsordning. Arbetet med vårdplaner och genomförandeplaner behöver utvecklas. 1 Socialstyrelsen: (2007) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. 4
Dokumentationen i stort uppfattas som väsentlig, tillräcklig och objektiv. 2 Inledning 2.1 Bakgrund Enligt Socialtjänstlagen ska socialtjänsten svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomiskt hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Genom bland annat uppsökande arbete ska förutsättningar för goda levnadsförhållanden som ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet främjas. Detta eftersträvas genom att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Socialtjänsten ska aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk samt aktivt se till att missbrukare får den hjälp och vård som behövs för att komma ifrån missbruk. Vården ska planeras i samförstånd med den enskilde, det ska noga bevakas att planeringen fullföljs. Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet och utföras av personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänsten har som uppgift att även arbeta uppsökande för att upplysa om verksamheten och erbjuda hjälp. 2.2 Uppdrag och revisionsfråga Granskningsuppdraget inriktas på hur Motala kommuns socialnämnd säkerställer att missbruksvården är ändamålsenlig och har den kvalitet som lagstiftning och nämndens mål anger. Områden som belyses och bedöms i granskningen är: Nämndens mål och uppdrag avseende missbruksvården Verksamhet i relation till behov Arbetsmetoder i missbruksarbetet Rättssäker handläggning Metoder för uppföljning 2.3 Revisionsmetod Granskningen har genomförts genom intervjuer med berörda chefer, handläggare och personal från resursverksamheterna som arbetar med missbruksvård. Kompletterande telefonintervjuer har gjorts. 5
I samband med intervjuerna på plats var någon av kommunens revisorer närvarande. För uppdraget relevanta styrdokument har granskats och analyserats. Granskning har även skett av tio slumpvis utvalda akter där beslut fattats om vård/behandling på grund av missbruk. Samtliga akter berör personer över 18 år. 3 Verksamhetens organisation Socialförvaltningen i Motala ansvarar på uppdrag av socialnämnden för stöd och service till enskilda och familjer, fysiskt och psykiskt funktionshindrade och äldre i kommunen. Socialförvaltningen är organiserad i Socialkontoret som gör utredningar och bedömningar enligt SoL och LSS, Sociala resursverksamheten som svarar för insatser för vuxna, barn och ungdomar och Äldreomsorgsverksamheten som svarar för alla insatser för gruppen äldre. Socialkontoret är organiserat i individ- och familjeomsorg (IFO), psykiatri, handikappomsorg och äldreomsorg. Det förebyggande arbetet liksom stöd- och behandlingsarbete för enskilda och familjer utförs av Sociala resursverksamheten. Myndighetsutövningen hanteras av Socialkontoret. Enheterna leds av var sin chef. Vid intervjuerna har framkommit att omsättningen på chefer är relativt stor. Inom myndighetsdelen arbetar fyra handläggare med utredning och bedömning gällande vuxna. Arbetet leds av 1:e socialsekreterare. Ärenden fördelas huvudsakligen efter belastning men även handläggarens intresse påverkar ärendefördelningen. Personer med samsjuklighet (missbruksproblematik samt psykisk sjukdom) utreds i regel av IFO. En av de fyra handläggarna har sin tjänst förlagd till Navets lokaler. Ärendebelastningen uppskattas till ca 40 ärenden per handläggare. Handläggningen omfattar utredning och uppföljning. Vissa verksamheter ansvaras för uppföljningen på plats, exempelvis Exodus. Det innebär att även dokumentationsplikten överlämnas till resursverksamheten. Socialstyrelsen rekommenderar att uppföljning av beslutade insatser sker där beslutet om insats har fattats 2. 2 Socialstyrelsen 2006: Handläggning och dokumentation. 6
Vid intervjuer uppges att det inom IFO finns ca 200 personer över 18 år aktuella för utredning eller insats. Inom resursverksamheten finns ytterligare personer som får stöd utan krav på beslut om bistånd. Det finns en ambition inom IFO att kunna omfördela resurser för att möta akuta behov på hemmaplan. Man upplever en svårighet att vid behov kunna ta in externa resurs för att klara kraven. Den finns i regel inte att tillgå med kort varsel. Vi får ta del i funderingar kring möjligheten att anställa personal i poolresurs för att värna om kompetens som snabbt kan sättas in vid angelägna situationer. 4 Verksamhetens styrning 4.1 Nämndens mål och uppdrag Enligt Socialstyrelsen har ledningen att säkerställa att den finns uppföljningsbara mål enligt SoL, att dessa mål liksom kvalitetsmål följs upp och att det är tydligt vem som är ansvarig för att detta görs. Personalens delaktighet och dokumentation kring detta arbete betonas 3. Vid vår granskning framkommer att kommunfullmäktige ansvarar för inriktningsmål, som en utgångspunkt för nämndens arbete. I form av inriktningsmål finns en strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete. De berör tillgången på och graden av konsumtion av alkohol och droger. Målen ska uppnås genom samverkan, en mångfald av insatser, information och upplysning, opinionsbildning, tidig upptäckt av begynnande missbruk, en väl utbyggd öppenvård med mera. Inriktningsmålen Sociala insatser vuxna poängterar vuxnas behov av delaktighet, riktmärken för utformning av verksamhet, samverkan och samordning samt kvalitetskontroller. De berör även information, uppsökande arbetet och utformning av handläggningsprocessen för att garantera en hög rättssäkerhet. Vidare anges att hemlösa ska erbjudas boende. Socialnämnden har beslutat att för 2007 anta två resultatmål för vuxna som berör boendestöd respektive meningsfull dagaktivitet. Dessa har inte lyfts fram vid de intervjuer som gjorts. 3 SOSFS 2006:11. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 7
Vi bedömer att det inom nämnden bör göras en omvärldsanalys liksom karläggning av behov, för att, tillsammans med kommunfullmäktiges inriktningsmål, vara grund för av nämndens resultatmål. Under rubriken Barn- och ungdom i driftbudget för 2007 nämns målet att tidigt upptäcka, aktivt förebygga, motverka och avhjälpa missbruk. Där nämns vidare att barn och unga som befinner sig i riskmiljöer där missbruk förekommer ska prioriteras och att arbetet med detta ska ske i nära samverkan med andra aktörer. Vidare ska stöd och behandlingsinsatser erbjudas i ett tidigt skede i samråd med den enskilde. Ett annat mål är att vården av missbrukare ska präglas av mångfald, flexibilitet, kontinuitet och långsiktighet. Vid intervjuerna med handläggare och ledning framkommer att det diskuteras kring mål för verksamheten som styr den egentliga handläggningen, uttalade mål. Man ser dessa som politiska mål och menar att de kommer uppifrån. Vi ser att vissa av dessa överensstämmer med inriktningsmålen för missbruksvården, medan andra inte förefaller finnas nedtecknade. Ett sådan är att prioritera personer under 30 år för vård, ett annat att prioritera hemmaplansalternativ. Inom respektive enhet ska ytterligare en nivå utarbetas i form av verksamhetsmål. Inom verksamheten Navet tillämpas balanserade styrkort. I dokumentation från den 6 mars 2008 nämns flera verksamhetsmål. Här nämns vad som styr verksamheten (lagar och avtal, etiska förhållningssätt och grundläggande värderingar). Vidare finns här strategier för kundkontakt, verksamhetens processer, medarbetare, utveckling samt kritiska framgångsfaktorer för detsamma. Slutligen finns i materialet i en handlingsplan som leder verksamheten mot dess mål, vilka är mätbara. För samtliga mål finns en ansvarig utsedd. Detta, anser vi, tillgodoser den styrning som anses behövlig för att föra verksamheten mot effektivitet och utveckling. Boendestödet har i sin verksamhetsberättelse angett målgrupp. Här har en uppföljning av verksamheten gjort som visar att gruppen unga män och kvinnor ökar i verksamheten. Det nämns även att placeringar samt inläggningar minskat då hemmaplansalternativet har utvecklats, bland annat genom gruppverksamhet i olika konstellationer. I utförarverksamheterna framkommer vid intervjuer att det uppdrag man uppfattar kommer från politikerna förmedlas via cheferna. Man kan inte uppge exempel på att de politiska målen följs upp. Inom verksamheterna uttrycker man att politikerna finns långt ifrån verksamheten, vilket vi uppfattar som en vilja till mera direkta kontakter. 8
4.2 Riktlinjer/rutiner Lagstiftning samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd uppger handläggarna vara det som styr verksamheten. Förste socialsekreteraren uppger att varje handläggare har en egen pärm med dessa vad avser dokumentation och handläggning. Styrdokument i form av interna riktlinjer för handläggning och dokumentation saknas för handläggargruppen. Vid intervjuerna med handläggarna uppges att verksamhetssystemet kommit att fungera som en vägledning för handläggarna genom färdiga mallar som visar ärendets gång. I Tjänstebeskrivning anges målgrupp, syfte och innehåll för de olika insatserna riktade till gruppen vuxna missbrukare. För insatserna finns Riktlinjer för insatser i förhållande till vuxna i behov av stöd för boende och vardagsliv, vilka påvisar kriterier för att bevilja insatserna samt insatsens frekvens/omfattning. Dessa är ett stöd för handläggarna men även för resursverksamheten. I övrigt är det handläggarnas erfarenheter och kompetens som styr utredningsarbetet. Det finns även en intern rutin som säger att utredningar inom vuxenvården ska vara avslutade inom tre månader. Förhandsbedömningar bör enligt lag göras skyndsamt och handläggarna uppger att de uppfattar detta som att beslutet om att inleda utredning eller inte bör fattas samma vecka som ansökan eller anmälan inkommer. 4.3 Budget Vid intervjuer framkommer att budgeten används som ett verktyg att styra verksamheten. Budgeten upplevs dock inte som framarbetad efter behov som verksamheten möter. Det framkommer även att man inte upplever att arbetet för att behandla och förebygga missbruk är en prioriterad fråga inom kommunen. I driftbudgeten för år 2007 konstateras att som en följd av det senaste årets besparingar har utrymmet för förebyggande verksamhet minskat och insatser som tillhandahålls som service har fått ge vika för insatser som följer av beslut om bistånd. 2007 års utfall för IFO visar ett överskott i förhållande till budget på 9 758 tkr. Det konstateras att kostnaderna sjunkit inom ekonomiskt bistånd samt externt köpt verksamhet. Den köpta vården för vuxna är i balans. Verksamheten Navet visar ett överskott om 200 tkr vilket beror på flera vakanta tjänster. En kraftig minskning som under flera år skett av antalet placeringsdygn för vuxna bröts år 2006, då antalet ökade kraftigt. Kostanden för år 2005 var dock ovanligt låg. En viss minskning har skett under 2007 men bokslutet visar fortfarande en hög nivå. 9
Verksamhet Bokslut 2005 Bokslut 2006 Bokslut 2007 HVB vuxna antal plac dygn 2 715 6 626 6388 HVB vuxna kostnad/plac dygn 887 1008 928 Kostnad HVB vuxna 2 408 205 6 679 008 5 928 064 Verksamhet Budget 2006 Budget 2007 Plan 2008 HVB vuxna antal plac dygn 3 300 5 000 5 000 HVB vuxna kostnad/plac dygn 969 1 230 1 230 Kostnad HVB vuxna 3 197 700 6 150 000 6 150 000 Källa: Socialnämndens bokslut 2007. En del satsningar görs, enligt nämnden, på hemmaplan för år 2007 men i driftbudgeten skriver man att det inte är troligt att kostnaderna för HVB kommer att sjunka till 2006 års nivå varför man valt att tillföra medel. 5 Verksamhet i relation till behov I diskussionerna återkommer de intervjuade till att man upplever tidsbrist för att ta fram underlag som visar behov och utfall, vilka skulle kunna fungera som ett stöd vid planering av verksamheten. Vi har fått exempel på att utförarverksamheterna själva initierat brukarenkäter för att utifrån vissa parametrar utvärdera den egna verksamheten. Det har då handlat om brukarens uppfattning om kvalitetsmått som tillgänglighet, bemötande med mera. Var tredje vecka träffas utredare och personal från resursverksamheterna. Här diskuteras samverkan praktiskt utifrån behov som uppmärksammats, arbetsmetoder och uppföljning. Utifrån detta utformas resurser på hemmaplan. Vi får några exempel på att erfarenheter inom verksamheterna fångas upp för att styra missbruksvården arbete och utformning, Exodus är ett. Vid intervjuerna framkommer att Motala kommun har en relativt tung missbruksproblematik och vi uppfattar att insatserna inom detta område är väl utarbetade och kan tillgodose de olika behov som följer missbrukproblematik. 10
6 Verksamheter och metoder inom missbruksvården Inom Sociala resursverksamheten tillämpas evidensbaserade metoder i stöd- och behandlingsarbetet, exempelvis ASI (addictiv severity index) vilket är en manual- och databaserad utredningsmetod vid missbruk vilken används av flera kommuner, kriminalvård med flera och MI (motiverande intervju). Vid granskningen framkommer också att strukturerade behandlingsprogram tillämpas för individer och grupper. Beroendeteamet Navet ger råd, stöd och behandling för vuxna personer med missbruksoch beroendeproblem samt till närstående. Denna verksamhet bedrivs sedan 2005 enligt ett avtal i samverkan med närsjukvården. I målgruppen finns personer med blandmissbruk, där alkohol oftast är huvuddrog. Syftet med samverkan är att samordna huvudmännens resurser för att uppnå en bättre kvalitet. Insats från Navet ges efter anvisning från socialsekreterare, efter extern remiss eller genom att den enskilde själv söker hjälp. Insatser ges även utan beslut om bistånd. Inom personalgruppen, som består av elva personer, finns socionom-, socialpedagog-, behandlingsassistent-, psykiatriker-, läkar- och psykologkompetens. Kommunen svarar för fem av de anställda. Efter utredning upprättas en individuell behandlingsplan. Utredningarna görs enligt ASI, en strukturerad utredningsmetod. Navet erbjuder stöd och behandling enligt strukturerade metoder. Flertalet av insatserna kan ges såväl individuellt som i grupp. Målgruppen här har ofta en tung social problematik. Verksamheten erbjuder läkemedelsassisterad missbruksbehandling. Insatser kombineras med behandling genom sjukvården. På grund av oklara roller och otydlig ledning och styrning har problem funnits som tagit mycket energi i anspråk. Under våren har hela arbetsgruppen tillsammans arbetat med dessa frågor för att hitta en gemensam och tydlig arbetsform. Vid intervjuer framkommer att ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting i verksamheten förtydligats. Enligt dokumentation har det för verksamheten bildats en gemensam styrgrupp. Ett behov av en gemensam samordnare för verksamheten som idag har två chefer, en hos respektive huvudman, framförs. Från både lednings- och handläggarhåll framförs att verksamheten ses som en förutsättning för att kunna erbjuda missbruksvård på hemmaplan. Vid intervjuer framkommer att man upplever samverkan internt som god. Socialförvaltningens boendestödjare arbetar för att stötta och stärka förmågan att klara eget boende och vardagsliv. Verksamheten vänder sig till personer med psykiska funktionshinder eller missbruksproblematik som behöver stöd i att strukturera upp vardagen. Totalt finns här tio anställda. Två personer arbetar mot IFO:s målgrupp. Vid intervjuerna framgår att samverkan i gruppen innebär en kunskapsdelning som ökar kompetensen och ger möjlighet att arbeta flexibelt över gränserna. 11
Insatserna inom boendestödet föregås av utredning och beslut. Vid intervjuer framkommer att det finns en tydlig rutin hur ärendet förs från handläggare till verksamheten och hur en handlingsplan i respektive ärende upprättas. Gemensamt för både Navet och boendestödet är att man bland annat arbetar med den pedagogiska metoden ESL (Ett självständigt liv), vilken ses om ett förhållningssätt i kontakten med brukaren, samt med MI (motiverande intervju). Man använder flera manualbaserade metoder, exempelvis dialektisk beteendeterapi. Boendestöd kan kombineras med tillgång till bostad genom korttidskontrakt, så kallad övergångsbostad, (totalt fyra lägenheter) eller erbjudas i samband med att kommunen beviljar ett stödkontrakt. Kommunen har idag kontrakt för uppskattningsvis 60 70 lägenheter för IFO:s klienter. Detta uppges fungera väl. En person finns anställd för att framförallt arbetar med att rekrytera lägenheter och kontrollera att boendet sköts. Personen som är anställd är placerad på Sociala resursverksamheten. Medel finns avsatta i budget för ett stödboende, vilket har som mål att vara ett kollektivt boende i eget rum som ger stöd och tillsyn för personer där missbruket är långvarigt. Vid intervjuerna framkommer att detta boende tidigare bedrevs i en fastighet som rivits. Ny fastighet eftersöks men upphandling har hittills inte gett resultat. Extern upphandling av alternativ förekommer i enskilda ärenden. Vid intervjuer bekräftas att denna resurs behövs och i några ärenden innebär en brist i den åtgärdskedja som finns inom missbruksvården. Akutboende kan erbjudas över natt då andra boendealternativ saknas. I detta boende erbjuds möjlighet till dusch och frukost. Här finns inte fast personal. Extern vård i form av placering i hem för vård och boende beviljas för att ge fysisk och psykisk återhämtning efter en längre tids omfattande missburk och för att påverka till livsstil och beteenden som leder till kontroll över missbruket. Motala kommun har tecknat ramavtal med ett antal institutioner. Behandlingstiden uppges vara 3-5 månader. Här nämns även möjligheten för verksamheten att tillämpa tvångsvård. För människor med missbruksproblematik har socialförvaltningen tecknat avtal med Hela människan, RIA, om stödverksamhet som bedrivs under vardagar på eftermiddagstid. Socialtjänsten kan erbjuda missbrukare en meningsfull sysselsättning som ett led i vård och rehabilitering. Vid intervjuerna framkommer behov av ytterligare alternativ till sysselsättning då de som erbjuds inte alltid tillgodoser de behov som möts. De öppenvårdsalternativ som byggts upp är viktiga för att erbjuda stöd i olika former vid planering av utslussning i anslutning till en institutionsplacering. Vid aktgranskningen ser 12
vi exempel på en planerad utslussningssituation, som omfattar såväl boende som stöd och sysselsättning, kombinerat med fortsatt öppenvård. Socialförvaltningen har verksamhet riktad till ungdomar där droger håller på att bli ett problem för dem själva eller där det finns droger i familjen. För människor över 18 år erbjuds följande; Ungdomsmottagningens kuratorer finns för samtal kring bland annat alkohol och narkotika. Verksamheten vänder sig till personer upp till 24 år. Kontakt tas via telefon eller mejl. Exodus arbetar med barn och unga vuxna upp till 24 år med ett riskbruk av alkohol eller andra droger. Här finns två anställda, båda med socionomkompetens. För gruppen från 18 år och uppåt erbjuds enskilda samtal, rådgivning, stöd men även familjesamtal och haschprogram. Man jobbar motiverande, behandlande och med återfallsprevention. Information om verksamheten sprids via skolan och genom besök på olika arbetsplatser för att tidigt kunna fånga upp människor som kan befinna sig i inledningen av ett missbruk. Personalen uppger att verksamheten överlappar de insatser som ges via Navet som arbetar med klienter i beroendefas vilket Exodus inte gör. Vid intervjuer framkommer att verksamheten startas för ca ett år sedan och drivs om ett projekt. Medel är avsatta för ytterligare ett år. På grund av sjukskrivning har verksamheten tappat fart Två fältsekreterare arbetar uppsökande, med enskilda samtal och i gruppverksamhet med ungdomar 13-19 år. Samverkan med andra som finns där ungdomar vistas anses viktigt. Drogproblematik är ett av de områden fältsekreterarna arbetar med. De efterstävar att upptäcka riskbeteenden så tidigt som möjligt. Ett projekt har startat med Länsstyrelsen, landstinget, kriminalvården och polisen i syfte att öka samverkan, hitta former för en i samverkan hållen åtgärdskedja och tidiga ingripanden för att begränsa alkoholskador och på sikt ett narkotikafritt samhälle. Bakgrunden är bland annat att Motala betraktas som en stad med förhållandevis tungt missbruk. Konkret innebär detta att en socialsekreterare arbetar aktivt med tio klienter i gemensamma insatser med övriga berörda myndigheter, vilket kan gälla såväl behandling som stöd och sysselsättning. Målgruppen är 18-25 år, drogberoende och med psykisk ohälsa. Granskningen visar att olika stöd- och behandlingsalternativ är väl tillgodosedda inom missbruksvården. De olika insatserna kompletterar varandra och ger en sammanhållen vårdkedja. De olika behandlingsalternativen riktas till såväl grupp som individ. Flera evidensbaserade metoder används inom missbruksvården. Ytterligare behov finns dock av det stödboende som planeras och ytterligare sysselsättningsalternativ. 13
7 Rättssäker handläggning Regler för handläggning och dokumentation syftar till att garantera den enskildes rättssäkerhet, det vill säga att den enskilde får sin sak prövad och avgjord på ett sakligt och opartiskt sätt. Anteckningar av betydelse för handläggningen av ett ärende och genomförande av en insats ska kontinuerligt antecknas på ett tydligt och strukturerat sätt 4. Klienten och hans åsikter bör stå i centrum så långt det är möjligt. Vid intervjuerna har vi inte fått en tydlig bild av kriterierna för att fatta beslut att inleda utredning enligt SoL. Handläggarna nämner att det görs när problematiken är mera omfattande eller då det kan vara nödvändigt att tillämpa tvångslagstiftning. Handläggarna beskriver hur man arbetar med ett barnperspektiv vid utformning av vården. Samplanering sker, om skäl finns, med den handläggare som eventuellt finns för barnet. Detta bekräftas vid granskning av akter. Varje vecka hålls gemensam gruppträff för socialsekreterarna där bland annat utredningar som innehåller tveksamheter eller problem diskuteras. Vidare läser 1:e socialsekreterare med regelbundenhet journaler och alla utredningar som går till nämnden. Vid samtliga utredningar där bedömning är att en placering är nödvändig redogörs för hur möjligheter att möta behovet på hemmaplan utretts. Detta bekräftas i den aktgranskning som gjorts. Inom Navet har respektive huvudman sekretess. Samverkan bygger på en öppen dialog. På kommunens hemsida uttrycks att sekretess hos enskild huvudman gäller om brukaren själv begär det. Vi ställer oss kritiska till det sättet att hantera sekretessen och rekommenderar hellre ett omvänd förfarande, det vill säga att respektive klient lämnar sitt medgivande till utlämnande av uppgifter mellan huvudmännen. Båda verksamheter för dokumentation. Personalen på Exodus nämner att de upprättar genomförandeplan 5. Uppföljning av insatser som är aktuella härigenom görs minst var tredje månad. Denna görs tillsammans med övriga inblandade verksamheter. Klienten närvarar inte vid detta tillfälle. Kontinuerligt möts kompetenser i en vårdplaneringsgrupp. Denna består av områdeschefer samt föredragande av ett ärende. Hit inbjuds samverkansparter som kan vara relevanta för stöd i det enskilda ärendet. Här diskuteras kring möjligheter att möta behoven 4 Socialstyrelsen 2006: Handläggning och dokumentation. 5 SOSFS 2006:5: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 14
och alternativ för att komma vidare. Vid denna träff lämnas konkret uppdrag till resursverksamheterna. Vid aktgranskningen i övrigt framkom några saker vi vill framhålla: - I de akter där öppenvård beviljas finns inte utredningen som ett eget dokument åtskild från journalanteckningarna. Beslut finns tydligt dokumenterat, liksom skäl för beslut samt beslutsfattare. - Besluten är i samtliga granskade akter fattade i enlighet med delegationsordning. - Det finns en otydlighet när insatsen påbörjas, det vill säga när beslutet faktiskt verkställs. - Mål för den beslutade vården kan inte alltid utläsas, vilket kan innebära att det är svårt att avgöra när syftet med vården kan anses uppnådd. - Vi kan oftast på ett kontinuerligt och tydligt sätt följa vården genom att ta del i journalanteckningarna. - I de akter vi tagit del av finns inga avslag varför vi inte kan kommentera fullföljdshänvisning. - Vi bedömer dokumentationen som väsentlig, tillräcklig och objektiv. 8 Metoder för uppföljning Socialtjänstens insatser ska enligt Socialtjänstlagen vara av god kvalitet och kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen har att fastställa uppföljningsbara mål enligt SoL samt att det även utformas kvalitetsmål för att underlätta för verksamheten att nå sina mål 6. Mätbara mål är en förutsättning för uppföljning av verk 6 Socialstyrelsen 2008: God kvalitet inom socialtjänsten om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 15
samheten. Detta samt omvärldsbevakning är grund för hur verksamheten planeras och behöver prioriteras. Inom socialnämndens verksamhet i Motala finns en kvalitetsgrupp. En ambition är att med hjälp av balanserade styrkort följa och utveckla verksamheten. Det förs, enligt vad som framkom vid intervjuer, inom äldre- och handikappomsorgen, men verksamheterna inom IFO försöker hitta ett sätt att arbeta enligt denna modell i sin verksamhet. I kontakt med resurssidans verksamheter framkommer att balanserade styrkort används inom Exodus och Navet. Generella uppföljningar utifrån inriktningsmålen för missbruksvården görs inte. Resultatmål enligt kommunens styrmodell har inte utarbetats för IFO. Vid intervju med chefer framkommer att man upplever att det inte finns ett tillräckligt administrativt stöd för att utföra detta. Vid intervjuerna framkom att det inom IFO finns en struktur för klagomålshantering. Klagomålshantering ger förutsättningar för att fånga upp behov av förbättringar och utveckling av verksamheten. Vid intervjuerna framkom att hur detta i praktiken tillvaratas är inte känt i verksamheten. Förutsättningarna för medarbetaren att vara delaktig i denna process bör förbättras. Inom socialkontoret finns en ledningsgrupp med verksamhetschef och samtliga 1:e socialsekreterare som här är fem stycken. Resursverksamhetens ledningsgrupper omfattar verksamhetschef samt samtliga områdeschefer (nio stycken). Här träffas man varje vecka.. Samverkansträffar enligt samverkansavtal hålls inom varje enhet med fokus på personal och organisationsfrågor. En av handläggarna är utbildad i ASI och gruppen menar att tillämpning av detta generellt skulle underlätta och kvalitetshöja arbetet. Metoden ger också möjlighet till strukturerad uppföljning. 1:e socialsekreterare uppfattar att metoden är resurskrävande och förutsätter att medel tillförs om detta ska användas fullt ut. För redovisning i socialnämnden slumpas ärenden fram kontinuerligt. Handläggaren föredrar då ärendet på nämndsammanträde. Enskilda placeringar redovisas enligt rutin för utskottet. En sammanställning görs flera gånger om året där resultatet redovisas av de placeringar som avslutats under perioden. Uppföljningarna samlas dock inte för att ge en generell bild av utfallet för placeringarna för att utvärdera den egna verksamheten och dess generella utfall. 16
Inom resursverksamheten träffar man närmaste chef regelbundet där övergripande information men även verksamheten diskuteras. Man uttrycker en avsaknad av kommunikation med politiker och med socialchef. I de ovan givna forumen är sker i olika grad diskussioner kring uppföljning och kontroll vilket är en god förutsättning för att utveckla verksamheten vidare. Genom att arbeta med målstyrning och rutiner för uppföljning kan intentionerna kring uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheten uppnås. 17