Karlshamn Sölvesborg Olofström Sammanställning över pensionärsorganisationernas frågor/svar till Blekinges kommuner om länets äldrevård.
De fem pensionärsorganisationerna i Blekinge, PRO, SPF, SKPF, SPRF, RPG har tillsammans uppvaktat kommunstyrelserna om länets äldrevård samt samarbetet med KPR. Upprinnelsen till besöken var de vårdskandaler som inträffade under 2011. Då vi har besökt representanter för kommunstyrelserna har vi blivit väl mottagna. De har lyssnat på oss och svarat på våra frågor. Vi kan i Blekinge glädjas åt att vi har en bra fungerande äldrevård i samtliga kommuner. Äldrevården sker i stort sett i kommunernas regi. Karlskrona har den del privat vård inom hemtjänsten. Vi kommer nu att med denna sammanställning gå ut till våra föreningar i länet för att vidare kunna diskutera denna viktiga fråga. Vår målsättning är att träffas via LPR och KPR igen för att fortsätta vårt arbete för en god vård -och omsorg i vårt län. Tillsammans är vi starka och ser oss som en god resurs till våra kommuner och landsting i deras fortsatta arbete för en god hälso-sjukvård och omsorg. Karlskrona den 8 mars 2012. Ann-Kristin Erlandsson
1. Hur bedrivs äldrevården i särskilda boende eller för de som får hemtjänst i er kommun? Sker den i kommunal regi eller av annan aktör via upphandling? Fråga 1-5 Kommunal regi Fråga 1-10 Har enbart verksamhet i kommunal regi Fråga 1-7 Kommunal regi
2. Om det sker via upphandling hur har då denna gått till? Vilka krav har ställts på kvalitet, personaltäthet, kompetens? Har hänsyn tagits till etiska aspekter? Kommunal regi Har enbart verksamhet i kommunal regi Kommunal regi
3. Har kommunen ställt tydliga krav på de privata utförarna vad gäller allmänhetens insyn, personalens meddelandefrihet kompetenskrav hos företagens ledning, kriterier för kvalitet och kvalitetssäkring? Kommunal regi Har enbart verksamhet i kommunal regi Kommunal regi
4. Framgår det vid förfrågningsunderlaget vilka sanktioner som gäller om inte utföraren följer avtalsvillkoren? Vid utförande av hemtjänst finns det tydliga krav på samverkan mellan hemsjukvård och övrig sjukvård när behov finns? Kommunal regi Har enbart verksamhet i kommunal regi Kommunal regi
5. Används prisupphandling eller kvalitetsupphandling? Kommunal regi Har enbart verksamhet i kommunal regi Kommunal regi
6. Är kommunen villig att ha ett tätare samarbete med KPR i dessa frågor? Och i andra för pensionärernas viktiga frågor? Har enbart verksamhet i kommunal regi Kommunal regi
7. Är det möjligt att KPR är med vid sammanställningen av upphandlingskraven? (Sven-Åke Svensson) Om vi skulle komma i en situation att det kan bli frågan om att diskutera upphandling, kan vi mycket väl tänka oss ett samarbete med pensionärsrådet. I enlighet med demokratiprogrammet ska dialog hållas med medborgarna. Den kommunala organisationen ska arbeta för att kommuninvånarnas möjligheter att påverka kommunala beslut förbättras. (Bernt Johnsson) Det gäller att se upp för att det går rutin i denna fråga. Inför givna situationer ska samverkan ske. Pensionärsorganisationerna är en resurs för kommunen. (Christel Friskopp) Kommunala Pensionärsrådet (KPR) i Karlshamn har fem inplanerade sammanträden per år, där dagordningen styrs utifrån önskemål från ledamöterna. Vi har även diskuterat ett nytt arbetssätt inom KPR. (Christel Jönsson) När Omsorgsförvaltningen tog fram en kompetensutvecklingsplan fanns representanter från KPR med i arbetsgruppen som bland annat arbetade fram strategierna. Har enbart verksamhet i kommunal regi Kommunal regi
8. Pensionärsråden ifrågasätts i en del kommuner och landsting. Vissa vill ersätta dem med andra alternativ tex dialogforum eller med direktkontakt med medborgarna. Vad vill ni i er kommun? (Christel Friskopp) Vi har bra och givande möten när vi har våra sammanträden i Kommunala pensionärsråden och ser ingen anledning till förändring. Har enbart verksamhet i kommunal regi Olofströms kommun vill fortsätta med att ha kvar KPR. Samarbetet fungerar bra. Det är organiserat under socialnämnden, men innehållet i verksamheten omfattar andra frågor än äldreomsorg som berör Pensionärsorganisationerna.
9. Anser ni att det finns särskilda skäl att lyssna på pensionärerna? Vill ni ha en väl fungerande medborgardialog med pensionärsorganisationerna som ger möjlighet för dessa att påverka politiken i kommunen? Se fråga 6. Har enbart verksamhet i kommunal regi Det är självklart att det finns skäl att lyssna på kommunmedborgare och intresseorganisationen. Min uppfattning är att kommunen kommer att ha mer engagemang från t.ex. KPR i det fortlöpande arbetet. Som exempel kan nämnas att socialförvaltningen arbetar med att öka delaktigheten i all vår verksamhet. Personer från brukarorganisationer ingår i ett arbete för att ta fram idéer till hur delaktigheten kan öka.
10. Om kommunen kommer i det läget att upphandla äldrevården kommer ni att följa det ni svarar på ovanstående frågor och var kommer LOV in? Svar: (Bernt Johnsson) Om det i framtiden blir lagstiftat att det ska finnas privata alternativ så är det viktigt att i ett sådant läge ha en dialog med pensionärsorganisationerna. Har enbart verksamhet i kommunal regi (Sven-Åke Svensson) Vad gäller valfrihet har vi i Karlshamn valt en försiktig väg. Dock har vi effektiviserat vår verksamhet. Boendefrågan är också viktig för våra äldre medborgare. Den enskilde individens åsikter ska tas tillvara. Vi sätter stort värde på den lokala diskussionen. Vi jobbar på att få mer valfrihet även inom den kommunala regin, exempel på detta är maten till våra äldre, som vi tycker är en mycket viktig fråga. (Christel Friskopp) Omsorgsnämnden tog följande beslut 2011-10-27: att ge omsorgsförvaltningen i uppdrag att ta fram en genomförandeplan gällande förenklad biståndshandläggning med rambeslut beträffande serviceinsatser inom Vht Hemtjänst, att ge omsorgsförvaltningen i uppdrag att från Kostservice inhämta en kostnadskalkyl
gällande att erbjuda brukaren mer än två rätter att välja bland samt att ge omsorgsförvaltningen i uppdrag att ta fram en fördjupad analys kring möjligheten för brukaren att välja leverantör gällande matdistribution. Serviceinsatser innebär att man själv bestämmer vad dessa timmar ska innehålla, (promenad, inköp, spel, tvätt mm). Uppdraget vad gäller att servera två maträtter kommer att genomföras i ett tidsbegränsat projekt som Tekniska nämnden beslutade om 2011-11-30. Vi har också diskuterat möjligheten att servera halvportioner. Brukaren ska vara delaktig i alla skeden av beslutade insatser. Egna önskemål tas tillvara när genomförandeplanerna upprättas. (Åke Wirtén) Varför visar Socialstyrelsens kvalitetsundersökning (Äldreguiden) på lågt betyg (1) vad gäller mat i ordinärt boende? Motsvarande betyg vad gäller mat i de särskilda boendena har däremot högsta betyg (5). (Christel Jönsson) Betyget för maten i det ordinära boendet avser möjligheten att välja på mer än en rätt, vilket vi idag inte har (det finns dock möjlighet till specialkost). Betyget vad gäller maten i de särskilda boendena avser måltidsordning, vilket Karlshamns kommun fick högsta betyg.
11. Hur ser det ut med personaltätheten dag/natt. Vilken kompetens finns bland personalen. Svar fråga 11-13: (Christel Jönsson) Socialstyrelsen genomförde i oktober 2010 en tillsyn på Östralyckes särskilda boende. Här har vi idag 64 lägenheter för permanent boende och 21 lägenheter till korttidsvård. Vanligtvis har vi som dagbemanning 3-4 personal, kvällstid ligger bemanningen på två personer. Nattetid har vi tre personal fördelat på fyra enheter, där två enheter ligger i samma plan, det vill säga mellan dessa enheter finns inga stängda dörrar. Vårdtyngdsmätningar genomförs varje månad för att säkerställa att det finns den bemanning som behövs för att utföra arbetsuppgifterna och extraresurser sätts in vid förändrade behov. Dörrarna till enheterna är försedda med kodlås som är låsta under dagtid. Nattetid är dörrarna öppna men grindar har satts framför dörrarna. Ytterdörren är låst med kodlås nattetid. De boende låses inte in i sina rum om det inte finns särskilt önskemål från den enskilde. Täthet dag/kväll är olika beroende på om det är boende för dementa eller inte, är mellan 0,58 0,88/plats Kompetens motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Några har annan äldre utbildning men har då lång erfarenhet. Olika på olika boendet. Anpassas efter vårdtyngdsmätning. Personaltätheten varierar mellan 0,5-0,8 anställd per vårdtagare. Det finns undersköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeuter.
12. Har ni ensamarbete på natten? Se fråga 11. Bara på ett litet boende med 6 platser. Ja, på tre boenden. Jämsegården, Ekbacken och Garvaregården. Dessa boende har tillgång till nattresursen vid behov.
13. Har ni låsta avdelningar och rum? Se fråga 11. Dörrarna till demensboende har kodlås, men vi har personal som kan låsa upp om den boende vill det. De boendes egna rum låses inte. Finns lås om den boende själv vill ha det låst. Ytterdörrarna är låsta.
14. Hur sker lagarbetet mellan kommun och landsting? Finns det kring varje enskild, ett för individens behov sammansatt tvärprofessionellt team med en huvudansvarig. Finns det geriatrisk kompetens i teamet. Hur arbetar ni för att förstärka geriatriken? (Christel Jönsson) Verksamhetschefen för hemtjänsten, Ingrid Svanberg, har tillsammans med avdelningschefen för hemsjukvården, Emmy Hansson, utvecklat en samverkansmodell mellan hemsjukvård och hemtjänsten i Karlshamns kommun. Det finns sju enheter inom hemtjänsten och till varje enhet kopplas en enhetschef, biståndshandläggare, distriktssköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Genom kontinuerliga veckomöten finns en samsyn på arbetet och en teamkänsla mellan kommunens och landstingets personal. Kommunen förfogar inte över geriatriker, det är landstingets ansvar. Vi försöker samarbeta och i kommunen försöker vi arbeta i team och använda de olika professionerna. Det finns inget tvär-professionellt team runt den enskilde. Det finns ett psykogeriatriskt team som utgår från Karlskrona och gör hembesök vb. I hemtjänsten sker samarbete med landstingets hemsjukvård.
15. Upprättas en vård- och rehabiliteringsplan mellan vård- och omsorgstagaren och det team som övertar ansvaret efter utskrivning från sluten vården. Där ibland strokevården. (Christel Jönsson) Omsorgsnämnden har 2011-12-01 antagit mål och resultatmål för 2012 2014. Ett av målen är: Genomförandeplan ska upprättas och uppdateras fortlöpande för varje omsorgstagare Resultatmål för samma mål lyder: 100 % av de enskilda, eller dess legala företrädare, ska vara delaktiga i framtagandet av genomförandeplanen.100 % av brukarna ska ha en upprättad genomförandeplan som är max 6 månader. Personalen utbildas i dokumentation och får fortlöpande handledning i att dokumentera. Inom de särskilda boendena har kommunen hälso- och sjukvårdsansvar och där görs vårdplaner av sjuksköterskorna. De sociala insatserna planeras tillsammans med den enskilde i en genomförandeplan. Ansvaret för att genomförandeplaner görs har enhetschefen. Det skrivs en vårdplan vid utskrivning från sjukhuset men inget mer. I denna står vem som ansvarar för de olika insatserna. Uppföljning av vårdplanen görs på hemmaplan med undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast kring de som bor på särskilt boende.
16. Hur ser ni i kommunen på Socialtjänstlagens nationella värdegrund för äldreomsorgen? (Christel Friskopp) Vi i Omsorgsnämnden valde att inte söka pengar för att införa Värdegrundsgarantin. I Karlshamn tog Omsorgsförvaltningen år 2009 fram etiska riktlinjer för all personal. Dessa finns också med i Omsorgsnämndens mål: All personal ska känna till och tillämpa Omsorgsnämndens etiska riktlinjer. Resultatmål för samma mål lyder: Andelen personalen som känner till och tillämpar de etiska riktlinjerna i sitt dagliga arbete ska vara 100 %. Det finns planer på att utarbeta någon form av värdegrundsmärkning av äldreomsorgen, där vi talar om för medborgarna vad vi i Karlshamn erbjuder medborgarna inom våra olika områden. Jobbar aktivt med den nationella värdegrunden. Flera enhetschefer går en högskoleutbildning om den nationella värdegrunden. Finns en framtagen värdegrund för bemötande som gäller inom hela omsorgen. Vi arbetar med att ta fram lokala värdighetsgarantier. Har en projektledare som arbetar med att ta fram sådana. Görs i samverkan med vårdtagare, anhöriga, personal och intresseorganisationer. Mycket positivt, se bilaga
17. Det finns en stor grupp i samhället som arbetar i det tysta anhörigvårdare. Har ni i er budget räknat med ersättning och utbildning för dessa personer? Hur klarar ni omsorgen för de som har sina anhöriga på långt avstånd och de som inte har några anhöriga? (Christel Jönsson) Insatserna som anhöriga gör är ovärderlig, och hur stort/utbrett detta arbete är vet egentligen ingen. Vi har inom omsorgsförvaltningen en anhörigkonsulent som arbetar med dessa frågor. Anhörigkonsulentens ansvarsområde är stort, numera är det inte bara äldreomsorgen och LSS-verksamheterna som ingår, utan Individ- och familjeomsorgen tillhör också anhörigkonsulentens arbetsområde. Anhörigkonsulenten arbetar bland annat med hembesök där information ges i den enskildes hem och det genomförs också stödsamtal i grupper. Samtalen utformas efter deltagarnas önskemål. Ibland hålls mindre föreläsningar av exempelvis demenssjuksköterska eller annan profession, visning av olika hjälpmedel, med mera. Vi har ett utarbetat anhörigstöd. Har en anhörigsamordnare som anordnar träffar och utbildningar. Erbjuder även individuellt stöd. Har en lägenhet dit anhöriga kan vända sig till anhörigsamordnaren och erbjuder även avlastning där. Erbjuder också avlösarservice i hemmet och på korttidsboende. Erbjuder olika former av dagverksamheter. De som inte har anhöriga är en viktig grupp där stöd och service ska erbjudas utifrån önskemål. Informerar aktivt om möjlighet att få hjälp av god man. Vi har inget i budget för detta. Det är med hemtjänst alternativt boende. Ersättning i form av kontanter betalas inte ut till den som vårdar en anhörig. Det finns dock möjlighet att ansöka om avlösning i hemmet. Vi erbjuder 16 timmars gratis avlösning i månaden till dem som vårdar en anhörig. Till detta har vi ett speciellt avlösarteam inom hemtjänsten. Att det är ett speciellt team gör
att vi kan hålla en god kontinuitet på personalen vilket gör trygghetskänslan större. Sommarvistelsen på Sörgården är ytterligare ett gott exempel på vad vi erbjuder både våra äldre och anhörigvårdare. (Christel Friskopp) I Karlshamn har vi inga anställda anhörigvårdare. Vi i nämnden har sagt att vi vill satsa på förebyggande åtgärder istället. (Christel Jönsson) Biståndsbedömning görs utifrån varje persons behov och livssituation. De som bor i ordinärt boende får sina behov tillgodosedda genom hemtjänstinsatser med personlig omvårdnad, dagliga praktiska sysslor samt serviceinsatser. Hjälp kan också bestå av exempelvis matdistribution, trygghetslarm och ledsagning. Om skälig levnadsnivå inte kan uppnås genom hjälp i det egna hemmet finns möjlighet att ansöka om särskilt boende. Just nu pågår ett arbete där Karlshamns kommun tillsammans med Linnéuniversitetet och Blekinge Tekniska högskola gemensamt formulerar en ansökan till ett EU-projekt där utveckling av nya tekniska hjälpmedel för äldre ska komma i fokus. Intresse finns även från andra länder. Förhoppningen är att Karlshamn blir pilotkommun.
(Bernt Johnsson) Detta låter mycket spännande, de äldre börjar bli mer och mer intresserade och även kunniga inom den nya teknikens olika områden. Ju mer man forskar och utvecklar inom detta område är bara positivt. (Åke Wirtén) Det behövs mer resurser för uppsökande verksamhet. Det finns många äldre som ni inte når, de frågar inte efter hjälp som de egentligen behöver. Det är en fråga om att utbilda/informera våra medborgare. Det behövs mer förebyggande arbete och mer medvetandegörande. KPR måste trycka på mer i denna fråga. (Sven-Åke Svensson) De resurser som vi ställer till förfogande har varje nämnd rätt att förfoga över. Allt fler blir äldre, kurvor ändras över tid behovet har kanske ändrats så att vi måste lägga mer resurser på förebyggande arbete.
18. Hur har de statliga projektmedlen till äldreomsorgen använts i er kommun? (Christel Jönsson) Sedan år 2006 har Karlshamns kommun bedrivit en mängd projekt med syfte att skapa en hälsofrämjande äldreomsorg. De områden som har ansetts vara prioriterade är rehabilitering, kost och nutrition, demens, läkemedel, sociala innehållet och förebyggande hembesök. Under hela projekttiden har ett stort engagemang lagts ner från samtliga personal i omsorgsförvaltningen och resultat har visat sig. Både pågående och avslutade projekt är idag ett tydligt arbetssätt i den ordinarie verksamheten och oavsett inom vilket område projektet bedrivs och vilken personal som är involverad är målet detsamma - förbättrad livskvalitet för den enskilda äldre personen. Hela vår verksamhet arbetar mot en helhetssyn kring den äldres livskvalitet. Det finns en mängd positiva exempel på vad projekten inneburit för brukarna och hos personalen har en ökad yrkesstolthet varit ett av resultaten. Vi har varit oerhört framgångsrika ur kvalitetssynpunkt och samtidigt visat gott resultat ekonomiskt. Utbildning i demens, införande av demensriktlinjer Kostutbildningar och framtagande av kostoch nutritionspolicy Satsat på rehabiliteringsåtgärder, extra sjukgymnast Samarbete med landstinget i ett projekt som kallas KoLa. Där samverkar hemsjukvården och hemtjänsten aktivt. Läkemedelsgenomgångar Aktivt registrat i de nationella kvalitetsregistren (senior alert, palliativa registret) Omvårdnadslyftet Deltar i Lots-projektet med övriga kommuner i Blekinge och landstinget Till rehabilitering, social aktivering, kostprojekt, läkemedelsgenomgångar, demensutbildning, värdegrundsutbildning/projekt.
19. När övergår hemsjukvården i kommunal regi? (Sven-Åke Svensson) Just nu pågår förhandlingar och vi har en positiv inställning till ett övertagande av hemsjukvården i Karlshamn. Vi har dock inte fått ta del av något underlag ännu och alla kommuner måste vara överens ekonomiskt. Ett datum som diskuteras är 1 januari 2013. Vi vet inte. Planeras för ett övertagande 1/1 2013. Förhandlingar pågår. Troligtvis 2013 (Bernt Johnsson) Vi får hoppas att det inte ska falla på skatteväxlingen. Ett tips är att använda Kommunala Pensionärsrådet för informationsspridning, synpunkter och dylikt. Vi har ett bra nätverk som kan vara till stor hjälp.
20. Genomförs det läkemedelsgenomgångar i äldrevården? (Christel Jönsson) I Karlshamn använder vi oss av Blekingemodellen som är ett samarbete mellan vår kommun, Sölvesborgs kommun och Blekinge Kompetenscentrum. Denna modell innebär att vi systematiskt ser över vilka läkemedel som varje vårdtagare har inom våra särskilda boenden. (Bertil Löfgren) Hörde om en person som kom till medicinkliniken och där kunde man ta bort många mediciner och personen mådde mycket bra av detta. (Bernt Johnsson) Distriktsläkarna tar ogärna bort en medicin som en specialistläkare har skrivit ut. (Åke Wirtén) Hur är specialistläkarna fördelade mellan sjukhusen i öst-väst? Numera finns ingen reumatikerläkare placerad i Karlshamn, däremot finns det tre i Karlskrona. (Bernt Johnsson) Denna fråga tar vi i Länspensionärsrådet, LPR. Vi måste hitta en annan lösning på stuprörssjukvården. Detta problem blir ju inte mindre av att det ofta är stafettläkare inblandade. Det är en viktig fråga som LPR måste jobba med. Ja Vi har börjat.
21. Hur planeras byggandet av trygghets/seniorboende? Hur många särskilda boenden har omvandlats till trygghetsboende? (Sven-Åke Svensson) Kommunfullmäktige tog i april 2006 beslut angående Boende för äldre på egna villkor. Bakgrunden var kommunens mål- och budgetdokument 2006 med vision 2014 där de bostadssociala frågorna för äldre gavs mer fokus. Ett program för detta togs fram i samverkan med representanter för pensionärsorganisationerna. Detta resulterade bland annat i byggandet av nya Gustavsborg. Just nu är förstudien Boendeplan för äldre ute för slutremiss, denna ska sedan dockas in i vår stora bostadsförsörjningsplan där hela boendespektrat belyses. Representanter från KPR har varit med i framtagandet av förstudien. Det finns idag inga lediga lägenheter i Karlshamn. Det är viktigt att se över det ordinära boendet och se till att dessa blir tillgänglighetsanpassade. Det behöver inte nödvändigtvis vara ett så kallat kategoriboende. Förstudien innehåller bland annat förslag om att bygga ut och renovera Östralycke. Kostnadsutvecklingen är inte lysande. Statliga bidrag är behäftade med mycket regler, oftast är det billigare och enklare att bygga utan bidrag. Nej. Inga särskilda boenden har omvandlats till trygghetsboende. En plan för äldreboende i Olofström håller på att tas fram i samarbete med Olofströmshus och samhällsbyggnadsförvaltningen. Inga särskilda boenden hittills, men det finns idéer om att göra om Västralid till både gruppboende och trygghetsboende i vissa delar av fastigheten.
(Åke Wirtén) Boenden för äldre är underdimensionerat, det finns ett stort behov av olika former av boende (seniorboende, trygghetsboende) innan det är dags för ett särskilt boende. (Sven-Åke Svensson) Vi ska inte låsa oss för formerna huvudsaken är att bostäderna är tillgänglighetsanpassade och fungerar för äldre personer. (Christel Friskopp) Karlshamnsbostäder planerar att införa ett nytt begrepp på fullt tillgänglighetsanpassade bostäder Trygga boenden. Dessa kan företrädesvis erbjudas till äldre personer. Med en strategisk placering av Träffpunkterna kan Karlshamnsbostäder och andra bostadsbolag anordna trygga boenden i närheten av dessa. (Anna-Lisa Svensson) Vi får inte glömma bort ytterområdena som Hällaryd och Åryd. (Sven-Åke Svensson) Utredningarna har tagit hänsyn till samtliga ytterområden i kommunen. Bifogar styrgruppens sammanfattning utifrån uppdraget att ta fram en förstudie för boendeplan för äldre (bilaga 1).
22. Hur gör kommunen för att stimulera ungdomen att gå omsorgsutbildningen. Hur gör ni för att förbättra organisationen så att det höjer statusen och arbetsglädjen? (Christel Jönsson) Vid rekrytering av ny personal finns numera en ingång i förvaltningen. På detta vis har vi via en speciell rekryteringsgrupp, kontroll på att vi får in rätt personer med rätt utbildning och annan efterfrågad kompetens som exempelvis körkort. Vi vill också att våra medarbetare ska utvecklas i sin arbetsroll. Med anledning av detta har vi tagit fram en karriärstege (se bilaga 2), som är ett stöd för kompetensutveckling för vård- och omsorgspersonal. Karriärstegen öppnar för nya möjligheter till utveckling i arbetet. Det finns även andra möjligheter till specialistutbildning. Förvaltningen har med hjälp av identifierat behov, tagit fram olika områden som prioriteras. Ett exempel är en specialkompetens inom demens (Silvia systrar). De som är intresserade av denna utbildning får lämna in en ansökan och ett antal personer blir uttagna för att få gå utbildningen. (Inga Johnsson) Personaltätheten är viktig. Det är viktigt att personalen känner att det finns tid och att de orkar jobba kvar inom vården. (Christel Jönsson) Personal som deltar i utbildningar ska ersättas ute på arbetsplatserna. Har inte omvårdnadsutbildningen på orten. Har inte utarbetat någon strategi. Arbetar med ett projekt önskad sysselsättningsgrad Vi försöker stimulera de sommarvikarier vi har till att gå vidare i vård/omsorg. Göra yrket mer attraktivt genom att bl.a. erbjuda rätt till heltid.
23. Har kommunen för avsikt att införa värdighetsgarantier och har ni i så fall sökt om ersättning? Vi har beviljats projektmedel för att införa lokala värdighetsgarantier. Ska införa garantier som ska börja gälla 1 oktober 2012.
24. Den 1 januari 2010 tog Socialstyrelsen över tillsynsuppdraget från länsstyrelserna. Fråga. Hur upplevs detta i kommunen, bättre eller sämre? Tillsynen är inte bättre än innan. Kan inte heller direkt säga att den är sämre, men den är längre ifrån och vi har inte den nära kontakt och kännedom om de lokala förhållandena som innan.
25. Nyckelhanteringen är en tickande bomb. Hur gäller försäkringen då de äldre har lämnat ifrån sig nyckeln till hemtjänsten och det tex blir inbrott utan brytmärken? Frågan om nycklar är svaret att det är ett försäkringsförhållande mellan den boende och dennes försäkringsbolag. Kommunen har ingen särskild försäkring för detta men planerar att införa ett digitalt system där vårdtagaren inte behöver lämna ut nycklar, planerat införande under 2012..