BUDGET 2019 Ram 2020 Plan 2021 NÄSSJÖ KOMMUN
2019, Nässjö kommun
Innehållsförteckning Kommunfullmäktige. 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 God ekonomisk hushållning... 4 Resultatbudget... 11 Balansbudget... 12 Kassaflödesbudget... 13 Exploateringsbudget... 14 Investeringsbudget... 15 Driftbudget... 16 Nämnder och resultatenheter... 17 Befolkningsprognos... 18 Styrmodell tar sikte mot visionen... 20 Mål enligt Pilen 2019... 21 Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag... 23 Nämnder och bolag.... 30 Kommunstyrelsen... 31 Barn- och utbildningsnämnden... 40 Kultur- och fritidsnämnden... 50 Samhällsplaneringsnämnden... 54 Socialnämnden... 58 Tekniska servicenämnden... 69 Överförmyndarnämnden... 75 Kommunrevisionen... 77 Valnämnden... 78 Centralt anslag... 79 De kommunala bolagen... 80 Sammanställd budget... 87 2019, Nässjö kommun 2(29)
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Under 2017 och 2018 pågick ett spännande arbete med platsvarumärket. Det byggde på intervjuer, workshops och inspel från många olika håll. Det var människor i landet, men framförallt var det olika personer i vår kommun som deltog. Arbetet gav många tankar och en bekräftelse på vad som kännetecknar vår kommun. En sak som slogs fast är att vi är ett folk som sällan fått något gratis. Det har gjort oss handlingskraftiga. Ingen kan idag säga att situationen är enkel. Vår ekonomi är bekymmersam. Den kommer påverka oss under ett antal år nu. Vi har under många år beslutat om, talat om och arbetat efter uppmaningen att effektivisera. Det arbetet måste fortsätta. Med dagens läge kan vi också konstatera att förändringar kommer. Frågan är hur vi kommer att agera? Blir önskelistan längre eller blir det förslag på hur vi ska få en ekonomi i balans. Helt klart är att vi behöver både vara mycket återhållsamma och fundera på vilken ambitionsnivå vi ska ha. Förslaget om att nu redovisa i kronor tillbaka till fullmäktige vad effektiviseringarna ger är en del av det som kan och ska öka den ekonomiska medvetenheten. Vi är en växande kommun. Det är bra. Alternativet hade inneburit ett helt annat scenario. Samtidigt innebär det växtvärk. Det är bra att förslaget så tydligt talar om att vi ska lösa frågor inom kommunkoncernen. Det är inte något enskilt bolags eller nämnds pengar. Alla medel som finns är kommuninvånarnas pengar som alla varit med och bidragit. Då ska de användas för såväl kommunens som bolagens utveckling. Visst tycker vi alla att förändringar kan vara utmanande. Utan dem vore det inte livet. Anna-Carin Magnusson Kommunstyrelsens ordförande (S) 2019, Nässjö kommun 3(88)
God ekonomisk hushållning Bakgrund Landets kommuner har sedan 1992 enligt kommunallagen haft krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under 2000 tillkom även balanskravet och under 2013 infördes möjligheten till att skapa en resultatutjämningsreserv (RUR). Dessa lagstiftningskrav ska årligen följas upp i årsredovisningen. I följande avsnitt görs en analys av mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning beslutade av kommunfullmäktige. Dessutom görs en budgeterad balanskravsutredning och en redovisning av resultatutjämningsreserven. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är ett i kommunallagen lagstadgat krav. Kommunerna ska upprätta riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt redovisa finansiella och verksamhetsmässiga mål. Kommunerna ska dessutom besluta om man vill använda sig av en resultatutjämningsreserv. Kommunfullmäktige i Nässjö fattade 2013 beslut om Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. God ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet innebär att varje generation kommun-invånare ska bekosta den service som konsumeras och därigenom lämna över en kommun med ett oförändrat finansiellt handlingsutrymme till kommande generationer. I enlighet med Riktlinjer för god ekonomisk hushållning (antagna av kommunfullmäktige 2018-01-25 13) ska budgetförslaget innehålla nivåer avseende de finansiella mål som är aktuella under planeringsperioden. Nivåerna fastställs i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut. Föreslagna nivåer är enligt följande: Årets resultat ska lägst uppgå till följande nivåer av skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag: 2019: 1,0 procent 2020: 1,5 procent 2021: 1,8 procent Detta mål är viktigt då det påverkar det egna kapitalet, och därmed soliditetsnyckeltalet, samt investeringarnas självfinansieringsgrad, och därmed behovet av extern finansiering. Målet är med andra ord en viktig del för att vidmakthålla en god ekonomisk hushållning. erad nivå 2019 är utifrån behovet av självfinansiering av investeringar samt återställande av 2018 års förväntade negativa resultat, relativt lågt satt. Vid eventuella tillskott av generella statsbidrag bör dessa därför användas till att förstärka det ekonomiska resultatet och därmed höja nivån. Självfinansieringsgraden av investeringarna ska lägst uppgå till följande nivåer: 2019: 49 procent 2020: 56 procent 2021: 59 procent Självfinansieringsgraden beräknas genom att sätta årets resultat samt årets avskrivningar i relation till årets investeringar. En självfinansieringsgrad om 100 procent innebär således att samtliga investeringar har självfinansierats och att någon lånefinansiering därmed inte har varit nödvändig. Nässjö kommuns målsättning är självfinansiera minst 49 procent av sina investeringar under 2019. Den relativt låga nivån innebär en ökad skuldsättning. Till viss del kan investeringsbehovet finansieras via avyttring av befintliga anläggningstillgångar men utrymmet för detta bedöms vara begränsat. I det längre perspektivet måste självfinansieringsgraden öka framdeles för att minska behovet av nyupplåning och på sikt möjliggöra amortering av befintliga lån. Soliditeten ska lägst uppgå till följande nivåer: 2019: 42 procent 2020: 42 procent 2021: 42 procent 2019, Nässjö kommun 4(88)
Soliditeten är ett mått det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet och anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är därför att soliditeten över tid utvecklas positivt. Det innebär att skuldsättningsgraden minskar och det finansiella handlingsutrymmet ökar. Nässjö kommuns soliditet har haft en negativ utveckling under de senaste åren. Under perioden 2019-2021 beräknas den sjunka ytterligare för att vid utgången 2021 uppgå till 42 procent. Vår soliditetsnivå är låg och måste på sikt öka. En låg soliditet påverkar skuldsättningsgraden negativt vilket bland annat innebär att kommande räntehöjningar riskerar att minska det finansiella utrymmet för våra verksamheter i en framtid. Balanskravsutredning Det kommunala balanskravet är föreskrivet i kommunallagen och trädde i kraft år 2000. Balanskravet utgör en undre gräns för budgeterad och redovisad nivå på årets resultat och innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna i resultaträkningen. Om ett negativt resultat ändå uppstår är huvudprincipen att underskottet ska återställas via ett motsvarande överskott inom tre år. Dessutom ska kommunfullmäktige i en plan ange hur detta ska ske. Endast synnerliga skäl ska föreligga om underskottet, helt eller delvis, inte beslutas återställas. Skälen ska dessutom tydligt redovisas i förvaltningsberättelsen. Balanskravsutredning (mkr) Prognos 2018 2019 Ram 2020 Plan 2021 Årets resultat -52,0 19,2 30,6 36,5 - Reducering av samtliga realisationsvinster (1) 0,0 0,0 0,0 0,0 + Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet (2) 0,0 0,0 0,0 0,0 + Orealiserade förluster i värdepapper (3) 0,0 0,0 0,0 0,0 - Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper (3) 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -52,0 19,2 30,6 36,5 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv (4) 0,0 0,0 0,0 0,0 + Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0,0 22,5 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat -52,0 41,7 30,6 36,5 Resultatutjämningsreserv (RUR) Sedan 2013 är det möjligt för kommunerna att tillämpa en resultatutjämningsreserv och därmed under vissa givna förutsättningar balansera sitt ekonomiska resultat över åren. Överskott ska kunna reserveras i RUR under finansiellt goda tider, då skatteintäkterna ökar, för att sedan användas för att täcka hela eller delar av underskott under finansiellt svagare tider. RUR kan därmed bidra till att skapa stabilare planeringsförutsättningar. Nässjö kommun beslutade under 2013 att använda sig av RUR. Enligt kommunfullmäktiges lokala riktlinjer för RUR kan en reservering göras enligt den så kallade 1- respektive 2-procentsregeln. Det innebär att reservering får göras med högst det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan skatteintäkter, kommunalekonomiska utjämningsbidrag och generella statsbidrag. Vid negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, uppgår gränsen till 2 procent av ovan nämnda intäkter. Användning av medel från RUR får i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer enbart ske när skatteintäkterna utvecklas ogynnsamt. Med ogynnsamt menas att rikets skatteunderlag det enskilda året relativt sett har en lägre ökningstakt jämfört med rikets genomsnittliga ökningstakt under de senaste tio åren. Hantering av 2018 års prognostiserade resultat I delårsrapporten för 2018 prognostiseras ett resultat på -52 miljoner kronor vid utgången av 2018. Enligt gällande regelverk måste underskottet återställas via ett motsvarande överskott inom tre år. 2019, Nässjö kommun 5(88)
Nässjö kommuns resultatutjämningsreserv uppgår till 22,5 miljoner kronor. Med hänsyn till rådande högkonjunktur bedöms dock reserven inte kunna användas för att till del återställa 2018 års prognostiserade negativa resultat under innevarande år. Utifrån gällande regelverk och SKLs gällande prognoser beträffande skatteunderlagets utveckling för 2019, kan dock detta vara möjligt under 2019. Därmed återstår 29,5 miljoner kronor att återställa, vilka kommer att inrymmas i de budgeterade resultaten 2020 och 2021. Finansiell analys Inledande kommentar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) konstaterar i sin ekonomirapport i maj att trycket på välfärdstjänster i landets kommuner kommer att öka kraftigt framöver. En bidragande orsak är att antalet yngre och äldre personer ökar snabbt, samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder ökar förhållandevis svagt. SKL gör bedömningen att detta kommer att leda till både finansiella svårigheter och rekryteringsproblem för kommunsektorn. SKL gör också bedömningen att nuvarande högkonjunktur kommer att mattas av under 2019 vilket kommer att dämpa tillväxten i skatteunderlaget. Det förhållandevis positiva utgångsläge som råder i många av landets kommuner kommer med andra ord att övergå till en betydligt mer bekymmersam situation. Vi kan konstatera att Nässjös nuläge vad gäller efterfrågan på välfärdstjänster stämmer väl med SKLs lägesbedömning. Befolkningsökningen och de demografiska förändringarna är i allra högsta grad en realitet i vår kommun. Antalet invånare har ökat kraftigt de senaste åren, och uppgick den 31 augusti till 31 441. Befolkningsökningen är positiv och ger goda möjligheter till utveckling av vår kommun. På kort sikt, inte minst med hänsyn till nuvarande regelverk för den kommunala kostnadsutjämningen, innebär dock ökningen en ekonomisk påfrestning. Den växande kommunen Nässjö behöver nya bostäder, verksamhetslokaler och vi har dessutom äldre anläggningar som behöver utrangeras och ersättas med nya. Detta innebär att investeringsbehovet i kommunen och i kommunkoncernen kommer att vara fortsatt mycket högt under de kommande åren. Dessa behov måste finansieras utifrån god ekonomisk hushållning och därför måste självfinansieringsgraden, och därmed även det ekonomiska resultatet, vara hög framdeles. En ökad skuldsättning i kommunkoncernen skulle påverka den låga soliditetsgraden ytterligare i negativ riktning och därmed minska vår långsiktiga ekonomiska handlingsfrihet. Detta ställer stora krav på vår verksamhet, inte minst vad gäller planering, koncernsamordning och sökande efter nya kostnadseffektiva lösningar i såväl den befintliga som i den tillkommande verksamheten. Befolkningsökningen innebär även en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. För Nässjö kommun speglas detta i första hand inom barnoch utbildningsverksamheten. Antalet förskolebarn och elever har ökat kraftigt de två senaste åren. Nässjö kommuns arbetslöshet har sjunkit, men är fortsatt hög. Ett intensivt arbete pågår för att minska den och målsättningen är att Nässjö kommuns arbetslöshet, gällande såväl total arbetslöshet som ungdomsarbetslöshet, ska uppgå till länssnittet. En minskad arbetslöshet innebär många positiva effekter, främst för den enskilda individen. För den kommunala ekonomin innebär en minskad arbetslöshet en ökad skattebas och därmed ett minskat beroende av det kommunala utjämningssystemet. Dessutom minskar kommunens sociala kostnader. Nässjö kommun budgeterar ett resultat uppgående till 19,2 miljoner kronor för 2019. För åren 2020 och 2021 förväntas resultatet uppgå till 30,6 respektive 36,5 miljoner kronor. För år 2019 baseras skatteintäkter och intäkter från det kommunala utjämningssystemet på ett invånarantal uppgående till 31 431. För åren 2020 och 2021 är invånarantalet uppskattat till 31 623 respektive 31 912. Invånarantalet baseras på en kommungemensam befolkningsprognos. Beaktat det fortsatt höga investeringsbehovet måste periodens resultatnivåer betraktas som relativt låga och kommer således inte bidra till en optimal självfinansieringsgrad av investeringarna. Under 2019 kommer 1 929 miljoner kronor tillföras nämnderna, vilket är 70 miljoner mer än i budget 2018. Medlen riktas till barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och valnämnden. Landets kommuner har i samband med regeringsbeslut 2017 och 2018 tilldelats utökade generella statsbidrag i form av så kallade välfärdsmiljarder. Fördelningsgrunderna för den del som beslutades i budgetpropositionen 2017 utgörs dels av antalet invånare och dels av antalet mottagna asylsökande och nyanlända. 70 procent av bidraget fördelas utifrån antal asylsökande och nyanlända, och 30 procent utifrån antal invånare. Denna fördelningsgrund gäller 2017 och 2018. Under åren 2019 och 2020 skiftas fördelningen med två miljarder årligen (det vill säga den andel som fördelas utifrån invånarantal ökar med två miljarder per år) och år 2021 är bidraget till 100 procent fördelat utifrån invånarantal. 2019, Nässjö kommun 6(88)
Fördelningsgrunden för tillskottet som beslutades i samband med budgetpropositionen 2018 baseras helt och hållet på invånarantal. För Nässjö kommuns del innebär detta att kommunens totala andel av bidraget, utifrån idag kända belopp, kommer att uppgå till drygt 45 miljoner kronor 2018, 47 miljoner 2019 och 52 miljoner 2020. Därefter kommer bidraget att minska för att 2021 uppgå till 43 miljoner kronor. Definitivt utfall för 2019 presenteras i samband med budgetpropositionen 2019. Den samlade investeringsvolymen under planeringsperioden 2019-2021 uppgår till 558,4 miljoner kronor fördelat per år enligt följande:2019: 178,32020: 184,32021: 195,8De höga investeringsvolymerna är till stora delar kopplade till den konstaterade befolkningsökningen i kommunen, vilken bland annat påverkar barn- och utbildningsverksamheten. Självfinansieringsgraden 2019 beräknas uppgå till 49 procent. På grund av den höga investeringsvolymen bedöms ett nyupplåningsbehov om 205 miljoner kronor föreligga under perioden 2019-2021. Årets resultat i relation till skatter och generella statsbidrag beräknas uppgå till 1,0 procent 2019, 1,5 procent 2020 och 1,8 procent 2021. På grund av den parlamentariska osäkerhet som för närvarande råder på den nationella nivån, har innehållet i statens budget inte kunnat beaktas i budget 2019-2021. Det innebär att budgetförslaget kan komma att behöva revideras. Vid eventuella tillskott av generella statsbidrag bör dessa användas till att förstärka det ekonomiska resultatet, inte minst med hänsyn till behovet av öka självfinansieringsgraden av årets investeringar. Finansiell analys Den finansiella analysen utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Dessa är det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Ambitionen är att utifrån dessa perspektiv identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom kunna klargöra om Nässjö kommun har en god ekonomisk hushållning. Nedanstående värden avseende prognos 2018 baseras på den prognos som redovisades i samband med delårsbokslutet per 2018-08-31. RESULTAT OCH KAPACITET Årets resultat (mkr) 2017 utfall 2018 prognos (delår) 2019 budget 2020 ram 2021 plan Årets resultat (mkr) 7,2-52,0 19,2 30,6 36,5 Årets resultat i relation till skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag (%) 0,4-2,7 1,0 1,5 1,8 Årets resultat bidrar bland annat till självfinansiering av årets investeringar. Det innebär således att höga investeringsnivåer i sin tur kräver högre resultatnivåer för att hålla självfinansieringsgraden på en acceptabel nivå. Beaktat det höga investeringsbehovet, till stor del orsakat av de den demografiska utvecklingen, måste resultatnivån betraktas som låg. Konsekvensen av detta är att nyupplåning kommer att bli aktuell. Utifrån årsprognosen 2018 2019, Nässjö kommun 7(88)
kommer innevarande års resultat att vara kraftigt negativt. Utifrån gällande regelverk måste det befarande underskottet 2018 återställas inom tre år. Detta innebär att utrymmet för verksamhetens nettokostnader måste begränsas ytterligare under åren 2019-2021. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för att uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, det vill säga att samtliga nettokostnader i resultaträkningen, sätts i relation till skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag. Redovisas en nettokostnadsandel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. En nettokostnadsandel under 100 procent måste eftersträvas eftersom ett utrymme för egenfinansierade investeringar måste finnas. Nettokostnadsandelen i Nässjö kommun framgår av nedanstående tabell. Nettokostnadsandel (%) 2017 utfall 2018 prognos (delår) 2019 budget 2020 ram 2021 plan Verksamhetens nettokostnad 97,1 99,9 96,2 95,0 94,4 Avskrivningar 2,8 3,2 3,5 3,6 3,8 Finansnetto -0,3-0,4-0,6-0,1 0,0 SUMMA NETTOKOSTNADSANDEL 99,6 102,7 99,1 98,5 98,2 1 % motsvarar i mkr 18,4 19,2 19,6 20,1 20,7 Nettokostnadsandelen uppgick 2017 till 99,6 procent. Den prognostiserade nivån för 2018 i samband med kommunens delårsrapport 2018 uppgår dock till hela 102,7 procent, vilket inte är ekonomiskt hållbart på sikt med hänsyn till investeringsbehovet. Finansnettoandelen av nettokostnaderna är negativ. Det innebär att de finansiella intäkterna är högre jämfört med de finansiella kostnaderna. Förklaringen till detta är i huvudsak det extremt låga ränteläget, samt att Nässjö kommun från och med 2015 har erhållit en aktieutdelning från koncernmoderbolaget Örnen i Nässjö AB. Under 2019 föreslås utdelningen tillfälligt höjas med 8 miljoner kronor vilket påverkar finansnettoandelen. Under planeringsperioden 2019-2021 uppgår nettokostnadsandelen i snitt till 98,6 procent, vilket är en förändring i rätt riktning, men fortfarande i högsta laget med hänsyn taget till investeringsbehovet. Skatteintäktsutveckling jämfört med nettokostnadsutveckling Ett annat mått på den ekonomiska balansen mellan löpande intäkter och löpande kostnader är att jämföra ökningstakten avseende skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag med nettokostnadernas ökningstakt. I ett längre tidsperspektiv innebär en högre ökningstakt av nettokostnaderna bland annat att utrymmet för egenfinansierade investeringar och/eller förstärkning av ekonomin minskar. Ökning jämfört med föregående år. 2017 utfall 2018 prognos (delår) 2019 budget 2020 ram 2021 plan Verksamhetens nettokostnad (%) 9,4 7,3-1,3 1,8 2,4 Skatter och bidrag (%) 7,0 3,9 2,1 2,9 2,8 Verksamhetens nettokostnad (mkr) 157,8 133,7-26,4 35,4 48,2 Skatter och bidrag (mkr) 120,1 72,0 40,7 56,3 56,4 Det prognostiserade helårsutfallet 2018 indikerar nettokostnadsökningen blir betydligt större än ökningen av skatter och bidrag vid årets slut. Differensen uppgår till 61,7 miljoner kronor. Under planeringsperioden åren 2019-2021 antas ökningstakten avseende skatter och bidrag bli högre jämfört med nettokostnadsökningen. Ökningstakten för skatter och bidrag under perioden 2019-2021 beräknas bli lägre än tidigare år, vilket dels beror på en dämpad utveckling av skatteunderlaget och dels på att det tillfälliga statsbidragets positiva effekt på intäkterna upphör 2018. 2019, Nässjö kommun 8(88)
Årets investeringar och finansiering Årets investeringar och finansiering 2017 utfall 2018 prognos (delår) 2019 budget 2020 ram 2021 plan Årets investeringar (mkr) 131,3 202,5 178,3 184,8 195,8 Investeringsvolym i relation till skatter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag (%) 7,1 10,6 9,1 9,2 9,5 Självfinansieringsgrad av investeringarna (%) 45 4 49 56 59 Den totala investeringsvolymen beräknas för helåret 2018 uppgå till cirka 202,5 miljoner kronor. Den sammanlagda investeringssumman under perioden 2019-2021 uppgår till 558,4 miljoner kronor. Självfinansieringsgraden av investeringarna anger hur stor del av investeringarna som har finansierats av årets resultat och årets avskrivningar. En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att samtliga investeringsutgifter har självfinansierats under året. En självfinansieringsgrad som understiger 100 procent kräver således annan finansiering i form av nya lån, försäljningsinkomster vid avyttring av befintliga anläggningstillgångar eller ianspråktagande av befintlig likviditetsreserv. Självfinansieringsgraden 2018 beräknas uppgå till extremt låga 4 procent. Nivån påverkas inte minst av det prognostiserade underskottet. Konsekvensen av denna låga nivå är att en nyupplåning om cirka 130 miljoner kronor kommer att verkställas. Beaktat de höga investeringsnivåerna under perioden 2019-2021 kommer självfinansieringsgraden att vara fortsatt relativt låg. Genomsnittet under perioden uppgår till 54 procent. Det innebär fortsatta behov av nyupplåning under perioden. RISK OCH KONTROLL Likviditet och långfristiga lån Likviditet och långfristiga lån 2017 utfall 2018 prognos (delår) 2019 budget 2020 ram 2021 plan Kassalikviditet (%) 70 56 58 54 47 Långfristiga lån (mkr) 332,4 462,4 547,4 612,4 667,4 Skuldsättningsgrad (%) 45 67 77 82 86 Kassalikviditeten (likvida medel och kortfristiga fordringar i relation till kortfristiga skulder) är ett mått på den kortfristiga betalningsberedskapen. En ökande kassalikviditet i kombination med en förbättrad soliditet är ett tecken på att det totala finansiella handlingsutrymmet har stärkts. Kassalikviditeten 2017-12-31 uppgick till 70 procent. Nivån beräknas dock ha minskat till 56 procent vid utgången av 2018. Under perioden 2019-2021 beräknas den uppgå till cirka 53 procent. Nässjö kommuns totala låneskuld uppgick 2018-08-31 till 392 miljoner kronor. Den av kommunfullmäktige beslutade nyupplåningen för 2018, uppgående till 130 miljoner kronor, har per augusti till del, 60 miljoner kronor, verkställts. Resterande del kommer sannolikt att verkställas under hösten 2018. På grund av det höga investeringsbehovet under perioden 2019-2021 kommer fortsatt nyupplåning att bli nödvändig. Behovet uppgår till totalt 205 miljoner kronor varav 85 miljoner kronor förväntas lånas upp under 2019. Skuldsättningsgraden, som beräknas genom att sätta låneskulden i relation till eget kapital, antas därför öka från prognostiserade 67 procent 2018 till hela 86 procent vid utgången av 2021. Nuvarande låneskuld har under de senaste tolv månaderna (avläst i månadsskiftet september/oktober 2018) haft en genomsnittlig räntesats om 0,41 procent. Den momentana genomsnittsräntan 2018-09-30 uppgick till 0,36 procent. Både räntebindningen och kapitalbindningen uppgick vid samma tidpunkt till 1,74 år. Soliditet Soliditet 2017 utfall 2018 prognos (delår) 2019 budget 2020 ram 2021 plan Soliditet enligt balansräkning (%) 49 44 42 42 42 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser (%) 2,2-0,4 1,8 4,6 7,1 2019, Nässjö kommun 9(88)
Soliditeten (eget kapital i relation till totala tillgångar) ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Soliditetsgraden visar i vilken utsträckning tillgångarna har finansierats via eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan behålls eller utvecklas i en positiv riktning. En förbättrad soliditet förbättrar med andra ord det finansiella handlingsutrymmet. Nässjö kommuns soliditet exklusive pensionsförpliktelser som redovisas utanför balansräkningen uppgick 2017 till 49 procent. Det prognostiserade underskottet 2018 innebär dock en kraftig minskning av soliditeten. Minskningen beräknas fortsätta under perioden 2019-2021 till följd av relativt låga resultat samt ökad upplåning. Vid utgången av 2021 beräknas den därför uppgå till 42 procent. Pensionsåtaganden intjänade före 1998 ska enligt gällande redovisningsregler redovisas utanför balansräkningen och tas istället upp som en ansvarsförbindelse. Pensionsåtagandet kan trots detta betraktas som en skuld varför soliditetsmåttet inklusive denna post bör redovisas. I takt med att pensionsåtagandet utanför balansräkningen beräknas minska under perioden 2019-2021 kommer soliditeten inklusive denna post att förbättras och beräknas vid utgången av 2021 uppgå till 7,1 procent. Pensionsförpliktelser Ur risk- och kontrollsynpunkt är kommunens pensionsförpliktelser viktiga att beakta utifrån ett finansiellt perspektiv. Det totala pensionsåtagandet beräknas 2019-12-31 uppgå till 709,9 miljoner kronor inklusive löneskatt. Jämfört med motsvarande tidpunkt 2018 beräknas åtagandet ha minskat med 20 miljoner kronor. Av åtagandet 2019-12-31 kommer 27,5 miljoner kronor redovisas i balansräkningen som en avsättning och 682,4 miljoner kronor utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse (avser pensioner intjänade före 1998). Den del av pensionsåtagandet som redovisas som ansvarsförbindelse kan betraktas som ofinansierad i och med att den återfinns utanför balansräkningen. De faktiska pensionsutbetalningarna under året redovisas som en kostnad i resultaträkningen och belastar därmed årets resultat. Kommunal skattesats Nässjö kommuns skattesats uppgår till 22,19 procent och antas vara oförändrad under perioden 2019-2021. Skattesatsen har varit oförändrad sedan 2014 då den höjdes med 0,55 procentenheter. I de tretton kommunerna i Jönköpings län varierar den kommunala skattesatserna mellan 21,34 till 22,26 procent. Länets genomsnittliga kommunala skattesats uppgick till 21,90 procent. Nässjös skattesats är den tredje högsta i länet. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att Nässjö kommuns ekonomi är ansträngd. Resultatprognosen för 2018 visar på ett kraftigt underskott samtidigt som kommunens behov av investeringar är fortsatt mycket stort. Inga av de finansiella mål som satts upp för 2018 beräknas uppnås. Dessutom är avvikelserna mycket stora. En tydlig effekt av nuvarande ekonomiska läge är den ökade låneskulden under 2018 och de fortsatta lånebehoven under 2019-2021. För åren 2019-2021 är den ekonomiska ambitionen att successivt öka det ekonomiska resultatet för att på så sätt öka självfinansieringsgraden av de fortsatt stora investeringsbehoven. Beaktat dessa behov är de budgeterade resultatnivåerna låga. Resultatnivåerna måste dock ses i ljuset av den demografiska och socioekonomiska situation Nässjö kommun befinner sig i. Vår befolkningsökning har varit, och kommer fortsatt att vara, påtaglig och innebär en ökad efterfrågan på våra välfärdstjänster. Nässjö kommuns arbetslöshet har sjunkit, men är fortsatt för hög. Ett intensivt arbete pågår för att minska den och målsättningen är att Nässjö kommuns arbetslöshet, gällande såväl total arbetslöshet som ungdomsarbetslöshet, ska uppgå till länssnittet. En minskad arbetslöshet innebär många positiva effekter, främst för den enskilda individen. För den kommunala ekonomin innebär en minskad arbetslöshet en ökad skattebas och därmed ett minskat beroende av det kommunala utjämningssystemet. Dessutom minskar kommunens sociala kostnader. På grund av den parlamentariska osäkerheten på nationell nivå som i skrivande stund råder, har effekterna av den kommande statsbudgeten inte kunnat beaktas i budgetförslaget. Det samma gäller för det förslag till nytt kostnadsutjämningssystem som presenterades under hösten 2018. Det reviderade systemet ska enligt förslaget träda i kraft tidigast 2020 och för Nässjö kommuns del innebära ett kraftigt ökat bidrag. Förslaget innebär bland annat att kostnadsutjämningssystemet tar större hänsyn till integrationskostnader samt socioekonomiska effekter än tidigare. Jan Öhlin Ekonomi- och finanschef 2019, Nässjö kommun 10(88)
Resultatbudget Belopp i tkr 2019 Ram 2020 Plan 2021 Verksamhetens nettokostnader -1 948 258-1 983 608-2 031 810 (därav avskrivningar) -67 700-72 700-78 200 Skatteintäkter 1 402 621 1 448 895 1 504 316 Kommunal utjämning/statsbidrag 467 762 487 154 503 764 Kommunal fastighetsavgift 60 400 60 400 60 400 Välfärdsmiljoner 24 993 15 660 0 Skatter och bidrag, totalt 1 955 776 2 012 109 2 068 480 Finansnetto 11 708 2 072-219 erat resultat 19 226 30 573 36 451 2019, Nässjö kommun 11(88)
Balansbudget Belopp i tkr 2019 Ram 2020 Plan 2021 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 375 811 1 487 388 1 605 010 Finansiella anläggningstillgångar 58 500 58 500 58 500 Summa anläggningstillgångar 1 434 311 1 545 888 1 663 510 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringsfastigheter 21 000 21 000 21 000 Kortfristiga fordringar 210 000 210 000 210 000 Likvida medel 22 709 4 883-22 544 Summa omsättningstillgångar 253 709 235 883 208 456 Summa tillgångar 1 688 020 1 781 771 1 871 966 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 713 126 743 699 780 151 Avsättningar Avsättning pensioner inkl löneskatt 27 494 25 672 24 415 Skulder Långfristiga skulder 547 400 612 400 667 400 Kortfristiga skulder 400 000 400 000 400 000 Summa skulder 947 400 1 012 400 1 067 400 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 688 020 1 781 771 1 871 966 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner inkl löneskatt* 682 387 662 436 647 845 * enligt beräkning Skandia 20180831 2019, Nässjö kommun 12(88)
Kassaflödesbudget Belopp i tkr 2019 Ram 2020 Plan 2021 Tillförda medel från den löpande verksamheten Årets resultat 19 226 30 573 36 451 Justeringsposter (av- och nedskrivningar mm) 67 700 72 700 78 200 Förändringar i rörelsekapital Förändring av korta fordringar och förråd 0 0 0 Förändring av korta skulder 0 0 0 Förändring av avsättningar -2 774-1 822-1 257 Kassaflöde från den löpande verksamheten 84 152 101 451 113 394 Investeringsverksamheten Investeringar, materiella tillgångar -178 334-184 277-195 822 Investeringar, finansiella tillgångar 0 0 0 Försäljning av anläggningstillgångar 17 178 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -161 156-184 277-195 822 Finansieringsverksamheten Förändring av långa lån 85 000 65 000 55 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 85 000 65 000 55 000 Årets kassaflöde 7 996-17 826-27 428 Likvida medel vid årets början 14 713 22 709 4 883 Likvida medel vid årets slut 22 709 4 883-22 544 2019, Nässjö kommun 13(88)
Exploateringsbudget Belopp i tkr 2019 Ram 2020 Plan 2021 Avser Iordningställande av bostadsmark 400 400 400 Iordningställande av industrimark 500 500 500 Alsberg, exploatering av nytt bostadsområde 100 200 Massbalans industrimark, Sörängen 1 000 Massbalans industriområde, Forserum 1 000 Åkraberget bostadsområde 500 1 000 Släpande fastighetsbildning 100 100 100 Strategiska markinköp 2 400 2 400 2 600 Södra Handskeryd bostadsområde 500 Forserum Tryggarp infrastruktur industriområde 500 Äng, 6 villatomter 200 Utgifter 6 600 5 000 3 800 Försäljningsintäkt, mark för bostäder -2 500-2 500-2 500 Försäljningsintäkt, industrimark -3 000-3 000-3 000 Inkomster -5 500-5 500-5 500 Netto 1 100-500 -1 700 2019, Nässjö kommun 14(88)
Investeringsbudget Belopp i tkr 2019 Ram 2020 Plan 2021 Tekniska servicenämnden Byggnadsavdelningen 108 850 51 550 35 650 Samhällsbyggnadsavdelningen 28 450 36 400 34 200 Övrigt, tekniska servicekontoret 675 1 585 2 072 Summa tekniska servicenämnden 137 975 89 535 71 922 Kommunstyrelsen Utveckling av orter och landsbygd 500 1 000 1 000 Stadskärneutveckling 800 800 Vuxenutbildning 700 500 27 000 Övrigt 3 100 Summa kommunstyrelsen 4 300 2 400 28 800 Barn- och utbildningsnämnden Förskola 14 945 13 830 34 680 Grundskola 12 464 29 012 40 220 Gymnasieskola 900 900 900 Summa barn- och utbildningsnämnden 28 309 43 742 75 800 Kultur- och fritidsnämnden Idrotts- och fritidsanläggningar 300 25 700 13 200 Kultur- och ungdomsverksamhet 700 800 500 Summa kultur- och fritidsnämnden 2 000 26 500 13 700 Socialnämnden Funktionshinderomsorg 2 950 18 850 1 700 Äldreomsorg 2 800 3 250 3 900 Summa socialnämnden 5 750 22 100 5 600 Totalt 178 334 184 277 195 822 2019, Nässjö kommun 15(88)
Driftbudget Belopp i mkr 2019 Ram 2020 Plan 2021 Kommunstyrelse -112,427-111,427-111,427 Kommunstyrelse, bidrag -54,648-47,380-47,490 Barn- och utbildningsnämnd -839,293-833,755-836,815 Kultur- och fritidsnämnd -66,801-66,801-66,801 Samhällsplaneringsnämnd -19,875-19,875-19,875 Socialnämnd -727,105-720,556-723,615 Teknisk servicenämnd -66,551-66,787-67,232 Revisorer -1,319-1,319-1,319 Överförmyndarnämnd -3,567-3,567-3,567 Valnämnd -0,800-0,010-0,010 Resultatenheter 0,000 0,000 0,000 Centralt anslag (att utfördela) -36,813-73,672-112,300 Nämndernas nettokostnad -1 929,199-1 945,149-1 990,451 Utökat anslag -15,000-14,000 Interna räntor/avskrivningar 97,241 102,241 108,241 Avskrivningar -67,700-72,700-78,200 Pensioner (löpande pensioner och förändring avsättn) -39,100-14,500-18,500 Personalomkostnader mm -9,500-38,500-38,900 Verksamhetens nettokostnad -1 948,258-1 983,608-2 031,810 Skatteintäkter 1 402,621 1 448,895 1 504,316 Kommunal utjämning/statsbidrag 467,762 487,154 503,764 Fastighetsavgift 60,400 60,400 60,400 Välfärdsmiljoner* 24,993 15,660 0,000 Finansnetto 11,708 2,072-0,219 Resultat före extraordinära poster 19,226 30,573 36,451 Extraordinära kostnader/intäkter erat resultat 19,226 30,573 36,451 * Preliminära siffror Skatter och bidrag är beräknade utifrån SKL:s cirkulär 18:35 och invånarantal enligt befolkningsprognos 2019, Nässjö kommun 16(88)
Nämnder och resultatenheter Driftbudget 2019 Belopp i tkr Personalkostnader Övriga kostnader Intäkter 2019 Kommunstyrelse 99 912 68 842-57 327 112 427 Kommunstyrelse, bidrag 54 648 54 648 Barn- och utbildningsnämnd 660 011 326 684-147 402 839 293 Kultur- och fritidsnämnd 24 165 51 689-9 053 66 801 Samhällsplaneringsnämnd 20 189 8 821-9 135 19 875 Socialnämnd 617 018 304 883-194 796 727 105 Teknisk servicenämnd 15 220 64 393-13 062 66 551 Revisorer 633 686 1 319 Överförmyndarnämnd 3 567 3 567 Valnämnd 1 100 300-600 800 Resultatenheter 109 904 172 989-282 893 - Centralt anslag (att utfördela) 25 882 14 031-3 100 36 813 Nämndernas nettokostnad 1 574 034 1 072 533-717 368 1 929 199 2019, Nässjö kommun 17(88)
Befolkningsprognos En befolkningsprognos för kommande tioårsperiod har tagits fram inför arbetet med budget 2019. Enligt prognosen kommer antalet invånare i Nässjö kommun att uppgå till 33 190 år 2027, vilket innebär en ökning med ytterligare 2 012 invånare jämfört med 2017-12-31. På fem års sikt prognostiseras utvecklingen uppdelat i ålderskategorier enligt nedanstående tabell. Den relativa ökningen är störst i ålderskategorierna 1-5 år, 6 år, 7-15 år och 16-18 år, vilket innebär en ökning av antalet barn i förskoleålder och skolålder. Ålder Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos 2017-12-31 2018-12-31 ( 2019) 2019-12-31 (Ram 2020) 2020-12-31 (Plan 2021) 2021-12-31 0 år 423 422 424 427 428 1-5 år 1 971 2 077 2 129 2 167 2 203 6 år 393 369 409 430 426 7-15 år 3 372 3 451 3 477 3 554 3 604 16-18 år 1 109 1 125 1 146 1 158 1 207 19-64 år 17 323 17 354 17 385 17 479 17 498 65-79 år 4 782 4 835 4 850 4 910 4 930 80-89 år 1 401 1 405 1 414 1 404 1 433 90 år och äldre 404 389 386 376 368 Totalt 31 178 31 431 31 623 31 912 32 097 2019, Nässjö kommun 18(88)
Den procentuella ökningen inom respektive ålderskategori framgår av diagrammet nedan. Ökningen är också framdeles störst i ålderskategorierna 1-5 år, 6 år, 7-15 år och 16-18 år, vilket gör att vi även fortsättningsvis kan räkna med ett högt tryck inom förskole- och skolverksamheten. Utvecklingen av antalet invånare i arbetsför ålder 19-64 år är däremot mycket låg. 2019, Nässjö kommun 19(88)
Styrmodell tar sikte mot visionen Övergripande mål - vision År 2012 antog kommunfullmäktige en vision för Nässjö kommun, Vision 2030: Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030 världens rum för människor och möten. Strategiområden För att fokusera på vad som är viktigast för att kunna uppnå visionen har fyra strategiskt viktiga områden (strategiområden) utpekats: Välfärd: Kommunen ska skapa förutsättningar för en trygg, säker och meningsfull tillvaro som en grund för ökad självständighet och personlig utveckling Näringsliv och kompetens: Nässjö kommun har ett positivt och inkluderande näringslivsklimat med en levande och väl fungerande service och handel. Skolan är utvecklande och lärandet livslångt. Attraktivitet: Nässjö kommun erbjuder goda upplevelser på livets resa. Här är det attraktivt att leva, bo och besöka. Här finns bra bostäder för alla, meningsfulla fritidssysselsättningar och ett rikt kulturliv. Nässjöandan kännetecknas av ett starkt ambassadörskap med öppenhet och positiv attityd till det nya. Kommunikationer: I Nässjö kommun har alla tillgång till moderna, snabba och säkra transportsätt som ger bra möjligheter att förflytta tanke, vara, tjänst och människa, såväl inom som utom kommunen. Styrpilen Nässjö kommun har sedan 2008 använt ett balanserat styrkort, den så kallade styrpilen (internt benämnd Pilen), som verktyg för planering, genomförande och uppföljning av mål och tillhörande aktiviteter. Metoden bygger på en ledningsidé där politiker och medarbetare tillsammans är engagerade i organisationen och dess utveckling. Politikerna ansvarar för vad som ska göras och tjänstemännen för hur det ska utföras. Det grundläggande syftet med styrpilen är att skapa en målbild för Nässjö kommunkoncern som tar sikte på den övergripande visionen och som kan mätas, utvärderas och följas upp utifrån en gemensam mål- och uppföljningsmodell. Detta ger förutsättningar för alla nämnder att dra åt samma håll och arbeta mot ett gemensamt mål. Koncernstyrpilen innehåller en konkretisering av visionens strategiområden, koncernmål och koncernindikatorer. Kritiska framgångsfaktorer formuleras för perspektiven medborgare/brukare/kund, verksamhet/utveckling, medarbetare och ekonomi. Mål För varje strategiområde formuleras koncernmål. Koncernmålen ska vara långsiktiga, det vill säga att de ska ange färdriktningen på flera års sikt. Indikatorer Till varje koncernmål knyts ett antal indikatorer. Syftet med indikatorerna är att ge vägledning om måluppfyllelsen. Är vi på rätt väg? Hur långt har vi kommit i förhållande till målet? Indikatorerna är formulerade för att vara mätbara. Kritiska framgångsfaktorer Med kritiska framgångsfaktorer (KFF) avses det som bedöms ha störst betydelse för att uppnå koncernmålen. Enkelt uttryckt talar KFF om vad vi måste vara bra på ur respektive perspektiv i styrpilen för att nå våra mål. KFF-er har formulerats för de olika perspektiven Medborgare/brukare/kund, Verksamhet/utveckling, Medarbetare och Ekonomi. KFF-erna ska vägleda nämnderna och bolagen i arbetet med att skapa aktiviteter som bidrar till att uppfylla koncernmålen. Nämnds-/bolagsstyrpilar och kopplingen till koncernstyrpilen Respektive nämnd och bolagsstyrelse fattar beslut om mål och indikatorer för sina verksamheter. Nämnderna och bolagen ska utifrån sina ansvarsområden i tillämplig omfattning formulera nämndmål och nämndindikatorer som medverkar till att uppfylla koncernmålen. Därutöver kompletterar nämnderna och bolagen sina nämnds- /bolagsstyrpilar med de ytterligare mål och indikatorer som behövs för styrning av de egna verksamheterna. Utifrån de kritiska framgångsfaktorerna formulerar verksamheterna inom respektive nämnd och bolag aktiviteter, som har som syfte att bidra till att koncernmålen ska uppfyllas. 2019, Nässjö kommun 20(88)
Mål enligt Pilen 2019 Attraktivitet Nässjö kommun erbjuder goda upplevelser på livets resa! Här är det attraktivt att leva, bo och besöka. Här finns bra bostäder för alla, meningsfulla fritidssysselsättningar och ett rikt kulturliv. Nässjöandan kännetecknas av ett starkt ambassadörskap med öppenhet och positiv attityd till det nya. Koncernmål Attraktiv livsmiljö med en långsiktigt hållbar klimatpåverkan och energianvändning Nässjö kommun förknippas med engagemang, innovation och framtidstro Medborgarna upplever att de har inflytande Indikatorer Bostadsbyggandet ska följa takten i strategin för boendeplanering Den årliga mängden köpt energi (kwh/kvadratmeter) till kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska årligen minska i en takt så att energi- och klimatstrategins mål om fem procents minskning år 2020 jämfört med 2014 uppnås Andelen fordon i kommunens och de kommunala bolagens verksamheter som drivs av fossilbränslefria drivmedel ska 2019 ha haft en positiv utveckling jämfört med 2017 Antalet medlemmar i föreningslivet i åldern 7-25 år ska ha en positiv utveckling Antalet föreningar ska ha en positiv utveckling Antal neutrala och positiva artiklar ska 2019 ha en positiv utveckling jämfört med 2018 Antal medborgardialoger och medborgarbudgetar enligt principerna för medborgardialog ska ha en årlig positiv utveckling Kommunikationer Nässjö kommun har alla tillgång till moderna, snabba och säkra transportsätt, som ger bra möjligheter att förflytta tanke, vara, tjänst och människa, såväl inom som utom kommunen. Koncernmål Tillgänglighet till digital infrastruktur och invånartjänster på nätet som är lättillgängliga, enkla och säkra Trafiksystemet gör det lätt att röra sig, inom såväl som utom kommunen Indikatorer Årligen ska minst fem e-tjänster tillkomma 95 % av alla hushåll och företag i Nässjö kommun ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 Antal resenärer på de av Jönköpings Länstrafiks linjer som berör Nässjö kommun ska ha en årlig positiv utveckling Näringsliv och kompetens Nässjö kommun har ett positivt och inkluderande näringslivsklimat med en levande och väl fungerande service och handel. Skolan är utvecklande och lärandet livslångt. Koncernmål Näringslivet är varierat och växande samt har starka kluster Indikatorer Nässjö kommuns placering i Svenskt Näringslivs rankning av näringslivsklimatet ska förbättras jämfört med 2017 2019, Nässjö kommun 21(88)
Koncernmål Nässjö kommun har en fortsatt stark järnvägsprofil Förutsättningar finns för ett livslångt lärande Indikatorer Arbetslösheten ska ligga högst i nivå med länsgenomsnittet Fortsatt hög andel elever/studenter inom järnvägsrelaterade utbildningar inom Nässjö Lärcenter och Brinellgymnasiet som inom ett halvår år efter avslutad utbildning har fått arbete eller utbildar sig inom sektorn Senast den 30 juni 2019 ska Nordic Infracenter ha tecknat serviceavtal med minst 100 företag Alla elever ska vara behöriga något nationellt program på gymnasiet 95 procent av de elever som går på ett nationellt program ska fullfölja gymnasiet inom fyra år Välfärd Kommunen ska skapa förutsättningar för en trygg, säker och meningsfull tillvaro som en grund för ökad självständighet och personlig utveckling. Koncernmål Livsmiljön är trygg och säker Hälsan är god och jämlik Nässjö kommuns välfärdstjänster utgår från allas lika värde samt är välutvecklade och efterfrågade God ekonomisk hushållning Indikatorer Nässjö kommun ska 2019 ha förbättrat sin placering utifrån det sammanvägda mått finns i Öppna jämförelser för trygghet och säkerhet jämfört med 2017 Alla barn ska uppleva sig som trygga inom grund- och gymnasieskola, förskola och fritidshemsverksamhet Alla elever i årskurs 6 ska få godkända betyg i alla ämnen Andel deltagare i vårdcentralernas och skolhälsovårdens hälsosamtal som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra ska 2019 ha ökat jämfört med 2018 Andelen vårdnadshavare till barn i förskolan som helt eller delvis instämmer i påståendet mitt/vårt barn får den stimulans och stöd som han/hon behöver ska uppgå till minst 90 procent i 2019 års enkät från barn- och utbildningsförvaltningen Sammantagen nöjdhet hos brukare inom äldreomsorg ska vara på riksgenomsnitt eller bättre vid en nationell jämförelse Resultatet för brukare inom funktionshinderomsorgen som trivs hemma ska vara på riksgenomsnitt eller bättre vid en nationell jämförelse Resultatnivån ska vara minst 1,0 % av skatter och bidrag år 2019 Soliditet ska vara minst 46 % vid utgången av 2019 Självfinansieringsgraden av investeringar ska vara minst 55 % vid utgången av 2019 2019, Nässjö kommun 22(88)
Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Finansiering Skattesatsen 2019 fastställs till 22,19 procent av den beskattningsbara inkomsten. Nässjö kommuns budgeterade resultat för 2019 fastställs till 19,2 miljoner kronor. Nivåerna på Nässjö kommuns finansiella mål fastställs enligt följande: Årets resultat ska lägst uppgå till 1,0 procent av skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag år 2019, 1,5 procent 2020 och 1,8 procent 2021 Självfinansieringsgraden av investeringarna ska lägst uppgå till 49 procent 2019, 56 procent 2020 och 59 procent 2021 Soliditeten ska lägst upp gå till 42 procent 2019, 42 procent 2020 och 42 procent 2021 I samband med genomförande av 2019 års investeringsbudget kommer behov av nyupplåning att uppstå. Kommunstyrelsen har därför rätt att under 2019 nyupplåna, det vill säga öka kommunens långfristiga skulder, med totalt 85 miljoner kronor. Kommunstyrelsen har under 2019 rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp som motsvarar belopp på de lån som förfaller till betalning under året. För nämnderna gäller Förändringar har gjorts i nämndernas ramar efter förslag från nämnderna och diskussioner i budgetkommittén. förslaget för 2019 innebär att nämnderna beviljas drygt 1 929 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor mer än budget 2018. För att kunna bibehålla en resultatnivå som bidrar till en rimlig självfinansieringsgrad av investeringarna och samtidigt kunna möta de behov som finns inom barn- och utbildningsnämnden och socialnämndens verksamhet har en generell reducering lagts in i kommunstyrelsens, samhällplaneringsnämndens, tekniska servicenämnens och kommunrevisionens ramar, motsvarande 1 procent. Nämnderna har frihet att inom sin befintliga budgetram göra de omdisponeringar och omprioriteringar som bedöms nödvändiga för att tillgodose de önskemål och behov som har lyfts fram i nämndens budgetförslag. Personalomkostnadspålägg (sociala avgifter med mera) uttas med 39,17 procent för merparten av kommunens anställda i enlighet med rekommendation från SKL. Det är oförändrad nivå jämfört med 2018. I det centrala anslaget ingår kompensation för löneavtalet 2019, vilket kommer att fördelas ut till nämnderna när avtalen börjar gälla. Kommungemensamma resurser ska användas och nyttjas på effektivaste sätt genom samverkan och helhetssyn utifrån ett kommunkoncernperspektiv. Det är av yttersta vikt att målen i nämndernas styrpilar möjliggörs inom de tilldelade resurserna. Samtliga nämnder får i uppdrag att: återredovisa i ekonomiska termer de effekter som uppnåtts av samverkan och effektiviseringar mellan nämnderna och de kommunala bolagen samt de kostnadseffektiviseringar som gjorts inom verksamheterna återredovisa i ekonomiska termer och nyttan för verksamheten och den enskilde brukaren de effekter som uppnåtts av de e-effektiviseringar som genomförts samverka med tekniska servicenämnden kring kommungemensam fordonshantering undersöka möjligheten kring samordning av fakturerings- och avgiftshantering för att öka effektiviteten öka bevakningen av stats- och EU-bidrag se över avgiftsnivån med bäring på ekonomi och brukarperspektiv för att säkerställa att vi ligger på lämplig nivå arbeta för att förverkliga hållbarhetsarbetet i Agenda 2030 2019, Nässjö kommun 23(88)
vara delaktiga utifrån sina kompetensområden i kommunkoncernens arbete med att utveckla Västra staden fortsatt följa de åtgärder som påbörjats inom kommunens jobbstrategi, målet kvarstår om en arbetslöshet i nivå med länet samverka med tekniska servicenämnden kring nästa steg avseende en kommungemensam fastighets- och förhyrningsfunktion gå igenom det samverkansarbete som hittills gjorts för att identifiera ytterligare samverkansområden utnyttja resurser och tjänster inom koncernen se över och effektivisera sitt lokalutnyttjande Kommunstyrelsens driftsbudget Kommunstyrelsens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2019 2020 2021 Kommunstyrelse 112 427 111 427 111 427 Kommunstyrelse, bidrag 54 648 47 380 47 490 Centralt anslag 36 813 73 672 112 300 Ett anslag på 8 miljoner kronor tillförs kommunstyrelsen bidrag år 2019 för kommunens del av finansiering av utbyggnaden av Gamlarpsterminalen. Kommunstyrelsens budgetram har justerats med ett generellt effektiviseringskrav på 1 procent. Nämnden har frihet att inom sin befintliga budgetram göra de omdisponeringar och omprioriteringar som bedöms nödvändiga för att tillgodose de önskemål och behov som har lyfts fram i nämndens budgetförslag. I anslaget för centrala kostnader ingår kapitalkostnader baserat på förslaget till investeringsbudget 2019-2021. Kapitalkostnaderna kommer att fördelas ut till nämnderna när investeringarna tas i bruk. Ett anslag avseende effekterna av lokalutredningen när det gäller kontorsarbetsplatser för socialförvaltningens enhetschefer och omställningen av verksamhetslokaler inom Nässjö Lärcenter har lagts in centralt och kommer att regleras mot berörda nämnder i form av en teknisk justering när effekten uppstår. De beräknade kostnaderna för löneavtalen 2019, 2020 och 2021 har lagts centralt i nuläget, och kommer att fördelas ut till nämnderna när avtalen blir klara. Kommunstyrelsen får i uppdrag att... utveckla besöksnäringen i ett vidare perspektiv med inriktning mot digitala informationskanaler samt se över turistbyråns funktion och organisatoriska tillhörighet i den framtida besöksnäringen utreda medborgarkontorens framtida verksamhetsområde och mötesplatser med inriktning mot en ökad digitalisering och samverkan med det lokala näringslivet utreda hur man kan arbeta med en medborgarbudget som instrument för dialog i landsbygd, kransort och tätort aktivt arbeta för och stödja nämnderna i arbetet med att få de anställda att nyttja sina semesterdagar se över och aktivt stödja nämnderna i arbetet för att sänka sjukfrånvaron i enlighet med det arbete som pågår inom SKL utreda möjligheten av att införa ett friskvårdsbidrag till kommunens anställda inför budget 2020 se över den ekonomiska ansvarsmodellen för resultatenheterna utvärdera de insatser som genomförts avseende kommunens jobbstrategi och ge förslag på åtgärder för att uppnå ytterligare effektivitet i form av ökad sysselsättning och minskat bidragsberoende utreda möjligheten till ytterligare sysselsättningsåtgärder och medverka till sociala företag Barn- och utbildningsnämndens driftsbudget Barn- och utbildningsnämndens förslag till styrpil godkänns. 2019, Nässjö kommun 24(88)
Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2019 2020 2021 Barn- och utbildningsnämnd 839 293 833 755 836 815 Nämndens kostnader för ökat barn- och elevantal 2019 möts med 6 miljoner kronor per år från 2019, utöver de 4 miljoner som budgetramen utökats med inför budget 2019. Anslag för att möta barn- och elevökningen 2020 och 2021 ligger reserverat under nämndernas nettokostnader och kommer att fördelas ut i samband med budget 2020. Inget effektiviseringskrav har lagts in i nämndens ram. Nämnden har frihet att inom sin befintliga budgetram göra de omdisponeringar och omprioriteringar som bedöms nödvändiga för att tillgodose de önskemål och behov som har lyfts fram i nämndens budgetförslag. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att... tillsammans med socialnämnden finna ett gemensamt arbetssätt kring att stärka föräldrarollen tillsammans med tekniska servicenämnden utreda hur man på kort sikt kan få en ändamålsenlig övergångslösning kring behovet av idrottshall arbeta förebyggande för att minska rökandet bland ungdomar i en antirökningskampanj Kultur-och fritidsnämndens driftsbudget Kultur- och fritidsnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2019 2020 2021 Kultur- och fritidsnämnd 66 801 66 801 66 801 Nämnden har frihet att inom sin befintliga budgetram göra de omdisponeringar och omprioriteringar som bedöms nödvändiga för att tillgodose de önskemål och behov som har lyfts fram i nämndens budgetförslag. Inget effektiviseringskrav har lagts in i nämndens ram. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att... inkludera utbildning av föreningsledare till Första Hjälpare inom sin ordinarie verksamhet tillsammans med tekniska servicenämnden utreda och ta fram förslag på en sporthall Samhällsplaneringsnämndens driftsbudget Samhällsplaneringsnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2019 2020 2021 Samhällsplaneringsnämnd 19 875 19 875 19 875 Nämndens budgetram har justerats med ett generellt effektiviseringskrav på 1 procent. Nämnden har frihet att inom sin befintliga budgetram göra de omdisponeringar och omprioriteringar som bedöms nödvändiga för att tillgodose de önskemål och behov som har lyfts fram i nämndens budgetförslag. Taxor och avgifter Nuvarande timtaxa för kart- och mätningsuppdrag, som tas ut enligt plan- och byggtaxan och räknas upp med prisbasbeloppet, ersätts från och med 1 januari 2019 med en ny timtaxa som baseras på självkostnadsprincipen och som räknas upp med prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Belopp i 2019 års nivå är 881 kronor per timme. 2019, Nässjö kommun 25(88)
Socialnämndens driftsbudget Socialnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2019 2020 2021 Socialnämnd 727 105 720 556 723 615 Nämnden tillgodoses med ett ökat anslag på 11 miljoner kronor per år från 2019, utöver de 4 miljoner som budgetramen utökats med inför budget 2019 för att möta de insatser som görs inom LSS-området. Ytterligare anslag för att till del möta de behov som finns inom nämndens verksamhet 2020 och 2021 ligger reserverat under nämndernas nettokostnader och kommer att fördelas ut i samband med budget 2020. En omfördelning har gjorts avseende anslaget för kostsubvention, som flyttas från socialnämnden till kost- och städenheten genom ett ökat anslag till tekniska servicenämnden. Inget effektiviseringskrav har lagts in i nämndens ram, men det är av yttersta vikt att fullfölja det i budget 2018 beslutade åtgärdsprogrammet för att sänka kostnadsnivån för att komma ner till den budgetram som anges av kommunfullmäktige. Nämnden har frihet att inom sin befintliga budgetram göra de omdisponeringar och omprioriteringar som bedöms nödvändiga för att tillgodose de önskemål och behov som har lyfts fram i nämndens budgetförslag. Taxor och avgifter Måltidspriserna i socialnämndens verksamheter höjs med 3 procent från och med 1 januari 2019. Hyrorna i nämndens verksamheter höjs med 2 procent från och med 1 januari 2019. Socialnämnden får i uppdrag att... utforma tydliga riktlinjer om att medverka i arbetsmarknadsåtgärder för att vara beviljad ekonomiskt bistånd inom funktionshinderomsorgens verksamhet upprätta och implementera strategier och aktiviteter som stödjer den enskildes förmåga till ök ad självständighet tillsammans med barn- och utbildningsnämnden finna ett gemensamt arbetssätt kring att stärka föräldrarollen Tekniska servicenämndens driftsbudget Tekniska servicenämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2019 2020 2021 Teknisk servicenämnd 66 551 66 787 67 232 Nämndens budgetram har justerats med ett generellt effektiviseringskrav på 1 procent. En omfördelning har gjorts avseende anslaget för kostsubvention, som flyttas från socialnämnden till kost- och städenheten genom ett ökat anslag till tekniska servicenämnden. Nämnden har frihet att inom sin befintliga budgetram göra de omdisponeringar och omprioriteringar som bedöms nödvändiga för att tillgodose de önskemål och behov som har lyfts fram i nämndens budgetförslag. Tekniska servicenämnden får i uppdrag att... som trafiknämnd arbeta för att införa parkeringsplatser för fossilfria fordon med början vid Stadshuset i Nässjö i samarbete med övriga nämnder ta nästa steg avseende en kommungemensam fastighets- och uthyrningsfunktion 2019, Nässjö kommun 26(88)
i samarbete med övriga nämnder samverka kring en kommungemensam fordonshantering tillsammans med barn- och utbildningsnämnden utreda hur man på kort sikt kan få en ändamålsenlig övergångslösning kring behovet av idrottshall tillsammans med kultur- och fritidsnämnden utreda och ta fram förslag på en sporthall Överförmyndarnämndens, valnämndens och revisorernas driftsbudget Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2019 2020 2021 Överförmyndarnämnd 3 567 3 567 3 567 Valnämnd 800 10 10 Revisorer 1 319 1 319 1 319 Överförmyndarnämndens driftsbudget är beräknat utifrån den prognosticerade kostnaden 2019. anslaget kommer att föras över till den gemensamma överförmyndarverksamheten på höglandet från och med 1 januari 2019 i enlighet med beslut i kommunfullmäktige. Valnämndens budget förstärks inför EU-valet 2019 med 500 tusen kronor för att möta de skärpta lagkraven kring ambulerande röstmottagare, krav på dubbelbemanning vid den förtida röstmottagningen samt förhöjd säkerhetsnivå för transport och hantering av förtidsröster. Revisorernas anslag har justerats med ett generellt effektiviseringskrav på 1 procent. Nämnderna har frihet att inom sin befintliga budgetram göra de omdisponeringar och omprioriteringar som bedöms nödvändiga för att tillgodose de önskemål och behov som har lyfts fram i nämndens budgetförslag. För bolagen gäller De för samtliga bolagen reviderade ägardirektiven under hösten 2017, stipulerar att ekonomiska direktiv årligen ska fastställas av kommunfullmäktige i samband med budgetbeslutet. De ekonomiska intentionerna består dels av ett avkastningsmål och dels av ett soliditetsmål. Avkastningsmålet utgörs av avkastning på eget kapital efter skatt (resultat efter finansiella poster med avdrag för schablonmässig skatt om 22 procent i relation till genomsnittligt justerat eget kapital). Soliditetsmålet beräknas genom att sätta totala tillgångar i relation till justerat eget kapital. Med justerat eget kapital menas eget kapital plus, i förekommande fall, 78 procent av obeskattade reserver. Direktiven har diskuterats med företrädare för respektive bolag och baseras på det förväntade utfallet 2018 samt förväntade ekonomiska förutsättningar 2019. Utöver nedan specificerade ekonomiska ägardirektiv gäller dessutom att den kommunala verksamheten, i såväl förvaltningsform som i bolagsform, ska präglas av helhetssyn och största möjliga koncern- och kundnytta. De kommunala bolagen och Nässjö kommuns nämnder ska därför söka lösningar för att i samverkan effektivisera användningen av kommunkoncernens samlade resurser. Alla bolagsstyrelser får i uppdrag att: vara aktiva i arbetet med att utveckla Västra Staden (kommunens bolag) fortsatt följa de åtgärder som påbörjats inom kommunens jobbstrategi, målet kvarstår om en arbetslöshet i nivå med länet samverka med tekniska servicenämnden kring nästa steg avseende en kommungemensam fastighets- och förhyrningsfunktion gå igenom det samverkansarbete som hittills gjorts för att identifiera ytterligare samverkansområden utnyttja resurser och tjänster inom koncernen se över och effektivisera sitt lokalutnyttjande Kommunkoncernen får i uppdrag att: utreda och komma med konkreta förslag kring en koncerngemensam investeringsfinansiering för till exempel en simhall 2019, Nässjö kommun 27(88)
Nässjö Affärsverk AB Ägardirektiv 2019 2018 2017 (utfall) 2016 (utfall) 2015 (utfall) Avkastning % 4,5 4,5 7 6 8 Soliditet % 47 47 47 47 46 Direktiven avser NAV-koncernen, det vill säga Nässjö Affärsverk AB tillsammans med Nässjö Affärsverk Elnät AB. Bolaget står inför några förändringar som sannolikt kommer att påverka kommande avkastnings- och soliditetsnivåer. Redan under hösten 2018 har priserna för bränsle till fjärrvärmeproduktionen stigit märkbart vilket kommer att påverka bolagets resultat allt annat lika. En osäkerhetsfaktor för elnätsverksamheten är den förändrade intäktsregleringen för elnätsbranschen. Förändringen kan innebära minskade intäkter för elnätsföretagen inklusive Nässjö Affärsverk Elnät AB. Den under 2018 planerade låneväxlingen med Fastighets AB Linden kommer att påverka bolagets soliditet i positiv riktning. Bolagets avkastning har varit relativt hög 2015-2017. Delvis beror detta på engångsintäkter som har höjt resultatnivån. Från och med 2018 har avkastningskravet skrivits ned och uppgår till 4,5 procent. Avkastningsdirektivet för sätts till samma nivå, det vill säga lägst 4,5 procent. Bolaget har en förhållandevis hög soliditetsnivå. Ovan nämnda låneväxling kommer att påverka nivån positivt varför soliditetsdirektivet 2019 fastställs till lägst 47 procent. Fastighets AB Linden 2019 2018 2017 (utfall) 2016 (utfall) 2015 (utfall) Avkastning % 10 11 10 12 9 Soliditet % 18 18 21 18 15 Bolaget har i takt med ökade resultat de senaste åren också ökat sin soliditet. Under 2018 kommer dock bolaget öka sin låneskuld med uppskattningsvis 45-50 miljoner kronor för finansiering av pågående nybyggnation. Skuldökningen medför att soliditeten kommer att minska jämfört med 2017. Fortsatt goda resultat 2018 och 2019 påverkar dock soliditeten i positiv riktning. Avkastningsdirektivet för 2019 fastställs till lägst 10 procent medan soliditetsdirektivet fastställs till lägst 18 procent. Direktiven bedöms inte påverka det fortsatta underhållet av fastighetsbeståndet utifrån bolagets planer. Pigalle i Nässjö AB 2019 2018 2017 (utfall) 2016 (utfall) 2015 (utfall) Avkastning % 18 18 19 17 9 Soliditet % 12 12 12 11 11 Bolaget har målmedvetet minskat sin låneskuld med cirka 4 miljoner kronor årligen de senaste åren. Det har inneburit att soliditeten har ökat något. Avkastningen har förbättrats kraftigt de senaste åren, inte minst tack vare en minskande skuld och ett lågt ränteläge. Avkastningsdirektivet för 2019 fastställs till lägst 18 procent medan soliditetsdirektivet fastställs till lägst 12 procent. Direktiven bedöms inte påverka bolagets ambition att fortsatt amortera ned sin låneskuld. 2019, Nässjö kommun 28(88)
Nässjö kommuns Industribyggnads AB 2019 2018 2017 (utfall) 2016 (utfall) 2015 (utfall) Avkastning % 1 1 Negativ 1 4 Soliditet % 96 96 96 96 93 Bolagets soliditetsnivå är mycket hög, hela 96 procent 2017. Den budgeterade nivån 2018 uppgår till samma höga nivå. Soliditetsdirektivet för 2019 sätts därför till lägst 96 procent. Detta baseras bland annat på antagandet att planerade investeringar under året finansieras via befintlig likviditet och/eller via försäljningsinkomster. Direktivet baseras således på att bolaget även fortsättningsvis är skuldfritt vad gäller långfristiga lån. Avkastningsdirektivet sätts till måttliga, men för bolagets verksamhet relevanta, lägst 1 procent. Citynätet i Nässjö AB 2019 2018 2017 (utfall) 2016 (utfall) 2015 (utfall) Avkastning % 10 15 14 21 6 Soliditet % 50 55 55 63 71 Bolagets höga investeringstakt har inneburit en ökad skuldsättningsgrad. Skuldökningen påverkar soliditetsnivån negativt. Investeringstakten kommer troligen att vara fortsatt hög under 2019 varför skuldsättningen troligen kommer att öka ytterligare. Detta innebär att soliditetsdirektivet sätts till lägst 50 procent 2019. En stor del av bolagets intäkter baseras i nuläget på anslutningsavgifter. Bolagets resultat, och därmed avkastningsnivå, är således avhängigt antalet nya anslutningar under året. Den höga anslutningstakten kommer troligen att bestå under 2019, varför resultatet och avkastningsdirektivet kan hållas relativt högt. Avkastningskravet fastställs därför till lägst 10 procent. I det längre perspektivet, när anslutningstakten minskar, kommer avkastningsmålet dock att behöva reduceras. 2019, Nässjö kommun 29(88)
2019, nämnder och bolag
Kommunstyrelsen 2019 ram 2020 och plan 2021 Nämnd/verksamhet Bokslut 2017 2018 2019 Ram 2020 Plan 2021 Personalkostnader 103 884 98 904 99 912 99 650 99 650 Övriga kostnader 77 947 72 627 69 842 69 104 69 104 Summa kostnader 181 831 171 531 169 754 168 754 168 754 Intäkter - 79 323-57163 -57 327-57 327-57 327 Nettokostnad 102 508 114 368 112 427 111 427 111 427 Antal årsarbetare 131 Kronor per invånare* * Beräknat invånarantal 2019: 31 431 Verksamhetsbeskrivning 3 577 kr förslaget innefattar politisk verksamhet, kommunledning och kommunledningskontor. erings- och redovisningsmässigt fördelar sig verksamheterna enligt följande: Politik Verksamheten innehåller bland annat kommunfullmäktiges sammanträden, kommunalrådsarvoden, kommunstyrelsens och utskottens sammanträden, parlamentariska nämndens sammanträden, utbildnings-/kurskostnader med mera. Kommunledning Kommunledningen ansvarar för samordningen mellan kommunens förvaltningar, kommunens helt eller delvis ägda företag samt kommunalförbund. Funktionen samordnar också strategiska frågor, samarbete med andra kommuner och övriga för kommunen centrala projekt. Kommunledningen leder kommunledningskontorets verksamhet samt ansvarar för hantering och utveckling av ärendehantering och samordning av beslutsprocessen. Kommunledningen ansvarar för införandet av verksamhetsstyrning genom Pilen i kommunkoncernen. Modellen är nu införd som en naturlig del i kommunens planerings- och uppföljningsarbete och vidareutvecklas kontinuerligt, inte minst genom att modellen används i samband med utvecklingsarbetet med hållbar utveckling samt påbyggnad av systemstöd. Kommunledningskontorets förändrade organisation, från 1 juli 2017, har som syfte att effektivisera samarbetet och stödet mellan kommunledningskontoret och förvaltningarna. Att möta framtidens utmaningar kräver ökad flexibilitet, fokus på kvalitetsutveckling, digitalisering och hållbar utveckling. Målbilden är vision 2030 med en attraktiv kommun med god tillväxt och med nöjda medborgarna och näringsidkare. Kommunledningskontoret har ett gemensamt uppdrag att arbeta med Jobbstrategiprojektet. Målsättningen är minskad arbetslöshet i kommunen i nivå med länssnitt. Alla avdelningar, förvaltningar skall aktivt medverka att bereda praktikplatser alternativt extratjänster för nyanlända för att underlätta insteget på arbetsmarknaden. Medborgar- och verksamhetsstöd Avdelningen medborgar- och verksamhetsstöd består av enheter för kanslifunktion, kommunikationsverksamhet och medborgarkontor. Avdelningen ansvarar för den centrala administrativa processen från postöppning och diarium via ärendeberedning och protokollering till gallring och arkivering. Avdelningen biträder sammanlagt elva nämnder. 2019, nämnder och bolag 31(88)
Avdelningen ska också ge såväl medborgare som medarbetare möjlighet att hålla sig uppdaterad om organisationen och dess arbete. Detta för att ge alla möjligheter att delta i och påverka olika beslutsprocesser. Nässjö kommuns vision, grafisk profil och platsvarumärke är områden som avdelningen ansvarar för. Några kanaler för dialog är kommuntidningen Mitt Nässjö, den externa webbsidan, olika sociala medier samt intranätet SNIKKE. Därutöver är annons- och trycksaksproduktion samt service till och bevakning av media centrala uppgifter. Ytterligare en viktig kanal för vår kommunikation är medborgarkontoret. Med fem mötesplatser runt om i kommunen är kontoren medborgarens första kontaktyta mot Nässjö kommun. Här är uppdraget att lösa huvuddelen av medborgarnas/besökarnas frågor/ärenden. Medborgarkontoret inrymmer även filialbibliotek, Konsument Höglandet och Nässjö turistbyrå. Tillväxt och hållbar utveckling Avdelningen för tillväxt och hållbar utveckling arbetar med strategisk planering som syftar till en hållbar samhällsutveckling. Arbetet sker i samarbete med övriga förvaltningar, kommunala bolag, myndigheter och andra organisationer samt privata aktörer. Stort fokus finns på frågor kopplade till en hållbar utveckling, attraktivitet och bostadsförsörjning. Utvecklingen av stadskärnan fortgår kontinuerligt i enlighet med beslutad stadskärnevision och arbetet med utveckling av den nya stadsdelen Västra Staden är omfattande. Eftersom Nässjös geografiskt strategiska läge är en viktig framgångsfaktor för attraktivitet och befolkningstillväxt så läggs stort fokus även på frågor kopplade till utveckling av infrastruktur och trafikering vilket kräver långtgående samverkan med region Jönköpings län. Avdelningen bedriver strategiskt utredningsarbete, har ett övergripande ansvar för kommunens styrsystem Pilen, bistår övriga avdelningar och förvaltningar med beslutsunderlag, statistik och befolkningsprognoser samt deltar i översiktsplaneringen. Avdelningen arbetar med uppdrag som till exempel större kommunikationsprojekt som berör regionens väg- och järnvägssystem samt utveckling av tätortsmiljöer i såväl centralort som kransorter. Avdelningen är även aktiv i arbete som främjar landsbygdsutveckling genom EU-projektet Leader inom landsbygdsprogrammet samt genom utvecklingsprojektet En halv miljon idéer. Avdelningen utgör också kanslifunktion åt koncernmoderbolaget Örnen AB. I utvecklingsprojekt som avdelningen driver finns ett fokus på medborgardialog och på att utveckla metoder för framgångsrik medborgardialog. Digital utveckling och innovation Avdelningen för digital utveckling och innovation har till uppdrag att stödja organisationen i vår förmåga att tillgodogöra oss nyttorna av digitalisering. Genom att driva och stödja förvaltningarna i deras förmåga att fånga, förstå, och förändras inom digitalisering skapar avdelningen värde och nytta för invånare och näringsliv samt skapar förutsättningar till effektiviseringar i verksamheterna. Avdelningen lägger fokus på att skapa förutsättningar för digitalisering och innovation genom att driva frågor inom behovsdriven verksamhetsutveckling, informationssäkerhet, generella grundförutsättningar som t ex infrastruktur och fiberutbyggnad, modeller och metodstöd inom digitalisering och innovation. Avdelningen hanterar även löpande Information och Kommunikationstjänster (IKT) vilka är gemensamma för hela verksamheten. Här ingår central hantering av kostnader för IT-servicetjänster. Det avser bland annat bastjänster för anställda (Konto Anställd och Konto Anställd utbildning) samt infrastruktur som fiber och xdsl. Kommunikationsplattformen för telefoni hanteras centralt, det vill säga den tekniska infrastrukturen, levereras av Höglandets IT (HIT). Eftersom kommunikationsplattformen inte är volymberoende och är av karaktären kommungemensam infrastruktur hanteras kostnaderna centralt av avdelningen för Digitalisering och innovation gemensamt för kommunens samtliga förvaltningar. Kommunerna Nässjö, Eksjö och Aneby har ett gemensamt telefoniavtal med Höglandsförbundet. HR-avdelning HR-avdelningens ansvar är lednings- och utvecklingsfrågor, samt att ge service till förvaltningarna i olika personaladministrativa frågor. Som ledningsfrågor räknas bland annat arbetet med att forma kommunens personalpolitiska program, lönepolitik och rekryteringar. Avdelningen arbetar med olika former av internkonsultuppdrag. Avdelningen medverkar också i arbetet med olika organisationsöversyner. En annan viktig uppgift är att ge råd och stöd framför allt i arbetsrättsfrågor och medverka till lösning av svårare personalproblem. 2019, nämnder och bolag 32(88)
Det personalstrategiska arbetet fokuseras till sex strategiska områden - delaktighet och inflytande, mångfald och jämställdhet, arbetsmiljö och hälsa, utveckling och lärande, ledarskap och lönesättning i dialog som är av särskild betydelse för att utveckla den goda arbetsplatsen och öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare. HR-avdelningen ansvarar för utbetalning av löner och arvoden, pensionsfrågor, försäkringsfrågor, utbildning i och förvaltning av personal- och lönesystemet. Anslag för företagshälsovård och jämställdhetsarbete ingår i avdelningens budget liksom kostnader för fackliga företrädare. Ekonomiavdelning Avdelningen ansvarar för den övergripande ekonomiska planeringen, budget- och flerårsplan, redovisning, uppföljning, delårs- och årsbokslut och finansieringsfrågor. Ekonomiavdelningen består av ekonomiadministration och upphandlingsverksamhet. Ekonomiverksamheten svarar för den löpande ekonomiadministrationen såsom kassa, fakturering och fakturahantering. Här hanteras även kommunens alla ingående och utgående finansiella flöden vilka samordnas i kommunkoncernen. Dessutom utför enheten ekonomiadministrativt arbete för några av de mindre kommunala förvaltningarna samt för de mindre kommunala bolagen. Ekonomiavdelningen har även att samordna den kommunkoncerngemensamma ekonomiska och finansiella rapporteringen. Upphandlingsenheten har en central roll i alla frågor som rör inköp och upphandlingar. Ett elektroniskt beställningssystem nyligen införts. Systemet, som är integrerat med vårt ekonomisystem, bidrar till att uppnå effektivare inköp, förbättrad uppföljning samt ökad avtalstrohet i organisationen. Ett ständigt arbete pågår för att höja kunskapsnivån om vikten av affärsmässighet i kommunens samtliga verksamheter. Nässjö Lärcenter Nässjö Lärcenter består av tre arbetsområden. Kommunalvuxenutbildning (Komvux), Nässjöakademin (eftergymnasiala utbildningar) och ett övergripande ansvar för integration inom Nässjö kommun. Den samlade organisationen för kommunal vuxenutbildning omfattar cirka 1 200 studerande på samtliga utbildningsnivåer. All undervisning i svenska för invandrare (SFI) är i egen regi. Grundläggande och gymnasial utbildning är upphandlade och avtal finns med tre olika externa utbildningsleverantörer, samt ett internavtal med Brinellgymnasiet. Förutom dessa områden bedrivs samhällsorientering (SO) för nyanlända etablerare på deras hemspråk. Under de senaste tre åren har dessutom bedrivits Yrkes/SFI inom olika yrkesområden som industri, vård, skola och kost och städ. Detta har varit ett viktigt inslag i kommunens jobbstrategi. Nässjöakademin omfattar eftergymnasiala utbildningar inom främst yrkeshögskola och uppdragsutbildningar som efterfrågas av näringslivet. Utbildningarna läggs upp i nära samverkan med det lokala näringslivet. Samarbete sker dessutom med utbildningsintressenter så som Campus Värnamo och Jönköpings University. Under senare år har utvecklingen av järnvägsrelaterade utbildningar varit ett viktigt område. Uppdragsutbildningar inom flertalet ämneskompetenser är ett annat utvecklingsområde som Nässjöakademin arbetat med det senaste året. Det övergripande ansvaret för integration är under ständig utveckling då verksamheten måste följa samhällsutvecklingen. Efter det stora mottagandet av nyanlända kommunmedborgare, främst under 2015, krävs insatser inom allt från jobbstrategier, bostadsdiskussioner till olika kulturella inslag som behöver bemötas och hanteras. Nässjö Lärcenter hanterar även boenden för ensamkommande flykting barn såväl HVB-hem som stödboenden. I uppdraget ingår också att söka ersättning från Migrationsverket enligt fastställt regelverk. Verksamhetsförändringar Det av kommunfullmäktige fördelade effektiveringskravet på 1 procent har fördelats proportionellt mellan verksamheterna. Medborgar- och verksamhetsstöd Ett nytt ärendehanteringssystem tas i bruk 2018 och implementeringen av systemet fortsätter under 2019. Systemet ska användas av hela kommunkoncernen och effektivisera de administrativa processerna. I samband med detta sker en övergång till digitala handlingar och läsplattor införs succesivt. Överförmyndaren som varit en del av kanslienheten lokaliseras i Vetlanda kommun från och med 1 januari 2019 tillsammans med övriga Höglandskommuners överförmyndarverksamheter. 2019, nämnder och bolag 33(88)
Under 2018 organiserar enheten val till kommun, region, riksdag och under 2019 till EU-parlamentet. Enheten fortsätter utvecklingen av e-arkiv för att i ännu högre grad förenkla och förbättra sökbarheten av offentliga- och arkiverade handlingar. Ett uppdrag för att se över medborgakontorens innehåll är inlett och kommer att påverka verksamheten under 2018-2020. Utredningen avser kontorens placeringar och framtida innehåll men även servicegrad och tillgänglighet. Förändringen kommer att påverka samtliga medborgarkontor och bland annat utreds "meröppet-konceptet". Arbetet med infopoints har påbörjats i ett led att arbete utifrån den antagna besöksstrategin. En Infopoint är en enklare form av turistbyrå som finns på hotell, besöksmål eller butiker. Detta kan komma att förändra innehållet i nuvarande turistbyråfunktion. Människors kommunikationsbeteenden förändras i allt snabbare takt. Forskningen visar att majoriteten av alla invånare oavsett ålder och bakgrund, har tillgång till såväl internet som smarta mobiler. Det kräver en förflyttning från traditionella kanaler, som print och trycksaker, till digitala kanaler, sociala medier och rörlig media. Detta innebär också en kostnadsförflyttning, där förvaltningarna inte längre betalar för annonser och trycksaker i samma utsträckning, men där kommunikationsenheten istället får ökade kostnader i form av programvaror, licenser och utrustning för att producera modern, kostnadseffektiv och kvalitativ kommunikation åt förvaltningarna. Under 2017/2018 togs ett platsvarumärke fram för Nässjö. Det har tagits emot mycket väl av såväl invånare i allmänhet som näringsliv och besöksnäring. Att göra ett platsvarumärke känt och förstärka den grund som platsvarumärket vilar på är ett långsiktigt arbete och måste ske kontinuerligt. Platsvarumärkets själ måste genomsyra allt från utvecklingsprojekt till evenemang och framtidsvisioner. Kommunikationsenheten har i uppdrag att driva arbetet vidare. Kommunfullmäktige har i beslutet för planeringsperioden gett kommunstyrelsen i uppdrag att utreda medborgkontorens framtida verksamhetsområde och mötesplatser samt utveckla besöksnäringen. Besparingsuppdrag är därmed lagt med 1,5 miljoner kronor 2019 och därefter 2,5 miljoner kronor årligen. Digital utveckling och innovation En av avdelningens utmaningar de kommande tre till fem åren är att säkra en kompetensförsörjning för att driva långsiktiga frågor avseende behovsdriven verksamhetsutveckling samtidigt som avdelningen ska ha resurser för att råda och stödja verksamheten i den dagliga pågående digitaliseringen. Det finns ett behov inom verksamheten att ta fram stödjande modeller och metoder för att säkra en effektiv och snabb digitalisering. Framtagandet av denna verksamhetsbaserade IT styrningen kommer vara ett uppdrag som pågår under flera år. I det dagliga uppdraget kommer fokus ligga på att stötta verksamheten att införa skoladministrativt stöd, administrativt stöd för socialförvaltningen, ledningssystem för informationssäkerhet, framtagande och införande av E-tjänster samt skapa förutsättningar för fortsatt bredband (fiber) utrullning inom kommunen Inom området innovation planerar avdelningen att fokusera på idéer vilka bidrar till innovation med hjälp av digitalisering inom området smarta städer. Detta genom att stödja initiativ i verksamheten som leder till snabbare tillgång till ny välfärdsteknik. HR-avdelning Nässjö kommun som arbetsgivare står inför en stor utmaning i vår framtida kompetensförsörjning. En satsning på kommunens interna och externa arbetsgivarvarumärke pågår och måste intensifieras. Det handlar om att vi som organisation på kort och på lång sikt måste klarar våra nuvarande och framtida uppgifter. Att vi har medarbetare med rätt kompetens är avgörande för hur väl våra verksamheter fungerar. Med nuvarande förutsättningar har kommunen ett behov av att nyrekrytera mellan 380-450 personer per år. Här är vårt externa arbetsgivarvarumärke viktigt. Exempel på aktiviteter som påverkar vårt externa arbetsgivarmärke är bra och kvalitetssäkrad rekryteringsprocess, möjligheter till praktik och exjobb, att synas på mässor och i olika media. En materialbank för marknadsföring håller på att tas fram tillsammans med kommunikationsenheten. Arbetet med kompetensförsörjning handlar minst lika mycket om att behålla och utveckla vår redan befintliga personal. Här är det interna aktiviteterna som en god arbetsmiljö, en bra lönepolitik, olika former av friskvård, möjlighet till kompetensutveckling och bra ledare viktiga inslag. 2019, nämnder och bolag 34(88)
En viktig del är också vår framtida ledarförsörjning. Här förbereds en utökad satsning i samverkan med förvaltningarna i form av ett antal inspirationsdagar. Syfte med satsningen är att framförallt locka medarbetare att vilja bli chefer, och dessutom att informera om chefskapet/ledarskapet inom Nässjö kommun. Ekonomiavdelning Den pågående genomgången av avdelningens processer kommer att fortsätta under 2019. Syftet med genomgången är att identifiera möjligheter till koncerngemensamma effektiviseringar inom områdena ekonomi och upphandling. Under 2019 planeras vissa delar av ekonomi- och redovisningsprocessen att centraliseras, exempelvis hanteringen av våra leverantörsfakturor. Projektet med att införa ett så kallat beslutsstödsystem beräknas kunna avslutas vid årsskiftet 2018/2019. Systemet kommer att koppla ihop data från olika verksamhetssystem, ekonomisystem och HR-system och presentera informationen i ett gemensamt gränssnitt. Informationen kan då ligga till grund för vidare analys och underlag för beslut. Nässjö Lärcenter Under 2019 kommer Nässjö lärcenter arbeta aktivt för att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi. Det stora mottagandet av nyanlända har under flertalet år gett Nässjö lärcenter bra ekonomiska förutsättningar att arbeta med etableringsuppdraget och inte minst kunnat jobba med boenden för ensamkommande flyktingbarn på ett önskvärt sätt. När mottagandet minskar kommer också de initiala bidragen de så kallade schablonerna att minska successivt. Detta sker samtidigt som allt fler studerande kommer till den kommunala vuxenutbildningen och behöver bemötas på ett flexibelt och individuellt sätt för att kunna komma vidare i sina studier och vägen ut mot egen försörjning. Nässjö lärcenter har haft del av det tillfälliga stadsbidraget, som Nässjö kommun erhöll 2016. Det har finansierat det så kallade Yrkes/SFI projektet. Detta projekt har varit en viktig del dels i kommunens jobbstrategi men också för de individer som på detta sätt fått stöd och hjälp att komma ut på den svenska arbetsmarknaden. Det stora antalet ensamkommande flyktingbarn som kom till kommunen, främst under 2015 har minskat kraftigt. Långa väntetider på besked från Migrationsverket har resulterat i att många barn hunnit fylla 18 år och därför fått lämna boendena. Under 2019 kommer verksamhet att minska till endast stödboende och ett fåtal anställda. Förutom att antalet ensamkommande har minskat så har det nya ersättningssystemet kraftigt reducerat intäkterna för denna verksamhet och anpassning är nödvändig beträffande personal och boendekostnader även under 2019. För att kunna möta de stora utmaningarna så väl ekonomiska som verksamhetsmässiga skäl krävs effektiviseringar och nya arbetsmetoder för om möjligt kunna hantera lagstadgad verksamhet och nödvändiga arbetsinsatser. Ett fortsatt bra samarbete mellan kommunala förvaltningar och andra samhällsinstanser så som arbetsförmedling är nödvändigt under 2019. Integrationsarbetet måste utvecklas och möta de nya utmaningar som följer med samhällsutveckling i vår kommun. Yrkes/SFI bör fortgå även efter projekttiden då metoden är en framgångsfaktor för kommunens jobbstrategi. Dessa områden är inte lagstadgade men absolut nödvändiga att prioritera. När det gäller den kommunala vuxenutbildningen kommer grundläggande- och gymnasiala utbildningar för allmänna ämnen inte att upphandlas under 2019 utan hanteras i egen regi. Syftet är att nå högre kvalité i undervisningen samt ökad kostnadseffektivitet. Inom yrkesprogrammen kommer vård att avtalas internt med Brinellgymnasiet för att nå såväl effektivitetsvinster som högre kvalitet. Nässjöakademin ska under 2019 utveckla sambetsavtalet med Jönköpings universitet och dessutom hantera den fortsatta utvecklingen av uppdragsutbildningar. I det kärva ekonomiska läge som råder finns i nu läget inte möjlighet att kunna anställa ytterligare personal, utan samarbete inom andra avdelningar inom Nässjö lärcenter kommer att krävas. 2019, nämnder och bolag 35(88)
Omvärldsanalys Nässjö kommun är en attraktiv kommun med stark tillväxt, både vad gäller befolkning och näringslivsutveckling. Tillväxt ställer krav på nya bostäder, större skolor och ny kompetens i näringslivet. Detta är kommunens stora utmaning att leverera och leva upp till under kommande år. Omvärldsperspektivet och därmed medborgarnas förväntningar, förändras i en allt snabbare takt. Öka digitalisering och nya sätt att leverera service och tjänster, innebär en stor utmaning. Digitalisering förutsätter bredband som når ut till alla hushåll, detta är en viktig strategisk fråga. Ett nära samarbete med närliggande kommuner, för att tillsammans utveckla gemensamma E-plattformar, som bidrar till standardisering och systemintegrering är en annan viktig strategi. Ökat samarbete leder till kostnadseffektiv drift och underhåll, det ger dessutom en möjlighet att klara kompetensutmaningen. Ensam är inte stark. Att kunna följa med i den snabba förändringar som sker är en stor utmaning. Organisationen måste pröva nya lösningar och hitta framgångsrika samarbeten, i stort och smått. Tillit, förtroende och samarbete är viktiga grunder för att skapa nödvändig effektivitet i förändringsarbetet. Att lära av andra och Glo och sno måste i allt större utsträckning bli vägen framåt. Välfärdsutmaningarna är en stor utmaning för hela den offentliga sektorn. Att kunna möta medborganas berättigade behov av nya tjänster och service kommer att ställa nya krav på samarbete, brukarmedverkan och service. Förutsättningar att leverera service 24 timmar om dygnet blir en allt mer efterfrågad resurs som kräver anpassning av arbetssätt och arbetsscheman. Ledarskapsutmaningen är stor, dugliga chefer som vill och kan anta utmaningarna i kommunkoncernen är en förutsättning för att nå framgång. En offensiv chef/ledarutveckling är ett måste. Att kunna växa inom organisationen blir viktigt. Att skapa och bibehålla en sund arbetsmiljön är en av ledarskapets stora utmaningar. Snabba förändringar betyder också att våra processer och arbetssätt måste vara tydliga, transparanta och kvalitetssäkrade. Införande och användning av anpassade informations- och verksamhetssystem som skapar förutsättningar för att fatta korrekta beslut som dessutom underlättar uppföljning och kontroll blir därför helt nödvändiga. Benchmarking, lära av andra, och uppföljning av hur vi levererar service till medborgarna blir utmaningar som kommer att driva vårt interna förändringsarbete. Uppföljning via Kommunkompassen kommer att införas under 2019. En växande kommun innebär också krav på nya investeringar i form av ny infrastruktur, utbyggnad av skolor, bostäder samt sport och fritidsanläggningar. Investeringar kräver god hushållning inom den kommunala ekonomin. De närmsta åren kommer att vara mycket tuffa ekonomiskt. Smarta och effektiva lösningar inom hela kommunkoncernen är nödvändiga. Att nyttja gemensamma resurser, tydliga prioriteringar och samarbete över gränser blir avgörande för hur väl vi lyckas. Att vara en attraktiv kommun som lockar nya medarbetare, nya invånare och nya etableringar är förutsättning för långsiktig tillväxt inom kommunkoncernen. Att minska arbetslösheten i kommunen är en nyckel till att skapa en ekonomi i balans men också för att fylla de behov av arbetskraft som näringslivet och offentlig verksamhet efterfrågar. Integrationsfrågor, etablering på arbetsmarknaden och långsiktig kompetensutveckling framstår som avgörande frågor för den närmaste framtiden. Nya lösningar måste få prövas, jobbstrategin genomförs genom samverkan och nytänkande, vidareutveckla en inkluderande skolmiljö som främjar goda resultat i skolan och en anpassning till en digitaliserad omvärld, detta är allas utmaning. Lyckas vi får vi en attraktiv kommun med god ekonomisk hushållning, nöjda medborgare och ett blomstrande näringsliv. Arbete pågår för att uppfylla dataskyddsförordning (GDPR) som trädde i kraft 2018 maj för att säkra medborgarnas integritet då tekniken kontinuerligt utvecklas. Ny kommunallalag och förvaltningslag 2018, ger att protokoll anslås digitalt. Valprocessen, MSB samarbete, säkerhet, val till EU-parlamentet 2019 är frågor som engagerar. Medborgarkontorets verksamhet kommer över tid att förändras av detta skäl är en utredning är initierad. Det finns ett stort behov av att arbeta fram bra rutiner och ett kvalitetssäkrat system för att kunna fullfölja uppdrag som generalister. 2019, nämnder och bolag 36(88)
Ekonomi Verksamhet Bokslut 2017 2018 2019 Ram 2020 Plan 2021 Politik 5 051 5 817 6 038 5 918 5 918 Kommunledning 5 058 6 408 6 468 6 563 6 563 Medborgar- och verksamhetsstöd - därav kansli/gemensam verksamhet 21 507 24 208 22 310 21 235 21 235 7 632 7 873 7 827 7 827 7 827 - därav kommunikation 2 867 4 069 3 794 3 719 3 719 - därav medborgarservice 11 008 12 266 10 689 9 689 9 689 Tillväxt och hållbar utveckling 3 771 3 975 3 966 3 966 3 966 Digital utveckling och innovation 14 824 17 270 17 102 17 102 17 102 Ekonomiavdelning 14 385 16 224 16 174 16 274 16 274 HR-avdelning 15 891 17 999 17 952 17 952 17 952 Nässjö Lärcenter 22 021 22 467 22 417 22 417 22 417 Summa kommunstyrelse 102 508 114 368 112 427 111 427 111 427 Mål enligt Pilen Välfärd Nämndmål Livsmiljön är trygg och säker Hälsan är god och jämlik Medborgarna ska uppleva god tillgänglighet och att de blir väl bemötta vid fysiska och digitala kontakter med kommunstyrelsens verksamheter God ekonomisk hushållning Indikatorer Nässjö kommun ska 2019 ha förbättrat sin placering utifrån det sammanvägda mått finns i Öppna jämförelser för trygghet och säkerhet jämfört med 2017 Andel deltagare i vårdcentralernas hälsosamtal som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra ska under 2019 ha ökat jämfört med 2018 Andel besökare som har uppgivit att de har blivit hjälpta av informationen på besökta sidor på nassjo.se ska årligen öka Andelen som upplever att deras kontakt med medborgarkontoret förenklar deras kontakt med Nässjö kommun ska årligen öka Utfallet ska vara i balans med budgeten 2019, nämnder och bolag 37(88)
Näringsliv och kompetens Nämndmål Kommunstyrelsen bidrar till att skapa goda förutsättningar för ett varierat och växande näringsliv Kommunstyrelsen ska genom samverkansprojekt med näringsliv, region och akademi vara en innovationsmotor för lokal utveckling Kommunstyrelsen ska bidra till att utveckla järnvägsprofilen Ökat antal vuxenstuderande som klarar sina studier Indikatorer Nässjö kommuns placering i Svenskt Näringslivs rankning av näringslivsklimatet ska förbättras jämfört med 2017 Den totala arbetslösheten ska årligen minska Kommunstyrelsens verksamheter ska medverka i minst tre samverkansprojekt Antalet individer som kommer att få stöd genom olika samverkansprojekt inom jobbstrategin ska öka under 2019 (Yrkes/SFI, validering) Fortsatt hög andel elever/studenter inom järnvägsrelaterade utbildning inom Nässjö Lärcenter som inom ett halvår efter avslutad utbildning har fått arbete eller utbildar sig inom sektorn Nordic Infracenter ska under 2019 ha tecknat serviceavtal med minst 100 företag Antalet nya uppdragsutbildningar tillsammans med näringslivet och Nordic infracenter ska öka under 2019 Andelen elever som fullföljer sina studier på grundläggande- och gymnasialvuxenutbildning ska ligga i nivå med riket. Mätning ska göras på grundläggande nivå i matematik och engelska och på gymnasialnivå i matematik 1 b och engelska 5. Attraktivitet Nämndmål Attraktiv livsmiljö med en långsiktigt hållbar klimatpåverkan och energianvändning Nässjö kommun förknippas med engagemang, innovation och framtidstro Medborgarna upplever att de har inflytande Indikatorer Bostadsbyggandet ska följa takten i strategin för boendeplanering Andelen fordon i kommunens verksamheter som drivs av fossilfria drivmedel ska uppgå till minst 50 procent år 2030 Kommunstyrelsen ska ha medverkat i minst en innovationsupphandling Antal neutrala och positiva artiklar ska 2019 ha en positiv utveckling jämfört med 2018 Antal medborgardialoger ska ha en årlig positiv utveckling Kommunikationer Nämndmål Tillgänglighet till digital infrastruktur och invånartjänster på nätet som är lättillgängliga, enkla och säkra Trafiksystemet gör det lätt att röra sig, inom såväl som utom kommunen Indikatorer Kommunstyrelsen ska medverka till att minst fem e- tjänster tillkommer inom kommunkoncernen under 2019 Antal resenärer på de av Jönköpings Länstrafiks linjer som berör Nässjö kommun ska ha en årlig positiv utveckling 2019, nämnder och bolag 38(88)
Kommunstyrelsen Bidrag Nämnd/verksamhet Bokslut 2017 2018 2019 Ram 2020 Plan 2021 Personalkostnader Övriga kostnader 44 473 45 778 54 648 47 380 47 490 Summa kostnader 44 473 45 778 54 648 47 380 47 490 Intäkter Nettokostnad 44 473 45 778 54 648 47 380 47 490 Kronor per invånare* 1 739 kr * Beräknat invånarantal 2019: 31 431 Verksamhetsbeskrivning Verksamhet Bokslut 2017 2018 2019 Ram 2020 Plan 2021 Sveriges Kommuner och landsting 774 812 835 860 860 Primärkommunal samverkan 160 550 570 590 590 Finsam 352 441 441 441 441 Mellankommunal utjämning - 50 Nässjö Näringsliv AB 4 182 4 350 4 437 4 437 4 437 Stim m fl 75 55 55 55 55 Smålands Turism 400 440 440 440 440 Bidrag julbelysning 87 120 120 120 120 Räddningstjänstförbundet 33 518 33 284 34 297 35 259 35 369 Höglandsförbundet (exkl IT) 564 1 054 1 086 1 119 1 119 Partistöd 1 551 1 560 1 560 1 560 1 560 Cafeterior 470 470 470 470 470 LEADER 679 720 720 720 720 Fair Trade 35 50 50 50 50 Jönköpings läns folkrörelsearkiv 45 45 45 45 45 Projektledning stadskärna 141 250 250 250 250 E-utvecklingsråd 382 405 405 405 405 Cityvärdar 225 220 220 220 220 Nordiskt infrastrukturcenter 500 500 250 - Uppräkningar/övrigt 252 197 139 139 Almesåkra hembygdsförening 158 Kommundelsutveckling, driftanslag 225 200 200 200 200 Gamlarpsterminalen 8 000 Totalt KS Bidrag 44 473 45 778 54 648 47 380 47 490 2019, nämnder och bolag 39(88)
Barn- och utbildningsnämnden 2019 ram 2020 och plan 2021 Nämnd/verksamhet Bokslut 2017 2018 2019 Ram 2020 Plan 2021 Personalkostnader 601 911 625 249 660 011 656 512 659 512 Övriga kostnader 337 232 347 443 326 684 324 645 324 705 Summa kostnader 939 143 972 692 986 695 953 095 956 155 Intäkter -162 189-149 075-147 402-147 402-147 402 Nettokostnad 776 953 823 617 839 293 833 755 836 815 Antal årsarbetare 1 275 Kronor per invånare* * Beräknat invånarantal 2019: 31 431 Verksamhetsbeskrivning Politisk verksamhet 26 703 kr Anslag är avsatt till ersättningar för nämndens ledamöter samt för ledamöter i föräldraråd och kommunsamråd. Kontaktpolitiker finns knutna till varje enhet i sina respektive områden. Uppdraget som kontaktpolitiker innebär att man företräder hela barn- och utbildningsnämnden. Som en förstärkning av det systematiska kvalitets- och analysarbetet följer kontaktpolitikern sin enhets resultatutveckling både vad gäller kunskapsmål och värdegrundsarbete. Förutom detta ska kontaktpolitikerna närvara vid föräldraråd respektive programråd. Central ledning Den centrala ledningsfunktionen ansvarar för ledning, styrning, utveckling och uppföljning av förvaltningens olika verksamheter. En viktig funktion är att fungera som ett stöd till rektorer och förskolechefer samt främja skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Enheten för flerspråkighet Enheten för flerspråkighet omfattar lednings- och styrningsansvar för ett hållbart och långsiktigt arbete med barn/elever mellan 1-19 år som är nyanlända i Nässjö kommun. Enheten har en samordningsfunktion inom hela förvaltningen kring arbetet med integration, flerspråkighet, modersmålsundervisning, studiehandledning samt kartläggning av nyanlända elever. Förskola och pedagogisk omsorg Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov. I Nässjö kommun finns 35 förskolor, 114 avdelningar i kommunal regi och fem fristående förskolor, med nio avdelningar. Enligt skollagen ska kommunen erbjuda förskola 1-5 år inom fyra månader till alla som önskar det. Antalet barn i förskoleåldern ökar även under 2018. Den 15 april 2018 fanns 1 884 barn inskrivna i förskolan. Vid samma tidpunkt 2017 var det 1 780 barn, vilket innebär en ökning med 104 fler barn varav 15 asylsökande. Inom familjecentralen samverkar barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och Region Jönköpings län kring olika verksamheter riktade till barn och föräldrar. Barn- och utbildningsförvaltningen svarar i huvudsak för den öppna förskolan vid familjecentralen. Kommunen ger ett verksamhetsbidrag till olika huvudmän som anordnar öppen förskoleverksamhet i Anneberg, Malmbäck, Forserum, Bodafors och Nässjö tätort. 2019, nämnder och bolag 40(88)
Grundskola, förskoleklass och fritidshem Förskoleklass Förskoleklassens verksamhet ska stimulera barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Den 15 april 2018 var det 393 elever inskrivna i förskoleklass. Fritidshem Fritidshemmet kompletterar utbildningen i de olika skolformerna. Fritidshemmet ska stimulera elevens utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. I Nässjö kommun finns 17 fritidshem, fyra av dem har gemensamma lokaler med förskolan på mindre orter och de övriga är integrerade i skolor. Den 15 april 2018 var 1 168 elever inskrivna i fritidshemmen. Grundskola Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Grundskolans arbete syftar till att alla elever i grundskolan har ett slutbetyg de är stolta över och en självkänsla präglad av trygghet och framtidstro. Inom Nässjö kommun finns idag 16 grundskolor. Av dessa finns nio enheter i ytterområdena, varav två enheter har verksamhet även i årskurserna 7-9. I tätorten finns fem enheter med verksamhet F-6 samt två enheter med årskurserna 7-9. Den 15 april 2018 går totalt 3 301 elever i grundskolans åk 1-9, varav 38 är asylsökande. Resursskolan Slottet är för elever i årskurs 1-9 som behöver extra mycket stöd. Personalen har varierande kompetenser såsom grundskollärare, fritidspedagog, specialpedagog samt ungdomspedagog. Elevhälsa Elevhälsan ska medverka till att stärka skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsans samlade kompetenser ska vara tillgängliga både för elever och för lärare. De olika yrkesprofessionerna inom elevhälsan har sina arbetsplatser på skolorna, förutom skolpsykologerna och specialpedagog med fördjupade kunskaper som har sin arbetsplats på Elevhälsans hus. Grundsärskola Grundsärskolan ska ge eleven med utvecklingsstörning en anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utveckla elevens förmåga att tillägna sig dessa. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Grundsärskolan är väl inkluderad i grundskolans verksamhet. Undervisningen ges i klasser som finns på Åkerskolan, Handskerydsskolan och Brinells högstadium. Elever har ofta omfattande behov av extra stöd i form av elevassistent för att klara vardagen i skolan. Elevantalet i grundsärskolan är 45. Ett antal elever får sin undervisning i grundsärskolan förlagd till klasser i grundskolan, så kallad individintegrering. LSS fritids - korttidstillsyn Elever över 12 år som omfattas av Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, LSS, har rätt till korttidstillsyn före och efter skoldagens slut samt under lovdagar. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Korttidstillsynen är förlagd till fritidshemmet Slottet. Den 15 april 2018 var 13 elever inskrivna på fritidshemmet Slottet. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Gymnasiesärskolan har samma mål med utgångspunkt från behov hos elever med utvecklingsstörning. Brinellgymnasiet är Nässjö kommuns enda gymnasieskola. Skolan har utbildning inom 13 av de nationella programmen, gymnasiesärskola samt fem olika introduktionsprogram. I uppdraget ingår även ansvar för samtliga elever skrivna i kommunen som studerar på andra gymnasieskolor. Gymnasieskolan leds av gymnasiechef, fem rektorer samt en administrativ chef. Totalt arbetar cirka 200 personer på Brinellgymnasiet. Idag utgör knappt 80 procent av eleverna vid Brinellgymnasiet av elever som är folkbokförda i Nässjö kommun 2019, nämnder och bolag 41(88)
medan drygt 20 procent kommer från andra kommuner. I januari 2018 studerade 1 172 elever på Brinellgymnasiet. Utöver detta genomförs kommunal vuxenutbildning på uppdrag av Nässjö lärcenter, totalt cirka 30 vuxenstuderande. Brinellgymnasiet har tagit emot många nyanlända och asylsökande elever. Språkintroduktionen omfattar 158 elever, varav 45 asylsökande (maj 2018), en minskning med 29 procent sedan föregående år. Förutom de elever från Nässjö som går i kommunens egen verksamhet ansvarar gymnasieverksamheten för cirka 270 elever som studerar hos andra huvudmän. Framför allt studerar dessa elever vid utbildningar som inte ges i Nässjö, exempel fordonstekniska programmet och naturbruksprogrammet. Kulturskolan Kulturskolan bedriver frivillig undervisning för elever i grund- och gymnasieskolan. Verksamhet finns inom musik, dans och teater. Samarbetet med grundskolan sker framförallt med grundkurs i årskurs 2, musikundervisning i årskurs 4-6 och elevens val i årskurs 7-9. För Brinellgymnasiets elever är det främst genom musiktillägget inom det individuella valet som ett samarbete sker. Idag är det drygt 600 elever i den frivilliga undervisningen varav cirka 500 inom musik, cirka 100 danselever och ett 50-tal elever inom teater. Resultatjämförelse I Kolada finns en samlad bild av olika jämförelser, exempelvis resultatsammanställningar i Öppna jämförelser och statistik från Skolverket. I Öppna jämförelser finns resultatredovisningar och jämförelser kring betyg, nationella prov, enkäter samt ekonomiindikatorer. I Kolada används nettokostnadsavvikelse i procent som ett ekonomiskt jämförelsemått mellan nettokostnaden och verksamhetens referenskostnad i kr per invånare. Referenskostnaden är framtagen för att spegla den kostnad som kommunen skulle ha givet sin socioekonomiska struktur. En svårighet med mätningarna är att få aktuella resultat för att kunna presentera resultat i takt med förändringar som görs i verksamheten. I analyser är det viktigt att ta hänsyn till strukturen i kommunen, vilket ger mer korrekta jämförelser mellan kommuner samt över tid. Detta eftersom Nässjö kommun har ett socioekonomiskt index om 153 jämfört med 100 i riket. Detta gör att referenskostnaden oftast är högre enligt strukturen. Nedan väljer vi att ge en samlad bild över ekonomi och resultatmål i verksamheten. Förskola Stora förändringar har genomförts inom förskolans verksamhet under 2017. Nettokostnadsavvikelsen för förskolan 2017 visar dock på +4,8 procent. Nettokostnadsavvikelsen tar hänsyn till andel barn i ålder 1 5 år, genomsnittlig vistelsetid samt strukturvariabler i kommunen. I analysen förklaras ökningen av lokalkostnader som ökat med 19 procent mellan åren, däremot har personalkostnaden minskat med 1,3 procent. Med löneöversynen inkluderad är minskningen av personalkostnader cirka 4 procent, vilket motsvarar cirka 7,1 miljoner kronor. Förskola 2015 2016 2017 Nationellt medelvärde senaste mätvärde Kr/barn förskola (ej strukturjusterat värde) 142 845 150 536 153 041 148 474 Nettokostnadsavvikelse % +1,7 +3,9 +4,8 Inskrivna barn/årsarbetare i antal 5,1 5,0 5,4 5,1 Antal barn i barngrupp 16,7 16,6 15,5 15,3 Antalet inskrivna barn per årsarbetare har förändrats från 5,0 för 2016 till 5,4 för 2017. Detta är en betydande förändring för förskolans verksamhet och är en följd av de åtgärder som genomfördes 2017. Riket går från 5,2 till 5,1 barn. I reella tal betyder förändringen att verksamheten bedrivs med 25 färre tjänster till samma antal barn. Antalet barn i barngrupp har minskat tillsammans med riket som helhet. Minskningen avser i huvudsak att det är fler 1-3 åringar i verksamheten, vilket resulterar i mindre barngrupper. Dock ligger vi fortfarande högre än riket med 15,5 barn jämfört med 15,3 barn. Grundskola Koladas nettokostnadsavvikelse för 2017 visar på +3 procent jämfört med referenskostnaden per invånare inom 2019, nämnder och bolag 42(88)
grundskolan inklusive förskoleklass. Resultatet visar på en högre kostnadsnivå än strukturen motiverar. I jämförelser för fritidshemmen så visar det en avvikelse om -4 procent. Förklaringen till förändringen inom grundskolan är även här lokalkostnaderna, som ökat med 6 procent mellan åren. Antalet årsarbetare visar på en minskning med 16. I tabellen nedan visas utfallen inom några viktiga områden. Resultaten för meritvärdena har ökat men behörigheten till ett gymnasieprogram har minskat. Till viss del följer vi rikets utfall även om våra resultat är lägre. Positivt är att resultaten i åk 3 har ökat. Modellberäknat värde visar ett beräknat utfall för kommunen relaterat till dess förutsättningar. Utfallen för 2017 visar ett lägre resultat än förväntat. Grundskola - Öppna jämförelser (kommunala skolor) Läsår 2014/2015 År 2015 Läsår 2015/2016 År 2016 Läsår 2016/2017 År 2017 Nationellt medelvärde senaste mätningen Kostnad grundskola åk 1-9 kr/elev (ej strukturjusterade värden) 98 443 106 487 115 204 110 282 Nettokostnadsavvikelse i % för F-9-7,3% -3,3% +3,0 Sammanvägt resultat 232 178 187 Andel elever som är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram A1. Andel elever som nått målen i alla ämnen, modellberäknat värde (%) 79,4 81,2 77,1 82,5-1,7 1,4-1,4 A2. Genomsnittligt meritvärde, modellberäknat värde(%) -8,7 3,2-2,3 Andel elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (hemkommun) 81 72 71 77,7 Andel elever i åk 3 som klarat alla delprov (hemkommun) 70 65 74 71 Gymnasieskola Koladas nettokostnadsavvikelse för 2017 visar på +9,4 procent jämfört med referenskostnaden per invånare inom gymnasieskolan. Detta trots att stora besparingar gjorts inom verksamheten. I analysen visas att Brinellgymnasiet har lägre kostnadsökning än riket i snitt, däremot påverkas nettokostnadsökningen av att Nässjö kommuns elever väljer dyra utbildningar i andra kommuner. Gymnasieskola Läsår 2014/15 (2015) Läsår 2015/16 (2016) Läsår 2016/17 (2017) Nationellt medelvärde senaste mätningen Kostnad gymnasieskola, kr/elev (ej strukturjusterade värden) 133 704 138 199 136 846 120 702 Nettokostnadsavvikelse i % +10,4 +8,6 +9,4 Gymnasieelever som tagit examen inom 4 år inkl IM i % (hemkommun) Gymnasieelever som tagit examen inom 4 år inkl IM i % (Brinellgymnasiet) Modellberäknat värde för andel gymnasieelever med examen inom 4 år (%) Modellberäknat värde för genomsnittlig betygspoäng för gymnasieelever med examen eller studiebevis (%) 79,3 74,0 76,5 70,9 80,6 75,2 75,0 69,6 9 10 8,9 0,7 0,7 0,2 Gymnasieelever på yrkesprogram i % 38,4 34,8 35 27,2 Kostnaden per gymnasieelev är högre jämfört med riket vilket kan bero på en högre andel elever som går på yrkesprogram jämfört med riket i snitt. Samtidigt visar gymnasieskolan bättre resultat jämfört med riket i snitt. 2019, nämnder och bolag 43(88)
Resurstilldelning Barn- och utbildningsnämnden påverkas direkt av den demografiska utvecklingen av barn och elever. Det handlar om både förändring av antalet barn och elever, men även av socioekonomiska faktorer såsom utländsk bakgrund, föräldrars utbildningsbakgrund med mera. För att ge verksamheten planeringsförutsättningar sker arbete med resursfördelning för verksamheterna förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola. Förvaltningen använder sig av ett rörligt fördelningssystem vid fördelning av budget till förskolechef/rektor för pedagogiska löner och undervisningsmaterial. Systemet grundas på barn/elevantal och tar hänsyn till elevförändringar under pågående budgetår. Det är en systematisk fördelning av resurserna där hänsyn tas till socioekonomiska förutsättningar samt organisationsstruktur. Målet med resursfördelningssystemet är att ge likvärdiga förutsättningar för utbildning med utgångspunkt från elevernas skiftande förutsättningar och behov. Verksamhetsförändringar Förändringar i barn- och elevantal Befolkningsprognos Den kommunalt framtagna befolkningsprognosen (mars 2018) visar på en ökning av barn- och utbildningsförvaltningens alla verksamheter. Förskolan förväntas öka kraftigt i första halvan av tioårsprognosen, cirka 260 barn, medan grundskolan har en jämn ökning under hela prognosperioden med sammanlagt cirka 750 elever. Gymnasiet uppvisar en varierad ökning olika år men sammanlagt på tioårsperioden 2018-2027 stannar ökningen på cirka 130 elever. Befolkningsprognosen bygger framförallt på ett ökat och konstant högre födelsetal vilket först kommer synas i förskolan och allteftersom i grundskolan. Asylsökande blir folkbokförda Efter toppåret 2016 med 240 asylsökande, har skolan haft en alltmer minskad andel asylsökande. Migrationsverket arbetar aktivt för att korta ner handläggningstiderna, vilket innebär att asylsökande elever snabbare får uppehållstillstånd och folkbokförs i kommunen alternativt får avslag och utvisas. Antalet asylsökande har minskat till 113 inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Prognoser barn och elever för 2019 Bedömningen av barn- och elevutvecklingen är baserad på den gemensamma befolkningsprognosen för Nässjö kommun för 2019. Prognosen i tabellen nedan ger en indikation på hur utvecklingen kommer kunna se ut per verksamhetsområde. Det finns dock osäkerhetsposter i prognosen. Födelseantalet är fortsatt högt, vilket kan påverka förskolans verksamhet med fler antal barn. En svårighet är prognosen av särskola som omfattar få elever, men innebär stora kostnader per elev för förvaltningen. Inom gymnasiet finns en svårighet i att en större grupp elever går sammanlagt fyra år på gymnasiet genom att man först går ett introduktionsår för att därefter gå ett nationellt program. För 2018 är justeringar gjorda utifrån aktuell prognos (maj) jämfört med tidigare budget för 2018. Antal barn/elever per verksamhetsområde förändringar för 2018 Prognos ökning 2019 Förskola 60* 52** Fritidshem 0 0 Förskoleklass 0 5 Grundskola 0 56 Grundsärskola -3 6 Gymnasieskola 0 19 Gymnasiesärskola 3 2 *Ökningen mellan 2017 och 2018 är totalt 140 barn, varav 80 finns budgeterade sedan tidigare. **Osäkerhet om prognosen håller, vilket även visar sig för 2018 som ökar mer än tidigare prognoser. Förskola - Planering lokaler Under 2019 behöver Nässjö tätort ytterligare förstärkas med nya förskoleplatser för att kunna ta emot den kraftiga ökning som sker under 2018. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att en tillfällig förskoleverksamhet 2019, nämnder och bolag 44(88)
byggs upp i Nässjö tätort för att komplettera de planerade storförskoleprojekten. I kommunens övriga tätorter är det Malmbäck där kapacitetsbrist kan uppstå till våren 2019. Skola Planering lokaler Trots ett flertal pågående byggprojekt såsom Runnerydsskolan och Åkerskolan kommer inte elevplatserna i Nässjö tätort räcka till för åk F-6 elever efter år 2021. En ny F-6 skola alternativt ytterligare tillbyggnad på befintliga skolor kommer att krävas framåt. Även i Forserum och Malmbäck ökar elevantalet de närmaste åren. I Malmbäck kommer skolan ta över medborgarkontorets lokaler till ht 2019, vilka därmed behöver byggas om, och i Forserum behöver skolan få en tillbyggnad klar till ht 2020. Förskola Andelen förskolebarn i åldern 1-5 år där vårdnadshavarna ansöker om plats i förskolan fortsätter öka, framförallt är det en ökning av barn 1-3 år. Hultets förskola planeras vara klar under hösten 2018. Då går förskolan ur Björnbärets lokaler. Annefors förskola rivs under hösten och inskrivna barn flyttas till Runneryds förskolor samt förskolan Tallbacken. Handskeryds norra förskola beräknas vara klar januari 2019 och utökas då med fyra avdelningar. Förskolor som i planen ska avvecklas kommer finnas kvar under 2018, som förskolorna Tomtestugan, Åkershäll och Ekbacken. Födelseantalet fortsätter ligga på en högre nivå än tidigare år. Antalet barn i behov av särskilt stöd inom förskolan är fortsatt högt. Nya och tydligare rutiner har tagits fram kring ansökan och tillsättning av förskoleresurs när särskilda behov framkommer hos enskilda barn. Inom förskolan är sjukfrånvaron hög. För att minska antalet tillfälliga vikarier har vikariepoolen utökats till åtta pooltjänster inom förskolan. Dessa är knutna till ett eget förskolechefsområde. Nya rutiner kring vikarieanskaffning har arbetats fram. För att öka likvärdigheten har förskolan en gemensam vision "Allas lika värde i en lustfylld lärandemiljö" som beskriver vad förskolan ska sträva efter. Under 2018 arbetas en verksamhetsidé fram som beskriver vad som ska prägla verksamheten. Utvecklingsområden under 2018/2019 kommer vara digitalisering samt implementering av ny läroplan. Barnskötare kan fr o m 2018-03-08 tillsvidareanställas i förskolan. Genom att tillsvidare anställa barnskötare när tillgången på förskollärare är begränsad, ökar förutsättningarna för kontinuitet och därmed god kvaliteten på förskolan. Från 2019 utökas antalet kompetensutvecklingsdagar i förskolan från två till fyra dagar och från 2020 med ytterligare en dag till fem dagar. Grundskola, förskoleklass och fritidshem En rad olika pedagogiska utvecklingsarbeten inom grundskolan fortsätter enligt plan exempelvis karriärlärarreformen, nyanländas lärande och skolans digitalisering. Vissa av utvecklingsarbetena är statsbidragsberättigade. Grundskolan kommer under kommande läsår utveckla och tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet. Varje skola kommer fortsatt arbeta med att ta fram framgångsfaktorer som respektive skola prioriterar i sina skolutvecklingsprocesser. Upplägget för resultatdialogerna mellan de fyra nivåerna har fallit väl ut och kommer att fortsätta i sin nuvarande form. Föregående år var det gemensamma temat Trygghet och studiero. Fokus kommer nästa läsår att ligga på skolornas identifierade utvecklingsområden. Lovskola erbjuds enligt lagstadgade regler till elever i åk 7-9 under sportlov, påsklov och sommarlov. Många aktiviteter pågår för att utveckla verksamheten och arbetet för att nå en högre måluppfyllelse är central i hela verksamheten. Exempel på insatser är utvecklingsarbete som bedrivs av förstelärare och utvecklingslärare, IT-utveckling med fler verktyg och ökad pedagogisk kompetens inom området, arbete med den inre organisationen för att öka inkludering och kunna ge ett extra stöd till den elev som har svårt att nå upp till sin fulla potential. Regeringen har beslutat om en stadieindelad timplan för grundskolan. Denna gäller från och med läsåret 2018 2019. Detta beslut innebär bland annat att eleverna ska få undervisning inom ramen för språkval senast i årskurs 2019, nämnder och bolag 45(88)
6. Den nya stadieindelade timplanen innebär att eleven läser språk 80 minuter i veckan på mellanstadiet. För att möjliggöra ett optimalt lärande och tillgång till behöriga lärare, kommer eleverna att läsa sitt språkval på den skola där man läsåret efter börjar högstadiet (årskurserna 7 9). Riksdagen har beslutat att skolplikt ska gälla från och med det år barnet fyller sex år. Förskoleklass blir i och med detta beslut obligatorisk för alla barn i Sverige. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018, och den första årskull som omfattas är de barn som börjar förskoleklass höstterminen 2018. Syftet med förskoleklass förblir detsamma som när man införde förskoleklass som frivillig skolform 1998. Förskoleklassens verksamhet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, förbereda dem för fortsatt utbildning och stödja övergången mellan förskola och skola. Genom obligatorisk förskoleklass med närvaroplikt skapas en likvärdighet för alla barn i Sverige. Under de senare åren har Nässjö kommun tagit emot ett mycket stort antal asylsökande och nyanlända folkbokförda invånare. För att klara denna anspänning på organisationen inrättades den centrala mottagningsenheten den 1 januari 2016. Denna enhet avvecklades vid halvårsskiftet 2017 eftersom antalet asylsökande drastiskt minskade. Ett mobilt kartläggningsteam inrättades höstterminen 2017. Fokus hos detta team har legat på att snabbt kartlägga och skolplacera de nyanlända eleverna. På skolorna har man sedan jobbat med studiehandledning och modersmålsundervisning. Elevhälsa I och med att antalet elever har ökat har också behovet av att få stöd och hjälp av elevhälsans olika professioner ökat. Under de senare åren har det varit mycket fokus på att rekrytera rätt specialistkompetens inom elevhälsan och det har inneburit stora påfrestningar på verksamheten vid byte av personal och vid vakanser. Rekrytering av specialistkompetens kommer även att fortsätta kommande åren. När det gäller den medicinska delen av elevhälsan har skolsköterskorna i och med det ökade antalet elever som saknar vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet fått utökade arbetsuppgifter och de har övertagit ansvaret för vaccinationsordinationerna. Grundsärskola Grundsärskolan har ett ökat antal elever och då framförallt inom träningsskolan årskurs 1-6. Antalet inskrivna elever beräknas vara 51 inför läsår 2019/2020 och under 2019 kommer en succesiv ökning att ske av antalet inskrivna elever. Dessa elever kommer troligtvis vara fördelade både inom grundsärskolan och träningsskolan. För att tillgodose ett ökat behov av elevplatser inom träningsskolan åk 1-6 hyrs lokaler av Regionfastigheter. Gymnasieskola Antalet gymnasieelever från Nässjö kommun bedöms öka med omkring 2 procent per år de närmaste åren. Framför allt beror ökningen på att fler elever kommer gå mer än tre år på gymnasieskola. Detta i sin tur beror på ökningen av elever på introduktionsprogrammen. Antalet elever inom gymnasiesärskolan bedöms också öka. Det kommer färre nyanlända asylsökande i gymnasieåldern till Nässjö. Den så kallade gymnasielagen kommer med största sannolikhet innebära att fler får uppehållstillstånd. Detta i sin tur kommer innebära att kostnaderna för utbildningen övergår från Migrationsverket till kommunen. För att möta elevernas behov, arbetslivets krav och statsmaktens regleringar kommer flera av Brinellgymnasiets program och verksamheter utvecklas. Bland annat ser skolan över möjligheterna att erbjuda fler gymnasiesärskoleprogram på skolan. I linje med kommunens jobbstrategi och ansvaret inom det kommunala aktivitetsansvaret kommer ett ytterligare ökat arbete med närvaro, trygghet och studiero krävas. Även ökade insatser för att få elever att välja rätt från början krävs. Detta är ett samarbete såväl med grundskolan som arbets- och yrkeslivet utanför skolan. För de elever som trots allt inte klarar någon form av gymnasieutbildning krävs ännu bättre samarbete med socialförvaltningens olika delar, inte minst arbetsmarknadsenheten. E-strategisk plan Barn- och utbildningsnämnden har antagit en e-strategisk plan för 2018. Planen beskriver utmaningar och behov samt budget under innevarande samt delvis kommande år. Utmaningen är fortsatt utbyggnad av lärverktyg till alla elever i grundskolan samt personal inom förskolan. Även utbyggnad av trådlös nätkapacitet är ett prioriterat område eftersom antalet enheter ökar. Under kommande budgetår implementeras ett nytt skoladministrativt system. Systemet är upphandlat tillsammans med övriga höglandskommuner, Jönköping, Mullsjö och Habo kom- 2019, nämnder och bolag 46(88)
muner. Alla implementeringar av nya system kräver insatser både i utbildningar och ekonomiska åtaganden. Införandekostnaden för systemet är ca 935 tkr varav ca 700 tkr belastar 2019. Planen tar även upp andra insatser som görs lokalt kring att öka säkerheten samt möjligheterna för alla att mer effektivt nyttja digitaliseringens möjligheter. Förvaltningen reviderar årligen e-utvecklingsplanen som beskriver årets arbete samt kommande utvecklings behov. Tillsammans med övriga höglandskommuner och HIT pågår olika projekt kring Skolans digitalisering. Målet för skolans behov är en god infrastruktur där uppkoppling kan ske med olika typer av verktyg för att nå molnbaserade resurser med säker identitetslösning. Omvärldsanalys 1. Ökning av antal barn och elever Sverige har under ett antal år ökat sin befolkning främst baserat på invandring från andra länder. Detta har påverkat Nässjö, vilket är både en utmaning för verksamheten inom förskola och skola under en längre period, men innebär också en stor möjlighet. Detta för att på längre sikt kunna förbereda barn och elever för framtida arbetsliv och egen försörjning, vilket utgör grunden för ett väl fungerande samhälle. Antalet barn- och elever inom barn- och utbildningsförvaltningen har under de senaste fyra åren ökat med totalt 16,5 procent. Denna ökning innebär att förskolan har ökat med ca 350 barn och grundskolan med drygt 600. Den totala elevförändringen är 963 fler barn/elever mellan 2014-04-15 och 2018-04-15. Verksamheten innefattar idag 6 786 barn/elever (2018-04-15). Vi ser idag en fortsatt stor ökning inom förskolan. Inom grundskolan är förnärvarande växlingen mellan asylsökande till folkbörda elever tydlig. Politiska beslut på nationell nivå kring flyktingpolitik och skärpta gränskontroller påverkar situationen i landets kommuner. Utifrån Migrationsverkets bedömningar och analysarbete i Nässjö kommun beräknar barn- och utbildningsförvaltningen att barn- och elevökningen kommer fortsätta under 2019. Utbildning finansieras genom kommunala och statliga medel. Statsbidragens påverkan på verksamheten kommer att ha en allt större betydelse. Starkare styrning från staten där koppling till huvudmannens tilldelning av resurser utifrån antalet elever är avgörande. 2. Fler barn/elever med andra språk Barn- och utbildningsförvaltningen har de senaste åren noterat en stark förändring av andelen barn/elever med andra modersmål. I dagsläget är 59 modersmål aktuella inom organisationen. I tätortens grundskolor har 37 procent av eleverna ett annat modersmål än svenska och inom förskolan i tätorten är andelen med annat modersmål 48 procent. Det innebär att andelen elever med annat modersmål i hela kommunen har ökat med 6,5 procent både inom grundskola och förskola de senaste fyra åren. Ökningen i tätorten är procentuellt större. 3. Fler barn/elever med behov av särskilt stöd Nationellt konstateras genom vetenskaplig evidens att den psykiska ohälsan ökar i samhället. Den pedagogiska forskningen ger vid handen att tidig upptäckt och tidig insats är viktig för att skapa en god framtid för enskilda individer och även minska stora framtida kostnader för samhället. Behovet av stöd ökar för eleverna i Nässjö kommun. Skollagstiftningen är mycket tydlig kring rättigheterna för barn i behov av särskilt stöd. 4. Digitalisering Regeringen beslutade 2017 om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Läro-, kurs och ämnesplaner är förändrade från 2018-07-01. Hela digitaliseringsprocessen är ett förändringsprojekt där ledarskap är den viktigaste framgångsfaktorn i att skapa ett förändrat arbetssätt i klassrummet. Framöver kommer olika samhällsfunktioner och arbeten att kräva förändrade digitala vanor och kunskaper hos både medborgare och medarbetare. Digitaliseringsstrategin lyfter fram målsättningar och insatser för att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång. Beslut fattades 2016 kring hur personal och elever ska ges förutsättningar och från höstterminen 2018 har 2019, nämnder och bolag 47(88)
all personal och alla elever i åk 1-9 samt i gymnasiet tillgång till ett eget lärverktyg. Arbetet fortsätter nu med utbyggnaden inom förskolan. Tillsammans med utrullning av verktyg sker olika utbildningar. Tillsammans med övriga höglandskommuner och HIT pågår flera olika projekt kring skolans digitalisering. Skolnätverket har sett stora vinster med att stötta varandra i utvecklingen och tillsammans arbetar man med implementeringen av det nya skoladministrativt systemet. Under kommande år blir det fokus på att gemensamt upphandla framtida e-läromedel. Navet i skolans framtida IT-miljö kommer med all sannolikhet att vara Office 365 tillsammans med Tieto Education och ytterligare en aktör. Med dessa aktörer kan vi lösa förskolans och skolans breda behov både pedagogiskt och administrativt. Ytterligare speciallösningar måste dock finnas för vissa personalgrupper. Tillsammans med övriga förvaltningar pågår också utvecklingsprojekt kring Identitet och roll. Identitetshanteringen kommer bli mycket viktig i framtiden liksom sömlös tillgång till olika system. Även ett analys- och beslutsstöd är föremål för upphandling, som görs gemensamt inom Nässjö kommun. 5. Kompetensförsörjning - rekryteringsbehov Arbetet med att förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare har intensifierats. Trots den markanta bristen i hela landet på legitimerade förskollärare och lärare samt skolledare har rekryteringsprocessen ändå lyckats i stor utsträckning inom barn- och utbildningsförvaltningens område. Det är dock fortsatt en stor utmaning för förvaltningen att rekrytera och behålla skolledare, legitimerade lärare och förskollärare. Barn- och utbildningsförvaltningen har tecknat ett avtal med HLK i Jönköping om övningsförskolor och övningsskolor samt ett avtal med Linnéuniversitetet om att ta emot lärarstudenter i deras verksamhetsförlagda utbildning. Nässjö kommun deltar på arbetsmarknadsdagar på högskolor i vår närhet. Vi använder oss också av olika rekryteringsvägar såsom t ex sociala medier. För att bibehålla kompetent personal har barn- och utbildningsförvaltningen satsat på skolutveckling samt förbättringar av arbetsmiljön för medarbetare och chefer. Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare har Nässjö kommun satsat på löneutveckling för lärare. Ekonomi Verksamhet Bokslut 2017 2018 2019 Ram 2020 Plan 2021 Nämnd/central ledning 23 265 22 520 23 476 23 476 23 476 Skolskjutsar 19 652 19 550 21 319 21 319 21 319 Förskola och annan pedagogisk verksamhet 207 382 227 244 229 864 228 722 229 707 Fritidshem 28 884 35 959 37 060 37 060 37 060 Grundskola inkl förskoleklass 324 673 336 054 341 784 338 098 339 589 Grundsärskola 16 657 20 231 21 530 21 530 21 530 Gymnasieskola 136 711 140 631 142 783 142 073 142 684 Gymnasiesärskola 8 097 9 627 9 577 9 577 9 577 Korttidstillsyn LSS 1 161 999 1 004 1 004 1 004 Kulturskola 10 470 10 801 10 896 10 896 10 869 Summa barn- och utbildningsnämnden 776 953 823 617 839 293 833 755 836 815 2019, nämnder och bolag 48(88)
Mål enligt Pilen Välfärd Nämndmål Alla barn och elever ska vara trygga och trivas i förskola, skola och fritidshem. Alla barn och elever ska ha en god hälsa. Inga barn och elever ska utsättas för kränkande behandling Skolresultaten ska förbättras Indikatorer Fler elever ska känna sig trygga och trivas i skolan (2 %- enheter) Fler vårdnadshavare till barn i förskolan ska uppge att deras barn trivs och känner sig tryggt i förskolan. (2 %- enheter) Fler vårdnadshavare till elever i fritidshem ska uppge att deras barn trivs och känner sig tryggt på fritidshemmet. (2 %-enheter) Fler elever ska uppleva en ökad studiero. (7 %-enheter) Fler elever ska uppleva en god hälsa. (2 %-enheter) Varje skolenhet ska ha ett främjande arbete med tidig upptäckt och åtgärder kring psykisk ohälsa. Fler elever ska nå de nationella målen i samtliga ämnen. (5 %-enheter) Näringsliv och kompetens Nämndmål Alla elever ska ha ett slutbetyg de är stolta över. Alla ungdomar i åldern 16-20 år ska studera på gymnasiet eller är i annan sysselsättning Indikatorer Fler elever ska komma in på ett nationellt gymnasieprogram. (5 %-enheter) Fler elever ska fullfölja gymnasiet inom fyra år. (2%enheter) Fler elever upp till 20 år ska studera eller vara i annan sysselsättning. (5 %-enheter) Elever/studenter i olika järnvägsrelaterade utbildningar inom Brinellgymnasiet ska inom ett halvår efter utbildning ha fått arbete eller utbilda sig inom sektorn. Attraktivitet Nämndmål Barn och elever ska erbjudas en stimulerande lärmiljö Pedagogerna ska utveckla utbildningen tillsammans med barnen och eleverna Indikatorer Eleverna ska ha en ökad skolnärvaro. (2 %-enheter) Fler barn och elever ska uppleva en reell möjlighet att påverka utbildningen tillsammans med pedagogerna (2 %-enheter) Kommunikationer Nämndmål Digitala verktyg ska vara en naturlig del i utbildningen. Indikatorer Barn / elever ska använda digitala verktyg i utbildningen. Pedagogerna ska utveckla utbildningen med hjälp av digitala verktyg. 2019, nämnder och bolag 49(88)
Kultur- och fritidsnämnden 2019 ram 2020 och plan 2021 Nämnd/verksamhet Bokslut 2017 2018 2019 Ram 2020 Plan 2021 Personalkostnader 24 384 24 012 24 165 24 165 24 165 Övriga kostnader 52 434 51 990 51 689 51 689 51 689 Summa kostnader 76 818 76 002 75 854 75 854 75 854 Intäkter -11 871-9 053-9 053-9 053-9 053 Nettokostnad 64 947 66 949 66 801 66 801 66 801 Antal årsarbetare 44 Kronor per invånare* * Beräknat invånarantal 2019: 31 431 Verksamhetsbeskrivning 2 125 kr Kultur- och fritidsnämnden vill positionera Nässjö kommun genom ett rikt och inspirerande kultur- och fritidsutbud och med kultur- och fritidsanläggningar av god kvalitet. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för ett antal fritidsgårdar, verksamheten på idrotts- och fritidsanläggningar som till exempel Skogsvallen, sim- och sporthallen, rekreationsområdet Lövhult samt kommunens badplatser och vandringsleder. I Kulturhuset Pigalle bedrivs en omfattande programverksamhet, biblioteks- och konstutställningsverksamhet, samt möten och föreningsservice. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för stadsbiblioteket och, tillsammans med barn- och utbildningsnämnden, för skolbiblioteken inom grundskolan. I avtal med kommunledningskontoret regleras ansvaret för medborgarkontorens bibliotek. Nämnden verkar för öppenhet, mångfald och bredd för att underlätta integration, jämställdhet och ökad folkhälsa. Den prioriterade målgruppen är barn och ungdomar. Ett 70-tal föreningar samt de studieförbund som är verksamma i kommunen får bidrag enligt nämndens normer. Nämnden ansvarar för den kommunala konstsamlingen, offentlig utsmyckning och utser kultur, idrotts- och föreningspristagare, kandidater till Christer Ståhls minnesfond och 64 års jubileumsfond. Verksamhetsförändringar Idrott, fritid och föreningsliv Den nya modellen för drift av fritidsanläggningar där kultur- och fritidsnämnden och NAV har ett ökat samarbete har implementerats och arbetet stäms kontinuerligt av. Det är en utmaning för båda organisationerna, men båda parter ser med tillförsikt på arbetet. Anläggningarna i centralorten är fortsatt hårt belastade, sporthallarna hyrs ut i mycket hög utsträckning, fotbollsplanerna på Skogsvallen har en mycket högre nyttjandegrad än rekommenderat för naturgräs och simhallen har fortsatt höga besökssiffror där framförallt behovet av simskola och sommarsimskola är stort. Simhallens status och framtid utreds under 2018, där möjliga vägar framåt presenteras i början av 2019. Under sommaren 2018 byggs Access Skatepark, en park som kommer bli ett landmärke för Nässjö. Området runt skateparken kommer att fortsätta utvecklas och beräknas stå klart hösten 2019. Majoriteten av investeringen i skatepark och närliggande ytor finansieras externt i samarbete med föreningslivet. Lövhult fortsätter att genomgå förändringar och utveckling; hinderbanan för barn och ungdomar, stugor och den allmänna upprustningen har alla mottagits positivt. Under 2019 kommer stort fokus att ligga på att fortsätta utveckla organisationen och söka ett större samarbete med övriga kommunkoncernen. 2019, nämnder och bolag 50(88)
I början på 2017 infördes nämndens nya bidrag till föreningslivet och målet med att mer pengar ska nå föreningslivet uppfylldes. Under 2018 utvecklades systemet ytterligare för att få större ekonomisk effekt för de föreningar som driver sin egen anläggning på landsbygden. Fritidsgårds- och kulturverksamhet Fritidsgårdsverksamheten i Nässjö centralort har sedan ett par år koncentrerats till fritidsgården Connection i sim- och sporthallen. Här förstärks möjligheterna till utomhusaktiviteter i och med utvecklingen av aktivitetsområdet som ska ge nya förutsättningar för olika fritidsaktiviteter. Fritidsgårdarna och Nässjö, Bodafors och Forserum ses som en helhet och personalstyrkan ska kunna arbeta på alla. Under hösten 2018 är förhoppningen att personalstyrkan ska vara komplett och att verksamheten kan läggas upp utifrån de förutsättningarna. Stadsbiblioteket har initierat en omflyttning i lokalerna för att skapa större barn- och ungdomsavdelningar vilken ska vara klar 2018. Ambitionen är också att hela miljön på stadsbiblioteket ska bli mer öppen och flexibel då olika behov ska kunna tillgodoses förutom att låna böcker. På sikt vill nämnden arbeta mot att införa Meröppet för att öka servicen och tillgängligheten för invånarna. Mer digital teknik behöver införas både i biblioteket och på fritidsgårdarna för att följa med i utvecklingen. Nässjö konsthall utgör, genom inriktningen på samtidskonst, en av de mest intressanta konstscenerna i länet. Även konsthallen och skaparverkstaden kan komma att omfattas av Meröppet om det blir verklighet. Evenemang och program Det egna kulturutövandet har en betydligt större roll i Sverige och i våra grannländer än i övriga Europa och är dessutom ökande. Det är därför viktigt att involvera olika målgrupper i verksamhetsutvecklingen för att på så sätt öka delaktigheten i kulturlivet och ett led i detta är att arrangera lokala kulturting. Varje säsong ska Kulturhuset Pigalle erbjuda ett nytt spännande utbud. Under året har programverksamheten arbetat aktivt med att skapa efterfrågan på Kulturhuset Pigalles lokaler för att stora produktionsbolag ska förlägga del av Sverigeturnéer i Kulturhuset Pigalle i Nässjö. På så vis har Kulturhuset Pigalle utökat sin programverksamhet med kulturproduktioner som annars inte hade varit möjliga och som på sikt bidrar till att kulturkusets attraktionskraft och profil ökar på en konkurrenskraftig marknad. Konkurrensen växer även från grannkommuner och nya aktörer, vilket medför att Kulturhuset Pigalles verksamhet ska marknadsföras på ett effektivt sätt. Strategisk marknadsföring och en modern programbroschyr är framtagen för att möta utvecklingen och öka attraktionskraften i regionen. Likaså har programutbudet en god bredd med alltifrån stråkkonsert, stand-up, barnteater, sagoläsning, vernissage, konsert, föreläsningar, julshow med mera. Omvärldsanalys Nässjö utvecklas till en betydande kultur- och idrottskommun Kultur- och fritidsnämnden vill göra Nässjö kommun till en kultur- och idrottskommun av rang och nämnden fortsätter att planera för satsningar inom verksamhetsområdet. Lövhults utveckling går framåt och syftar till att öka attraktiviteten både som turistmål och idrottsanläggning. Projekt som planeras och som är på gång syftar till att stärka den organiserade idrotten, spontanidrotten och fritidsutövning. Skatepark, ny fullstor sporthall och en framtida simhall kommer att komma hela Nässjö kommun till gagn. Föreningslivet i centralorten är på uppgång, medan det finns utmaning hos föreningarna i kransorterna. Förvaltningen införde ett nytt bidragssystem under 2017 där ett av målen är att stärka föreningslivet i hela Nässjö kommun. Utvecklingen av skatepark och aktivitetsområde kommer bli ett landmärke för Nässjö kommun. Området syftar till en brygga mellan kön, samhällsgrupper och åldrar och beräknas locka stora delar av Nässjö kommuns invånare samt besökare från övriga Sverige. Programverksamheten arbetar aktivt med att arrangera evenemang som har en samhällsaktuell bredd och mångfald. Genom satsning på att skapa ett abonnemangssystem på föreläsningsserien Vetgirig tisdag kommer kvaliteten på föreläsarna att kunna bibehållas och på sikt kunna utvecklas. Fortsatt arbete görs för att attrahera externa produktionsbolag att förlägga stora kulturproduktioner i Kulturhuset Pigalle, vilket bidrar till ökad konkurrenskraft i regionen. 2019, nämnder och bolag 51(88)
Behov av mötesplatser Bibliotekets roll som viktig mötesplats i samhället för alla åldrar växer, inte minst rollen som en interaktiv mötesplats. Nya arbetssätt och angreppssätt behöver utvecklas för att stimulera till läsning, bildning och ett aktivt förhållande till vår historia, men också för samhällsfrågor i tiden här har ett kulturhus och ett bibliotek en viktig uppgift. Under senare år har folkbiblioteken i landet alltmer vuxit in i den viktiga rollen som IT-folkbildare för att demokratisera informations- och kommunikationsteknologin och göra människor mer digitalt delaktiga. Väl teknikutvecklade bibliotek och medborgarkontor kan fungera som sociala bryggor i det digitala samhället och ge alla människor tillgång till information och kunskap. Ungdomar vill i allt högre grad själva forma det kulturutbud de vill vara aktiva i. Nämndens bidrag Kulturcash och Ungdomscheck syftar till att stimulera ungdomars engagemang och kulturutövande. Digitalisering Teknikutvecklingen ger möjlighet till ett effektivare arbetssätt på idrottsanläggningarna. Nya energismarta lösningar införs succesivt på nämndens anläggningar och i övriga lokaler. Utvecklingen med digitala låssystem på våra anläggningar fortsätter också, tillsammans med ett nytt digitalt boknings- och bidragssystem. Invånarna i Nässjö kommun följer den nationella trenden och lånar böcker och besöker bibliotek i mindre utsträckning. Barn och unga får nya kultur- och medievanor, ändrade levnadsvanor, nya informationsmöjligheter och en ny mediemarknad, vilket gör att bibliotekets roll förändras. Ekonomi Verksamhet Bokslut 2017 2018 2019 Ram 2020 Plan 2021 Politisk verksamhet 211 200 200 200 200 Administration 5 638 6 405 6 436 6 436 6 436 Föreningsbidrag och ersättningar 6 241 6 516 6 516 6 516 6 516 Idrotts- och fritidsanläggningar 30 716 31 566 31 406 31 406 31 406 Programverksamhet 2 194 2 266 2 276 2 276 2 276 Folkbibliotek 12 176 11 921 11 866 11 866 11 866 Konsthall 1 687 2 003 2 011 2 011 2 011 Ungdom 3 852 3 902 3 920 3 920 3 920 Konferens och lokaluthyrning 2 232 2 170 2 170 2 170 2 170 Summa kultur- och fritidsnämnd 64 947 66 949 66 801 66 801 66 801 Mål enligt Pilen Välfärd Nämndmål Erbjuda trygga och säkra mötesplatser inom KoF Indikatorer Minst en mötesplats ska årligen genomgå en utredning kopplat till trygghet och säkerhet. Föreningsvandringar genomförs på flera platser inom kommunen och totalt ska minst tio vandringar genomföras under 2019. 2019, nämnder och bolag 52(88)
Nämndmål Erbjuda ett brett utbud av kulturaktiviteter i kulturhuset Pigalle till Nässjö kommuns invånare. Spontanidrottsytor och rekreationsområden uppförda av Kultur och Fritid ska vara välbesökta och uppskattade av Nässjö kommuns invånares behov och intressen. Nämndens verksamhet ska bedrivas inom ram med snabb återkoppling. Indikatorer Minst tio "Vetgirig tisdag" ska genomföras per termin under 2019. Minst fem evenemang per termin ska genomföras av externa produktionsbolag. Minst fyra barnteatrar ska genomföras per termin. Det nya aktivitetsområdet vid Sim- och sporthallen ska uppfattas som välbesökt. Antalet besökare i Lövhult ska sommartid uppgå till X antal. Minimal avvikelse mot tilldelad budget. Näringsliv och kompetens Nämndmål Kulturhuset Pigalle ska vara en arena för livslångt lärande och en naturlig mötesplats. Arbeta för att motverka det digitala utanförskapet genom att skapa förutsättningar för att kunna använda ny teknik. Indikatorer Antalet studie- och sittplatser på stadsbiblioteket ska öka jämfört med föregående år. Antalet bokningar av lokaler i Kulturhuset Pigalle ska öka jämfört med föregående år. Minst fem utbildningar och informationstillfällen kring digital teknik ska erbjudas per termin i Kulturhuset Pigalle. Attraktivitet Nämndmål Indikatorer Idrottsanläggningarna ska bedrivas på ett energieffektivt och klimatsmart förhållningssätt Erbjuda attraktiva mötesplatser som ger utrymme för engagemang och inspiration. Antalet kvicksilverarmaturer i elljusspår ska årligen minska. Det nya aktivitetsområdet erbjuder många aktivitet som ska locka olika målgrupper. Arbeta aktivt med medborgardialog. Genomföra minst två medborgardialoger under 2019 inom nämndens verksamhetsområden. Kommunikationer Nämndmål Förvaltningen ska arbeta aktivt med att erbjuda lättillgängliga och attraktiva e-tjänster. Indikatorer Under 2019 ska minst en e-tjänst utvecklas och implementeras. 2019, nämnder och bolag 53(88)
Samhällsplaneringsnämnden 2019 ram 2020 och plan 2021 Nämnd/verksamhet Bokslut 2017 2018 2019 Ram 2020 Plan 2021 Personalkostnader 17 764 20 063 20 189 20 189 20 189 Övriga kostnader 9 442 8 986 8 821 8 821 8 821 Summa kostnader 27 206 29 049 29 010 29 010 29 010 Intäkter -10 487-9 135-9 135-9 135-9 135 Nettokostnad 16 719 19 914 19 875 19 875 19 875 Antal årsarbetare 31 Kronor per invånare* * Beräknat invånarantal 2019: 31 431 Verksamhetsbeskrivning 632 kr Samhällsplaneringsnämnden ska med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Bygglovshantering, samhällsplanering, bostadsanpassning samt anmälan och tillsyn av byggnation, olovligt byggande, hälsoskydd, miljöskydd och livsmedelshantering ingår i nämndens ansvar enligt gällande lagstiftning. Kartverksamhet ingår i samhällsplaneringsnämndens verksamhet och består i att ansvara för kommunens kartdatabas och övrigt kart- och mätningstekniskt arbete. Nämnden är även naturvårdsorgan, vilket bland annat innebär ansvar att vid behov kalka kommunens mark- och vattenområden. Agendaverksamhet samt energi- och klimatrådgivning ingår också i nämndens ansvarsområde. Samhällsplaneringsnämnden lämnar råd och upplysningar till allmänheten. Verksamhetsförändringar De förändringar som kontoret kommer att genomgå framöver handlar mycket om digitalisering. Våra inspektörer, handläggare, administratörer och politiker arbetar allt mer via läsplattor som kopplas upp till befintliga verksamhetssystem. Det ökar både effektivitet och flexibilitet samt minskar samtidigt väsentligt pappersutskicken. Information och kommunikation förbättras alltmer genom en ny extern webbkarta där kommuninvånaren själv kan leta fram vandringsleder, detaljplaner, förskolor, idrottsanläggningar med mera. E-tjänster är installerade och flera E-tjänster kommer att installeras, detta som ett led i att öka verksamhetens effektivitet och att underlätta för medborgarna. E-tjänster som medborgarna kan använda är att söka digitalt bygglov och beställa nybyggnadskarta samt digitala meddelanden. Nämndens budgetförslag är lagt inom ram. Nämnden har ökade kostnader i verksamheten och hur samhällsutvecklingen påverkar intäkterna är svår att i detalj bedöma. De kostnader som nämnden under de närmaste åren har att hantera inom sin ram är. Byte av kartsystem, vilket måste göras under 2019 eller 2020. En tvingande åtgärd eftersom nuvarande system avvecklas av leverantören. Kostnaden är ännu inte klar. Databasuppgradering, delåtgärd måste göras under 2018, resterande mer omfattande uppgradering kommer att göras under 2019. Kostnaden är ännu inte klar. 2019, nämnder och bolag 54(88)
Arbete med revidering av Kulturmiljöprogrammet pågår. Statsbidrag är sökt och beviljat därutöver betalar nämnden sin del av kostnaden. Enligt tidsplanen ska allt material vara framtaget och digitaliserat senast under 2019. Inom kommunen finns ett reellt behov av att riva förfallna byggnader, dessa finns framför allt i kransorterna. Delar av åtgärderna kommer att belasta samhällsplaneringsnämndens budget. Flygfotografering kommer att genomföras 2019. Upphandling har skett vilket har inneburit att allt arbete kommer att göras 2019 istället för fördelat på tre år. Nämnden får därmed kostnaden 2019. Tjänsterna på förvaltningen är tillsatta enligt budget. Därutöver finns några långtidssjukskrivningar som innebär kostnader utöver budget. Överlappning vid personalbyte på tjänster och pensionsavgångar kommer att förekomma under planeringsperioden. Samhällsplaneringsnämnden har i sin budgetram, liksom övriga nämnder, ett årligt besparingsuppdrag under perioden. Eftersom ramarna inte skrivits upp för kostnadsökningar utöver löneökningar på senare tid innebär det också i praktiken krav på effektiviseringar Nämnden har av kommunfullmäktige tilldelats ett effektiviseringskrav på 1 procent. Detta har fördelats ut i verksamheten. Omvärldsanalys Under senare år har Nässjö kommun i många avseenden haft en positiv utveckling. För samhällsplaneringsnämnden är det till exempel faktorerna ökat byggande, ränteläge, bostadspriser, ökade fokus på miljöfrågor, fiberdragningar och energiomställning som påverkar verksamheten. Bostadsbristen innebära höga krav på god planberedskap för bostadsmark, en detaljplanläggning som möjliggör ett varierat boende för att möta kommuninvånarnas önskemål och motverka segregering. En växande befolkning ställer nya krav på offentlig service som även den innebär god planberedskap för utbyggnad av offentlig service, inte minst på utbildningssidan. Bostadsbristen påverkar planarbetet, bygglovhanteringen och inmätningar/utsättningar på kartenheten. Intresset för nyetableringar och utvecklingar av befintliga företag har ökat de senaste åren och bristen på detaljplanelagd attraktiv mark för industri- och handel innebär ett behov av markanskaffning och detaljplanearbete. Bredbandsutbyggnaden har klart ökat arbetsbelastningen på kartenheten. Byte av kartsystem kommer att innebära mycket arbete med samordning för att få ett gemensamt system i kommunkoncernen och Höglandsförbundet. Rekryteringen under 2018 har fungerat väl för samhällsplaneringskontoret trots att arbetsmarknaden är ansträngd. Personalomsättningen inom kommunerna har ökat och utmaningen är stor att klara fortsatta rekryteringar Ekonomi Verksamhet Bokslut 2017 2018 2019 Ram 2020 Plan 2021 Samhällsplaneringsnämnd 368 460 435 435 435 Samhällsplaneringskontor 13 085 16 054 16 140 16 140 16 140 Bostadsanpassning 3 266 3 400 3 300 3 300 3 300 Summa samhällsplaneringsnämnden 16 719 19 914 19 875 19 875 19 875 2019, nämnder och bolag 55(88)
Mål enligt Pilen Välfärd Nämndmål Attraktiv livsmiljö genom ett renare Nässjö. Attraktiv livsmiljö genom att öka miljö- och hälsoskyddstillsynen på både den offentliga och privata marknaden. Renare vatten. Hållbar stads/tätortsutveckling. Främja energibesparande åtgärder. God ekonomisk hushållning Regelbunden uppföljning av nämndens ekonomi och verksamhet. Indikatorer Informera på SFI om agenda-21 och miljö. Genomförs minst 2 gånger per termin. Möjlighet att informera fler grupper undersöks. Nämnden utser minst ett geografiskt fokusområde där ärende för ovårdade byggnader och tomter bedrivs. Utöva tillsyn på 70 verksamheter inom miljö- och hälsoskyddsområden. Införliva verksamhetsplan för hälsoskyddsområdet Information om "Tvätta bilen" miljövänligt. Framtagning av VA-plan. Marknadsföra och tillgängliggöra kommunens kulturmiljöunderlag. Fortsätta arbetet med revidering av den kommunövergripande översiktsplanen. Genomföra minst fem öppna informationstillfällen om möjligheterna till att fasa ut fossil energi och spara energi. Inget överskridande av beslutat anslag Ekonomiredovisning genomförs enligt kommunens tidsplan. Redovisning av verksamhetsplan görs två gånger per år för kartenheten. Redovisning av verksamhetsplan görs två gånger per år för plan- och bygglovsenheten. Redovisning av verksamhetsplan görs kvartalsvis för miljöenheten. Näringsliv och kompetens Nämndmål Förstärkt planberedskap avseende industri och handel. Friska och nöjda medarbetare. Indikatorer Ta fram detaljplaner i enlighet med upprättad tidplan, i samverkan med andra kommunala verksamheter Genomföra minst två aktiviteter med hälsoinriktning. Frisknärvaron ska vara minst 95 %. Attraktivitet Nämndmål Ökad valfrihet i form av ett brett utbud av bostadsområden Attraktiv livsmiljö genom ett inkluderande samhälle. Indikatorer Uppfylla nämndens ansvar avseende de mål som anges i strategin för Nässjö kommuns boendeplanering. Planera för olika boendeformer inom samma område/detaljplan. 2019, nämnder och bolag 56(88)
Nämndmål Attraktiv livsmiljö genom tillgänglig närmiljö. Tillsyn på avfallshantering vid livsmedelsverksamheter. Öka kunskapen kring samhällsplaneringskontorets ansvarsområde. Effektiv och rättssäker handläggning. Indikatorer Informera vid minst 10 tillfällen inom områdena bygglov, kulturmiljövård, fåglar med mera. Föreslå förbättringar av tätortsnära rekreationsområden. Information i förebyggande syfte för att minska förekomst av skadedjur. Delta på relevanta mässor/arrangemang som genomförs i Nässjö kommun. Arbeta med medborgarinformation, exempelvis genom Nässjökartan. Använda sociala medier mer. Ange och följa upp mål i verksamhetsplanen genom att följa lagar och arbeta lösningsorienterat. Kommunikationer Nämndmål Införande, utveckling och marknadsföring av e-tjänster. Förbättra kvaliteten av kommunens kartunderlag. Indikatorer Förvalta och utveckla e-tjänsterna inom förvaltningen. Öka användandet av befintliga e-tjänster. Den externa webbkartan ska ha minst 1 000 unika besökare per månad. Görs för en del av Nässjö stad. 2019, nämnder och bolag 57(88)
Socialnämnden 2019 ram 2020 och plan 2021 Nämnd/verksamhet Bokslut 2017 2018 2019 Ram 2020 Plan 2021 Personalkostnader 625 791 618 279 617 018 612 694 614 223 Övriga kostnader 335 399 299 264 304 883 302 658 304 188 Summa kostnader 961 190 917 543 921 901 915 352 918 411 Intäkter -229 241-194 796-194 796-194 796-194 796 Nettokostnad 731 949 722 747 727 105 720 556 723 615 Antal årsarbetare 1 116 Kronor per invånare* * Beräknat invånarantal 2019: 31 431 Verksamhetsbeskrivning 23 133 kr Socialnämnden ansvarar för både myndighetsutövning och verkställighet av äldre- och funktionshinderomsorg, kommunal hälso- och sjukvård, barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd, missbrukarvård och arbetsmarknadsåtgärder. Stöd, vård och omsorg som ges är reglerad i Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM). Socialförvaltningen är indelad i avdelningar. En avdelning för myndighetsutövning, samt tre avdelningar för verkställighet; äldreomsorg, hälso- och sjukvård och funktionshinderomsorg. Därutöver finns socialförvaltningens ledningskontor som en förvaltningsgemensam resurs. Myndighetsutövningen består av tre enheter; barn och ungdom, vuxna/funktionshinder och ekonomiskt bistånd. Enhet barn och ungdom riktar sig till barn, ungdomar och deras familjer och har både myndighetsutövning och verkställighet som sin huvuduppgift. Enheten tar emot och bedömer anmälningar om barn och ungdomar som far illa, genomför utredningar och fattar beslut om skydds-, stöd- och behandlingsinsatser som sedan följs upp. Inom enheten finns en öppenvård som utför både råd- och serviceinsatser och individuellt behovsprövade behandlingsinsatser. I de fall behoven inte kan tillgodoses i öppna former verkställs vården genom placering i familjehem eller på externa institutioner. Enhet vuxna/funktionshinder består av myndighetsutövning inom missbruksvård, funktionshinderomsorg och äldreomsorg. Enheten utreder individernas behov och fattar beslut om insatser som sedan följs upp. De flesta insatser verkställs av förvaltningens verkställighetsorganisationer, men ibland är individernas behov så omfattande att de måste tillgodoses genom externa institutioner. Det rör främst personer med missbruk och/eller psykiska funktionshinder. Enhet ekonomiskt bistånd arbetar med att utreda rätt till och behov av ekonomiskt bistånd med tydligt fokus på att hjälpa klienten till egen försörjning. Arbetet sker i nära samarbete med förvaltningens arbetsmarknadsenhet och i samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa. Enheten ansvarar också för att ge stöd och skydd till våldsutsatta i nära relationer, samt stöd och hjälp till våldsutövare. Äldreomsorgen utför beviljade insatser i form av särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsplatser och dagverksamhet. Nässjö kommun har 324 platser på särskilt boende (varav sex platser tillfälligt neddragna), och därutöver finns också kommunens två korttidsavdelningar med sammanlagt 26 platser. Hemtjänsten i ordinärt boende bedrivs av hemtjänstgrupper fördelade på tolv olika geografiska områden. Inom hemtjänsten finns även larmgrupp, hemhandling och tvätt. Hälso- och sjukvården utför hälso- och sjukvårdsinsatser inkluderat habiliterings- och rehabiliteringsinsatser av omvårdnadspersonal samt legitimerad personal. Insatserna riktas till de patienter som är i behov av sjukvård i ordinärt boende och för alla som bor på särskilda boenden inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Hälso- 2019, nämnder och bolag 58(88)
och sjukvårdsuppdraget är till för alla åldrar från 0 år och uppåt. Uppdraget innefattar avancerad vård av multisjuka, palliativvård och fortsatta sjukvårdande behandlingar. Funktionshinderomsorgen är organiserad i fyra delar benämnda särskilt boende, ordinärt boende, personlig assistans samt arbete och sysselsättning. Avdelningen verkställer beviljade insatser enligt LSS i form av boende i bostad med särskild service för barn eller ungdomar, bostad med särskild service för vuxna, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse, personlig assistans eller ekonomiskt stöd till kostnader för assistans och daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder. Avdelningen verkställer också insatser enligt SoL till personer med funktionsnedsättning exempelvis bostad med särskild service i form av gruppbostad och servicebostad, insatser i ordinärt boende så som boendestöd, ledsagning och kontaktperson samt dagverksamhet. Inom funktionshinderomsorgen finns också nämndens stöd till missbrukare i egen regi samt en arbetsmarknadsenhet som arbetar med att stödja såväl individer som är beroende av ekonomiskt bistånd som andra kommuninvånare till självförsörjning. Ledningskontoret svarar för ledning, administration och förvaltningsövergripande verksamhet. Kontoret består av ledningsgrupp med personalfunktion, en enhet för ekonomi samt en enhet för utveckling, stöd och service. Under ledningskontoret budgeteras gemensamma kostnader för vikarieförmedling, omvårdnadsavgifter och IT. Verksamhetsförändringar I bokslutet 2017 uppgick budgetavvikelsen till 27,8 miljoner kronor. Huvuddelen av resultatförsämringen jämfört med 2016 kan förklaras av Försäkringskassans förändrade bedömningar inom personlig assistans samt kostnader som inte täcks av Migrationsverket. I budget 2018 äskade socialnämnden om utökningar på totalt 18,9 miljoner kronor. Samtidigt beslutades om en långsiktig plan över planeringsperioden för att reducera verksamhetens kostnader för att kunna redovisa en budget i nivå med den av kommunfullmäktige beslutade ramen. Åtgärdsprogrammet innebär att kostnadsnivån ska sänkas med 14,6 miljoner kronor under 2018, 30 miljoner kronor under 2019 och 38 miljoner kronor 2020. I kommunfullmäktiges budgetbeslut om budget 2018 beviljades utökningar om totalt 42,3 miljoner kronor samt en generell reducering av budgetramen med 1,4 procent, (9,4 miljoner kronor). Vidare antog fullmäktige nämndens förslag om åtgärdsprogram 2018-2020, vilket kräver en anpassning av verksamheten med 14,6 miljoner kronor. Nettotillskottet för 2018 motsvarar de tillfälliga förstärkningarna av budgeten 2017, vilket innebär att nämnden ekonomiska utmaningar inte minskat under 2018. För att hantera en oförändrad budgetram har socialnämnden beslutat att inte genomför utökningarna som äskades. Huvudstrategin i budgetarbetet blir att fullfölja det i budget 2018 beslutade åtgärdsprogrammet som 2020 ska sänka kostnaderna med 38 miljoner kronor. Att minska kostnadsnivån med utgångspunkt från åtgärdsprogrammet och 2018 års negativa prognos innebär ett behov av att sänka nuvarande kostnadsnivå med 40 miljoner kronor. Detta innebär att om verksamheten inte kan minska kostnaderna för hyror, externa placeringar, ekonomiskt bistånd etc utöver det beslutade åtgärdsprogrammet eller att Försäkringskassans omprövningar inte finansieras, måste verksamheten utföras med cirka 80 färre anställda samtidigt som rekrytering är en av de långsiktiga framgångsfaktorerna. Befolkningsprognos Nässjö kommuns befolkningsprognos för åren 2018-2021 indikerar att de åldersgrupperna över 80 år som främst utgör basen för äldreomsorgens verksamheter är i stor sett oförändrade. Prognosens utveckling ligger helt i linje med analysen i socialnämndens budget för 2018. Det är svårare att göra en analys av hur behovet i nämndens övriga målgrupper utvecklas utifrån befolkningsförändringarna i prognosen. Socialnämndens verksamheter ansvarar inte för hela åldersklasser lika tydligt som inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Hälso- och sjukvården har samtliga åldersgruppers som sin målgrupp. Det skatteunderlag som växlades vid överföring av hemsjukvården från regionen uppgick till 22,1 miljoner kronor 2013 och var grund för verksamhetens ökade budget. Motsvarande skatteunderlag var 2016 värt 28,5 miljoner kronor enligt utredningen om hemsjukvårdsväxlingen. Verksamhetens kostnad uppgick 2016 till 25,6 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta anser förvaltningen att socialnämnden budget ska justeras i samma omfattning, 2,9 miljoner kronor. Differens motsvarar förstärkningen av hemsjukvården som äskades i socialnämndens förslag till budget 2018. Syftet med förstärkningen var bland annat att öka grundbemanningen och därmed skapa förutsättningar för en stabilare sommarbemanning. Socialnämnden drog i internbudgeten tillbaka förstärkningen då ramen för 2018 inte förändrades jämfört med 2017. 2019, nämnder och bolag 59(88)
Ekonomiskt bistånd, insatser till barn och unga samt missbrukare påverkas främst av inom vilka socioekonomiska grupper befolkningsutveckling sker samt av hur arbetslösheten utvecklas. Att allt fler personer får LSS-insatser kan enligt Socialstyrelsen till viss del förklaras av att befolkningen ökar. År 2007 hade 62 personer per 10 000 i befolkningen en eller flera insatser enligt LSS, exklusive insatsen råd och stöd. År 2015 hade andelen ökat till 71 personer per 10 000. Utvecklingen ser dock olika ut i olika åldersgrupper. Den största ökningen har skett i åldersgruppen 13 22 år, från 114 till 137 personer per 10 000 i befolkningen, följt av gruppen 23 64 år. Då socialnämnden inte fått någon förändrad ram med anledning av befolkningsprognosen måste en trolig befolkningsrelaterad ökad efterfrågan inom nämndens målgrupper hanteras inom samma ram. Detta faktum kan komma att innebära ytterligare krav på ambitionssänkningar och restriktivitet i bedömningar. Omvärldsanalys Förvaltningsövergripande I Sverige pågår i dag en snabb digitalisering och utveckling av så kallade välfärdstjänster. Det är nödvändigt att delta i utvecklingen för att kunna möta den framtida ökningen av omsorgsbehov. En annan viktig aspekt är att svara upp mot den nya generationens krav och behov av IT-tjänster. För att kunna dra nytta av den utveckling som pågår blir det extra viktigt för socialförvaltningen att avsätta resurser för e-utveckling. Under 2019 byter förvaltningen verksamhetssystem, det vill säga det system som alla verksamheter genomför sin journalföring i, hanterar kundfakturor, utbetalningar ekonomiskt bistånd mm. Förvaltningens målsättning med ett verksamhetssystem är att det ska vara modernt, användarvänligt och möjliggöra kommunikation med våra brukare/klienter/patienter digitalt, dvs erbjuda "min sida" och e-tjänster genom digitala ansökningar. De ökade statliga kraven fordrar även kortare handläggningstider, god tillgänglighet och utveckling av individdokumentation. Med ett byte av verksamhetssystem implementeras samtidigt den av Socialstyrelsen fastlagda utredningsprocessen Individens behov i centrum (IBIC) samt nationell dokumentationsstruktur (ICF) tillsammans med KVÅ och KSI. Investering och införande sker inom befintlig ram med stöd av investeringsmedel för välfärdsteknik. Nationella jämförelser I SKL:s databas Kolada redovisas bl.a. kostnader för de olika verksamhetsområdena inom socialtjänsten. Utifrån den redovisade statistiken kan konstateras att individ- och familjeomsorgens och funktionshinderomsorgens kostnader är högre än i likvärdiga kommuner och i riket och att kostnadsökningen mellan 2010 och 2017 också är högre än för redovisade kommuner och riket. Individ- och familjeomsorg Nettokostnaden för individ- och familjeomsorgen var 2017 23,9 procent högre än strukturfaktorerna indikerar, vilket motsvarar en högre nettokostnad på 29 miljoner kronor. Jämförelserna avseende individ- och familjeomsorgen innefattar även verksamheter som bedrivs av Nässjö Lärcentrum. Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnaden för det ekonomiska biståndet minskar per invånare för andra året i rad. I absoluta tal ligger dock kostnaden på för det ekonomiska biståndet oförändrad nivå. Det ekonomiska biståndet påverkats av att riksnormen höjts med 1,6 procent, vilket för Nässjö motsvarar en kostnad på cirka 0,7 miljoner kronor, samt att höjningen av barntillägget påverkar kostnaden för Nässjö med cirka 1,3 miljoner kronor. Dessa höjningar var inte 2019, nämnder och bolag 60(88)
kompenserade i budget 2018 och den kommande höjningen av riksnormen med två procent för 2019 är inte heller kompenserad. Kostnadsförändringen för IFO verksamheten totalt per invånare uppgick till 2,2 procent mellan 2016 och 2017, vilket ska jämföras med snittet på 3,9 procent för riket. Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg Nettokostnadsavvikelsen för individ- och familjeomsorg beräknas av SKL som avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för individ- och familjeomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för individ- och familjeomsorg i riket, andel arbetslösa utan ersättning, andel lågutbildade 20-40-åringar födda i Sverige, tätortsgrad, andel boende i flerfamiljshus byggda 1965-75 samt andel i befolkningen med ekonomiskt bistånd längre än 6 månader. Uppgifter för ekonomiskt bistånd bygger på föregående års utfall. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Beräkningen ger vid handen att verksamheten är 29 miljoner kronor dyrare än förväntat. Förvaltningsledningen har analyserat vilka faktorer som kan vara av betydelse för avvikelsen genom jämförelser med andra kommuner med liknande strukturella faktorer. Verksamheten ligger under rikssnitt för genomsnittlig biståndsperiod (månader per år) och för utbetalt belopp per hushåll (per år). Den faktor som för socialnämnden bedöms ha störst betydelse för den höga kostnadsnivån är andelen invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd. I översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting "Lite mera lika" SOU 2018:74 sägs följande "De tidigare statliga utredningarna om kommunal kostnadsutjämning har erfarit att det är svårt att uppskatta de strukturella kostnaderna för IFO i kommunerna. Ett skäl till detta är att de individer som mottar de olika insatserna inte är en tydligt definierad kategori av personer. Kommunernas utgifter för IFO beror på ett samspel mellan enskilda individers egenskaper, socioekonomiska förhållanden och kommunernas bedömningar om behov av insatser". Det förslag i översynen som ger mest förändringar är i första hand den nya variabeln Andel barn och ungdomar i åldersgruppen 0 19 år som lever i ekonomiskt utsatta hushåll och variabeln Andel av kommunens befolkning som uppbär försörjningsstöd längre tid än sex månader som tas bort. skulle Nässjö erhålla 16,5 miljoner kronor mer i utjämning än vad kommunen får idag. Äldreomsorg För äldreomsorgen var standardkostnaden 2017-3,8 procent/ 14 miljoner kronor lägre än förväntat för en kommun med Nässjös struktur. 2019, nämnder och bolag 61(88)
Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg beräknas av SKL som avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för äldreomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för äldreomsorg i riket, åldersstruktur (andel 65-79 år, 80-89 år och 90+ år i kommunen), civilstånd, ohälsa, andel födda utanför Norden, restider i hemtjänsten samt merkostnader för institutionsboende i glesbygd. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Kostnad äldreomsorg kr inv 65+ Utvecklingen av kostnad äldreomsorg per invånare 65+ mellan 2016 och 2017 uppgick till 3,3 procent vilket ska jämföras med 2,1 procent för riket. Dock har kostnadsökningen bromsats upp under sista tertialet 2017 och under resterande delar av 2018. Faktorer som skulle göra äldreomsorgen billigare är färre beslut om hemtjänst i ordinärt boende, där Nässjö beviljar fler personer än rikssnittet, men samtidigt beviljas jämförelsevis få timmar. De särskilda boendenas struktur med många och förhållandevis små boenden är en fördyrande faktor. Funktionshinderomsorg Kostnaden per invånare i Nässjö har ökat de senaste åren och fortsätter att öka under 2017. Även i riket har kostnad per invånare ökat över tid, men inte i samma omfattning. 2019, nämnder och bolag 62(88)
Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning totalt (SOL LSS SFB HSL) minus ersättning från försäkringskassan enl SFB, kr/inv Nettokostnadsavvikelse LSS Nettokostnadsutvecklingen för LSS i Nässjö har ökat de senaste åren och fortsätter att öka under 2017. Även i jämförelsekommunerna och riket har kostnad per invånare ökat över tid, men inte i samma omfattning. Nässjö har betydligt högre kostnader för insatser enligt SoL. Då insatser till funktionsnedsatta kan ges genom dels LSS och dels SoL kan kostnadsfördelningen mellan de olika delarna påverkas av den enskilda kommunens hantering, genom att de i viss mån kan utgöra samverkande kärl. Det innebär att högre kostnader inom en kommun för LSS kan innebära lägre kostnader inom SoL, och vice versa. Då kostnadsnivån per invånare avseende såväl LSS som SoL är relativt hög i Nässjö utgör detta inte en förklaring till den högre nivån. Under 2018 gav förvaltningsledningen revisionsfirman KPMG i uppdrag att genomföra en genomlysning av funktionshinderomsorgen, så väl myndighetsutövning som verkställighet, för att se skillnader mot jämförbara kommuner samt hur väl verksamheten följer nationella och kommunala riktlinjer. Resultatet av genomlysningen ska vara en del i ett framtagande av en strategi för funktionshinderomsorgen. Strategin ska fokusera på god kvalitet, ökad självständighet och god hushållning. Sammanfattning Jämförelserna avseende 2017 stämmer väl överens med motsvarande jämförelser för 2016, vilket gör att åtgärdsprogrammets fördelning mellan verksamheterna fortfarande är relevant. Fördelningen redovisas under rubriken Besparingsbehov för de olika verksamheterna. Om socialnämnden haft en ram baserad på nettokostnaden för riket hade den högre kostnaden inom IFO (-28 miljoner kronor) i stort sett balanserats av den lägre kostnaden inom äldreomsorgen (+24 miljoner kronor). Nettokostnadsavvikelsen inom LSS delen av funktionshinderomsorgen är relativt låg (-2 miljoner kronor), men den schablonmässigt beräknade avvikelsen inom SoL verksamheten är större (-14 miljoner kronor). 2019, nämnder och bolag 63(88)
Kostnadsnivån inom funktionshinderomsorgen kan inte rymmas inom ram och måste minska, men realistiskt sett måste även IFO och äldreomsorg bidra då kostnadsanpassningen skulle motsvara 13 procent av funktionshinderomsorgens bruttokostnad 2017. Problembilden fördjupas av Försäkringskassans förändrade bedömningar vilket har minskat den kommunexterna finansieringen av funktionshinderomsorgen samt Migrationsverkets bedömningar av återsök. Ekonomi Verksamhet Bokslut 2017 2018 2019 Ram 2020 Plan 2021 Nämnd 1 024 1 035 1 035 1 035 1 035 Ledning, administration och förvaltningsövergripande verksamhet Varav: 62 067 26 752 29 321 29 321 29 321 Lokaler 31 064 6 628 6 628 6 628 6 628 Fordon 6 306 353 353 353 353 IT 7 939 7 000 7 000 7 000 7 000 Poolorganisation 3 302 2 774 2 774 2 774 2 774 Omsorgsavgifter -11 510-11 280-11 280-11 280-11 280 Myndighetsutövning 136 466 145 339 142 501 140 001 140 001 Gemensamt 7 895 8 231 8 276 8 276 18 506 Ekonomiskt bistånd 42 027 45 662 44 577 44 577 162 279 Vuxna/funktionshinder 18 765 18 687 18 839 18 839 94 254 Barn och ungdom 67 777 72 759 70 809 68 309 11 882 Äldreomsorg 320 857 336 166 336 769 335 1639 335 169 Gemensamt 16 299 17 201 16 538 16 538 16 538 Särskilt boende 152 497 163 280 163 885 162 285 162 285 Hemtjänst 94 584 94 48 93 854 93 854 93 854 Övriga insatser i ordinärt boende 12 059 11 795 11 882 11 882 11 882 Hälso- och sjukvård 45 418 47 924 49 796 49 796 49 796 Funktionshinderomsorg 211 536 213 459 205 769 202 769 202 769 Gemensamt 16 845 16 416 16 538 16 538 16 538 Särskilt boende 85 237 85 463 81 036 81 036 81 036 2019, nämnder och bolag 64(88)