VILTSKOGEN, DETALJPLAN, 34600 Med detaljplanen bildas kvarteren 2254 2256 och till dem gränsande gatu-, väg-, rekreations- och skyddsgrönområden. Utkastet till detaljplan för Viltskogen var i enlighet med 62 i MBL och 30 i MBF framlagt 19.9 21.10.2016. Utlåtanden skulle lämnas senast 21.10.2016. SAMMANFATTNING AV DE UTLÅTANDEN OCH SYNPUNKTER SOM LÄMNATS SAMT GENMÄLEN Utlåtanden 20 utlåtanden lämnades om utkastet till detaljplan: Inkommit: 1. Nylands förbund 21.9.2016 2. NTM-centralen i Nyland 4.11.2016 3. Västra Nylands landskapsmuseum 29.9.2016 4. Museiverket 20.10.2016 5. Caruna Esbo Ab 6.10.2016 6. Esbo stad 7.10.2016 7. Esboregionens miljö- och hälsoskydd 3.11.2016 8. Kyrkslätts kommun, byggnadstillsynen 1.11.2016 9. Kyrkslätts kommun, miljövården 18.11.2016 10. Kyrkslätts kommun, vattenförsörjningsverket 23.11.2016 11. Kyrkslätts kommun, idrottsnämnden 6.10.2016 12. Kyrkslätts kommun, bildningsnämnden 31.10.2016 13. Kyrkslätts kommun, finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 7.11.2016 14. Kyrkslätts kommun, svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 7.11.2016 15. Kyrkslätts kommun, namnkommittén 7.11.2016 16. Kyrkslätts kommun, äldrerådet 4.11.2016 17. Kyrkslätts kommun, handikapprådet 4.11.2016 18. Finnträskin suojeluyhdistys 2.11.2016 19. Kyrkslätts miljöförening r.f. 8.11.2016 20. Kyrkslätts Natur och Miljö r.f. 4.11.2016 Synpunkter Två synpunkter lämnades om detaljplanen och ändring av detaljplanen: 21. Asunto Oy Lampilinna 22. Hemgrändens och Hemstigens väglag 14.10.2016 4.11.2016 Följande parter lämnade inget utlåtande om förslaget till planändring: Elisa Networks Oyj, Fortum Power and Heat Oy, TeliaSonera Finland Oyj, DNA Oy, Kyrkslätts företagare r.y., HRM, Kyrkslätts kommunalteknik, Kyrkslätts områdestjänster, Kyrkslätt vård och omsorg, Kyrkslätts näringslivsväsende, Kyrkslätts kulturväsende, TeliaSonera Finland Oy, Västra Nylands räddningsverk, Polisinrättningen i Västra Nyland, HRT. 1
UTLÅTANDEN 1. Nylands förbund 21.9.2016 Nylands förbund ger inget utlåtande om utkastet till detaljplanen för Viltskogen. 2. NTM-centralen i Nyland 4.11.2016 2.1. I beskrivningen bör man redogöra för motiveringarna till den maximala dimensioneringen av butikslokalen på området och planens syfte i fråga om affärsbyggande samt beakta detta i konsekvensbedömningen. Syftet med arbetsplatsbyggandet i området är att göra det möjligt för flera småföretag att vid behov verka på samma tomt/i samma byggnad. Butiksverksamhet och jämförbar verksamhet tillåts för den försäljning som utövas i företagens lokaler enligt planen. Verksamhetens konsekvenser beaktas i planbeskrivningens konsekvensbedömning. Detaljplanens bestämmelse om butiksverksamhetens maximala volym preciseras och utformas på följande sätt: Utöver det huvudsakliga användningsändamålet tillåts butikslokaler som sammanhänger med verksamheten eller att bedriva försäljning. Högst 11,7 % av tomtens byggrätt får användas för butikslokaler och därmed jämförbara lokaler med koppling till verksamheten, dock så att det högst får finnas 430 k-m2 butikslokaler. På området får det inte placeras utrymmen för livsmedels- och annan dagligvaruhandel. 2.2. Det finns skäl att korrigera skillnaden mellan beskrivningen och planen: i beskrivningen finns kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader och i planen kvartersområde för verksamhetsbyggnader. Beskrivningen korrigeras så att den motsvarar beteckningen i planen. 2.3 Byggnaderna ska placeras tillräckligt högt ifall den fåra som rinner genom området översvämmas. Man bör försäkra sig om att fåran har tillräcklig flödeskapacitet. Särskilt i den östra delen av kvarteret 2255 är markytan låglänt och det kan krävas stora utfyllnader. Höjdläget för ett säkert byggande bör anges i planbestämmelserna. Reserveringar för behandling av dagvatten dimensioneras i den allmänna planen för vattenförsörjningen som görs i förslagsfasen. Planen kompletteras med en bestämmelse om lägsta höjd för byggnadernas golvnivå. 2
3. Västra Nylands landskapsmuseum 29.9.2016 Inget att anmärka på planutkastet. 4. Museiverket 20.10.2016 I den västra delen av planområdet finns en cirka 370 meter lång löpgrav inklusive nästen i dåligt skick. Den torde vara byggd under Porkalas arrendetid 1944 1956. Även om objektet Kurkiranta P i och med sin ålder inte är fredat enligt lagen om fornminnen, rekommenderar Museiverket att det beaktas i planen enligt MBL (132/1999) som ett historiskt betydande kulturarvsobjekt. Till planen läggs beteckningen för försvarsanläggning s-3 och en bestämmelse om denna: Befintlig militärhistorisk konstruktion som ska bevaras. 5. Caruna Esbo Ab och Rejlers Oy 6.10.2016 6. Esbo stad 7.10.2016 På planändringsområdet finns ett befintligt 20 kv och 0,4 kv elnät. Ändringen av detaljplanen kräver nya kabelinstallationer och parktransformatorer. Vi ber om att markområden om 20 m2 som behövs för parktransformatorerna reserveras enligt bilagan till utlåtandet. Områden för parktransformatorer reserveras i planen enligt kartbilagan till utlåtandet. Inget att kommentera om utkastet till detaljplanen. 7. Esboregionens miljö- och hälsoskydd 3.11.2016 Inget att anmärka på utkastet till detaljplanen. 8. Byggnadstillsynen 1.11.2016 8.1 I utkastet anges den sida av byggnadsytan som byggnaden ska tangera med en pilbeteckning. Däremot anges inte att den angivna gränsen ska tangeras av största delen av byggnaden och exempelvis inte bara av en knut. 3
Med planen vill man möjliggöra placering av olika typer av arbetsplatsbyggnader på området. Hur stor andel av fasaden som ska tangera byggnadsytans gräns har inte styrts detaljerat i planen, för att man flexibelt ska kunna beakta behoven hos de framtida aktörerna. Det primära är att en fasad tangerar byggnadsytans gräns på varje tomt. 8.2 /eko-beteckningen och omnämnandet om att man kan bedriva skogsbruk på området förhindrar inte s.k. slutavverkning. Den ekologiskt viktiga delen av EV-området anvisas med EV/eko-beteckning och bestämmelsen: Del av en på landskapsnivå betydande ekologisk korridor som löper genom området. Områdets växtlighet och terräng bör i samband med skötselåtgärder behandlas så, att den ekologiska korridorens funktionalitet stärks. I bestämmelsen nämns inte längre bedrivande av skogsbruk separat, och därför kan man ta ställning till en möjlig slutavverkning när tillstånd för miljöåtgärder ansöks, om det är nödvändigt att utföra skogsvårdsåtgärder på området. 8.3 Beteckningen ml, där jordmassor som inte är förorenade får deponeras, innebär en jorddeponi på VL-området. Vem gör upp planen för genomförandet av deponin och hur länge får jorddeponin vara verksam? Dessutom bör det ges bestämmelser om genomförandet av området för rekreationsanvändning och tidsplanen för genomförandet. Jord kan deponeras på området ända tills området ändras om till sitt slutliga användningsändamål enligt planen som område för närrekreation. Detaljplanen kompletteras med en bestämmelse om att det för området måste upprättas en jorddeponiplan där den slutliga markanvändningen och landskapsbyggandet ingår. I detaljplanen anges ingen tidsplan för när rekreationsanvändningen ska genomföras. I slutändan ska området vara en del av nätverket av rekreationsområden i Sundsbergs centrum. 8.4 Genomförandeordningen för detaljplanen är ett omnämnande om gatornas trafikarrangemang. Hur kan man konstatera att deras funktion säkerställs? Detaljplanen kompletteras med bestämmelsen: Innan kvartersområden (KTY) tas i bruk ska trafikarrangemangen i gatornas (Sundsbergsvägen och Ingvalsvägen) korsningsområde genomföras och funktionen säkerställas. 8.5 I bestämmelserna för kvarteren 2255 2257 tillåts att 20 % användas för butikslokaler, dock högst 200 m2/tomt. Ingen bindande tomtindelning har dock uppgjorts för objektet för att säkerställa den totala volymen av butikslokaler. Byggnadstillsynen föreslår att bestämmelsen kompletteras så att man av den använda byggrätten får använda 20 % för butikslokaler, dock högst 200 m2. Beteckningen KTY bör kompletteras med m200 i planbeteckningen på kartan. Se genmäle 2.1. 4
8.6 Uttrycken takform är platt tak och eftersträvas en enhetlig takfotshöjd är alldeles för diffusa som planbestämmelser. Bestämmelsen preciseras till platt tak. På området möjliggörs byggnader i olika höjder, men i planens bilagor presenteras principer för konstruktioner som förenhetligar intrycket av fasaderna i riktning mot Västerleden, som är viktig med tanke stadsbilden. 8.7 Staket bör anvisas med planbeteckning. I planen finns bestämmelser om att avsnitten mellan byggnadernas gavelfasader i riktning mot Västerleden ska avgränsas med staket eller tak och dessutom preciseras målet med fasadytorna för stadsbilden och det byggnadssätt som ska användas. Målbilden med fasaden för stadsbilden mot Västerleden åskådliggörs i planens bilagor. 8.8 Zonen som ska planteras med träd och buskar mellan byggnaderna och Västerleden ska anvisas med ändamålsenlig planbeteckning. Till planen läggs en beteckning för planteringszon där reserveringar för dagvattenbassänger ska beaktas. 8.9 En lösning för hantering av dagvatten, dimensionering och metoder bör ingå i detaljplanen. Arrangemang och reserveringar i anslutning till hanteringen av dagvatten presenteras i den allmänna planen för vattenförsörjningen som görs i samband med detaljplanen. Utifrån planen för vattenförsörjningen kompletteras beteckningarna och bestämmelserna om dagvatten i detaljplanen. I detaljplanen finns dessutom bestämmelser om att varje tomt ska lägga fram en plan för hantering av dagvatten både under byggtiden och permanent i projektets bygglovsskede. 9. Miljövården 18.10.2016 9.1. Naturvärden i beskrivningen: Miljövårdsenheten föreslår att de utredningar som redan gjorts för området preciseras/specificeras. Planbeskrivningen kompletteras med en specificering av utredningarna. 9.2. 5
Miljövårdsenheten föreslår en precisering av beskrivningen, enligt vilken en på landskapsnivå betydande ekologisk korridor löper genom planområdets västra del som en del av den ekologiska korridoren mellan Porkala udd och grönområdena i den mellersta delen av Kyrkslätt. Definitionen av den ekologiska korridoren preciseras i planbeskrivningen. 9.3. Flygekorreutredningen bör preciseras och kompletteras (miljövårdsenheten har i november 2016 sänt kommentarer till den som gjorde utredningen om komplettering av utredningen). Parten som gjorde flygekorreutredningen har kompletterat den i enlighet med kommentarerna av kommunens miljövårdsenhet. Kompletteringarna påverkar inte planlösningen. 9.4. Det skulle finnas skäl att ändra MU/eko-området till ett EV/eko-område och att foga den västra delen av den intilliggande EV-reserveringen till området. Miljövårdsenheten föreslår ett tillägg till bestämmelsen för eko-beteckningen enligt vilket skötselåtgärderna i området inte får försämra områdets naturvärden. Områdesbeteckningen MU/eko ändras till beteckningen EV/eko. Den framtida reningen av marken vid skjutbanan begränsar en utvidgning av området. Likaså förblir myrområdet väster om korridoren utanför områdesavgränsningen. Angående EV/eko-beteckningen, se dessutom genmäle 8.2. 9.5. Miljövårdsenheten föreslår att det till den västra delen av EV-reserveringen läggs en planbestämmelse om att marken vid den gamla skjutbanan ska iståndsättas i enlighet med NTM-centralens beslut. Områdets markägare har gällande miljötillstånd för att avveckla skjutbanan. Tillståndet har beviljats utifrån en iståndsättningsplan som upprättats. I detaljplanen ingriper man inte separat med en bestämmelse om iståndsättning av skjutbanan. 9.6. Enheten föreslår att man i samband med uppgörandet av detaljplaneförslaget gör en noggrannare dagvattengranskning och plan för hantering av dagvatten, där man fäster särskild vikt vid Finnträsks beredskap att klara av belastningen. Till detaljplanen bör läggas bestämmelser om behandling av dagvatten enligt planen för hantering av dagvatten. Angående hanteringen av dagvatten, se genmäle 8.9. 10. Vattenförsörjningsverket 23.11.2016 6
I motsats till vad som står i beskrivningen, har ingen allmän plan för vattenförsörjningen gjorts för området (endast en ritning om hantering av dagvatten på allmän plannivå). I dagvattenplanen och planbestämmelserna ska klart och entydigt framgå skyldigheten att fördröja och infiltrera dagvatten på tomterna. Den allmänna planen för vattenförsörjningen ska göras i samband med planförslaget och samordnas med planeringen för Sarvviksporten i söder. Det skulle vara ändamålsenligt att göra upp den allmänna planen för vattenförsörjningen och dagvatten samtidigt som den allmänna planen för Sarvviksporten. Den allmänna planen för vattenförsörjningen görs i förslagsfasen gemensamt med Sarvviksportens planområde och planens konsekvenser bedöms som en helhet. Angående hanteringen av dagvatten, se genmäle 8.9. 11. Idrottsnämnden 6.10.2016 Inga anmärkningar på detaljplaneförslaget. 12. Bildningsnämnden 31.10.2016 Inga anmärkningar på detaljplaneförslaget. 13. Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 4.11.2016 Inga anmärkningar på detaljplaneförslaget. 14. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 7.11.2016 Inga anmärkningar på detaljplaneförslaget. 15. Namnkommittén 7.11.2016 15.1. Till planområdets namn tas Kartanonmetsä Herrgårdsskogen eller annat namn som börjar med "herrgård" och slutar med ett lämpligt terrängnamn. Namnet Kartanonmetsä Herrgårdsskogen används som namn på området för närrekreation i detaljplaneområdet. 15.2. 7
16. Äldrerådet 4.11.2016 Genomfartsruttens namn bekräftas vara Inkiläntie Ingvalsvägen. Namnet Ingvalsvägen används som namn på den nya gatuförbindelsen i detaljplanen. Äldrerådet konstaterar att man bör fästa vikt vid hanteringen av dagvatten, för att vattenkvaliteten i Finnträsk inte ska försämras. Behandlingen av dagvatten beaktas i den allmänna planen för vattenförsörjningen som görs i förslagsfasen. Utifrån planen kompletteras beteckningarna och bestämmelserna om dagvatten i detaljplanen. Behandlingen av dagvatten på arbetsplatsområdet utgår från att dagvatten inte okontrollerat ska rinna ner i Finnträsk och att vattenkvaliteten i sjön inte ska försämras till följd av den nya markanvändningen. Se också genmälena 8 och 10. 17. Handikapprådet 4.11.2016 Inga ändringsförslag. 18. Finnträskin suojeluyhdistys 2.11.2016 I utlåtandet framkom följande förslag. 18.1 Den skjutbana som finns på området borde nämnas i beskrivningen. En gatuförbindelse anvisas genom skjutbanans målområde, vilket borde nämnas och beaktas i planerna (förorening av marken). Planerna bör innehålla en beskrivning av hur den förorenade marken ska behandlas och hur man ska förhindra att de giftiga ämnena kommer ut i Finnträsk eller i grundvattnet. En beskrivning av skjutbanans nuläge läggs till planbeskrivningen. Angående iståndsättning av marken vid skjutbanan, se genmäle 9.5. 18.2 Vattendrag och vattenhushållning: Myren norr om Västerleden är en viktig del av Finnträsks avrinningsområde, sjöns vattenhushållning bör beaktas i planerna. Myrområdet har beaktats i planläggningen och konsekvensbedömningen, och markanvändningen har planerats så att myrens förhållanden ska förändras så litet som möjligt jämfört med nuläget. Myrområdet består som en del av EV-området i detaljplanen. I planen för hanteringen av dagvatten har man beaktat att vatten rinner från myren i riktning mot sjön. 18.3 8
Naturvärden: Det bör observeras att skogen i den västra delen av planområdet är en grandominerad skog som är lämplig för flygekorre (MU/eko-området på planområdet). Se genmäle 9.3. 18.4 Detaljplanens innehåll: Avgränsningen av detaljplanen i den östra kanten av området skulle kunna granskas, så att servicestationen som anvisats i detaljplanen för Sarvviksporten kunde flyttas norr om Västerleden. Avsikten är att på kvartersområdet för affärs- och servicestationsbyggnader som anvisats i detaljplanen för Sarvviksporten placera en affär som betjänar invånarna i Sarvvik, och därför är tillgängligheten det centrala ur invånarnas synvinkel. Likaså är förbindelsen till infartsparkeringen söder om korsningsområdet fördelaktig. Det mest ändamålsenliga är att placera kvarteret söder om Västerleden. Planutkastet ändras inte. 18.5 Naturutredningar: Flygekorreutredningen är bristfällig och otillräcklig. Se genmäle 9.3. 19. Kyrkslätts miljöförening r.f. 7.11.2016 19.1 Planutkastet beaktar inte behovet av en ekologisk korridor på landskapsnivå i tillräcklig grad och garanterar inte att den fungerar i framtiden. Vid beteckningarna MU och EV på bägge sidor om viltbron borde det finnas en planbestämmelse som skulle stödja bevarandet av området som en fungerande ekologisk korridor (nu enbart omnämnande om ekologisk korridor med eko-beteckning i MU-området). I planbestämmelserna borde områdena anvisas som områden som ska bevaras i så naturligt och skogbevuxet tillstånd som möjligt. Beteckningarna på bägge sidor om bron förenhetligas och ändras till områdesbeteckningen EV/eko i detaljplaneutkastet. Planbestämmelsen för /eko-beteckningen preciseras på följande sätt: Del av en på landskapsnivå betydande ekologisk korridor som löper genom området. Områdets växtlighet och terräng bör i samband med skötselåtgärder behandlas så, att den ekologiska korridorens funktionalitet stärks. 19.2 Ingvalsvägens läge i planen skapar en säck norr om viltbron, vilken utgör ett hinder för den ekologiska korridorens funktion. Vägnätet borde planeras så att Ingvalsvägen inte fortsätter fram till den ekologiska korridoren eller fungerar som genomfart till Västerleden. Vägförbindelsen från Sundsbergsvägen borde räcka. Om vägnätet inte kan anläggas utan att försämra den ekologiska korridoren, bör placeringen av KTY-områdena övervägas på nytt i hela detaljplanen. 9
Ingvalsvägen är en lokal gatuförbindelse som är nödvändig medan områdena i Sundsberg och Ingvalsporten byggs och som också möjliggör en kollektivtrafikförbindelse. Trafikvolymen på gatuförbindelsen mellan Ingvalsporten och Sundsberg har bedömts särskilt nattetid med tanke på den ekologiska korridorens funktion. Trafikvolymen på gatan nattetid bedöms vara högst 10 procent av dygnets 2 500 bilar. Den tunga trafikens andel av trafiken nattetid skulle möjligen vara 25 procent. Trafikvolymen är så liten att den inte har ansetts medföra någon betydande konsekvens för den ekologiska korridorens funktion. Gatuförbindelsen som anvisats i planen kan utifrån detta inte anses försämra den ekologiska korridorens funktion nämnvärt. 19.3 Arbetsplatsbyggandet ligger utanför den befintliga samhällsstrukturen och en helhetsbild av områdets utveckling saknas. Utgångspunkten är att arbetsplatsbyggande borde styras till stationsregionen längs kustbanan. Arbetsplatsområdet är helt i enlighet med Kyrkslätts generalplan 2020. Utvecklingen av markanvändningen längs Västerledens trafikkorridor följer också målen i kommunens markanvändningspolitik och de riksomfattande målen för områdesanvändningen. 19.4 Man borde fästa mera vikt vid hanteringen av dagvatten i planutkastet genom att presentera en helhetslösning för fördröjning och infiltration av vatten, t.ex. med hjälp av våtmarker och bassänger. En plan för hantering av dagvatten upprättas för området. Hanteringen av dagvatten bygger på naturenliga metoder. Se dessutom genmälena 8, 9 och 10. 20. Kyrkslätts Natur och Miljö r.f. 4.11.2016 20.1. Föreningen föreslår för markägaren att en landningsbana för småplan på området ska granskas som en del av planläggningsprocessen. En landningsbana för småplan på området skulle förutsätta att verksamheten och områdesreserveringen anvisas i planerna på högre nivå, och möjligheten till detta har inte identifierats exempelvis i något skede av Nylands landskapsplanering. Planutkastet ändras inte. 20.2. Även idrottshallar borde möjliggöras på arbetsplatsområdet. 20.3. 10
Taken på industrihallarna bör formas och riktas så att de optimalt kan förses med solpaneler. Solceller kan placeras på olika takkonstruktioner, t.ex. platta tak, och då kan deras vinkel justeras så att den är optimal. Planutkastet ändras inte. 20.4. Ingvalsvägens anslutning till Femtiettan fyller inga kriterier (= gatan kan göras mycket kortare). Ingvalsvägens uppgift är att i framtiden sammanbinda Ingvalsporten med Sundsberg och fungera som kollektivtrafikled. Gatuförbindelsen betjänar alltså inte bara arbetsplatskvarteren i detaljplanen. 11
SYNPUNKTER 21. Asunto Oy Lampilinna 14.10.2016 Anmärkningen gäller Ingvalsvägens placering i den västra delen av planområdet och dess effekt på markanvändningen söder om Västerleden. Till anmärkningen bifogas bilderna 1 och 2, som illustrerar ändringsförslag. I planutkastet har man inte tillräckligt grundligt beaktat hur Ingvalsvägen fortsätter söder om Västerleden och hur den påverkar markanvändningen där. När planläggningen framskrider bör man tydligt ta ställning till hela Ingvalsvägen. Gatuförbindelsen som i planutkastet förenar Ingvalsporten och arbetsplatsområdet utgör en propp i viltkorridoren söder om Västerleden och garanterar inte i tillräcklig grad korridorens funktion på det sätt som visas i anmärkningen (bild bifogas) och strider mot ovan nämnda mål i anmärkningen. Bolaget föreslår att korsningen med Västerleden flyttas klart längre västerut och att vägen söder om Västerleden helt flyttas så att den går närmare Västerleden (målet beskrivs i bilaga 2 till anmärkningen). Ändringen säkerställer en hinderfri passage för viltet till viltbron. Bolaget föreslår att man överväger ett alternativ där Ingvalsvägen inte korsar Västerleden, utan fortsätter mot Ring III på Viltskogens planområde. I den allmänna planen för gatunätet som görs i förslagsfasen anges anslutningen till trafiknätet i Ingvalsporten på samma sätt som i förslaget till detaljplan för Sarvviksporten och det pågående detaljplanearbetet för Ingvalsporten. Planbeskrivningen har kompletterats med en presentation över hur planområdet ska anslutas till markanvändningen i Jorvas och Ingvalsby delgeneralplan samt till planlösningen för Sarvviksporten som ligger söderut. Placeringen av bron ger akt på en kontinuerlig ekologisk korridor. Gatuförbindelsen från Sarvviksporten till Ingvalsporten i den södra kanten av Västerleden är avsedd för gång- och cykeltrafik, den enda tillåtna biltrafiken längs gatan går till de befintliga småhusfastigheterna. Gatan har planerats längs en befintlig privatväg och orsakar ingen betydande förändring jämfört med nuläget. Bron över Västerleden kommer att ingå i detaljplanen för Ingvalsporten. En flytt av bron västerut enligt den bild som bifogats till anmärkningen skulle placera den ovanpå anslutningsfilerna till motorvägen, vilket betyder att bron skulle bli betydligt längre, liksom även det utrymme som behövs för slänterna och utfyllnaderna på bägge sidor om bron. Den presenterade placeringen av bron ändras inte. Det har inte ansetts vara en genomförbar lösning att ansluta Ingvalsvägen till Ring III på grund av de stora höjdskillnaderna i terrängen. Planbeskrivningen har kompletterats med en presentation över hur detaljplaneområdet ska anslutas till markanvändningen i Jorvas och Ingvalsby delgeneralplan väster om planområdet. Detaljplaneområdets västra förgrening hör till en på landskapsnivå betydande ekologisk korridor som förenar Porkala udd och grönområdena i den mellersta delen av Kyrkslätt, vilket har beaktats med beteckningen EV/eko och den tillhörande bestämmelsen: Del av en på landskapsnivå betydande ekologisk korridor som löper genom området. Områdets växtlighet 12
och terräng bör i samband med skötselåtgärder behandlas så, att den ekologiska korridorens funktionalitet stärks. 22. Hemgrändens och Hemstigens väglag 4.11.2016 Som alternativ föreslås att gatuförbindelsen från Sundsbergsvägen fortsätter i riktning mot Ring III intill den bro som korsar Västerleden. Målet är att freda omgivningen kring viltkorridoren. Inget att anmärka i övrigt. Se genmälena 19 och 21. 13