Konkurrensen i accessnätet

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 1 oktober 2004 PTS-ER-2004:34 Konkurrensen i accessnätet Tredje rapporten 2004

2 Innehåll 1 Bakgrund Uppdrag EG-förordningen om tillträde till accessnät Lagen om elektronisk kommunikation (EkomL) PTS preliminära bedömning av marknaderna för LLUB, bitström och fast telefoniabonnemang Marknadsutveckling Den svenska marknaden för Internetanslutning med hög överföringskapacitet Marknaden för xdsl-anslutning Marknaden för fast telefoniabonnemang Marknaden för Internetanslutning med hög överföringskapacitet inom EU Post- och telestyrelsen 2

3 Sammanfattning Denna rapport är en lägesrapport över marknadsutvecklingen avseende tillträde till accessnätet vilket Post- och telestyrelsen fått i uppdrag att redovisa till regeringen i årets regleringsbrev. Kapitel 1 ger bakgrund till rapporten och en sammanfattning av det legala ramverket för LLUB, bitström och fast telefoniabonnemang. Kapitel 2 redogör för marknadsutvecklingen avseende Internetanslutning med hög överföringskapacitet och speciellt xdsl samt kortfattat även utvecklingen för fast telefoniabonnemang. Utvecklingen för xdsl redovisas fram t.o.m. kvartal medan övrig data är redovisas fram t.o.m. årsskiftet /2004. Bilaga 1 förklarar översiktligt vad ett accessnät är och vilka olika tillträdesformer som finns till det traditionella accessnätet, speciellt bitströmstillträde och tillträde via LLUB. I Sverige är det TeliaSonera som ensamt äger det traditionella accessnätet och är därför anmält att ha ett betydande inflytande på marknaden för den allmänt tillgängliga telefonitjänsten. Tillträde för andra operatörer till det traditionella accessnätet kan ske antingen via det reglerade tillträdet i form av LLUB (fullt- eller delat tillträde) eller tillträde via bitström med eller utan olika förädlingsgrader. I enlighet med LLUB-förordningen har TeliaSonera en skyldighet att ge tillträde till sitt accessnät till andra operatörer på likvärdiga villkor och till kostnadsorienterade priser avseende tillträde i form av LLUB. Ett antal olika accessformer för Internetanslutning med hög överföringskapacitet är tillgängliga idag. Access via det traditionella accessnätet, via kabel-tv och via annan fast access (fiber-lan) är de vanligaste formerna. Andra former, som inte har samma typ av spridning är Fixed Wireless Access (FWA), Power Line Communication (PLC) och satellit. Den snabbast växande formen är xdslanslutning via det traditionella accessnätet där TeliaSonera fortsatt har en dominerande ställning. XDSL via LLUB har accelererat kraftigt sedan mitten av och LLUB står nu för den största delen av ökningstakten men fortfarande utgör dock LLUB en liten del av xdsl-marknaden. Av de länder som inte hade någon reglering innan LLUB-förordningen så hade Sverige uppnått högst penetration av xdsl över LLUB anslutningar vid årsskiftet /2004. Beträffande fasta telefoniabonnemang har TeliaSonera en monopolliknande situation både på privat- och företagsmarknaden. Möjlighet för andra operatörer att konkurrera på denna marknad via det traditionella accessnätet är i praktiken begränsad till tillträde via LLUB. Post- och telestyrelsen 3

4 1 Bakgrund 1.1 Uppdrag I regleringsbrevet för ges Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att senast den 1 oktober 2004 redovisa till regeringen en lägesrapport över marknadsutvecklingen avseende tillträde till accessnätet. Senare rapportering den 31 december skall även omfatta en redovisning av vidtagna tillsynsåtgärder samt en analys av om den förnyade tillsynen som PTS enligt rapporten Konkurrens i accessnätet (15 maj ) vidtagit, för att tillämpningen av vilka åtgärder som myndigheten vidtagit för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2887/2000 av 1 juli och den 18 december 2000 om tillträde till accessnät, ger avsedd effekt och leder till en förbättrad konkurrenssituation på denna marknad. 1.2 EG-förordningen om tillträde till accessnät Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2887/2000 om tillträde till accessnät kallas vanligen LLUB-förordningen (Local Loop Unbundling). Förordningen, som trädde i kraft den 2 januari, har till syfte att intensifiera konkurrensen och stimulera det tekniska nytänkandet på den lokala marknaden för tillträde genom att fastställa harmoniserade villkor för tillträde till accessnät för att på så vis främja ett konkurrensutsatt och vittomfattande utbud av elektroniska kommunikationstjänster. Förordningen omfattar tillträde till anmälda operatörers accessnät och tillhörande faciliteter. Med anmäld operatör avses varje operatör av fasta allmänt tillgängliga telefonnät som av sina nationella regleringsmyndigheter har anmälts till Europeiska gemensamma kommissionen att ha ett betydande inflytande på marknaden (s.k. SMP 2 -operatörer). Förordningen innebär att TeliaSonera, som enda SMP-operatör på den svenska marknaden för den allmänt tillgängliga telefonitjänsten, bl.a. har skyldighet att offentliggöra ett referenserbjudande om tillträde till sitt accessnät och tillhörande faciliteter. Referenserbjudandet skall innehålla information om fysiska platser för såväl tillträde som samlokalisering, tekniska villkor samt leveransvillkor. I bilagan till LLUB-förordningen anges vad som skall anges i erbjudandet. Vidare innebär statusen som SMP-operatör att TeliaSonera har skyldighet att bevilja varje rimlig begäran om tillträde till accessnätet. Tillträde skall tillhandahållas på samma villkor, med samma kvalitet och med samma tidsfrister som tillhandahålls den egna organisationen och närstående bolag. En ansökan får endast avslås på grundval av objektiva kriterier som hör samman med teknisk genomförbarhet och nödvändigheten av att bevara nätverksintegriteten. Priset för tillträde skall vara kostnadsorienterat. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Post- och telestyrelsen m.m. inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (rskr. /04:98 och 75) enligt beslut den 11 december (uppdrag nr 4) 2 Eng.: Significant Market Power. Post- och telestyrelsen 4

5 I 17 lagen (:390) om införande av lagen om elektronisk kommunikation anges att beslut i enlighet med LLUB-förordningen i fråga om utseende av anmälda operatörer med betydande inflytande på vissa marknader skall gälla längst till dess att beslut om samma marknader enligt 8 kap. 6 lagen (:389) om elektronisk kommunikation (EkomL), som trädde i kraft i Sverige den 25 juli, har vunnit laga kraft. Några beslut enligt 8 kap. 6 EkomL har ännu inte fattats av PTS. Detta innebär att det alltjämt är LLUB-förordningen som reglerar TeliaSoneras skyldigheter på området. 1.3 Lagen om elektronisk kommunikation (EkomL) EkomL, som har sin grund i EG-rättsakter 3 och som ersätter telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om radiokommunikation, trädde i kraft i Sverige den 25 juli. Möjligheten att ålägga en SMP-operatör skyldighet att tillhandahålla andra operatörer tillträde till accessnätet regleras i 4 kap. 8 EkomL. Denna bestämmelse innebär att en SMP-operatör bl.a. kan förpliktas att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av nät och tillhörande installationer i syfte att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster. En avgörande skillnad i förhållande till LLUB-förordningen är att det i EkomL inte finns någon generell skyldighet för en SMP-operatör att lämna tillträde till det metallbaserade accessnätet. Istället ges en möjlighet för tillsynsmyndigheten att förpliktiga en SMP-operatör att lämna sådant tillträde. Ett sådant förpliktande sker i tre steg. Först fastställer myndigheten en relevant marknad och bedömer om det kan anses råda effektiv konkurrens på marknaden. Om det visar sig att effektiv konkurrens inte råder på den fastställda marknaden gör myndigheten en bedömning av om något eller några företag kan anses ha betydande inflytande (SMP-status) på marknaden. Som ett sista steg beslutar myndigheten vilka skyldigheter som skall åläggas SMP-operatören-/operatörerna för att främja konkurrensen på marknaden. 1.4 PTS preliminära bedömning av marknaderna för LLUB, bitström och fast telefoniabonnemang Det nya regelverket i EkomL som trädde i kraft i juli ger PTS en möjlighet att via beslut införa ett antal skyldigheter på marknaderna för LLUB, bitström och fast telefoniabonnemang 4. Under sommaren 2004 genomförde PTS ett formellt samråd med marknadens aktörer, andra regleringsmyndigheter inom EU- och EES-området samt Europeiska kommissionen. I detta samråd föreslås en fortsatt reglering av LLUB samt en reglering av bitströmstillträde som, till skillnad från LLUB, inte är en reglerad tillträdesform idag. PTS kommer under hösten 2004 att 3 Direktiv /21/EG (ramdirektivet), direktiv /20/EG (auktorisationsdirektivet), direktiv /19/EG (tillträdesdirektivet), direktiv /22/EG (USO-direktivet), direktiv /58/EG (direktivet om integritet och elektroniska kommunikationer) samt beslut nr 676//EG (radiospektrumbeslutet). 4 Bedömningarna finns på PTS webbplats under rubriken Marknadsanalys [SMP]. Post- och telestyrelsen 5

6 slutligt fatta beslut om vilka skyldigheter som skall åläggas på de aktuella marknaderna. PTS har tidigare gjort preliminära bedömningar av marknaden för fast telefoniabonnemang, vilka redogjordes för i den tidigare rapporten Konkurrensen i accessnätet (PTS-ER-2004:16). På denna marknad har PTS bland annat föreslagit en ny skyldighet att tillhandahålla en grossistprodukt för telefoniabonnemang (GTA). Under hösten 2004 planeras ett formellt samråd, enligt ovanstående beskrivning. 2 Marknadsutveckling Nedan belyses till att börja med marknadsutvecklingen för Internetanslutning med hög överföringskapacitet i Sverige fram t.o.m. årsskiftet /2004. Därefter redovisas den svenska marknaden för xdsl-anslutning fram t.o.m. kvartal Slutligen redogörs för fast telefoniabonnemang i Sverige samt penetration inom EU av Internetanslutning med hög överföringshastighet. 2.1 Den svenska marknaden för Internetanslutning med hög överföringskapacitet Med termen Internetanslutning med hög överföringskapacitet avser PTS en fast uppkoppling till Internet. Internetanslutning med hög överföringskapacitet till slutkund kan erbjudas via ett antal olika accessformer. De vanligaste formerna i Sverige i dag är anslutning via det traditionella accessnätet med xdsl-teknik, anslutning via kabel-tv samt övrig fast anslutning (fiber-lan). Övriga accessformer är bl.a. FWA (Fixed Wireless Access), PLC (Power Line Communication) och satellit. FWA är en accessteknik baserad på radiolänk. Tekniken möjliggör att med en mer begränsad infrastrukturinvestering uppnå en effektiv täckning. Tekniken är dock relativt dyr sett ur ett konsumentperspektiv, varför den åtminstone i ett inledningsskede torde vara mest lämpad för anslutning av företag. PLC är en accessteknik som utnyttjar det befintliga elnätet för tillhandahållande av Internetanslutning. Denna teknik är förenad med omfattande installationsarbete och har vissa tekniska begränsningar. Försök till lansering har genomförts i Sverige utan att PLC ännu fått någon större spridning. Satellit är en accessteknik som börjat erbjudas i Sverige och kan sägas vara under fortsatt utveckling. Denna teknik kan ses som ett komplement till de slutkunder som inte har tillgång till annan accessform. Någon större utbredning i landet är därför inte att vänta under den närmaste tiden. I figur 1 (nedan) visas utvecklingen av antal anslutningar med högre överföringshastighet som de vanligaste anslutningsformerna står för i dag. I figuren har anslutningsformer som FWA, PLC och satellit undantagits då dessa i Post- och telestyrelsen 6

7 dagsläget står för endast en marginell andel av de totala Internetanslutningarna med hög överföringskapacitet. Antalet anslutningar fortsätter att växa med en svag tendens till större ökningstakt mot slutet av. Utveckling av antal anslutningar med högre överföringshastighet Anslutningar i tusental Kvartal xdsl Kabel TV Övrig fast access Figur 1. Källa: PTS Svensk telemarknad helåret samt TeliaSoneras operativa information i samband med kvartalsrapport för kvartal 4 Figur 2 (nedan) baseras på figur 1 (ovan) och förtydligar den ungefärliga marknadsandel som de vanligaste anslutningsformerna står för i dag. Här framgår tydligt att xdsl utgör den dominerande tillträdesformen med en marknadsandel på ca 60% vid årsskiftet / % Ungefärlig andel av marknaden för internet med högre överföringskapacitet fram t.o.m. december xdsl Kabel TV Övrig fast access Andel av marknad 80% 60% 40% 20% 0% 2000 Kvartal Figur 2. Källa: PTS Svensk telemarknad helåret samt TeliaSoneras operativa information i samband med kvartalsrapport för kvartal 4 Post- och telestyrelsen 7

8 Vidare framgår av figur 3 (nedan) att den fortsatta utvecklingen främst sker genom xdsl men att även Kabel TV och Övrig fast access växer i absoluta tal. Andel av kvartalsvisa ökningen som respektive tillträdesform för xdsl anslutning står för xdsl Kabel TV Övrig fast access 100% Andel av marknad 80% 60% 40% 20% 0% Kvartal Figur 3. Källa: PTS Svensk telemarknad helåret samt TeliaSoneras operativa information i samband med kvartalsrapport för kvartal Marknaden för xdsl-anslutning I dagsläget erbjuds xdsl-anslutning till privat- och företagskunder mer eller mindre uteslutande via det traditionella accessnätet. I figur 4 nedan visas den kvartalsvisa utvecklingen av det totala antalet xdsl-anslutningar. Övriga (LLUB) visar övriga operatörers antal anslutningar via de av förordningen reglerade produkterna fullt- och delat tillträde medan Övriga (återförsäljning) visar övriga operatörers antal anslutningar via TeliaSoneras återförsäljarprodukt och TeliaSonera visar TeliaSoneras totala antal anslutningar oberoende av tillträdesform. Som framgår av figur 4 (nedan) har marknaden för xdsl-anslutningar haft en jämn utveckling sedan slutet av år 2000 med i genomsnitt ca nya anslutningar per kvartal med en viss acceleration från senare delen av. Av figur 4 framgår vidare att det främst är återförsäljningsprodukten (vilken inte är reglerad) som används av andra operatörer för vidareförsäljning till slutkund. LLUB utgör således en mindre del av den totala marknaden, även om ökningstakten varit hög under senare kvartal. Bitströmstillträde som ren transmission erbjuds visserligen av Skanova men utgör en än mindre del av den totala marknaden än vad LLUB gör (under anslutningar och är därför exkluderat i figuren ovan). Post- och telestyrelsen 8

9 Anslutningar i tusental Utveckling av antalet anslutningar för xdsl Övriga (LLUB) Övriga (återförsäljning) TeliaSonera Kvartal Figur 4. Källa: TeliaSoneras operativa information i samband med kvartalsrapport för kvartal Figur 5 (nedan) visar den kvartalsvisa utvecklingen av marknadsandelarna för xdsl-anslutningar. Som framgår av figur 5 har TeliaSonera redan i ett tidigt stadium skaffat sig en betydande marknadsandel för xdsl-anslutning. Telias andel av xdsl marknaden har över redovisad period rört sig på en nivå strax över 70 procent med en svagt nedåtgående trend från mitten av mot strax under 65 procent. Andel av marknad 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Total marknad för xdsl Övriga (LLUB) Övriga (återförsäljning) TeliaSonera Kvartal Figur 5. Källa: TeliaSoneras operativa information i samband med kvartalsrapport för kvartal Post- och telestyrelsen 9

10 I figur 6 (nedan) tydliggörs den senare tidens acceleration av antalet LLUBanslutningar. Utveckling av xdsl anslutningar genom tillträdesformen LLUB Övriga (LLUB) Anslutningar i tusen Kvartal Figur 6. Källa: TeliaSoneras operativa information i samband med kvartalsrapport för kvartal Denna ökning av LLUB syns också i att dess relativa andel av den totala kvartalsvisa förändringen av antalet xdsl anslutningar har stigit, vilket figur 7 (nedan) visar. Kvartal visar negativ tillväxt för första gången för TeliaSoneras återförsäljningen. En möjlig förklaring är andra operatörers migrering av sina kunder från återförsäljarprodukten till egna LLUB-produkter. Andel av marknad 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% Andel av kvartalsvisa ökningen som respektive tillträdesform för xdsl anslutning står för Kvartal Övriga (LLUB) Övriga (återförsäljning) TeliaSonera Figur 7. Källa: TeliaSoneras operativa information i samband med kvartalsrapport för kvartal Post- och telestyrelsen 10

11 Det bör noteras att det utifrån redovisat material inte går att dra några slutsatser om bruttoeffekter, t.ex. hur stor andel av nya LLUB-anslutningar som utgörs av att kunder byter från andra produkteter som TeliaSonera eller återförsäljarprodukter. Hur detta påverkar de framtida andelarna av ökningen för xdsl, som respektive tillträdesform står för, är därför svårt att uttala sig om. Utvecklingen av LLUB syns också i antalet genomförda samlokaliseringar som andra operatörer har gjort i Telias telestationer och antalet ramavtal om samlokalisering som andra operatörer har tecknat med TeliaSonera. På ett år, fram t.o.m. juni 2004, har antalet samlokaliseringar ökat från 360 till 952 stycken och antalet tecknade ramavtal har ökat från 63 till 110 stycken där varje ramavtal antas representera en enskild operatör. Följden av att andra operatörer nyttjar återförsäljningsprodukten är att produkten (företrädesvis ADSL) mot slutkunden blir mer eller mindre identisk med den som TeliaSonera själv tillhandahåller slutkund. Med nyttjandet av LLUB kan operatörerna själv paketera sin tjänst i form av kapacitet och priser vilket medför ett ökat utbud av olika överföringshastigheter och prisnivåer för slutkunden. 2.3 Marknaden för fast telefoniabonnemang Även om det i ingressen till LLUB-förordningen läggs viss tyngdpunkt vid ökad konkurrens på Internetanslutning med hög överföringskapacitet är syftet att skapa konkurrens på samtliga produkter som är möjliga att erbjuda via accessnätet, inklusive telefoniabonnemang. TeliaSonera har idag i praktiken ett monopol på marknaden för fasta telefoniabonnemang. Detta gäller både för slutkunder på privatsidan och på företagssidan. Den sista december fanns det fasta telefonabonnemang i Sverige, varav PSTN-abonnemang 5. Bara en bråkdel av dessa telefonabonnemang mindre än en promille tillhandahålls av en annan operatör än TeliaSonera. Totalt sett fortsätter antalet PSTN-abonnemang att minska. De privata PSTNabonnemangen utgör 80 procent och var till antalet stycken. En utveckling som tog sin början under slutet av var att några operatörer bland andra Bredbandsbolaget och Digisip lanserade abonnemang för IPtelefoni i bredbandsnät. IP-telefoni innebär att kunden kopplar sin vanliga fastnätstelefon till bredbandsnätet via en dosa och därefter kan ringa som vanligt. En motsvarande IP-telefonitjänst, men via xdsl, har även börjat erbjudas av Bredbandsbolaget. I båda fallen ges kunden möjlighet att säga upp sitt ordinarie fasttelefoniabonnemang hos TeliaSonera, trots att kunden i xdsl-fallet fortsätter att använda TeliaSoneras vanliga kopparaccessnät 6. PTS uppskattar att det fanns 5 Ett PSTN-abonnemang är liktydigt med en huvudledning till egen slutkund. Vanligtvis äger operatören huvudledningen eller hyr den av en nätoperatör (exempelvis genom fullt eller delat tillträde). 6 Tillträdet till TeliaSoneras accessnät sker genom s.k. delat tillträde. Post- och telestyrelsen 11

12 runt abonnemang för IP-telefoni i december. Nästan samtliga av dessa abonnemang tillkom under året. Framöver kan det förväntas bli möjligt att även ringa över kabel-tv-nätet. Bland annat har Comhem aviserat att de vill erbjuda en sådan tjänst. Telefoni över kabel-tv-nät har med viss framgång erbjudits i bland annat Storbritannien i ett antal år. Antalet ISDN-abonnemang fortsätter att minska, både för privatkunder och för företagskunder. Framför allt är det efterfrågan på fast Internetanslutning som minskar intresset för basic rate ISDN som har en relativt låg överföringskapacitet. Det totala antalet ISDN-abonnemang (ej att förväxla med ISDN-kanaler) var i december stycken, vilket innebär en nedgång med jämfört med december året innan. Av samtliga ISDN-abonnemang var 16 procent privata. 2.4 Marknaden för Internetanslutning med hög överföringskapacitet inom EU Figuren nedan visar penetrationen avseende Internetanslutning med hög överföringskapacitet i ett antal europeiska länder. Staplarna motsvarar antalet anslutningar per tusen invånare uppdelade på xdsl-anslutningar, xdslanslutningar över LLUB och Övrig fast access. Figuren bygger på senast tillgänglig information från respektive land och anslutningsform varför denna figur endast ger en indikation på nuvarande förhållanden. Anslutningar per tusen invånare Penetration Övrig fast access xdsl (ej LLUB) xdsl LLUB Sverige Danmark Finland Storbritannien Holland Belgien Österrike Portugal Frankrike Spanien Tyskland Italien Luxembourg Grekland Irland Figur 8. Källa: ECTA samt TeliaSoneras operativa information i samband med kvartalsrapport för okt. dec. Generellt kan sägas att penetrationen av Internetanslutning med hög överföringskapacitet ligger relativt högt i Sverige, Danmark, Holland och Belgien vid en jämförelse med övriga europeiska länder med en penetration överstigande 100 anslutningar per invånare. Genomsnittet i EU ligger på ca 65 anslutningar per invånare. Av figur 8 ovan framgår att länderna skiljer sig åt avseende accessformer. Sverige, Holland, Storbritannien, Belgien, Österrike och Portugal har generellt en högre Post- och telestyrelsen 12

13 andel anslutningar (över 25 %) relaterade till andra accessformer än det traditionella accessnätet (xdsl). I Sverige svarar dessa andra accessformer framförallt mot kabel-tv och fiber-lan-anslutningar medan de i övriga länderna i större utsträckning svarar mot enbart kabel-tv-anslutningar då länderna inte i samma utsträckning som i Sverige har någon annan konkurrerande teknologi. Figur 8 ovan visar att penetrationen per invånare avseende xdslanslutningar generellt står för den största delen av Internetanslutningar med högre överföringskapacitet inom EU. Även här har Sverige tillsammans med Danmark, Holland, Belgien och även Finland en hög penetrationsgrad sett till övriga länder. Anslutningar per tusen invånare 18,00 15,00 12,00 9,00 6,00 3,00 0,00 Penetration - xdsl över LLUB Sverige Danmark Finland Storbritannien Holland Belgien Österrike Portugal Frankrike Spanien Tyskland Italien Luxembourg Grekland Figur 9. Källa: ECTA samt TeliaSoneras operativa information i samband med kvartalsrapport för okt. dec. kv 4 kv 4 kv 4 Irland Anslutning över LLUB står generellt sett för en liten del av det totala antalet xdsl-anslutningar i EU. Dock påvisar både Danmark, Finland och Holland en betydligt högre penetration av LLUB-anslutningar än övriga länder. Danmark, Finland, Holland, Österrike, Tyskland och Italien hade en reglering av LLUB-marknaden innan LLUB-förordningen trädde i kraft (). Intressant att notera i figur 9 är att dessa länder också historiskt haft en högre penetration av xdsl över LLUB och även i viss mån generellt för xdsl (figur 8). Under har penetrationen av xdsl över LLUB tagit fart i flera länder. Av de länder som inte hade någon reglering innan LLUB-förordningen så kan noteras att Sverige har högst penetration. Post- och telestyrelsen 13

14 Bilaga 1 Accessnät Accessnät är, enkelt uttryckt, den del av ett allmänt telenät som utgör den fysiska del av nätet som är helt unik för slutkunden dvs. den delas inte med någon annan användare. Accessnätet är vanligen hela eller delar av ett fastighetsnät, ofta utvidgat till att även omfatta områdesnät. Tekniskt kan accessnätet vara av optisk fiber, datakabel av koppar, kabel-tv-nät, fast radioaccess eller det traditionella accessnätet (telefonnätet) av tvinnad koppartråd. Traditionellt accessnät Kännetecknande för ett traditionellt accessnät är att det är en del av det allmänna telenätet som utgår från en kopplingsnod hos operatören och avslutas i nätanslutningspunkten hos slutkunden. Det utgör därmed den fysiska del av nätet som är helt unik för slutkunden. Accessnätet utgår från den telefonstation eller annan koncentrationspunkt (koncentrator, utbrutet abonnentsteg) som är närmast slutkunden. Med koncentrationspunkt avses den punkt där kunden delar förbindelser med andra användare och således inte längre har 100 % tillgång till hela förbindelsen. Accessnätet av koppar består normalt av ett eller flera delaccessnät (sub-loop) vilka utgör den fysiska anslutningen till slutkunden. Konstruktionen av accessnäten kan variera med avseende på antal skarvpunkter, kabeltyper, kabelns förläggning och var kundanslutningen avslutas. Antalet skarvpunkter, kabeltyper och kabelns förläggning påverkar kvaliteten på förbindelsen, framför allt för digital trafik med högre hastigheter. Avslutningspunkten kan också påverka kvaliteten, men det är företrädesvis i slutkundens egna nät som denna påverkan sker. I bostäder utgörs avslutningen (överlämningspunkten) i allmänhet i första teleuttaget i bostaden och för företag utgörs överlämningspunkten av en kopplingsplint någonstans i fastigheten. Figur 1. Principbeskrivning av traditionellt accessnät Post- och telestyrelsen 14

15 Tillträde till traditionellt accessnät Det finns olika sätt för en annan operatör att få tillträde till det traditionella accessnätet. Vilket alternativ som operatören väljer är bl.a. beroende på vilken grad av kontroll över accessen denne önskar och vilken investeringsvilja i egen utrustning som finns. Nedan följer en presentation av två tillträdesalternativ; tillträde via LLUB och bitströmstillträde. LLUB Tillträde via LLUB för annan operatör än den som äger accessnätet kan i enlighet med LLUB-förordningen ske på två olika sätt, antingen via fullt tillträde eller delat tillträde. Med fullt tillträde menas att en operatör hyr ett fysiskt par i en förbindelse mellan telefonstationen och slutkunden av den nätägande operatören. Den hyrande operatören kan då fullt förfoga över paret och erbjuda telefoni, internetanslutning eller annan tjänst inom ramen för parets fysiska kapacitet. Den utrustning som behövs i koncentrationspunkten, DSLAM och kopplingsutrustning, kan den hyrande operatören välja att placera i telefonstationen eller i dess närhet, beroende på möjlighet av plats i stationen eller av kommersiella skäl. Figur 2. Fullt tillträde till accessnät Med delat tillträde menas att en operatör frekvensmässigt delar ett fysiskt par i en förbindelse mellan telefonstationen och slutkunden med den kabelägande operatören. Den hyrande operatören hyr i allmänhet den del av överföringskapaciteten som inte används till telefoni och kan där erbjuda internetanslutning eller annan tjänst inom ramen för parets fysiska kapacitet. Normalt brukar den uthyrande operatören fortsätta att förmedla telefoni i den del av frekvensspektrumet som är ämnat för detta. Separeringen mellan operatörernas anslutningar sker via ett filter, splitter, som oftast är integrerad i utrustningen för bredbandsöverföring, DSLAM. Post- och telestyrelsen 15

16 Figur 3. Delat tillträde till accessnät Bitström Med bitströmstillträde avses att en operatör av den nätägande operatören hyr en tjänst för anslutning med högre överföringskapacitet mellan telefonstationen och slutkunden, vanligen i form av en xdsl-anslutning. Detta inkluderar den digitala utrustningen, DSLAM, i koncentrationspunkten. Den hyrande operatören får därmed tillgång till en förbindelse i form av en digital anslutning och behöver inte investera i egen accessutrustning. Bitströmstillträde kan dels erbjudas som ren transmission för dataöverföring dels tillsammans med förädlingstjänster (återförsäljarprodukt), t.ex. extratjänster i form av tilldelning av IP-nummer och inloggningshjälp. Med bitströmstillträde tar således andra operatörer del av de stordriftsfördelar som den nätägande operatören besitter när de nyttjar redan installerad utrustning. När en operatör använder sig av bitströmstillträde som ren transmission har denne möjlighet att ändra de tekniska parametrarna på ett sätt som möjliggör tillhandahållande av en slutkundprodukt som skiljer sig från den av den nätägande operatörens erbjudna slutkundprodukten. Med andra ord har den hyrande operatören en högre grad av kontroll över accessen, jämfört med en ren återförsäljarprodukt, och använder sig delvis av egen utrustning längre upp i näthierarkin för att erbjuda en komplett slutkundprodukt. Post- och telestyrelsen 16

17 Figur 4. Bitströmstillträde som ren transmission Hyr annan operatör däremot motsvarande produkt tillsammans med förädlingstjänster minskar dennes möjlighet att, på samma sätt som ovan, själv förädla och differentiera sin produkt mot slutkund. Detta innebär att den nätägande operatören kontrollerar de tekniska parametrarna av produkten och den hyrande operatören erbjuder således en liknande slutkundprodukt som nätägaren. En sådan grossistprodukt har således karaktären av en ren återförsäljarprodukt. Figur 5. Återförsäljarprodukt Post- och telestyrelsen 17