M y o I o g i s k a eller Dissectioner Afhandling om Musklerna i Menni skokroppen med Med. Facultetens Samtycke Till offentelig granskning utgifne af HENR. W1LH. ROMANSON Anatom, et Chirurg. Professor I*edam. af Kongl. Wetenskaps Societet. i Upsala Intendent öfver Siitra Hälso-Brunn och NILS EKWDRZEL Stip. Kihrean.j af Smålands Nation. På Aud. Med. d. 10 Mars i85a kl, 10 f. ro. v st. Upsala, Palmblad et C.
VIR IS PLURIMUM» E mag. J. J. ÖRNBERG PAST. ET PIlAEPOSr fautoribus' ( * sacrum NICOL. Vo El
ILM > REVERENDIS N1C0L. STOCKE PA ST. ET PRAEPOS. JS" OPTIMIS ruirt OL. Voluit, debuit EKWURZEL.
33 benet tiggw en stor slemsack. Fler c nerver, åtföljda of små blodkärl genomtränga latissimus dorsi, de flesta af dem gå genom dess aponeuros, nära intill dess köttiga del. Latissimus dorsi drar öfverarmen bakåt och inåt, och uphöjda armen nedåt; trycker scapulae nedre vinkel emot tho rax; uplyfter, når armen är uphöjd och fixerad, truncus och de refben på hvilka den fäster sig. Serratus Magnus (Sågformiga Bråstmuskeln). ligger vid sidan af thorax, på den mast hvälfda delen af de 8 öfversta refbenen och på intercostalmusklerne emellan dessa refben, samt betäckes till största delen af subscapularis, pectoralis minor och latissimus dorsi; på 4tde till 7:de lefbenet, mellan undre randen af pectoralis major och yttre ran den af latissimus dorsi, ligga 4 af dess flikar omedelbart under allmänna betäckningarne. Den upkommer med nio flikar från yttre ytan af de 8 öfre refbenen, och ofta med en liten till från det g:de; i- bund börjar den alldeles icke på första refbenet, men mer endels äro de 2 öfversta flikarne sammanväxta med hvaran* dra och upkomma icke blott från de 3 första refbenen, utan ock från en mellan dessa utspänd tunn membran; den 3:dje mer spetsiga fliken betäckes till en liten del af den andra, och kommer, liksom denna, från 2tdra refbenet; de sex un dre flikarne, som äro längre skiljda från hvarandra, förena sig sluteligen och fästa sig, jämte de tre öfre flikarne på skullerbladets inre rand, och på den inre ytan af dess öfre och undre vinkel. \ Emot midten af skullerbladets inre rand är denna mus kel tunnast och senig, emot vinklarne är den tjockast; ofta C -
54 Sr ilen alldeles klufven emellan 3:dje och 4:de fliken, och hänger blott ihop genom fast cellulös väfnad; de 6 understa flikarne stiga, ju längre ner de ligga, dess mera snedt upåt och bakåt, närma sig till hvarandra mer och mer emot skul- Jerbladet, och uptaga med sitt fäste den mindsta delen af dess inre rand; de st första flikarne stiga helt litet snedt up åt och bakat, den -J'ldje går nästan transverséit, de intaga den längsta delen af skulleibladets inve rand. Ibland har muskeln ännu en smal % helt och hållit cfskijd ksttfascikel, som, kommande från 2: dra refbenet, for enar sig med den bakom 2:dr a fliken. Den första fliken hänger ibland i- hop med- scaunus tnedius. Emellan dess flikar framtränga grenar af ryggnerverne. Drar skullerbladef, men 1 synnerhet dess undre vinkel framåt, uplyfter, när skulierbladit ar fixeradt, refbenen. Sk ull er b lad et (scapula) skiljer sig, (med undantag af Tungbenet) från alla andra ben, i afseende på mechanismen af dess rörelser och förändringarne i dess lägen» Andra ben bafva netnl. eu fast stöd, h varemot de röra sig, eller fixeras genom muskler. Scapula har egenteligen icke något sådant Btöd, ehuru den»jelf utgör basis för armens rörelser; ty c!a. vicula, som förenas dermed, följer»capulse rörelser, och kan endast i vissa riktningar inskränka dem. När axeln uplyftas, så är det icke genom en enkel höjning af scapula, som den na lyftning sker. Det är högsta summiteten af axeln sunt' mus kiimerus acromionj, som höjer sig, men med en samtidig rotering af scapula, hvarvid dess Öfie vinkel sänker sig nå«got, och den undre aflägsnas ifrån ryggraden. När åter axeln «änkes, så nedstiger acromion mer eller mindre, scapulxe öfr-e vinkel höjer sig, och den nedre närmar 6ig till ryggvertefererne- Vid dessa scapula rörelser vrider sig således detta
35 hen inom sitt eget planum i z'ne motsatta riktningar; hvin ket alltid är händelsen vid ett starkare bemödande med öfre extremiteterne. men i synnerhet när en bbrda bäres på axeln,»la man, om personen är afklädd, tydligen ser, att scapu!» nedre vinkel, under en beständig vibration dragés framåt, och detta dess mera ju tyngre bördan ar. De muskler, som åstadkomma dessa rörelser, hafva derföre af äldre Anatomer blifvit indelte i sådana som höja, och som sänka axeln (elevatores och deprersores rummi hamerij. Elevatores äro Cucullaris och Serratus Magnus, starka muskler och på sådant satt fastade på scapula,att deras verkan vid öfre extremiteternes an strängningar nödvändigt måste bests deri, att rotera ang. inferior»capulai framåt, höja axeln, eller förekomma dess sänkning. Den starkaste af dem är serratus; dess utsträckning, längd, riktningen af dess fibrer, och de 6 nedre flikarnes fäste vid angul. inferior scapulte visa tydligt beskaffenheten af desg verkan, och dess styrka. Utan att känna denna muskels action vore det omöjligt att förklara: huru tunga bördor kun* na uplyftas och bäras på axeln; hvarföre man, när man uplyfter en tyngd, och vid hvarje starkare ansträngning med armarne, måste hålla andan, o. s. v. Samma verkan har äf ven Cucullaris; dess öfre portion drar Acrornion upåf, den undre derernot bakre ändan af spina scapul» neråt; genom dessa motsatta rörelser kommer spina att framställa ett slags vectis; och som acrornion, i anseende till sitt fäste xid clavicula, då den höjer sig, icke kan dragas bakåt, så måste nedre vinkeln af scapula aflägsnas ifiån ryggraden. Depressores Summi Humeri äro Rhomboidei, Levator angult scapula och Pectoralis rninor. Deras verkan är motsatt emot elevatorernes; när de contrahera sig, så sänkee axeln, scapu- Ise öfre vinkel lyftes och den nedre närmar sig åter till rygg. raden. Dessa muskler äro mycket mindre och svagare än elevatorerne, och man anser deras nytta till en stor del be stå deri, att moderera de sednares verkningar; men om d
m verka samtidigt med särskildta delar af Elevatorerne, sa fram bringas åtskilliga andra sammansatta rörelser: t. ex. om nedre portion af Gucularis och Rhomboidei contraheras på sammagång, så dragés axelbladen rak bakåt; nedre flikarne af serratus med Rhomboidei uplyfta litet basis scapulae, o. s. v. IV DISSECTION. De muskler, som förena Ofverarmen med Skullerbladet (mm. Scapulae) äro: Deltoides, Supraspinatus, Infraspinatus, Teretes, major och minor, Subscapularis och Coracobrachialis.. Mm. Livator anguli scapulce, Rhomboidei och Serratus magnus afskäras och extremiteten skiljes jtän truncus. De all manna betäckningarne klyfvas längsät yttre sidan af ofverarmen, framarmen och handryggen och aflossas rundt omkring\ till en bärjan pä indre sidan ej längre än till handleden och pä den yttre intill fingrarne. Dervi/l rengöras tillika de aponeuroser och ligamenter, som under denna dissection blifva synliga. band. Öfre Extremiteternes Aponeuroser och Muskel Vagina Humer i (Öfverarmens aponeuros). Musklerne, tillika med nervernes och blodkärlens stam mar på ofverarmen omklädas af en tunn aponeuros, som upkommer från tendines af Min. pectorales och latiss. dorsi och från den nedersta smalaste delen af deltoides; såsom en egen sarnmanhängande membran, som fäster sig på Spina scapulae och nedan om tubereulutn majus gå os humeri, betäcker den äfven subseapularis, deltoides, infraspinatus, teres minor och major; på infraspinatus är den tjockast, och är fast samman växt med denna, och bakre delen af deltoides; vid b.,kre ran den af denna muskel delar den sig i g lameller; den yttre
3 7 lamein gar öfver yttre ytan af deltoides, ilen inre ligger e- mellan denna muskel och infraspinatus, och utbredande sig vidare till öfverarmbenets båda tubercula, fäster den sig pi Acromion och Spina Scapuls och förenar sig med ligamentum trianguläre och caput breve bicipitis; kringom teres mi-v nor bildar den en vagina på det sättet, att den sänker sig på. djupet emellan denna muskel, infraspinatus och teres major, och insererar sig på labiurn posterius och yttre randen af sca puia; der som den, emellan dessa muskler, kommer i con* tact med articulationscapseln, sammanväxer den dermed^ vid skullerbladets yttre rand vänder den sig dels emot dess frärm re yta, öfver subscapularis, dels öfvergår den till öfverar- "men på caput longum, af triceps brachii, och sammanväxer med dess tendinösa delar. Under denna Aponeuros, från undre randen af pector a Iis major anda till armbogsvechet ligga Nervernes och blodkärlens stammar bredvid biceps brachii inåt i följande ordning: först Nervus medianus, hvilken nar armen dr utsträckt, hannes under de allmänna betäckningarne såsom en spänd, tjock sträng, under denna nerv Arteria br a chia Iis, åtföljd af z:ne vence brachiales; bredvid nervus medianus inåt och bakåt den myc ket smalare Nervus cutaneus internus longus; bakom denna och något djupare Nervus cn b it al is, bredvid denna inåt Nervus cutaneus internus brevis, som är den finaste bland dessa Nerver; alla aßägsna de sig under nedstigandet små ningom från hvarandra; den sidstnänmde tar sin rigtning emot Olecranon, cubitalis går ned mot bakre ytan af condylus inter nus, cutaneus internus longus kommer att ligga i armbågsvecket nastan midt emellan condylus internus och nervus medianus, den na åter lägger sig mot Armbogsledgångcn på inre sidan af Arteria brachialis. Vid undre delen af Öfverarmen förenar sig dess Apo neuros med det inre och yttre rnuskelbandet; vid ledgången
38 Öfvergår den p! inre sidan i framarmens ^aponeuros, på yttre sidan fäster den sig på de båda condyli ossis humeri och sammanväxer med tendo af tricens brachii. Ligamentum in termusculare externum (det yt tre muskelbandet). Det upkornmer dels från öfverarmens aponeuros, dels från bakre randen af deltoides, der som denne insererar sig på armbenet, och fäster sig på 3ngu!us och contlylus exter. xsus ossis humeri; det står i förening med Aponeurosen på framarmens yttre sida. Ligamentum intermuscular«internem (det inre muskelbandet). Detta mycket större och fastare band sitter på öfverarmfcenets bakre vinkel och ledknöl; dess öfversta, smalaste del ]igger bakom senan af latiss. xlorsi, nedåt blir det småningom bredare; aponeuroserne på öfverarmen och framarmens inre sida förena sig dermed. Vagina C u b i t i, Ligamentum Commune Carpi Dorsale (Framarmens Aponeuros och det gemensamma bandet på handledens ryggsida). Detta band, som genom sina gröfre och fastare fibrer utmärker sig framför öfverarmens Aponeuros, gar från angulus internus xadii öfver undre ändan af radius och ulna och bandledens ryggyfa snedt bakåt och nedåt, och fäster sig på os pisiforme och senan af ulnaris internus; det står i sam manhang med handryggens tunna Aponeuros. Från inre y- tan af detta band afgå sex starka dissepimenter, som fästa sig på undre ändan sf radius och ulna: det i:sta på radii livassa kant; det 2:dra och tjockaste på eminentia media majorj det 3:dje pa eminentia media minor, och det /j:de på ytter-
39 sta randen af radii bakre ledyta; det 5:te är hopväxt med handledens capselband; det 6he insererar sig på processus styloideus ulnos. Dessa dissepimenter bilda 5 slidor (vagince) for muskelsenorné på handens och fingrarnes extensorer; genom den Itsta af dessa slidor, emellan radii vinkel och eminentia med. major, gå senorne af abductor longus och extensor minor pol- 1 i c i 3; genom den ana radialis externus longior och orevior; genom den 3.'dje extensor major pollicis, indicator och ex tensor communis digitorum; genom d. 4:de extensor proprius digiti minimi och genom d. 5:1«ulnaris externas- Apo. neurosen på främre och yttre sidan af framarinen upkommer dels från Öfverarmbenets främre ledknöl, dels frän öfverarmens aponeuros och tendo tricipitis brachii; den står i för ening med aponeurosen på framarmens inre sida, förenas mot handryggen med ligaraentum carpi dorsale, och är ofvantill 8-tarkt fastväxt med de flesta muskler. Från dess inre yta sänka $ig flere fortsättningar inåt emellan rnusklernej en af dem intränger emellan radialis internus brevior och extensor communis digilorum, och delar sig nedtill., der som abtfuctor longus och extensor minor pollicis framk-omma frao djupet, i 2;ne lameller, som omfatta dessa båda muskler; den främre Jameln går emellan senan af radialis externus btevis och ab. ductor longus till undre delen af radii yttre vinkel, den bakre större Jameln inserererar sig på understa delen af samma vin kel ; en annan fortsättning går emellan extensor proprius di giti tninimi och ulnaris externus till främre ytan af ulnat en tredje ihserera-r sig bakom ulnaris externus på yttre vin keln af ulna, och står i förening med aponeurosen af biceps brachii. AponquTosen på inre sidan af framatmen upkommer från öfverarmbenets bakre ledknöl 8 från brachiales internus, fraa
4 tendo biel pil Is brachii, från inre muskelbandet ocb fran (endo supinatoris longi; den är till det masta en fortsättning af öfverarmens aponeuros, den öfverkläder muskleme på framaimens inre sida, insererar sig på bakre ytan af ulna, och öfvergar här i den yttre aponeurosen; den afsänder vaginal, fortsättningar emellan supinator longus, radialis internus, pal. maris longus och ulnaris internus, hvilka fortsättningar bak om dessa muskler åter förena sig till en gemensam vagina för flexor sublirnis, flexor profundus och en del af flexo* pol» licis longus; ofvantill är den hopväxt med muskleme, emot framarmens undre ända hänger den ihop med ligamenlum armillare. Ligamentum Armillare, J. carpi palmare (Inn Armbandet). Detta band skiljer sig genom starkare fibrer från den inre aponeurosen, det går från den främre hvassa kanten vid radii undre ända och från tendo supinatoris longi litet snedt bakåt och nedåt tili senan af utnaris internus, och nedanom denna vidare till öfre delen af os pisiforme; öfver detta ben, och vid rad ii hvassa kant förenar det sig med ligamentum commune carpi dorsale. Vid radius delar det sig i 2:ne lameller, i en yttre tunnare och en inre tjockare lamell, hvilka åter snart förenas med hvarandra; emellan dessa la meller ligger här artesia radialis. På lika sätt delar det sig och förenar sig åter vid tendo musculi radialis internt, för att för denna bilda en stark slida; med senan af palmaris longus hänger den starkt ihop, och förenar sig under aponeurosis palmaris med ligamentum carpi volare proprium. Aponeurosis Palma ris (handlofvens aponeurof). Denna tjocka Aponeuros ligger under handlofvens allmänna "betäckningar; den uppkommer dels från tendo palroaris longi» och,