Psykosomatik och somatiseringstillstånd i gynekologin Karin Sjöström MD, Ph Obstetrik & Gynekologi, KK, SUS Malmö 1
Psykosomatikens forskningsområden Kan psykiska faktorer orsaka eller utlösa kropplig sjukdom? Hur medieras i så fall detta? Hur påverkar kroppsliga sjukdomar psyket? Hur kan sjukdomskänsla/smärta uppstå utan att kroppslig sjukdom påvisas? Psykosomatik och somatiseringstillstånd Psykosomatik Chicago sevens : Magsår Ulcerös kolit Asthma bronchiale Ischemisk -sjukdom Hypertoni Psykoneuroimmunologi Psykokutana syndrom Fostermissbildningar Somatiseringstillstånd Somatiseringssyndrom Hypokondri Dysmorfofobi Autonoma funktionsstörningar Somatoforma smärtsyndrom 2
Patogenes av psykosomatiska - och somatiserings -syndrom Livshändelser, psykiska belastningar Negativa känslork Bortträngning Dissociation Alexithymi Autonoma - hormonella manifestationer Strukturella förändringar f el. psykosomatiska syndrom Funktionella störningar el. Somatoforma syndrom Efter Ottoson- 2000 Kroppens signalsystem vid stress HPA-axeln Frontallober ACh, 5HT,NA, GABA + Hypotalamus CRH, AVP + + SAM A, NA Hypofys, ACTH Amygdala Binjurebark Kortisol 3
Steroidsyntesen Intrapsykiska orsaksfaktorer gemensamma för psykosomatik och somatisering Bristande känslospråk (alexithymi) Symboliseringsförmåga saknas Ett träd är ett träd, är ett träd Förstadier till känslor (protosentiment) Det sjuka organet/ symptomet är ofta viktigt för personen på en omedveten nivå Normopati 4
Kvinnans psykosexuella utveckling Tidig känslomässig och fysisk trygghet med ett mamma universum Tilltagande autonomi av kroppsfunktioner: Magsäck tarm blåsa livmoder de inre rummen Genital fas med bearbetad kroppsångest Differentiering av underlivsorganen Positiv adolescens med upplevande av sig som fullgott sexuellt och reproduktivt subjekt Psykosomatik och somatiserings - tillstånd i gynekologin 5
PMS (premenstruell spänning) Svullnad, viktökning, sänkt effektivitet, irritabilitet, trötthet, depressivitet och insomningssvårigheter, motorisk fumlighet 30% lindrig form och 5-10% har svåra besvär Bäst resultat har diuretika och SSRI behandling i en vecka före menstruationen Placebo effekten är enormt hög ca 80-90%! Flytningar Ofta excessiv renlighet p.g.a. rädsla för att lukta illa Vaginala duschar, starka tvålar, tampong bruk Pedantisk, tvångsmässig personlighet vanlig Ofta relationsproblem Förnekande av sexuella känslor från underlivet 6
Vulvodyni/ Dyspareuni Smärtor i underlivet ofta med oförmåga att genomföra samlag Kan förekomma med eller utan vaginism Sexuella övergrepp måste uteslutas! Ofta en tidig mamma faktor d.v.s. emotionell brist som leder till ångest, ökad kontroll och en oförmåga att släppa in någon på livet! Klimakteriella besvär Kroppsliga symptom vasomotororiska Psykiska symptom minskad simultan-kapacitet, glömska, sömnbesvär, irritabilitet, depression Sociokulturella faktorer inverkar Narcissistisk problematik svårare besvär Kastrationsångest kan aktualiseras Förhållandet till mannen betydelsefullt i studier 7
Trängningsinkontinens Idiopatisk inga påvisbara orsaker till trängning resp. inkontinens Överaktivitet av detrusorn SAM påverkar blåstrycket Stressande samtalsämne ger trängningar med högre blåstryck (Straub 1949) Ofrivillig urinavgång såväl dag- som nattetid p.g.a. oförmåga att differentiera impulser från blåsan från andra impulser Abnorma blödningar Övervägande kroppsliga orsaker Utred alltid map malignitet och blödningsrubbning! Endast en mindre del renodlat psykosomatiska livmodern gråter blod 8
Amenorré Hypothalamisk ovarialinsufficiens Hämning av GnRH sekretionen p.g.a. ökad opiatnivå (ß endorfiner) Stress ofta kronisk psykisk belastning eller avmagring som vid anorexia nervosa samt hård träning Låga gonadotropiner och sänkta östrogennivåer Dysmenorré Endast den primära dysmenorrén har psykogena moment 12-15% invalidiseras Hyperkontraktilitet i uterusmuskulaturen med försämrad genomblödning Hög halt av PGF 2α i menstruationsblod Hög halt av vasopressin i plasma 9