Patientlagen och Patientdatalagen

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

SAMMANFATTNING Jag har gjort en litteraturstudie av Patientlagen och Patientdatalagen i syfte att få fördjupad kunskap om vad som styr utlämnandet av information från patientjournalen och för att få svar på frågorna; vad ska en patientjournal innehålla, vilka uppgifter från en patientjournal får lämnas ut och vem får uppgifter lämnas ut till. Informationen har jag hämtat från www.riksdagen.se. Patientlagen syftar till att stärka patientens ställning i vården. Patienten ska få information om sitt hälsotillstånd, vilka metoder som finns, hur behandlingen kommer att se ut, vilka komplikationer och biverkningar som kan uppkomma och hur eftervården kommer att se ut. När informationen lämnas ska den anpassas efter mottagaren, möjlighet att avstå information finns också. Patienten har rätt till en ny medicinsk bedömning vid allvarlig skada eller sjukdom. Om inte vårdgarantin uppfylls har patienten rätt att söka vård inom andra landsting. Patientlagen svarade inte på mina frågeställningar. Patientdatalagen anger att syftet med att föra patientjournaler är i första hand att patientens vård ska bli god och säker. Uppgifter ska föras in i journalen så snart det är möjligt och om en journalkopia begärs ut ska detta antecknas i journalen. Det är bara den som deltar i vården av patienten eller den som behöver uppgifter för sitt arbete som har rätt att ta del av patientens journal. Lagtext kan vara svårläst. Det märks på språket att det är några år mellan Patientlagen och Patientdatalagen. Språket i Patientlagen är tyngre och behöver, enligt mig, moderniseras. Lagarna som jag studerade gav inte de svar som jag önskade få vad gäller utlämnandet av uppgifter och till vem.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 2 METOD... 2 BAKGRUND... 3 SAMMANFATTNING AV LAGARNA... 3 Patientlagen (2014:821)... 3 Patientdatalagen (2008:355)... 5 RESULTAT... 9 VAD SKA EN PATIENTJOURNAL INNEHÅLLA?... 9 VILKA UPPGIFTER FRÅN EN PATIENTJOURNAL FÅR LÄMNAS UT?... 9 TILL VEM FÅR UPPGIFTER LÄMNAS UT?... 9 DISKUSSION... 11 LITTERATURFÖRTECKNING... 13 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 13

INLEDNING Jag går nu mitt sista år på utbildningen i Kristinehamn till vårdadministratör. Under de här nästan två åren har jag blivit mer och mer intresserad av sekretess och vilken information som kan och ska lämnas ut och vilken eller vilka som har rätt att ta del av informationen. Jag trodde sekretessen var absolut, det vill säga att det som hände inom sjukvården stannade där. Jag blev mycket förvånad när jag fick veta att det är helt i sin ordning att prata om patienter och deras sjukdomar med utomstående bara inte patientens identitet avslöjas. Jag tyckte att det lät olustigt, främst för att jag som patient skulle kunna vara föremål för diskussion mellan min vårdgivare och dennes vänner. För mig är tystnadsplikten en grundpelare för att patienten ska kunna känna sig säker i sin kontakt med vården. När jag praktiserade på Barn- och ungdomspsykiatrin kom det många förfrågningar om journalkopior, både från nuvarande och tidigare patienter. Dessa skulle bland annat till försäkringsbolag, försäkringskassa eller andra vårdgivare. Jag som vårdadministratör behöver inte fatta beslut om vilka anteckningar i journalen som ska lämnas ut, det gör behandlaren i detta fall psykolog, kurator, läkare eller sjuksköterska. Men jag vill ändå veta vilken information och till vem det är ok att lämna ut uppgifter till. Jag hoppas att genom att skriva den här rapporten om vilken information som kan lämnas ut, att jag blir mer säker när frågan om journalkopior någon gång hamnar på mitt skrivbord. För om det är något som kan bli förödande så är det om information om en patient hamnar i fel händer. Jag har tidigare studerat vid Karlstads Universitet och där skrivit två B-uppsatser och använt mig av intervjuer och enkäter, den här gången ville jag prova något nytt och bestämde mig för att göra en litteraturstudie av några av de lagar som kommer att styra mitt arbete. 1

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med uppsatsen är att få fördjupad kunskap i några av de lagar som styr vårdadministratörens arbete. Mina frågeställningar är: Vad ska en patientjournal innehålla? Vilka uppgifter från en patientjournal får lämnas ut? Till vem får uppgifter lämnas ut? METOD Metoden jag använde mig av för att försöka få svar på mina frågeställningar var en litteraturstudie där jag läste in mig på Patientdatalagen och Patientlagen, sammanfattade dem och sedan besvarade frågeställningarna. Jag sökte efter fakta om lagarna på internet och använde mig av www.riksdagen.se. Jag använde mig av sökorden patientlagen och patientdatalagen när jag sökte information på internet. 2

BAKGRUND SAMMANFATTNING AV LAGARNA Följande information om Patientlagen och Patientdatalagen är hämtad från riksdagens hemsida. Patientlagen (2014:821) Syftet med Patientlagen är att stärka patientens ställning och tydliggöra den, göra patienten mer delaktig och självbestämmande och att främja patientens integritet. 1 Målet är en god hälsa och vård på lika villkor samt respekt för människors lika värde och värdighet för den enskilde. Den med störst behov ska ha företräde. Enligt Patientlagen ska vården vara lättillgänglig och patienten ska få en snar medicinsk bedömning om behovet finns. Om patienten inte får vård inom en viss tid kan patienten utnyttja vårdgarantin och få vård hos annan vårdgivare utan extra kostnader. Tredje kapitlet i Patientlagen handlar om information. Patienten ska få information om sitt hälsotillstånd, vilka metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Om patienten har en funktionsnedsättning ska denne informeras om vilka hjälpmedel som finns. Patienten ska också få veta när denne kan förväntas få vård, hur vården och behandlingen kommer att se ut, vilka komplikationer och biverkningar som kan uppstå. Patienten ska också få veta hur eftervården kommer att se ut och hur patienten kan förebygga sjukdom eller skada. Patienten ska även enligt Patientlagen få information kring val av behandlingsalternativ och ha möjlighet att välja alternativ om dessa bygger på vetenskap och om de är beprövade. Lider patienten av allvarlig skada, sjukdom eller ett livshotande tillstånd har denne rätt till en ny medicinsk bedömning, antingen inom det egna landstinget eller i ett annat landsting. Patienten ska bli upplyst om vårdgarantin 1 Riksdagen.se, 2015 A, Patientlagen, 2015-04-16 3

och att det finns möjlighet att få upplysningar från Försäkringskassan om vård i andra EES-länder eller Schweiz. Om inte informationen kan lämnas till patienten ska den, om möjligt, lämnas till en närstående om detta inte strider mot sekretess eller tystnadsplikt. Möjligheten att avstå från information finns också. När informationen lämnas ska den anpassas efter mottagaren och dennes förutsättningar vad gäller ålder, mognad, erfarenhet och språkkunskaper. Det är också viktigt att den som lämnar informationen försäkrar sig om att mottagaren har förstått informationen. Personuppgifter ska utformas och behandlas så att integriteten hos patienten och andra som nämns i journalen respekteras. Patienten måste samtycka till vård och patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. Om inte patienten samtycker ska information ges om vilka konsekvenserna av utebliven vård eller behandling kan bli. Är patienten oförmögen att ge samtycke, till exempel på grund av medvetslöshet, ges behandling ändå om akut och allvarlig fara för patientens liv uppstår. Om patienten begär en fast vårdkontakt ska en sådan utses för att tillgodose patientens behov av bland annat trygghet och kontinuitet. En patient som drabbats av vårdskada ska informeras om att en vårdskada har inträffat och vilka åtgärder vårdgivaren kommer att ta för att något liknande inte kommer att hända igen. Patienten ska upplysas om att det är möjligt att göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om denne har några klagomål på vården. Patienten har också möjlighet att begära ersättning från läkemedelsförsäkringen eller enligt Personskadelagen. Information ska ges om hur Patientnämnden kan hjälpa patienten så att denne kan ta tillvara sina intressen samt hur Patientnämnden ska kunna hjälpa till i kontakten mellan patient och vårdpersonal och hjälpa patienten att vända sig till rätt myndighet. 4

Patientdatalagen (2008:355) Syftet med Patientdatalagen är: Informationshantering inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras. Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 2 Vårdgivaren, en myndighet, ett landsting eller en kommun, är ansvarig för hur personuppgifter behandlas. Endast personuppgifter, som behövs för att bland annat kunna dokumentera vården av patienten och utföra administration som rör patienten, får behandlas. Planera, följa upp och utvärdera verksamheten samt att få statistik är andra sätt att behandla personuppgifter. Syftet med att föra patientjournaler är i första hand att patientens vård ska bli god och säker. En patientjournal innehåller information som är viktiga för patienten och för verksamheten vad gäller utveckling och uppföljning. Den är viktig för att se om vården har gått rätt till och vid rättsliga krav, den är även en informationskälla för forskning. De yrken som har legitimation eller ett särskilt förordnande, den som inte har legitimation men som utför arbete som en logoped, psykolog eller psykoterapeut annars skulle ha utfört och kurator har skyldighet att föra journal. Det är dessa som är ansvariga för uppgifterna i journalen. Det ska framgå vem som gjort en viss anteckning i journalen och när den gjordes. Uppgifter ska föras in i journalen så snart som möjligt och signeras av den som är ansvarig för journalanteckningen. Om en journalkopia begärs ut ska detta dokumenteras i patientjournalen, vem som fått ut den och när detta skett. Uppgifter i patientjournalen får inte raderas eller göras oläsliga, 2 Riksdagen.se, 2015 B, Patientdatalagen, 2015-04-16 5

görs en rättelse ska det framgå vem som gjorde den och när. Patientjournalen ska sparas i minst tio år efter att den sista anteckningen fördes in. I en patientjournal ska patientens identitet och bakgrunden till vården, vilken diagnos som ställdes och vilka åtgärder som planerades och vidtogs finnas med. Den ska vidare innehålla uppgift om vilka ställningstagande som gjordes av val av behandling och vilken information som lämnats till patienten eller representant för patienten. Det ska också framgå om patienten har valt att avstå från behandling eller vård. Tycker patienten att något är fel i journalen ska detta antecknas. Språket i patientjournalen ska vara skrivet på svenska, vara tydligt och lätt att förstå för patienten. Det är bara den som deltar i vården av patienten eller den som behöver uppgifter för sitt arbete som har rätt att ta del av patientjournalen. Vårdgivaren har rätt att kontrollera om någon obehörig har tagit del av patientens journal. Om patienten motsätter sig att någon annan vårdenhet hos samma vårdgivare har tillgång till patientens journal, ska uppgiften spärras. Spärren får hävas om patienten samtycker till det. Den kan också hävas om patienten inte kan lämna samtycke och informationen i journalen kan ha betydelse för patientens vård. Om det är flera myndigheter inom samma kommun eller landsting som bedriver hälso- och sjukvård får dessa ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas av någon annan myndighet inom samma kommun eller landsting. Motsätter sig patienten sammanhållen journalföring får personuppgifterna inte göras tillgängliga för andra vårdgivare. Uppgifter om att journalen har spärrade uppgifter och vem som spärrat dem får visas för andra vårdgivare. Patienten ska upplysas om vad sammanhållen journalföring betyder innan patientens uppgifter görs tillgängliga. Om patienten motsätter sig detta ska uppgifterna spärras, spärren kan på patientens begäran när som helst hävas. Uppgifter som är ospärrade 6

ska göras tillgängliga för vårdgivare som är knutna till systemet med sammanhållen journalföring. En vårdgivare får göra uppgifter tillgängliga för andra om en patient inte kan ta ställning, om patientens inställning är klarlagd eller genom antagande att patienten inte skulle motsätta sig detta. För att uppgifter från en annan vårdgivare ska få behandlas krävs det att det finns en pågående patientrelation och att uppgifterna kan ha betydelse för att förebygga, utreda och behandla skador och sjukdomar. Patienten ska samtycka till detta. Vårdgivaren får också behandla uppgifterna om det finns en tidigare eller pågående patientrelation och patienten vill ha ett intyg. Vårdgivaren kan begära att spärren hävs om det finns fara för patientens liv och hälsa, om patienten inte har möjlighet att själv häva spärren och om vårdgivaren bedömer att de spärrade uppgifterna kan ha betydelse för vården. För ospärrade uppgifter gäller att vårdgivaren får ta del av dem om denne bedömer att de har betydelse för vården. Kvalitetsregister ska utveckla och säkra kvaliteten på vården, registren kan också användas till statistik och forskning. Om patienten motsätter sig att finnas i register får personuppgifter inte behandlas och om det redan finns personuppgifter i registret ska dessa raderas. Om patienten inte kan ta ställning får personuppgifter behandlas om patientens åsikt redan tidigare klarlagts och om det inte finns någon anledning att misstänka att patienten skulle motsätta sig detta. Patienten ska upplysas om att det när som helst är möjligt att få sina personuppgifter raderade från registret. Patienten ska också upplysas om att det är möjligt att uppgifter hämtas från andra källor än patienten och dennes patientjournal och vilka som uppgifterna kan lämnas ut till. Vårdgivaren får ha direktåtkomst till patientens lämnade uppgifter. Personnummer och namn kan komma att användas där kodade personuppgifter inte är tillräckliga. När personuppgifterna inte längre behövs i ett register ska de gallras bort om inte en arkivmyndighet har bestämt att uppgifterna får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål. 7

En myndighet är skyldig att lämna ut journalhandlingar till en patient enligt tryckfrihetsförordningen och offentlighet- och sekretesslagen. En journalhandling ska lämnas ut så snart som möjligt om det inkommit en begäran från en patient eller en närstående till patienten. Det är den som är ansvarig för journalhandlingen som bestämmer om den ska lämnas ut. Om journalhandlingen eller delar därav inte ska lämnas ut ska den ansvarige överlämna frågan till Inspektionen för vård och omsorg för prövning. Inspektionen för vård och omsorg kan på begäran av patienten eller någon som nämns i journalen besluta att journalen ska förstöras, helt eller delvis. Vill patienten ha reda på vilken direktåtkomst som förekommit av dennes uppgifter ska vårdgivaren lämna ut detta. Patienten har rätt att få information om bland annat vem som är personuppgiftsansvarig, ändamålet, vilka kategorier av uppgifter som lämnats ut, sekretessoch säkerhetsbestämmelser, rätten att spärra uppgifter, rätten att få information om vilken åtkomst som förekommit och rätt till skadestånd. Om det finns anledning att tro att en patientjournal inte kommer att hanteras rätt, det inkommer en ansökan från journalansvarig eller det finns ett behov av att journalen tas om hand får Inspektionen för vård och omsorg besluta om att journalen ska omhändertas. Journalen ska förvaras avskilda hos arkivmyndigheten och sparas i minst 10 år. Journalen ska återlämnas om det är möjligt. 8

RESULTAT VAD SKA EN PATIENTJOURNAL INNEHÅLLA? I Patientlagen finns inga uppgifter om vad en patientjournal ska innehålla. I Patientdatalagen framgår det att i en patientjournal ska patientens identitet och bakgrunden till vården, vilken diagnos som ställdes och vilka åtgärder som planerades och vidtogs finnas med. Den ska vidare innehålla uppgift om vilka ställningstagande som gjordes av val av behandling och vilken information som lämnats till patienten eller representant för patienten. Det ska också framgå om patienten har valt att avstå från behandling eller vård. VILKA UPPGIFTER FRÅN EN PATIENTJOURNAL FÅR LÄMNAS UT? I Patientlagen finns inga uppgifter om vad som får lämnas ut. Enligt Patientdatalagen har vårdgivare inom till exempel samma landsting eller kommun rätt att ta del av patientens journal om inte patienten motsätter sig sammanhållen journalföring. I övrigt finns inga uppgifter om vad som får lämnas ut. TILL VEM FÅR UPPGIFTER LÄMNAS UT? I Patientlagen finns inga uppgifter om till vem uppgifter får lämnas ut. Enligt Patientdatalagen är det bara den som deltar i vården av patienten eller den som behöver uppgifter för sitt arbete som har rätt att ta del av patientjournalen. Om patienten motsätter sig att någon annan vårdenhet hos samma vårdgivare har tillgång till patientens journal, ska uppgiften spärras Om det är flera myndigheter inom samma kommun eller landsting som bedriver hälso- och sjukvård får myndigheten ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas av någon annan myndighet inom samma kommun eller landsting. Motsätter sig patienten sammanhållen journalföring får personuppgifterna inte göras 9

tillgängliga för andra vårdgivare och uppgifterna spärras, spärren kan på patientens begäran när som helst hävas. Uppgifter som är ospärrade ska göras tillgängliga för vårdgivare som är knutna till systemet med sammanhållen journalföring. En vårdgivare får göra uppgifter tillgängliga för andra om en patient inte kan ta ställning, om patientens inställning är klarlagd eller genom antagande att patienten inte skulle motsätta sig detta. Information får lämnas ut till kvalitetsregister om patienten inte motsätter sig detta och patienten har rätt att när som helst få uppgifterna raderade. Om patienten eller närstående till patienten begär ut en journalhandling är myndigheten skyldig att lämna ut den. 10

DISKUSSION Metoden jag använde mig av var en litteraturstudie. Jag har i tidigare arbeten använt mig av intervju och enkät och ville prova ett nytt sätt att skriva en rapport. Rapporten har vid olika tidpunkter varit svårarbetad på grund av bristande motivation. Det har också varit besvärligt att försöka tolka lagtext, speciellt Patientdatalagen, och översätta den till lätt, begriplig svenska. Lagtexter brukar inte vara speciellt lätta att läsa, speciellt om lagarna har några år på nacken. Den nya Patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015 var lättläst till skillnad mot Patientdatalagen från 2008 som hade ett mycket tyngre språk. Ingen av de två lagarna som jag granskade i min studie gav de svar som jag ville ha vad gäller vilka uppgifter som får lämnas ut och till vem. Patientdatalagen svarade klart och tydligt på frågan; Vad ska en patientjournal innehålla? Men gav inte riktigt de svar som jag ville ha vad gäller vilken information som får lämnas ut och till vem. Jag tänkte att någon av lagarna skulle ge svar på om information får lämnas ut till polis, socialtjänst, Försäkringskassa eller till någon annan myndighet. Det är bra att patienten, enligt Patientlagen, ska få information om sitt hälsotillstånd. Många läkare är duktiga på att sätta diagnos men mindre duktiga i kontakten med patienten. Lagen säger vidare att information ska anpassas efter mottagaren vad gäller bland annat ålder, mognad och språklig bakgrund. Hur detta ska ske där många läkare bara pratar svenska hjälpligt och många patienter är gamla återstår att se. Jag sökte vård på grund av ont i ryggen och fick en dansk läkare. Han började sin monolog på danska med: - Simning är bra för dig, sedan fortsatte han prata länge och väl innan han avslutade med ordet delfiner. Vad han sa däremellan förstod jag inte ett ord av och informationen från doktorn gick inte fram. Så där har sjukvården en utmaning. Är det bara utlandsfödda som har rätt till tolk för att göra sig förstådda, eller har en svenskfödd rätt till tolk för att förstå utländska läkare? Som jag ser det, en intressent fråga som 11

väcktes hos mig när jag läste lagarna och drog paralleller till min egen upplevelse. Patientdatalagen var tung att försöka förstå sig på. Språket skulle behöva moderniseras. Här fick jag svar på frågan om vad en patientjournal ska innehålla. Det står också att språket i journalen ska vara utformat så lätt som möjligt för att patienten ska kunna förstå den. Där har jag också märkt att det finns mycket att önska. Det är inte bara vårdadministratörer som skriver i journalen, även sköterskor, läkare och andra behandlare skriver sina egna anteckningar. Vi har lärt oss i skolan att förkortningar inte ska förekomma i journaler just för att patienten ska kunna läsa sin egen journal och förstå den. En del ord och facktermer går inte att förändra men att skriva förkortningar och speciellt egna påhittade förkortningar är vanligare än man kan tro. Jag som vårdadministratör har en stolthet i att lämna från mig en anteckning som är snygg och prydlig, korrekt, rättstavad och utan förkortningar. Det har med yrkesstolthet att göra. Det lagen nämner om sammanhållen journalföring, att andra inom samma landsting får ta del av journalhandlingarna, är inte det som jag eftersökte. Jag ville ta reda på om polis, socialtjänst, Försäkringskassa eller någon annan myndighet har rätt att ta del av en patients journal och vilken typ av information som kan tänkas lämnas ut. Detta framgick inte av någon av lagarna jag studerat. 12

LITTERATURFÖRTECKNING ELEKTRONISKA KÄLLOR Svensk författningssamling, www.riksdagen.se. Här publiceras alla lagar och förordningar. Riksdagen beslutar om lagarna och regeringen beslutar om förordningar. Patientlagen Riksdagen, 2015 A http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/ Hämtad 2015-04-16 Patientdatalagen Riksdagen, 2015 B http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientdatalag-2008355_sfs- 2008-355/ Hämtad 2015-04-16 13