HandlingsKRAFT! för barn av vår tid

Relevanta dokument
Karlskoga och Degerfors nulägesbild av utvecklingsbehov utifrån UNICEF:s mål för Barnrättskommun

ELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat

Alla barn har egna rättigheter

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett pilotprojekt i fem svenska kommuner under Projektet ska höja och säkra barnrättsperspektivet lokalt samt bidra till att skapa

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Pilotkommun för Unicefs Child Friendly Cities -Barnrättskommuner juni 2017 till juni Skellefteå, Haninge och Karlskoga/Degerfors

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Barnkonventionen föreslås bli svensk lag TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

FNs Konvention om Barnets rättigheter

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram Antaget av Kommunfullmäktige

Handlingsplan Barnkonventionen

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Hälsoplan för Årjängs kommun

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se

Skolnärvaro i Karlskoga och Degerfors kommuner

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för politiker och tjänstepersoner på förvaltningar

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se

Folkhälsopolitisk plan

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Tillsammans gör vi skillnad. 2 december Att se till barnets rättigheter i ledning och styrning Elizabeth Englundh, SKL

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Fadimes tal Våld i hederns namn Mognad och levnadsutrymme s Myten om mödomshinnan 10 minuter av frihet Filmatisering av Kärleken är fri, fokus

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsoplan för Laxå kommun

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

Barn- och ungdomsplan

Välfärds- och folkhälsoprogram

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Strategiskt folkhälsoprogram

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter


Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Verksamhetsplan

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

FOLKHÄLSORAPPORT Örnsköldsvik

FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Sänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Mänskliga rättigheter

Beslutad i Landstingsstyrelsen

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

En bra start i livet (0-20år)

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige

Elisabeth Dahlin. barnombudsman

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

HANDSLAGET. Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER. Enkätredovisning 1

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Handlingsplan för att förebygga självmord/suicid och öka psykisk hälsa

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Folkhälsoplan

Rekommendation 2: Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Transkript:

HandlingsKRAFT! för barn av vår tid

Det är dags att skapa handlingskraft för barn av vår tid det är vårat gemensamma uppdrag! FN:s konvention om barnets rättigheter, (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och trädde i kraft i Sverige den 2 september 1990. Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen lag. Barnkonventionens barnsyn Barn är kompetenta och handlingskraftiga Barn har rätt till stöd och skydd Barnkonventionens fyra grundprinciper 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. 3 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnen. 6 Alla barn har rätt till liv och utveckling. 12 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Barnrättsarbete i Karlskoga och Degerfors För att implementera arbetet med barnets rättigheter som en naturlig del i ordinarie arbete krävs insatser på olika nivåer över tid. Arbetet ska prioriteras och ha fokus på långsiktiga och hållbara lösningar som gynnar barnets rättigheter i Karlskoga och Degerfors! Om du är förtroendevald fatta genomförbara beslut som gynnar barnets rättigheter med utgångspunkt från barnkonventionen och lagstiftning som gynnar barn. Om du är chef skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna genomföra besluten i organisationen samt uppfylla barnets rättigheter Om du är medarbetare använd rätt verktyg för att genomföra rättigheterna Arbetet med barnets rättigheter i Karlskoga och Degerfors lyfts som prioriterade områden i kommunernas folkhälsopolitiska policy och program 2017-2019 samt i kommunernas barn- och ungdomspolicy. För att skapa förutsättningar för barnrättsarbetet har Karlskoga och Degerfors kommuner valt att vara pilotverksamheter för modellen Barnrättskommun tillsammans med UNICEF. Läs mer om detta längst bak i blocket. För mer information: www.karlskoga.se/barnkonventionen

Våra största utmaningar utifrån hur barn och unga mår idag Nedan presenteras våra största utmaningar utifrån barns och ungas (0-18 år) fysiska, psykiska och sociala hälsa. Följande utmaningar baseras på nationella, regionala och lokala underlag. Psykisk ohälsa En ökad psykisk ohälsa med tydliga könsskillnader i symtom syns i statistiken. Psykisk ohälsa är vanligare bland flickor. Både pojkar och flickor känner en lägre grad av kontroll. Fullföljda studier och trivsel i skolan En negativ utveckling gällande skolresultaten syns över tid. Det finns ett samband mellan sämre skolprestationer och risk för psykisk ohälsa. Pojkar trivs generellt bättre i skolan än flickor och en minskning i skoltrivsel syns mellan 2014 och 2017 bland flickorna. Ekonomisk utsatta familjer År 2015 bodde 20 % av barnen i Karlskoga och 17 % av barnen i Degerfors i ekonomiskt utsatta familjer. Generellt sätt så har familjens ekonomiska status och utbildningsnivå en påverkan på barnets hälsa. Övervikt och fetma Övervikt/fetma är mer vanligt i vissa åldersgrupper jämfört med länssnittet. Andelen med övervikt eller fetma är högre bland elever som anger att de sällan eller aldrig mår bra i jämförelse med elever som mår bra ofta eller varje dag. Trygghet Bland flickor och pojkar i Karlskoga och Degerfors har tryggheten minskat, störst andel otrygga finns i Karlskoga. Flickor känner sig mer otrygga än pojkar. Sömn Sömnvanorna har försämrats över tid. Bland eleverna i åk 9 i Karlskoga/Degerfors sover 40-50 % 6 timmar eller mindre per natt. För mer information: www.karlskoga.se/barnkonventionen

Gemensamma utvecklingsområden för att förbättra barn och ungas hälsa De faktorer som visats sig ha störst samband med god hälsa är: Skoltrivsel, att trivas bra hemma, ha ljus framtidstro, ha tillit till föräldrar samt att vara lugn och trygg inför skoldagen. Arbetet med att stärka barns rätt till god hälsa och utveckling bör ha fokus på att stärka dessa skyddsfaktorer. Förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön i skolan. Bemötande och positiva relationer med kamrater och personal är starkt kopplade till den psykiska hälsan och är viktigt för närvaro och trivsel i skola. Arbeta med utveckling av föräldraskapsstöd. Arbetsmetoder och samverkan för föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt behöver utvecklas för att i synnerhet nå grupper som idag inte nås. Främja den psykiska hälsan, som ofta handlar om en kombination av barnets motståndskraft och den sammanlagda tillgången på skyddsfaktorer och frånvaro av riskfaktorer, se nästa sida i blocket. Därför behövs ofta olika insatser från olika aktörer, ofta i samverkan. Skapa miljöer som stödjer hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och sömn. Dessa levnadsvanor är viktiga faktorer som har samband med god psykisk hälsa, då det kan förebygga utveckling av trötthet och utmattning. Ge barnen kärlek, mer kärlek och ännu mer kärlek, så kommer folkvettet av sig själv Astrid Lindgren, i en debatt om barnets rättigheter. För mer informatoin: www.karlskoga.se/barnkonventionen

Skydds- och riskfaktorer för barn och ungas självupplevda hälsa I figuren nedan illustreras sambanden mellan alla skydds- och riskfaktorer och den goda hälsan hos barn och unga. Faktorerna till höger (gröna) är rangordnade efter hur starkt sambandet är med att må bra varje dag. På samma sätt finns riskfaktorerna rangordnade på vänster sida (blå). Trots att det finns riskfaktorer går det genom att öka andelen skyddsfaktorer förbättra chansen till god hälsa bland barn och unga. Källa: Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv Resultat från hälsosamtal i skolan ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

Vad vet du om barnkonventionen? Testa dig själv! Testet har utformats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och ger dig en snabb känsla för hur mycket, eller lite, du vet om barnets rättigheter. Gör gärna testet tillsammans med dina medarbetare. De rätta svaren hittar du på nästa sida i blocket. Lycka till! 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Eftersom barnkonventionen inte är lag i Sverige ännu är den att betrakta som en rekommendation för oss i arbetet. Alla FN:s medlemsstater har gått med i barnkonventionen. Barnkonventionen gäller endast barn som är födda i Sverige. Varje organisation måste fatta ett eget beslut om att arbeta enligt barnkonventionen för att den ska gälla just där. Barnkonventionen ger barn rätt att bestämma om sina egna liv. Den myndighet som ska bevaka att barnkonventionen efterlevs i Sverige är Barnombudsmannen. Rättigheterna i barnkonventionen medför även att barn har skyldigheter. Jag arbetar med barn, därför tillämpar jag barnkonventionen automatiskt. Rätten att säga sin mening (artikel 12) är en medborglig och politisk rättighet som ska genomföras oavsett ett lands ekonomiska resurser. Enligt barnkonventionen är man barn från det man föds till den dag man fyller 18 år.

Rätt svar på testet om barnkonventionen 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Eftersom barnkonventionen inte är lag i Sverige ännu är den att betrakta som en rekommendation för oss i arbetet. Falskt Sverige har ratificerat barnkonventionen och ska därför följa den på alla samhällsnivåer. Alla FN:s medlemsstater har gått med i barnkonventionen. Falskt USA har signerat med inte ratificerat. Barnkonventionen gäller endast barn som är födda i Sverige. Falskt - Barnkonventionen gäller alla barn som vistas i Sverige. Varje organisation måste fatta ett eget beslut om att arbeta enligt barnkonventionen för att den ska gälla just där. Falskt Det är inte nödvändigt eftersom staten ratificerat konventionen, däremot har det blivit praxis i Sverige att göra så. Barnkonventionen ger barn rätt att bestämma om sina egna liv. Falskt Artikel 12 handlar inte om självbestämmande utan om delaktighet och inflytande. Den myndighet som ska bevaka att barnkonventionen efterlevs i Sverige är Barnombudsmannen. Sant Det regleras i lag om Barnombudsman SFS 1993:335 2. Rättigheterna i barnkonventionen medför även att barn har skyldigheter. Falskt Mänskliga rättigheter är inte villkorade. Skyldigheter regleras i lagstiftning. Jag arbetar med barn, därför tillämpar jag barnkonventionen automatiskt. Falskt Konventionen är mänskliga rättigheter och inte samma sal som att arbeta med barn. Rätten att säga sin mening (artikel 12) är en medborglig och politisk rättighet som ska genomföras oavsett ett lands ekonomiska resurser. Sant Alla medborgerliga och politiska rättigheter ska genomföras oavsett ett lands ekonomi. Enligt barnkonventionen är man barn från det man föds till den dag man fyller 18 år. Falskt Nationell lag avgör när man blir barn, i Sverige är det i 23:e graviditetsveckan.

Pilotprojekt Barnrättskommun Karlskoga och Degerfors kommun har tecknat en samverkans överenskommelse med UNICEF och är därmed pilotkommuner för UNICEF Sveriges metod barnrättskommun. Arbetet påbörjades i januari 2018 och pågår i pilotform till sommaren 2019. Under denna period ska en stabil grund formas så att kommunernas barnrättsarbete blir en naturlig del i ordinarie verksamhet. Utgångspunkt i arbetet är barnkonventionen samt målsättningen som presenteras nedan. Samtliga förvaltningar har utsett representanter till en arbetsgrupp som formar och driver arbetet framåt. Arbetsgruppen samordnas av folkhälsoenheten läs mer på www. karlskoga.se/barnkonventionen Målsättning för en barnrättskommun 1. Barnkonventionen är väl känd för alla i kommunen. 2. Barnkonventionen efterlevs på alla nivåer i kommunen. 3. Barn kan delta i planeringen, utformningen och utvärdering en av den verksamhet som är avsedd för dem. 4. Barn kan påverka frågor som är viktiga för dem. 5. Barn kan delta i medborgardialoger. 6. Barn upplever en känsla av trygghet i sin kommun 7. Barnets bästa beaktas alltid i alla ärenden som rör barn. Barnrättskommun, vad är det? En barnrättskommun gör ett åtagande att med utgångspunkt i barnkonventionen säkra att alla som arbetar i kommunen känner till barnets rättigheter och tar dessa i beaktande i sitt arbete. En barnrättskommun vågar vara självkritisk och har alltid barnets bästa i åtanke. I en barnrättskommun är barns delaktighet och inflytande alltid viktigt i beslut som berör barn.

Barnkonventionen och Barnrättsarbete För mer information; www.karlskoga.se/barnkonventionen www.unicef.se/barnkonventionen www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/ www.skl.se (sök på barnets rättigheter) Maila: folkhalsoenheten@karlskoga.se Följ oss på INSTAGRAM #equalhealth Följ oss på FACEBOOK Jämlik hälsa och barnrätt i Karlskoga Degerfors