Konkurrensen i accessnätet

DATUM RAPPORTNUMMER 2 maj 2002 PTS-ER-2002:8 ISSN-1650-9862 Konkurrensen i accessnätet Situationen och förslag till åtgärder

Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund... 7 1.1 Uppdrag enligt regleringsbrev... 7 1.2 Tidigare förslag till lagändring (1999 års rapport)... 7 1.2.1 Det tidigare förslaget i korthet... 7 1.2.2 Närmare om det tidigare förslaget... 8 1.2.3 Lagändringar enligt det tidigare förslaget... 8 1.3 EG-förordningen om tillträde till accessnät... 9 1.3.1 Förordningen i korthet... 9 1.3.2 Närmare om förordningen... 9 1.4 Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)... 11 1.4.1 Etableringsfriheten och tillträde till accessnätet... 11 1.4.2 Möjligheten att reglera bitströmstillträde... 12 2 Tillträde till accessnätet... 14 2.1 Accessnätet för telefoni... 14 2.2 Tillträde till accessnät... 15 2.2.1 Fullt tillträde... 15 2.2.2 Delat tillträde... 16 2.2.3 Bitströmstillträde... 16 3 Situationen... 20 3.1 Konsumentmarknaden... 20 3.1.1 Bredbandstjänster till konsumenter... 20 3.1.2 ADSL... 21 3.1.3 Alternativa accessformer... 21 3.2 Telias accessnätsprodukter... 23 3.2.1 Referenserbjudande LLUB... 23 3.2.2 ADSL-produkter... 24 3.3 Konkurrenssituationen... 25 3.3.1 Allmänt... 26 3.3.2 Prissättning... 28 3.3.3 Inloggningsförfarande och öppna nät... 30 3.3.4 Leveranstider... 30 3.3.5 Affärskritisk information... 30 3.3.6 Lokalisering... 31 3.3.7 Övrigt... 31 3.4 Rättsläget vad gäller bitströmstillträde... 32 3.4.1 EG-direktiven och bitströmstillträde... 32 3.4.2 Nuvarande lagstiftning... 33 3.4.3 Samtrafik och bitströmstillträde... 34 3.4.4 Bitströmstillträde utan tilläggstjänster... 35 3.4.5 Förädlat bitströmstillträde... 35 3.5 Vidtagna åtgärder... 35 3.5.1 Tillsyn... 35 3.5.2 Arbete inom IRG Independent Regulators Group... 36 4 Situationen i andra EU-länder... 37 4.1 Inledning... 37 4.1.1 Situationen inom EU... 37 4.1.2 Kommissionens åtgärder mot medlemsstater... 38 4.2 Danmark... 38 4.2.1 LLUB... 38 Post- och telestyrelsen 1

4.2.2 Bitströmstillträde... 39 4.2.3 Slutkundsmarknaden... 39 4.3 Irland... 40 4.3.1 LLUB... 40 4.3.2 Bitströmstillträde... 41 4.3.3 Slutkundsmarknaden... 41 4.4 Storbritannien... 42 4.4.1 LLUB... 42 4.4.2 Bitströmstillträde... 43 4.4.3 Slutkundsmarknaden... 43 4.5 Skandinavisk prisjämförelse... 44 5 Överväganden och förslag... 45 5.1 Reglering av bitströmstillträde... 45 5.1.1 Allmänna överväganden... 45 5.1.2 Förslag till lagändring... 48 5.1.3 Kommentarer till förslaget till lagändring... 49 5.1.4 Konsekvensanalys... 50 5.2 Tillsyn... 51 5.2.1 Tillsyn enligt LLUB-förordningen... 51 5.2.2 Tillsyn av villkor för bitströmstillträde... 52 5.3 Övriga frågor... 52 Ordlista... 54 Post- och telestyrelsen 2

Sammanfattning Kapitel 1 - Bakgrund Rapporten är en redovisning av ett regeringsuppdrag att följa tillämpningen av EG-förordningen om tillträde till accessnät (LLUB-förordningen). Den behandlar konkurrensproblematiken vad gäller accessnätet ur ett helhetsperspektiv. I rapporten övervägs vilka åtgärder som krävs för att, i enlighet med bl.a. syftet med förordningen, få en fungerande konkurrens på denna marknad. PTS föreslog i september 1999 till regeringen att telelagen skulle ändras så att s.k. SMP-operatörer kunde bli skyldiga att ge tillgång till accessnät på likvärdiga villkor och mot kostnadsorienterad ersättning. Skyldigheten föreslogs omfatta även logisk anslutning eller bitstream access. Förslaget stoppades då det fanns oklarheter huruvida en skyldighet för en accessnätsoperatör att upplåta sitt nät innebar en begränsning av dennes yttrandefrihet enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). LLUB-förordningen gör Telia, i egenskap av SMP-operatör, skyldig att offentliggöra ett referenserbjudande om tillträde till accessnät och tillhörande faciliteter, samt att tillgodose varje rimlig begäran om sådant tillträde på samma villkor som för den egna organisationen till kostnadsorienterade priser. Sverige är som EGmedlem skyldigt att direkt, utan nationell implementering, tillämpa beslutade förordningar. Denna skyldighet gäller framför YGL. Regeringen har dock föreslagit en ändring av YGL som undanröjer eventuella konflikter med regler om tillträde till accessnätet. Avsikten är att ändringen skall träda i kraft den 1 januari 2003. Kapitel 2 Accessnätet Accessnätet är den fysiska del av nätet som är unik för slutkunden och som utgår från den telefonstation eller annan koncentrationspunkt i telenätet som är närmast slutkunden. Tillträde till accessnät för annan teleoperatör än den som äger accessnätet kan ske på olika sätt. Med fullt tillträde menas att en teleoperatör hyr ett fysiskt par i en förbindelse mellan telefonstationen och slutkunden av den kabelägande teleoperatören. Med delat tillträde menas att en teleoperatör frekvensmässigt delar ett fysiskt par i en förbindelse mellan telefonstationen och slutkunden med den kabelägande teleoperatören. Med bitströmstillträde menas att en teleoperatör hyr nätkapacitet av nätägaren i form av en höghastighetsanslutning mellan kopplingsutrustning i telefonstationen och slutkunden, vanligen i form av en ADSL-anslutning. Bitströmstillträde utan tilläggsfunktionalitet är att betrakta som nätkapacitet. Kapitel 3 Situationen I februari 2002 använde ca 480 000 hushåll i Sverige bredband. Telia är den dominerande aktören med ca 50 procent av marknaden. 70 procent av Sveriges fasta telefoniabonnemang har idag bredbandstäckning via ADSL. Telia har 80 procent av ADSL-marknaden. Svenska operatörer hittills satsat på uppbyggnad av nya accessnät endast i begränsad omfattning. Sådana investeringar är kostsamma och innebär ett risktagande. Efterfrågan varierar hos hushållen och begränsas av att nya innehållstjänster inte kunnat erbjudas i stor skala. Befintliga alternativa accessnät har olika begränsningar. Situationen för en majoritet av konsumenterna har inte väsentligt förändrats sedan 1999 vad avser tillgång till alternativa accessnät. Inte heller tycks en sådan förändring kunna ske under den närmaste tiden. Post- och telestyrelsen 3

Flera operatörer har uppgivit att de har svårigheter med att hyra Telias accessnät. Flertalet operatörer har uppgivit att de anser att LLUB-reformen har varit betydelselös, varför Telia har hunnit skaffa ett mycket stort försprång på xdslmarknaden. På grund av långa och svårbedömda återbetalningstider på investeringar i dyr utrustning är flera av operatörerna intresserade av att hyra färdiga ADSL-produkter av Telia för att snabbt kunna erhålla intäkter. Problem som operatörerna påtalat är bl.a. att priset på koppar anses vara för högt, oskäliga leveranstider och brist på information om var telestationer finns. Flera anser att konkurrenter till Telia diskrimineras vad gäller tillträde till accessnätet. LLUBförordningen och Telias sänkta priser räcker inte enligt dessa operatörer för att ge någon bättre konkurrens på marknaden. Operatörer med företag som slutkunder ser dock generellt bättre affärsmöjligheter i tillträde till accessnätet. Fyra företag har till Konkurrensverket under hösten 2001 framfört skäl till varför Telia, enligt deras syn, missbrukar sin dominerande ställning på marknaden för tillhandahållande av ADSL-tjänster till slutkunder, genom att sätta marginalen mellan det pris dess nätenhet Skanova tar av andra ADSL-operatörer och det pris Telia tar av sina slutkunder så lågt att utomstående operatörer utestängs från marknaden. Företagen uppger även att Telia levererar tjänster med olika egenskaper till sig själv jämfört med andra operatörer. Enligt företagen är även Telias prissättning av ADSL-produkterna relativt varandra av konkurrensbegränsande karaktär. Konkurrensverket har som en följd av detta beslutat utreda om Telia missbrukar en dominerande ställning genom sitt förfarande. En operatör har uppgivit att information om dess beställda installationer i telestationer utnyttjas av Telia för att, då det är betydligt kortare leveranstid för Telias egen detaljist jämfört med för operatören, komma ut på den aktuella marknaden före den konkurrerande operatören. I art. 16 taltelefonidirektivet (98/10/EG) återfinns skyldigheten att ge användarna tillträde till det fasta allmänt tillgängliga telefonnätet vid andra nätanslutningspunkter än de allmänt tillhandahållna. Enligt art. 16:7 skall icke-diskrimineringsprincipen tillämpas vid upplåtande av särskilt tillträde till nätet. Enligt EGkommissionen omfattas tillträde till tjänster för överföring med höghastighetsbitströmmar av artikel 16, och en operatör som de facto tillhandahåller DSLöverföring av databitar för sina egna tjänster måste göra det även till andra på icke-diskriminerande villkor enligt art. 16:7. Art. 16 har i svensk rätt endast implementerats genom samtrafikreglerna i telelagen. Bitströmstillträde kan dock inte anses vara samtrafik. Telia har dock av PTS ålagts skyldighet att i mån av kapacitet tillhandahålla nätkapacitet utan diskriminering. I vissa fall kan bitströmstillträde utgöra sådan nätkapacitet enligt telelagen. Kap. 4 Situationen i andra EU-länder EG-kommissionen anser att utvecklingen när det gäller konkurrensen på bredbandsmarknaden har varit otillfredsställande, särskilt när det gäller förordningen om tillträde till accessnät, och att regleringsmyndigheter måste vidta åtgärder för att tillse att xdsl-grossisttjänster erbjuds nya aktörer på ickediskriminerande villkor. Efterfrågan på bitströmstillträde har generellt ökat Post- och telestyrelsen 4

betydligt sedan implementeringen av den nya förordningen. Exempel finns på åtgärder i olika medlemsstater för att skapa konkurrens i tillhandahållandet av bitströmstillträde. Det är svårt att jämföra möjligheterna till sådana åtgärder i Sverige och andra EU-länder, eftersom ramverket implementerats på olika sätt. Kapitel 5 Överväganden och förslag Enligt EG-kommissionen kompletterar fullt, delat och bitströmstillträde varandra och verkar tillsammans för att stärka konkurrensen. Enligt icke-diskrimineringsprincipen skall SMP-operatörers detaljisterbjudanden motsvaras av grossisterbjudanden till konkurrenter. En skyldighet att tillhandahålla bitströmstillträde skulle kunna utgöra en inskränkning av YGL. Med den föreslagna ändringen av YGL försvinner detta eventuella hinder. När det gäller alternativa accessnät har situationen inte väsentligt förändrats. Operatörernas intresse har dock skiftat till efterfrågan på bitströmstillträde vilket, tillsammans med den samlade bilden av operatörernas problematik, gör det angeläget att åter föra fram ett förslag om reglerat bitströmstillträde. Det pågår en överströmning av kunder från uppringda förbindelser till bredband. Det är mycket viktigt för Internetoperatörer att kunna behålla kunderna genom att kunna erbjuda dem en snabbare uppkoppling, samt att ha möjlighet att ta andelar av den växande konsumentmarknaden för bredband. Om en aktör från början blir alltför dominerande blir kostnaderna för att senare försöka skapa konkurrens betydligt högre. Förberedandet av ett förslag till lagändring skulle vara en tydlig signal ägnad att öka konkurrensen. Av ovannämnda skäl är det angeläget att inte i stället vänta på det nya EU-ramverket för elektronisk kommunikation. LLUB-förordningen föreskriver kostnadsorienterade priser. Samma konkurrensproblematik och behov föreligger när det gäller bitströmstillträde. Det finns bl.a. stora möjligheter för en SMP-operatör att kringgå kravet på icke-diskriminering. En skyldighet till kostnadsorientering för SMP-operatören ger tillsammans med en skyldighet att redovisa ett referenserbjudande möjligheter att undvika påtvingad tjänstepaketering. Operatörer önskar kunna erbjuda ADSL-tjänster på villkor som medger konkurrens, och kan ha olika krav på förädling av grossisttjänster. Ur konkurrenssynpunkt är det särskilt viktigt att det tidsfönster som finns för marknadsetablering kan utnyttjas av dessa operatörer. PTS har därför övervägt förslag som omfattar även bl.a. Internetkonnektivitet. Detta skulle dock bl.a. gå utöver en reglering av accessnätet samt riskera incitamenten för att anlägga ny infrastruktur. I syfte att stärka den befintliga konkurrensen och skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar konkurrenssituation föreslår PTS att en skyldighet införs i telelagen för operatörer med betydande inflytande på marknaden för den allmänt tillgängliga telefonitjänsten, att på rimlig begäran ge tillträde till accessnätet för överföring av bitströmmar på icke-diskriminerande villkor och till kostnadsorienterade priser. PTS avser dessutom att genom fortsatt tillsyn granska priser och andra villkor för fullt och delat tillträde. PTS har även för avsikt att fortsätta granskningsarbetet med anledning av LLUB-förordningen genom arbete på detaljnivå. Post- och telestyrelsen 5

1 Bakgrund 1.1 Uppdrag enligt regleringsbrev I regleringsbrev för 2002 1 ges Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att följa tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2887/2000 av den 18 december 2000 om tillträde till accessnät (LLUB 2 -förordningen). PTS skall senast den 2 maj 2002 redovisa till regeringen vilka åtgärder som vidtagits, samt vid behov föreslå de ytterligare åtgärder som kan krävas i syfte att ge förordningen största möjliga genomslagskraft. Som framgår nedan är syftet med förordningen att garantera samhällsomfattande tjänster och billigt tillträde till nätet för alla medborgare genom ökad konkurrens, säkerställande av ekonomisk effektivitet och genom att maximala fördelar ges till användarna. PTS har, med utgångspunkt i konsumenternas ställning på bredbandsmarknaden, inom ramen för uppdraget utvärderat situationen på accessnätsmarknaden. Myndigheten har vidare övervägt vilka åtgärder som krävs för att, i linje med EG-förordningens syfte, få en fungerande konkurrens på denna marknad. En diskussion har förts med Näringsdepartementet om inriktningen på rapporten. Den gemensamma synen har varit att det är lämpligt att låta denna rapport behandla hela konkurrensproblematiken med accessnätet, snarare än endast aspekter på sådant tillträde som regleras i förordningen. 1.2 Tidigare förslag till lagändring (1999 års rapport) 1.2.1 Det tidigare förslaget i korthet PTS föreslog redan i september 1999 i en rapport till regeringen (1999 års rapport) 3 att telelagen (1993:597) skulle ändras på så sätt att tillståndshavare som är anmälda till Europeiska kommissionen på grund av att de har ett betydande inflytande (s.k. SMP 4 -operatörer) på den svenska marknaden genom tillståndsvillkor kan åläggas skyldighet att ge tillgång till sitt accessnät på rimlig begäran. Avsikten med förslaget var att främja konkurrensen på tjänster och produkter inom accessnätet. Skyldigheten skulle gälla på likvärdiga villkor och ersättningen för upplåtelsen skulle grunda sig på kostnaderna. Rätten att få tillgång till accessnätet skulle gälla för teleoperatörer som tillhandahåller teletjänster inom ett allmänt tillgängligt telenät. PTS föreslog också att en operatör som önskar utnyttja tillgång till accessnät även tillåts placera erforderlig utrustning i de lokaler och utrymmen som idag nyttjas av accessnätsägaren, s.k. samlokalisering. Ersättning för sådan samlokalisering skulle grunda sig på kostnaderna. I händelse av tvister om tillgång till accessnätet borde PTS enligt förslaget ha möjlighet att medla mellan parterna, samt på ansökan av part dessutom kunna besluta om vad som skall gälla mellan parterna i dessa frågor. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2002 avseende Post- och telestyrelsen m.m. inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (rskr. 1999/2000:256 och 2001/02:90 och 125). 2 Eng.: Local Loop Unbundling. 3 Förslag till ändring i telelagen (1993:597), 16 september 1999. 4 Eng.: Significant Market Power. Post- och telestyrelsen 7

1.2.2 Närmare om det tidigare förslaget Det huvudsakliga syftet med införande av en skyldighet att upplåta accessnätet var att öka konkurrensen på produkter och tjänster i accessnätet. Rapporten konstaterade att det då inte fanns något accessnät med samma utbredning och tekniska funktionalitet som det av Telia ägda fasta accessnätet. För att inte påverka investeringsviljan borde enligt rapporten operatörer med andra accessnät inte omfattas av alltför betungande skyldigheter förrän de uppnått ett betydande inflytande inom en relevant marknad. Därför föreslogs att skyldigheten att låta andra aktörer få tillgång till ett accessnät skulle åläggas operatörer med betydande inflytande oavsett vilken typ av accessnät som innehas. Rätten att få tillgång till accessnätet föreslogs i rapporten omfatta inte endast själva det fysiska nätet inklusive möjligheter till samlokalisering (fysisk anslutning), utan även logisk anslutning. I rapporten benämndes denna typ av anslutning bitstream access, innebärande att den konkurrerande operatören hyr kapacitet i accessnätet med tillhörande protokoll och transmissionssystem. Skälen för detta uppgavs vara bl.a. att logisk anslutning kan vara att föredra där det inte är tekniskt möjligt att tillhandahålla fysisk anslutning, samt att en logisk anslutning innebär att den dominerande operatören behåller kontrollen över underhåll, drift och stödsystem vilket i viss mån underlättar samordningen av accessnätet. Vidare kunde enligt rapporten logisk anslutning bli ett billigare alternativ för framförallt mindre operatörer. 1.2.3 Lagändringar enligt det tidigare förslaget Princip om icke-diskriminering PTS föreslog att 15 telelagen skulle ändras genom att en ny punkt med följande lydelse infördes. Tillstånd enligt 7 att driva televerksamhet får förenas med villkor om skyldighet för tillståndshavare att, om tillståndshavaren har ett betydande inflytande på marknaden och är anmäld enligt 6, på rimlig begäran och på likvärdiga villkor ge tillgång till accessnät åt teleoperatör som tillhandahåller teletjänster inom ett allmänt tillgängligt telenät. Detta villkor gäller i annat fall än som avses i 2 och oavsett vilket tillstånd som tillståndshavaren har. Kostnadsorientering PTS föreslog att 28 telelagen skulle få en ny lydelse. 28 Taxor för tillhandahållande inom ett allmänt telenät av 1. telefonitjänst mellan fasta nätanslutningspunkter 2. hyrd förbindelse, och 3. tillgång till accessnät skall grunda sig på kostnaderna, om tjänsten tillhandahålls av en teleoperatör som har ett betydande inflytande på marknaden och är anmäld enligt 6. Teleoperatören skall offentliggöra de rabattsystem som tillämpas och Post- och telestyrelsen 8

lämna information om taxeförändringar i god tid innan ändringarna genomförs. Dessutom föreslogs en ny bestämmelse i telelagen om skyldighet för den som ålagts villkor i 15 att tillgodose varje rimlig begäran om upplåtelse av anläggning, lokal, utrymme eller del därav för samlokalisering. PTS förslag till lagändring genomfördes inte. Skälet var att det fanns oklarheter i fråga om huruvida en skyldighet för en accessnätsoperatör att upplåta sitt nät innebar en begränsning av dennes yttrandefrihet enligt YGL. Innebörden av detta och hur det påverkar den nuvarande situationen behandlas närmare under 1.4. 1.3 EG-förordningen om tillträde till accessnät 1.3.1 Förordningen i korthet EG-förordningen om tillträde till accessnät (LLUB-förordningen) trädde i kraft den 2 januari 2001. Den innebär i korthet följande. Telia är, i egenskap av SMPoperatör, skyldig att offentliggöra ett referenserbjudande om tillträde till accessnät och tillhörande faciliteter. I erbjudandet skall minst ingå ett antal punkter om information om fysiska platser för såväl tillträde som samlokalisering, tekniska villkor samt leveransvillkor. Punkterna tas upp i en bilaga till förordningen. Telia är skyldigt att tillgodose varje rimlig begäran om tillträde till accessnät. Tillträde skall tillhandahållas på samma villkor och med samma kvalitet som för den egna organisationen och för närstående bolags tjänster. Ansökan får endast avslås på grundval av objektiva kriterier som hör samman med teknisk genomförbarhet eller om det anses nödvändigt för att bevara nätverksintegriteten. Priset för tillträde till accessnät och tillhörande faciliteter skall enligt förordningen vara kostnadsorienterat. 1.3.2 Närmare om förordningen Bakgrund I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23-24 mars 2000 konstaterades att företag och medborgare måste ha tillgång till en billig kommunikationsinfrastruktur av världsklass och ett stort utbud av tjänster, för att Europa fullt ut skall kunna utnyttja den digitala kunskapsbaserade ekonomins tillväxt- och sysselsättningsskapande möjligheter. Medlemsstaterna tillsammans med Kommissionen uppmanas att "sträva mot att införa mer konkurrens i lokala accessnät före utgången av år 2000 och separera lokala nät som en hjälp att betydligt minska kostnaderna för Internetanvändning". Vid Europeiska rådets möte i Feira den 20 juni 2000 godkändes förslaget till handlingsplan för eeurope, där tillträde till accessnät fastställdes som en prioritering på kort sikt. Syfte I de inledande skälen till förordningen nämns bl.a. följande. Tillträde till accessnätet bör komplettera gällande bestämmelser i gemenskapslagstiftningen och garantera samhällsomfattande tjänster och billigt tillträde till nätet för alla medborgare genom ökad konkurrens, säkerställande av ekonomisk effektivitet Post- och telestyrelsen 9

och genom att maximala fördelar ges till användarna. Accessnätet är fortfarande ett av de minst konkurrensutsatta segmenten på den liberaliserade telekommunikationsmarknaden. Nytillkomna operatörer disponerar inte över någon väl utbyggd alternativ nätinfrastruktur, och de kan inte med traditionella tekniska lösningar nå upp till samma stordriftsfördelar och täckning som de operatörer som anmälts som företag med betydande inflytande på marknaden för fasta allmänt tillgängliga telefonnät. Detta beror på att dessa operatörer under en längre period har byggt upp sina accessnät med metalledningar i skydd av exklusiva rättigheter, och att de har haft möjlighet att finansiera sina investeringar genom de avgifter som de kunnat ta ut genom sin monopolställning. I de inledande skälen till förordningen nämns vidare följande. Tillhandahållandet av nya [--] accessnät med hög kapacitet direkt till större användare är en speciell marknad som tack vare nyinvesteringar är stadd i utveckling under konkurrensutsatta förhållanden. Därför behandlas i förordningen tillträde till metallbaserade accessnät, utan att nationella skyldigheter i fråga om andra former av tillträde till lokal infrastruktur påverkas. För närvarande erbjuder alternativ infrastruktur såsom kabeltelevision, satelliter och trådlösa accessnät i allmänhet inte samma funktionalitet eller täckning [som metallbaserade accessnät]. Tillämpningsområde Förordningen omfattar enligt art. 1.2 endast tillträde till själva accessnäten och tillhörande faciliteter 5. Av förordningen omfattas således inte förädlade nätkapacitetstjänster eller produkter såsom t.ex. bitströmstillträde (se bl.a. 2.2.3). Av samma artikel 3 p. framgår dock att tillämpningen av förordningen inte påverkar anmälda operatörers skyldigheter att, i enlighet med gemenskapens bestämmelser, följa principen om icke-diskriminering vid användning av det fasta allmänt tillgängliga telefonnätet för att till tredje part tillhandahålla tillträdesoch överföringstjänster med hög hastighet på samma sätt som de tillhandahåller dessa till sig själva och sina associerade företag. Av 4 p. framgår att förordningen inte heller påverkar medlemsstaternas rättigheter att i enlighet med gemenskapslagstiftningen behålla eller införa bestämmelser med mer detaljerade föreskrifter än i förordningen och/eller som inte omfattas av förordningen bl.a. när det gäller andra typer av tillträde till lokala infrastrukturer. Förordningen skall enligt art. 1.2 tillämpas på nät och tillhörande faciliteter som tillhör operatörer av fasta allmänt tillgängliga telefonnät som anmälts som företag med betydande inflytande på marknaden när det gäller att tillhandahålla fasta allmänt tillgängliga telefonnät. Referenserbjudande Enligt vad som framgår av art. 3.1 skall anmälda operatörer ha ett offentligt referenserbjudande om tillträde till sina accessnät och tillhörande faciliteter, vilket skall innehålla åtminstone de punkter som anges i bilagan till förordningen och vara utformat så att mottagaren inte tvingas betala för nätkomponenter eller faciliteter som inte är nödvändiga. 5 Faciliteter som hänger samman med tillträdet till accessnätet, särskilt samlokalisering, kabelförbindelser och relevanta system för informationsteknik och som mottagaren behöver ha tillträde till för att kunna erbjuda tjänster på konkurrenskraftiga och rättvisa villkor. Post- och telestyrelsen 10

Icke-diskriminering Enligt art. 3.2 skall anmälda operatörer bevilja rimliga framställningar från berättigade tredje parter om tillträde till deras accessnät och tillhörande faciliteter på villkor som är klara och tydliga, rättvisa och icke-diskriminerande. Ansökningar får avslås endast på grundval av objektiva kriterier som hör samman med teknisk genomförbarhet eller nödvändigheten av att bevara nätverksintegriteten. Kostnadsorientering Enligt art.3.3 skall anmälda operatörer fastställa avgifterna för tillträdet till accessnäten och tillhörande faciliteter på grundval av kostnaderna. 1.4 Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) 1.4.1 Etableringsfriheten och tillträde till accessnätet I 3 kap. 1 YGL fastslås en principiell etableringsfrihet för sändning av radioprogram genom tråd. Med radioprogram avses program i ljudradio eller television eller viss annan överföring av innehåll till allmänheten med hjälp av elektromagnetiska vågor (1 kap. 1 tredje stycket YGL). Denna grundlagsskyddade etableringsfrihet får inte begränsas i större utsträckning än vad som följer av YGL(1 kap. 1 andra stycket). Telias metallbaserade accessnät är en sådan infrastruktur som kan användas för att sända radioprogram genom tråd. Detta innebär att Telias rätt att använda accessnätet för sändning av radioprogram inte får begränsas annat än för särskilda i 3 kap. 1 andra stycket YGL angivna ändamål, vilka inte är aktuella i detta sammanhang. Telias accessnät används dock i första hand för annat än sändning av radioprogram. Trots det har regeringen ansett att det inte kan uteslutas att en generell skyldighet för Telia att ge tillträde till accessnätet innebär en begränsning av den grundlagsskyddade etableringsfriheten, oavsett vad accessnätet används för 6. Detta var också skälet till att PTS lagändringsförslag 1999 (se avsnitt 1.2) inte genomfördes, fastän regeringen ansåg att det fanns starka skäl som talade för lagreglering av tillträde till accessnätet. Regeringen ansåg att förhållandet mellan tillträde till accessnätet och etableringsfriheten i YGL måste övervägas innan ett lagförslag kunde presenteras. 7 När LLUB- förordningen (se avsnitt 1.3) trädde i kraft den 2 januari 2001 ställdes frågan om tillträde till accessnätet i förhållande till etableringsfriheten på sin spets. Genom denna förordning blev Telia som ovan beskrivits tvingat att upplåta delar av sitt accessnät till andra, delvis på det sätt som PTS föreslagit 1999 och följaktligen på ett sådant sätt som regeringen ansett skulle kunna strida mot den grundlagsstadgade etableringsfriheten. Sverige är som medlem av Europeiska gemenskapen skyldigt att direkt, utan nationell implementering, tillämpa beslutade förordningar. Denna skyldighet har företräde framför bestämmelserna i YGL. 6 Prop. 1999/2000:86 sid. 91. 7 A.a.S. Post- och telestyrelsen 11

Att ha en lag, och i detta fallet en grundlag, som inte överensstämmer med gemenskapsrätten är otillfredsställande och YGL har därför varit föremål för översyn i dessa delar. Frågan fick ingå i den i februari 1999 tillsatta mediegrundlagsutredningens arbete. Utredningen presenterade sitt betänkande, Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet (SOU 2001:28), i mars 2001. I betänkandet konstaterar utredningen att den grundlagsfästa etableringsfriheten för trådsändningar gäller oavsett om grundlagsskyddad kommunikation faktiskt pågår just då inskränkningar i nätinnehavarens rådighet över nätet aktualiseras, om det är fråga om ett nät där sådan kommunikation kan förväntas ske. 8 För att undvika konflikt mellan EG-regler och nationella bestämmelser å ena sidan och YGL å andra sidan anser utredningen därför att det finns behov av ändring i YGL. Utredningen föreslår således att det skulle införas möjlighet till ytterligare begränsningar i etableringsfriheten enligt 3 kap. 1 andra stycket YGL.. Förslaget går bl.a. ut på att tillåta regler om skyldighet för nätinnehavare att upplåta utrymme i nät för annans teletjänster i den utsträckning det behövs med hänsyn till intresset av konkurrens beträffande sådana tjänster 9. I anledning av mediegrundlagsutredningens förslag överlämnade regeringen den 11 december 2001 till riksdagen en proposition bl.a. i fråga om ändringar i YGL. Av samma skäl som utredningen framfört föreslår regeringen bl.a. en ändring i YGL, dock med något vidare innebörd än vad utredningen har föreslagit. Avsikten är att ändringen skall träda i kraft den 1 januari 2003. Regeringens ändringsförslag har följande lydelse: 3 kap. 1.. Den frihet som följer av första stycket hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter i fråga om 1.. 2. skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för överföringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till intresset av konkurrens beträffande sådana överföringar i nätet eller allmänhetens intresse av tillgång till sådana överföringar, PTS förslag till lagändring 1999 framfördes i syfte att främja konkurrensen i accessnätet, främst beträffande taltelefoniabonnemang och ADSL-tjänster. PTS ansåg att lagändringarna behövdes för att åstadkomma konkurrens på dessa marknader. Om den ändring i YGL som nu föreslagits hade gällt då torde det inte ha förelegat hinder enligt grundlagen att införa den föreslagna regeln. 1.4.2 Möjligheten att reglera bitströmstillträde I LLUB-förordningen finns bestämmelser enbart om fullt och delat tillträde (se avsnitt 1.3). Dessa former av tillträde är således Telia redan idag skyldigt att upplåta, trots att det har ansetts inte överensstämma med YGL. Bitströmstillträde är inte reglerat av LLUB-förordningen. Även bitströmstillträde innebär att Telias rätt att använda sitt trådbundna nät begränsas och har därför ansetts kunna innebära en inskränkning i bolagets etableringsfrihet enligt YGL på samma sätt 8 SOU 2001:28 s 244. 9 A.a. sid. 246. Post- och telestyrelsen 12

som vid fullt och delat tillträde 10. PTS förslag till lagändring 1999 omfattade även bitströmmar men genomfördes inte av ovan angivna skäl. Någon EG-förordning som reglerar bitströmstillträde har inte införts. Däremot finns andra EG-rättsakter som rör bitströmstillträde. Betydelsen av dessa diskuteras nedan under avsnitt 3.4.1. Det förslag som framförs i prop. 2001/02:74, och som redovisats ovan, är inte begränsat till inskränkningar för att tillhandahålla fullt eller delat tillträde. Inskränkningar skall kunna ske så snart det behövs för att främja konkurrens avseende vissa överföringar. Om detta förslag träder i kraft den 1 januari 2003 såsom avsikten är, kommer det från och med den dagen inte att finnas hinder på grund av etableringsfriheten för att införa nationella regler i fråga om skyldigheter om bitströmstillträde i syfte att främja konkurrensen på ADSL-marknaden. Post- och telestyrelsen 13

2 Tillträde till accessnätet Accessnät är, allmänt uttryckt, den del av ett allmänt telenätet som utgör förbindelsen mellan en slutanvändare och operatörens allmänna nät. Förbindelsen är fysiskt och/eller logiskt kundunik, dvs. den delas inte med någon annan användare. Accessnätet är vanligen hela eller delar av ett fastighetsnät, eventuellt utvidgat till att även omfatta områdesnät. Fysiskt kan accessnätet vara av optisk fiber, datakabel av koppar typ kategori 5 eller liknande, kabel-tv-nät eller det traditionella telefonnätet av tvinnad koppartråd ( koppar ). Det traditionella telefonnätet omfattar normalt nätanslutningspunkten i lägenheten, den nätdel som finns i fastigheten, det områdesnät som går till den lokala telefonstationen och avslutas i den s.k. korskopplingen. I ett kabel-tv-nät kan det vara en logisk förbindelse, en kanal, mellan kabel-tv-dekoder/set-top-box i lägenheten och distributörens kopplingsutrustning. Datakabel av kategori 5 och optisk fiber anläggs som accessnät vanligen enbart inom en fastighet. 2.1 Accessnätet för telefoni Kännetecknande för accessnät för telefoni är att det är del av det allmänna telenätet som utgår från en kopplingsnod hos operatören och avslutas i nätanslutningspunkten hos slutkunden, och som utgör den fysiska del av nätet som är helt unik för slutkunden. Telias accessnät utgår från den telefonstation eller annan koncentrationspunkt (koncentrator, utbrutet abonnentsteg) som finns i telenätet, och som är närmast placerad slutkunden. Med koncentrationspunkt menas att det är den punkt där kunden delar förbindelser med andra användare och inte längre har 100 % tillgång till hela förbindelsen. Accessnätet av koppar består normalt av ett eller fler delaccessnät (sub-loop) som utgör den fysiska anslutningen till slutkunden. Konstruktionen av accessnäten kan variera med avseende på antal skarvpunkter, kabeltyper, kabelns förläggning och var kundanslutningen avslutas. Antalet skarvpunkter, kabeltyper och kabelns förläggning påverkar även kvalitén på förbindelsen, i första hand för digital trafik med högre hastigheter. Avslutningspunkten kan också påverka kvalitén, men det är företrädesvis i slutkundens egna nät denna påverkan sker. I bostäder är avslutningen, överlämningspunkten, i allmänhet i första jacket i lägenheten och för företag i en kopplingsplint någonstans i fastigheten. Post- och telestyrelsen 14

Fig. 1: Principbeskrivning av accessnät. 2.2 Tillträde till accessnät Tillträde till accessnät för annan teleoperatör än den som äger accessnätet kan ske på olika sätt. Fullt tillträde, delat tillträde eller bitströmstillträde. 2.2.1 Fullt tillträde Med fullt tillträde menas att en teleoperatör hyr ett fysiskt par i en förbindelse mellan telefonstationen och slutkunden av den kabelägande teleoperatören. Den hyrande teleoperatören kan då fullt förfoga över paret och erbjuda telefoni, bredband eller annan tjänst inom ramen för parets fysiska kapacitet. Den utrustning som behövs i stationsändan, DSLAM och kopplingsutrustning, kan den hyrande teleoperatören välja att placera i telefonstationen eller i dess närhet, beroende på möjlighet av plats i stationen eller av kommersiella skäl. Fig. 2: Fullt tillträde till accessnätet. Post- och telestyrelsen 15

2.2.2 Delat tillträde Med delat tillträde menas att en teleoperatör frekvensmässigt delar ett fysiskt par i en förbindelse mellan telefonstationen och slutkunden hos den kabelägande teleoperatören. Den hyrande teleoperatören hyr i allmänhet den del av överföringskapaciteten, frekvensspektrumet, som inte används till telefoni, och kan där erbjuda bredband eller annan tjänst inom ramen för parets fysiska kapacitet. Normalt brukar den uthyrande teleoperatören fortsätta att förmedla telefoni i den del av frekvensspektrumet som är ämnat för detta. Separeringen mellan teleoperatörernas anslutningar sker via ett filter, splitter, oftast integrerad i utrustningen för bredbandsöverföring, DSLAM. Fig. 3: Delat tillträde till accessnätet. 2.2.3 Bitströmstillträde Med bitströmstillträde avses att en teleoperatör av den kabelägande teleoperatören hyr en komplett tjänst för överföring av bredband mellan telefonstationen och slutkunden. Den hyrande teleoperatören får därmed tillgång till en förbindelse i form av en digital anslutning och behöver inte investera i accessutrustning för överföring av bredband till slutkunden. Bitströmstillträde kan erbjudas som ren transmission för dataöverföring eller tillsammans med förädlingstjänster, t.ex. extratjänster i form av tilldelning av IP-nummer, och inloggningshjälp. Man kan skilja på bitströmstillträde och förädlat bitströmstillträde. Bitströmstillträde och eget eller hyrt stamnät Bitströmstillträde innebär att den nätägande operatören installerar en höghastighetsanslutning mellan slutkunden och kopplingsutrustningen. Höghastighetsanslutningen är normalt någon form av xdsl, t.ex. ADSL, och Post- och telestyrelsen 16

inkluderar stationsutrustningen, DSLAM. Nätägaren hyr därefter ut denna förbindelse som nätkapacitet till någon operatör via ATM-, Ethernet- eller annat gränssnitt från DSLAM till anslutande stamnät. Den hyrande operatören kan antingen ansluta DSLAM till eget stamnät. Operatören kan även dessutom hyra förbindelse i nätägarens stamnät mellan DSLAM och den överlämningspunkt, POP, Point Of Presence, som är ansluten till båda operatörernas nät. Bitströmstillträde med eget eller hyrt stamnät innebär inte att den hyrande operatören hyr kopparpar eller samlokalisering. Den nätägande operatören kan välja att hyra ut både telefoni och xdsl, eller enbart xdsl och själv använda telefoni, som en variant av delad access. Bitströmanslutning tillhandahålles normalt med transmissionsövervakning för att garantera förbindelsens kvalitet. Fig. 4: Bitströmstillträde och eget eller hyrt stamnät. Förädlat bitströmstillträde Förädlat bitströmstillträde är bitströmstillträde som kompletterats med någon form av kontroll- och/eller styrfunktion mellan slutkunden och överlämningspunkten. Kontroll- och/eller styrfunktionen kan bestå av enbart en adresseringsfunktion (IP-router) där den andra operatören använder nätägarens IP-nummer i dennes databas för adressering. Motsvarande funktion i telefoninätet är att den hyrande operatören inte använder egna telefonnummer utan även hyr kapacitet ur nätägarens nummerplan. Post- och telestyrelsen 17

Fig. 5: Bitströmstillträde med hyrd IP-adressering. Om kontroll och/eller styrfunktionen även innefattar autenticering, trafikövervakning eller annan form av förädling av bitströmmen, är det mer frågan om tjänst än nätkapacitet. En operatör som köper denna förädlade typ av produkt kan betraktas som virtuell Internetoperatör, VISP, Virtual Internet Service Provider. Fig. 6: Förädlat bitströmstillträde med tilläggstjänster. Post- och telestyrelsen 18

Kommissionens definition Kommissionens definition av bitströmstillträde (bit stream access) framgår av dess meddelande COM(2000) 237: High-speed bit stream access refers to the situation where the incumbent installs a high speed access link to the customers premises (e.g., by installing its preferred ADSL equipment and configuration in its local access network) and then makes this access link available to third parties, to enable them to provide high speed services to customers._the incumbent may also provide transmission services to its competitors, using its ATM or IP network, to carry competitors traffic from the DSLAM to a higher level in the network hierarchy where new entrants may already have a point of presence (e.g. a transit switch location). This type of access does not actually entail any third party access to the copper pair in the local loop (but the incumbent may use only the higher frequencies of the copper local loop in the same way as explained above). Post- och telestyrelsen 19

3 Situationen 3.1 Konsumentmarknaden 3.1.1 Bredbandstjänster till konsumenter Marknaden för bredbandstjänster till konsumenter i Sverige består av ett fåtal större aktörer samt ett flertal mindre, vanligtvis lokala bolag. Operatörerna består av allt från nationella teleoperatörer och kabel-tv-bolag till företag som helt specialiserat sig på bredband till konsumenter. Nedanstående redovisning av marknadsandelarna ger en bild av de ledande företagen och förhållandena på marknaden. Marknadsandelar på marknaden för bredbandsaccess till hushåll Februari 2002 13% 9% 5% 2% 41% Telia Bredbandsbolaget UPC ComHem Tele2 Telenordia Privat Annan 9% Källa: AB Stelacon, Hushållsbussen 2002 21% Fig. 7: Marknadsandelar avseende bredbandsanslutningar till hushåll i februari 2002. Avser andel av antalet installerade och betalande kunder. Enligt analysföretaget Stelacon 11 använde i februari 2002 ca 480 000 hushåll i Sverige bredband. Telia är den dominerande aktören och när marknadsandelar för kabel-tv-företaget com hem, som ägs av Telia, inkluderas i Telias marknadsandel uppgår den till sammanlagt 50 procent. Många kunder vill ha lika hög kapacitet på Internetanslutningen i hemmet som på jobbet och efterfrågan ökar. Marknaden börjar mogna och kunderna vet i ökande utsträckning vad de vill ha. Det sker en överströmning av hushållskunder från uppringd till fast anslutning. Operatörer ser det därför som viktigt att kunna utnyttja det fortfarande tidiga läget för att etablera sig eller bibehålla sin närvaro på Internetmarknaden genom att erbjuda ADSL till slutkunder. Detta förutsätter 11 Hushållsbussen 2002. Post- och telestyrelsen 20

att det finns möjligheter att konkurrera med Telia genom att på något sätt utnyttja dess accessnät för telefoni. 3.1.2 ADSL Tillgänglighet Under år 2000 satsade Telia på utbyggnad av ADSL i de 25 största städerna, medan företaget idag uppger att ADSL finns på över 300 orter över hela landet 12. Telefonledningen får dock inte vara mer än ca fyra kilometer mellan bostad och telefonstation om anslutningen skall gå med full hastighet. Enligt Telia uppfyller åtminstone 95 procent av Sveriges telefonanslutna hushåll detta krav. 70 procent av Sveriges fasta telefoniabonnemang har idag bredbandstäckning via ADSL. 13 Marknadsandelar Nedanstående redovisning avser marknaden för ADSL-anslutningar på den svenska marknaden per den sista december 2001. Marknadsandel för ADSL December 2001 20% Telia Övriga 80% Fig. 8: Marknadsandel för ADSL. Källa: Telia AB, årsredovisning 2001. ADSL-marknaden har framförallt under år 2001 visat en stark tillväxt där Telia är den dominerande aktören sett till antalet ADSL-anslutningar. Under det sista kvartalet 2001 anslöt Telia i genomsnitt ca 5.000 abonnenter i veckan medan övriga aktörer tillsammans i genomsnitt anslöt ca 1.500 abonnenter i veckan. 3.1.3 Alternativa accessformer Tillgång till ett accessnät är av avgörande betydelse för att som operatör kunna tillhandahålla produkter och tjänster i accessnätet och därmed öka konkurrensen inom detta segment. Förutom att använda sig av Telias befintliga accessnät genom fullt, delat eller bitströmstillträde finns i princip två andra lösningar som möjliggör detta: 12 Se bl.a. Telias pressmeddelande 2002-03-26. 13 Se t.ex. Produktblad Skanova Bredband ADSL, http://www.skanova.se. Post- och telestyrelsen 21

1. nybyggnad av infrastruktur för access 2. utnyttjande av befintliga alternativa accessnät. Nybyggnad av accessnät Som konstaterats i 1999 års rapport är det, där det är ekonomiskt försvarbart, på lång sikt bäst med uppbyggnad av nya nät. Detta ger den nya operatören full kontroll över funktionalitet och kvalitet i accessnätet och leder till infrastrukturkonkurrens. Det senare innebär ökad innovationsrikedom och effektivitet vid tillhandahållande av accessnätstjänster. Fler alternativ till t.ex. Telias accessnät minskar också behovet av reglering. Det bör dock inte vara ett självändamål att bygga ytterligare accessnät om t.ex. kundunderlag och därmed ekonomiska förutsättningar saknas. Trots ett antal fördelar har svenska operatörer hittills satsat på uppbyggnad av nya accessnät endast i begränsad omfattning, främst i form av Ethernetbaserade lokala nätverk i koppar eller fiber. Den främsta orsaken har varit att dessa investeringar är kostsamma och därmed innebär ett finansiellt risktagande. Vidare varierar efterfrågan hos hushållen, och begränsas av att andra tjänster än Internetkonnektivitet i de nya näten hittills inte kunnat erbjudas på kommersiell basis i stor skala. Fast anslutning med dubbelriktad kommunikation via satellit har börjat erbjudas och är en teknik under utveckling. För närvarande och, som allt tyder på, under en överblickbar framtid kommer dock denna lösning att vara för dyr för genomsnittliga hushåll. Fast yttäckande radioaccess (FWA 14 ) är en accessteknik som använder sig av tillståndspliktiga radiofrekvensband. Trots att endast en begränsad infrastruktur måste byggas är tekniken relativt dyr ur ett konsumentperspektiv. Andra nackdelar är att tekniken är störningskänslig för väder och vind och har en begränsad räckvidd. Tekniken är inte standardiserad. PTS bedömer att denna teknik inte kommer att få genomslag på konsumentmarknaden under den närmaste tiden Det marksända digital-tv-nätet kan användas för teletjänster såsom t.ex. Internetaccess. Dess möjligheter begränsas dock för närvarande bl.a. av att det krävs ett annat överföringsmedium för returkanalen, t.ex. i form av en uppringd anslutning. Utnyttjande av befintliga alternativa accessnät Utnyttjande av elnätet 15 som accessnät för teletjänster är förenat med vissa tekniska begränsningar. Detta gäller inte minst elnätens struktur i vilken ett antal kunder delar på samma ledning. Detta begränsar varje enskild kunds tillgång till överföringskapacitet. Kabel-TV-nätens potential begränsas av nuvarande ägarsituation, begränsad spridning samt svårigheter för tredje part att utnyttja dessa nät. Dessa faktorer försvårar även ett reglerat öppnande av sådana nät. S.k. Radio-LAN är liksom FWA en teknik för fast yttäckande radioaccess. Accessen består av ett slags luftburet Ethernetnät som gör det möjligt att koppla ett flertal användare till en basstation via ett radioaccessnät. Tekniken använder ett 14 Eng.: Fixed Wireless Access). 15 Vanligen benämnt PLC från engelskans Power Line Communication. Post- och telestyrelsen 22

olicensierat öppet frekvensband, vilket gör den känslig för störningar på grund av problematiken med överetablering. Lösningen är även känslig för väder och vind. Tekniken används inte idag i någon större utsträckning bland bredbandsoperatörer för att erbjuda access i bostäder. Vid tiden för 1999 års rapport tydde utvecklingen på att det inom en inte alltför avlägsen framtid kunde finnas en mycket större tillgång till alternativa accessnät för olika bredbandstjänster. Det kan dock konstateras att situationen för en majoritet av konsumenterna inte väsentligt förändrats sedan dess. PTS kan inte heller se att en sådan väsentlig förändring av tillgängligheten skulle ske under den närmaste tiden. 3.2 Telias accessnätsprodukter 3.2.1 Referenserbjudande LLUB Telia har på webbplatsen www.skanova.com i enlighet med LLUB-förordningen publicerat ett referenserbjudande för tillträde till deras accessnät. Skanova är Telias nätenhet och en registrerad s.k. bifirma till Telia. Detta innebär att Skanova inte i någon organisationsrättslig mening är skilt från Telia. Referenserbjudandet består av två delar, dels ett ramavtal för kopparaccess och dels ett ramavtal för samlokalisering. Kopparaccess Kopparaccessen består av ett antal olika produktvarianter med skilda tillämpningar, vilka tar olika frekvensområden i anspråk. De huvudsakliga produktvarianterna är fullt tillträde, delat tillträde och sub-loop. Sub-loop utgör delsträckor i accessnätet (från Skanovas kopplingsskåp till slutkund) medan fulltoch delat tillträde utgår från Skanovas telenod fram till slutkund. Följande produkter erbjuds idag: 1. Kopparaccess S50. Avsedd för PSTN alternativt ISDN-BA alternativt SHDSL >1024 kbit/s. 2. Kopparaccess S300. Avsedd för HDSL 2048 kbit/s alternativt SHDSL >2048 kbit/s. 3. Kopparaccess S600. Avsedd för HDSL 2048 kbit/s eller n*64 kbit/s alternativt SHDSL 2304 kbit/s. 4. Kopparaccess A1100. Avsedd för ADSL eventuellt kombinerad med PSTN eller ISDN på samma kopparpar. 5. Kopparaccess ADEL1100 (delat tillträde). Avsedd för ADSL kombinerat med att Skanova levererar PSTN på samma kopparpar. 6. Kopparaccess ADEL900 (delat tillträde). Avsedd för ADSL kombinerat med att Skanova levererar ISDN-BA på samma kopparpar. Post- och telestyrelsen 23

7. Kopparaccess V12. Avsedd för VDSL eventuellt kombinerat med PSTN eller ISDN på samma kopparpar. 8. Kopparaccess VDEL12 (delat tillträde). Avsedd för VDSL kombinerat med att Skanova levererar PSTN eller ISDN-BA på samma kopparpar. 9. Kopparaccess V12SUB (sub-loop). Avsedd för VDSL eventuellt kombinerat med PSTN eller ISDN på samma kopparpar. 10. Kopparaccess VDEL12SUB (sub-loop). Avsedd för VDSL kombinerat med att Skanova levererar PSTN eller ISDN-BA på samma kopparpar. Samlokalisering Samlokalisering erbjuds för inplacering av egen teleutrustning för terminering av kopparaccess i Skanovas telenoder. Vid tecknande av avtal om samlokalisering ges tillgång till telenodens infrastruktur i form av kraftförsörjning, kyla, ventilation och säkerhet. Ett alternativ för en annan operatör är att placera egen teleutrustning i egen lokal och ansluta den till Skanovas telenod via egen kopparkabel. Utrymmet för samlokalisering är begränsat och tillträde behandlas i turordning efter inkommen offertförfrågan. Skanova bygger inte ut telenoderna med nya utrymmen för att erbjuda samlokalisering. 3.2.2 ADSL-produkter Telia erbjuder för närvarande följande ADSL-produkter. 1. Skanova Bredband ADSL. Avsedd för ISP:ers vidareförsäljning till konsumentmarknaden. I bastjänsten är, förenklat, följande paketerat: - slutkundens ADSL-access - konnektivitet till operatörens inloggningsservrar - Internetkonnektivitet, IP-adresstilldelning och DNS. I bastjänsten ingår en surfhastighet på upp till 0,5 Mbit/s. Bandbredden kan dock ökas som tilläggstjänst. Telia kan som tillägg till detta även hantera användarkonto och inloggningsfunktionalitet 16. Olika versioner av erbjudandet har utvecklats såsom Skanova Bredband ADSL 2.0 Konsument. Telia e- bolaget 17 köper enligt vad Telia uppgivit till PTS en tidigare version av denna tjänst. Produkten får enligt villkoren inte tillhandahållas till juridiska personer utan endast till privatpersoner. 2. Skanova Bredband ADSL Plus. En version av Skanova Bredband ADSL avsedd för vidareförsäljning till små och medelstora företag. Olika kapacitet ( hastigheter ) kan väljas i kundens förbindelse. Vidare planeras 16 Varvid konnektivitet till operatörens inloggningsservrar inte behövs. 17 Ett av Telias detaljistbolag som erbjuder bl.a. ADSL till konsumenter. Post- och telestyrelsen 24