K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1 God kvalitet 4 1.2. Rätten till bistånd 4 1.3 Insatsernas syfte 4 1.4 Biståndsbegreppet 4 1.5 Skälig levnadsnivå 5 1.6 Möjlighet att påverka 5 2. Ansökan och beslut om bistånd 2.1 Handläggning 6 2.2 Information 7 2.3 Bemötande 7 2.4 Samverkan 7 2.5 Närstående 7 2.6 Vem har rätt till insatser? 8 2.7 Uppföljning 10 3. Övriga insatser 3.1. Exempel på insatser som inte kräver biståndsbeslut 10 3.2. Exempel på insatser som åligger andra myndigheter 11 2

Kvalitetsdeklaration Omvårdnadsnämnden i Gävle har utformat kvalitetsdeklarationer för att beskriva vilka grundläggande kvalitetskrav som ska finnas för de olika tjänster som nämnden har ansvar för. Även vissa begränsningar för insatserna är specificerade i kvalitetsdeklarationerna för att tydliggöra vad den enskilde inte kan förvänta sig av Omvårdnadsnämnden. Deklarationerna gäller både för Omvårdnad Gävles egenregi och för externa utförare. Denna kvalitetsdeklaration för biståndsbedömning riktar sig till personer över 20 år. Den beskriver vilka insatser den enskilde kan ha rätt till för att få en fungerande vardag och ett värdigt liv. Deklarationen anger också krav på handläggaren när det gäller information, bemötande och handläggningstider. Det finns dessutom särskilda kvalitetsdeklaration för utförande av tjänster: i ordinärt boende enligt Socialtjänstlagen i särskilt boende enligt Socialtjänstlagen i ordinärt boende enligt LSS i särskilt boende enligt LSS 3

1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (Sol) 1.1 GOD KVALITET Sociala tjänster ska enligt 3 kap 3 Socialtjänstlagen vara av god kvalitet. Det förutsätter Att tjänsten ska vara likvärdig oavsett var den enskilde bor och oavsett vem som utför omvårdnadsinsatserna, kommunala eller privata utförare. Att personalen ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. Att utförande av insatser ska utgå från den enskildes behov och önskemål. Att alla ska bemötas med individuellt anpassade insatser efter sina behov och förutsättningar oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. 1.2 RÄTTEN TILL BISTÅND 4 kap 1 socialtjänstlagen stadgar att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin livsföring. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 1.3 INSATSERNAS SYFTE De insatser som beviljas enligt socialtjänstlagen är stöd i ordinärt boende som består av hemtjänst, dagverksamhet eller korttidsvistelse. För den som behöver omvårdnad och tillsyn dygnet runt finns också möjligheter till Särskilt boende för äldre eller Gruppboende för personer med psykiska funktionshinder. De insatser som beviljas ska särskilt inriktas så att: äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (SoL 5 kap 4 ) människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra (SoL 5 kap 7 ) 1.4 BISTÅNDSBEGREPPET Rätten till bistånd innebär både en lagstadgad rättighet för den enskilde att ansöka om biståndsinsatser och att få rättsligt prövat om kommunen handlat rätt eller fel om t ex en biståndsansökan har avslagits men den enskilde själv tycker sig ha behov av de sökta insatserna. Kommunen har å sin sida en lagstadgad skyldighet att ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service (SoL 5 kap). I lagen anges inte i detalj vilka stöd- eller serviceinsatser kommunen ska ställa upp med eller hur insatserna ska organiseras. Lagen öppnar därför ett utrymme för kommunerna att själva avgöra vilka biståndsinsatser som ges och ett utrymme för diskussion med den enskilde kring vilka insatser som kan vara de lämpliga i varje enskilt fall. Biståndshandläggare ska därför lyssna på den enskilde för att kunna sätta samman de insatser som bäst svarar mot dennes specifika behov och önskemål. Insatserna ska utformas så att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Rätten till bistånd får därför inte utgå från en statisk syn på den enskildes förmåga och situation utan ska vara framåtblickande. 4

1.5 SKÄLIG LEVNADSNIVÅ Den som bedöms ha rätt till bistånd ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vad som är skälig levnadsnivå preciseras inte i lagen. Det handlar i bred mening om vad den enskilde ska behöva för att få vardagen att fungera men också om upplevelsen av trygghet, det bemötande man får eller möjligheterna att få vara med och påverka sin tillvaro. En utgångspunkt för bedömningen av vad som är skäligt ska alltid vara den enskildes rätt till ett värdigt och så långt möjligt ett självständigt liv trots det underläge som inträder då han eller hon blir i behov av stöd i sin vardag. En uppgift är att tillgodose den enskildes behov men den enskilde kan inte räkna med att alla önskemål om insatser kan tillgodoses. En nyckel till vilka insatser som kan komma i fråga är inte bara fysiska eller psykiska behov utan också den enskildes vardag innan omsorgsbehovet uppstått. Att behov av stöd uppstår ska inte få hindra att den enskilde också får stöd att fortsätta leva som tidigare i de delar av vardagen där funktionerna är intakta nog för att tillåta det. Biståndet ska därmed så långt möjligt se till: att den enskilde ges förutsättningar att behålla sina vanor och fortsätta utöva och utveckla sina intressen även om det fysiska eller psykiska tillståndet kräver en del praktiska insatser för att klara det, att den enskilde ges förutsättningar och får hjälp att även fortsatt vara aktiv, upprätthålla sociala kontakter, träffa andra människor, få tillgodose kulturella och andliga behov, uppleva nöjen, kunna följa och diskutera samhällsutvecklingen m.m. att den enskilde kan komma ut, får tillgång till naturupplevelser och får möjlighet att uppleva årstidsväxlingar. 1.6 MÖJLIGHET ATT PÅVERKA Socialtjänstlagen betonar att den enskilde ska få delta aktivt i hanteringen av sina insatser: Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne (SoL 3 kap). Omvårdnadsnämnden har tolkat detta som att den enskilde ska ges möjlighet till valmöjlighet, inflytande och delaktighet. Genom biståndet ska den enskilde erbjudas: valmöjlighet med möjlighet att bo kvar i sitt eget boende, även med omfattande stödinsatser, eller att flytta till en särskild boendeform om man har behov för det. Och för den som bor i ett särskilt boende finns möjligheter att flytta till ett annat boende om man så önskar det. inflytande som ska innebära en möjlighet att både i samband med biståndsbedömningen och inom ramen för ett biståndsbeslut påverka vilken eller vilka insatser som ska sättas in för att täcka behovet. Handläggare och utförarnas medarbetare ska bistå den enskilde med att sätta samman de insatser som bäst svarar mot behoven. Det kan gälla Omvårdnadsnämndens insatser eller information om/dialog kring tjänster som utförs av någon annan. delaktighet som ska innebära en möjlighet att påverka hur de beviljade insatserna genomförs. Delaktigheten ska säkras genom personliga planer som en överenskommelse mellan den enskilde och utföraren. I planen ska beaktas den enskildes individuella behov och önskemål med hänsyn till funktionshinder, ålder, kultur, religion, kön/sexuell läggning och andra faktorer som kan påverka insatsernas utförande. Planeringen av utförandet ska ge utrymme för en flexibilitet som tillåter den enskilde att i samråd med personalen avgöra hur insatserna ska fördelas, utformas och utföras inom den tidsram som har överenskommits. 5

2. Ansökan och beslut om bistånd Ansökan om biståndsinsatser görs av den enskilde till Omvårdnad Gävles biståndsenhet. Den enskilde ska kunna känna sig trygg och få sina rättigheter tillvaratagna i samband med handläggning av insatser 2.1 HANDLÄGGNING Ansvarig handläggare För att säkra den enskildes rätt till inflytande och information ska det finnas en ansvarig handläggare. Den enskilde ska snarast och senast inom en vecka få veta vem som är ansvarig biståndshandläggare. Utredning Biståndsenheten ska behandla ansökan om insatser skyndsamt. Handläggaren ska informera den enskilde och/eller dennes företrädare om utredningsprocessen och den beräknade handläggningstiden och ska sedan hålla en fortlöpande kontakt under utredningstiden. I utredningen ska framgå vad den enskilde söker för stöd och vilka behov denne vill ha tillgodosedda med stödet. Beslut Beslut och underlag för beslutet ska kommuniceras med den enskilde innan beslutet tas. Handläggaren ska också informera den enskilde om hur det går till när beslutet ska verkställas. Överklagan Är den enskilde inte nöjd med beslutet finns möjlighet att överklaga detta till Länsrätten. Handläggaren ska informera om rätten att överklaga och om den enskilde så önskar hjälpa till med hanteringen av överklagan. Ombud Den enskilde har rätt att anlita en utomstående person som hjälper till med ansökan och föra den enskildes talan. Den enskilde ger då en annan person en skriftlig fullmakt att vara dennes ombud. Biståndshandläggaren har dock rätt att träffa den enskilde personligen. Rätt till tolkhjälp Om den enskilde inte talar eller förstår svenska har hon eller han rätt till tolkhjälp. Rätt att få hjälp av tolk har också den som behöver tolkhjälp på grund av en hörsel- eller talskada. Handläggaren ska informera om rätten till tolkhjälp och om den enskilde så önskar hjälpa till med beställning av tolk. Tystnadsplikt och sekretess All personal på Biståndsenheten har tystnadsplikt. Det innebär att de inte får tala om för någon utomstående vad den enskilde berättat eller annat som de fått reda på rörande denne. De får inte heller utan den enskildes samtycke lämna ut uppgifter till någon annan myndighet. Handlingar rörande den enskilde ska förvaras så att obehöriga ej får tillgång till den. Klagomål Den enskilde ska känna tryggheten att hennes synpunkter på sin omvårdnad alltid tas på allvar och åtgärdas. Om den enskilde har klagomål angående handläggningen skall det hanteras skyndsamt. 6

2.2 INFORMATION Handläggaren ska ansvara för att den enskilde och/eller dennes företrädare och närstående får en information - om sina rättigheter - vilka tjänster som finns - om verksamheternas kvalitet och kundundersökningar - om Omvårdnads hemsida och hur den kan användas - om vart man vänder sig för olika frågor - om hur man lämnar klagomål - om avgifter och hur det debiteras, samt - och möjliga stödinsatser från andra t.ex. föreningar Om den enskilde inte beviljas insatser ska handläggaren upplysa om hur behoven kan tillgodoses på annat sätt och vart man kan vända sig för att få stöd. 2.3 BEMÖTANDE Den enskilde har rätt att förvänta sig ett bra och värdigt bemötande. Det gäller även den enskildes närstående och andra personer som är delaktiga i biståndsutredningen. - Ett bra bemötande ska tillgodose den enskildes behov av delaktighet och trygghet och handläggaren ska vara lyhörd för dennes önskemål. - Ett värdigt bemötande ska bekräfta den enskilde och stärka hans eller hennes tilltro till sina egna resurser. Mötet ska ske med respekt för människors lika värde och för den enskildes självbestämmande och integritet. 2.4 SAMVERKAN Samverkan är nödvändig för att den enskilde ska få en god och effektiv omvårdnad och service. Handläggaren ska vid biståndsbedömningen samverka och vid behov initiera samarbete med andra berörda verksamheter och vårdgivare. Målet ska vara att skapa en så god kontinuitet kring den enskilde som möjligt. Samverkan med andra förutsätter samtycke med den enskilde och/eller dennes företrädare. Samverkan och samutnyttjande av resurser kan vara av särskild vikt vid insatser i kommunens ytterområden för att tillgodose både den enskildes tillgång till omvårdnadsinsatser och den närhet och kontinuitet som den goda vården förutsätter. Organiseringen av omvårdnaden rent geografiskt får inte hindra personers rätt till omvårdnad på lika villkor. I ytterområden kan begränsat befolkningsunderlag göra att behoven av insatser bäst tillgodoses med alternativa lösningar. 2.5 NÄRSTÅENDE Närstående (inklusive företrädare) är viktiga personer för den enskilde och de närståendes erfarenheter och kunskaper ska vid behov tas till vara vid biståndsbedömningen. - De närstående ska under förutsättning av den enskildes samtycke ges möjlighet att vara delaktiga i planeringen kring den enskilde för att kunna bidra med sin kännedom om denne. - De närstående ska informeras om de stödformer som finns via kommunens Anhörigstöd. Den enskilde och dennes närstående ska vid behov informeras om möjligheterna att få god man/förvaltare och i förekommande fall ska utföraren ombesörja att sådan förordnas. 7

2.6 VEM HAR RÄTT TILL INSATSER? Stöd i ordinärt boende består av hemtjänst, dagverksamhet och korttidsvistelse. För personer som behöver omvårdnad och tillsyn dygnet runt erbjuds Särskilt boende för äldre och Gruppboende för personer med psykiska funktionshinder. 2.6.1 Hemtjänst Vuxna personer som har behov av insatser för att klara sin vardag kan beviljas hemtjänst om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. I denna kvalitetsdeklaration anges principer och insatser som normalt ingår i den enskildes stöd i ordinärt boende. Samtidigt är varje biståndsbedömning individuell och det måste alltid finnas utrymme för särskilda insatser i det enskilda fallet. De beskrivna insatserna innebär därför ingen inskränkning i den enskildes rätt att få andra insatser prövade utifrån sina individuella behov. Handläggaren beviljar insatser i form av omvårdnad, aktiviteter och/eller service. I beslutet ska framgå om insatserna avser dag, kväll, natt och/eller helger. Med omvårdnad avses de insatser som behövs för att tillgodose den enskildes fysiska, psykiska och sociala behov. Det kan avse hjälp vid uppstigning och sänggående och med personlig hygien men också att få tillsyn, ha någon att tala med etc. Med service avses här insatser i hemmet som behövs för att göra vardagen trygg och trivsam för den enskilde och som inte utgör personlig omvårdnad. Serviceinsatser kan gälla städning, måltider, tvätt, inköp och vid behov trygghetslarm m.m. Med aktiviteter avses insatser som ska understödja den enskildes möjlighet till en meningsfull och aktiv vardag. Det ska genom bistånd i form av t.ex. ledsagning och utevistelse. För matdistribution och trygghetslarm ska finnas en förenklad biståndsbedömning. Verkställighet Biståndsbedömda insatser ska enligt lag verkställas inom skälig tid. För Omvårdnadsnämnden är riktlinjen att nya beslut ska verkställas omedelbart och senast inom 24 timmar om behovet är akut. Om behovet inte är akut ska det ske senast inom 14 dagar. Vid akuta fall, t ex plötsligt insjuknande, ansvarar utföraren för att även tillgodose behov som inte ingår i biståndsbeslutet. Sådana insatser ska tillgodoses omedelbart och senast följande vardag anmälas till ansvarig handläggare, så att beslut kan fattas. För personer med trygghetslarm ska åtgärd vidtas omedelbart och senast inom 20 minuter från det man fick larmet. Ibland kan det räcka med en telefonkontakt med den enskilde. Men om det krävs hjälp i hemmet ska hjälpen ges inom 20 minuter plus restid. 2.6.2 Dagverksamhet Dagverksamhet kan beviljas som ett komplement till hemtjänsten eller som stöd och avlastning för anhöriga. Syftet med verksamheten är att underlätta kvarboende och ge möjligheter till en social gemenskap. Dagverksamhet för äldre Dagverksamhet för äldre ska i första hand riktas till särskilda grupper som personer med demens eller med funktionsnedsättning. 8

Verkställighet Beslut om dagverksamhet ska verkställas efter överenskommelse mellan utförare och den enskilde eller dennes företrädare. Beslutet ska dock verkställas senast inom tre månader från handläggarens beslut. 2.6.3 Korttidsvistelse Rätt till korttidsvistelse har personer över 20 år med behov av avlösning, växelvård och återhämtning. Målet med vistelsen är främst att göra kvarboende möjligt. Men det kan i akuta fall även användas i väntan på en lägenhet i särskilt boende. Korttidsvistelse ska också kunna erbjudas för omsorger i livets slutskede. I Gävle finns även särskild korttidsvistelse för personer med demenssjukdom. Verkställighet Beslut om korttidsvistelse ska verkställas inom skälig tid och efter överenskommelse mellan utförare och den enskilde eller dennes företrädare. Personer som är utskrivningsklara från sjukhus ska prioriteras och beslutet ska verkställas omgående. Beslut om växelvård ska verkställas senast inom tre månader från handläggarens beslut. 2.6.4 Gruppboende för personer med psykiska funktionshinder Berättigad till en lägenhet i ett gruppboende är personer med psykiska funktionshinder som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. Gruppboende utgörs vanligtvis av ett mindre antal lägenheter i villa, radhus eller flerfamiljshus som grupperas kring gemensamma utrymmen. Vid gruppboendet ska finnas fast bemanning som tillgodoser de boendes stöd- och servicebehov vid alla tider på dygnet. Lägenheten är anpassad efter den enskildes behov och hjälp och stöd ska ges i den omfattning som den enskilde behöver. Verkställighet Efter beslut om särskilt boende ska biståndsenheten ansvara för att den enskilde erbjuds en lägenhet vid ett gruppboende. Beslut om särskilt boende ska verkställas senast inom tre månader från beslutet. 2.6.5 Särskilt boende för äldre Berättigad till särskilt boende är äldre personer med behov av trygghet och/eller särskilt stöd för omvårdnad och tillsyn dygnet runt. I Omvårdnadsnämndens äldreboenden särskilda enheter för personer med demenssjukdom. Dessutom finns särskilt boende för yngre personer med demenssjukdom. Verkställighet Efter beslut om särskilt boende ska biståndsenheten ansvara för att den enskilde erbjuds en lägenhet vid ett särskilt boende. Beslut om särskilt boende ska verkställas senast inom tre månader från beslutet. Personer som är utskrivningsklara från sjukhus ska prioriteras och beslutet ska i det fallet verkställas omedelbart. 9

2.7 UPPFÖLJNING Handläggaren har ansvar för och ska ges förutsättningar för att följa upp verkställighet av beslut för enskilda. Handläggaren har rätt att ompröva beslut: - vid ändrade behov hos den enskilde - vid omprövning av tidsbegränsade beslut. - om beslutet innehåller oriktighet p.g.a. förbiseende eller andra skäl. Även i andra fall kan det vara befogat att handläggaren gör uppföljning t.ex. i mer omfattande och komplicerade ärenden. Vid utgången av ett tidsbegränsat beslut måste handläggaren också göra en uppföljning. Utföraren är skyldig att informera handläggaren när kundens behov förändras så mycket att ett nytt beslut krävs. Handläggaren ska vid behov medverka i Uppdragsenhetens kvalitetsgranskningar av utförarnas verksamhet. 3. Övriga insatser 3.1. EXEMPEL PÅ INSATSER SOM INTE KRÄVER BISTÅNDSBESLUT 3.1.1 Serviceinsatser i hemmet Vissa serviceinsatser utförs inte av Omvårdnadsnämnden, antingen för att de inte bedöms nödvändiga för att en person skall uppnå skälig levnadsnivå, eller för att behovet kan tillgodoses på annat sätt. Det gäller främst serviceinsatser i eller kring hemmet som flyttstädning, trädgårdsskötsel etc. Det finns i dag goda möjligheter att få sådana insatserna utförda på annat sätt än genom hemtjänsten, t ex som hushållsnära tjänster via privata företag. Omvårdnadsnämnd tillhandahåller i samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet vissa servicetjänster åt personer över 75 år (s.k. fixartjänster). Ett syfte med tjänsterna är att skapa trygghet för de äldre och göra kvarboende i egna hemmet möjligt genom hjälp med sysslor som t.ex. skulle kunna förorsaka fallskador om den enskilde försökte utföra dem själv. För de tjänsterna behövs inget biståndsbeslut. 3.1.2. Anhörigstöd utöver avlösning och korttidsvistelse Anhörigstöd är en del av Omvårdnadsnämndens förebyggande verksamhet och vänder sig till anhöriga och andra närstående som vårdar eller har stor omsorg om en vuxen person (20 år och äldre) som på grund av funktionsnedsättning, fysisk, psykisk sjukdom eller andra omständigheter är beroende av stöd. I Gävle kommuns anhörigstöd ingår Anhörigcenter Anhörigstödjare Villa Milbo Träffpunkter för seniorer Volontärverksamhet Omvårdnad Gävle erbjuder anhörigstöd via ett Anhörigcenter för information, uppsökande verksamhet, social samvaro, m.m. Villa Milbo är en verksamhet där både den som vårdar en anhörig och den som vårdas kan få dygnsvistelse eller dagvistelse. För deltagande i verksamheterna krävs inget biståndsbeslut. 10

3.1.3 Insatser genom frivilliga I Gävle kommun bedrivs ett omfattande socialt arbete via frivilliga inom pensionärsorganisationer, Väntjänsten, kyrkorna, Röda Korset, volontärverksamhet mm. Insatserna är inte kopplade till något biståndsbeslut. 3.1.4 Sociala träffpunkter Inom kommunen finns också sociala träffpunkter Syftet med dem är att skapa en möjlighet till social gemenskap och/eller skapa nya kontakter. Det behövs inget biståndsbeslut för att delta verksamheten som därmed i princip är öppen för alla. Det finns träffpunkter för seniorer och en särskild träffpunkt för personer med utvecklingsstörning. För personer med psykisk funktionsnedsättning finns dessutom ett allaktivitetshus. 3.2 EXEMPEL PÅ INSATSER SOM ÅLIGGER ANDRA MYNDIGHETER 3.2.1 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsuppgifter i ordinärt boende är Landstingets ansvar. Detsamma gäller rehabilitering. Huvudprincipen är att det är Primärvården som ansvarar för medicinska insatser och rehabilitering i de fall den enskilde inte klarar det själv. Som redovisas längre fram kan hemtjänsten i vissa fall bistå med medicinska uppgifter. 3.2.2 Färdtjänst och riksfärdtjänst Färdtjänst är enligt Lag om färdtjänst (SFS 1997:736) en del av kollektivtrafiken. Det är därmed inte en social insats och behandlas inte i kvalitetsdeklarationen. Ansvaret för färdtjänsten i Gävle kommun ligger på Tekniska kontoret. 11