Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2020-2022 Linnéuniversitetet en kreativ och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Beslutat av Universitetsstyrelsen Datum: 2019-04-10 Dnr: LNU 2019/1129-1.1.1
Innehåll Några ord från rektor 3 Bakgrund 4 Intern styrning och kontroll 6 Verksamhetens inriktning 7 Kunskapsmiljö Linné 7 Systematiskt arbetsmiljöarbete 9 Kompetensförsörjning 10 Ändamålsenliga arbetssätt och processer 12 Utmanande utbildningar 13 Framstående forskning 16 Samhällelig drivkraft 18 Globala värden 19 Internationalisering 19 Hållbar utveckling 20 Lika villkor 21 Verksamhetsstöd 23 Universitetsbiblioteket 24 Budget och ekonomiska planeringstal 2020-2022 25 Anslagsfördelning 26 Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 26 Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 29 Gemensamma funktioner 30 Bilagor - hållbar utveckling, lika villkor och systematiskt arbetsmiljöarbete 32 2 (38)
Några ord från rektor Under 2018 intensifierades arbetet med att, inom universitetets styrkeområden, bygga kreativa kunskapsmiljöer som ska möta samhällsutmaningar samt stödja nyskapande forskning och utbildning som möter studenter och arbetsmarknadens utmaningar. Glädjande är att universitetet nu har fått klartecken att bedriva civilingenjörsutbildning! Universitetsledningen avsätter medel för att stötta fakulteternas arbete och ge verktyg för att möjliggöra och pröva arbetssätt som stödjer nästa steg för ett framgångsrikt universitet. Det är dags att börja resan mot ett systematiskt förverkligande av universitetets vision och strategi. Vi ska använda våra resurser och dra nytta av den egna och det omgivande samhällets kompetenser på bästa sätt för att stå starka inför framtiden. 2017 inleddes förnyelsen av det systematiska arbetet med utbildningskvaliteten och det forskningsstrategiska arbetet. En grundlig översyn av utbildningsutbudet följer i spåren av detta arbete liksom förtydligande av hur arbetet mot ökande forskningskvalitet går framåt. Samverkan och donationer är ytterligare en verksamhet där ökade ambitioner förstärker verksamhetsutvecklingen. Det är nu ett lämpligt tillfälle att samla dessa, och andra, utvecklingsinsatser till en start på arbetet med att formulera en vision och strategi för verksamheten. Tillsammans skapar vi förutsättningar för att erbjuda bra utbildning, bedriva nyfiken forskning och samhällsnyttig samverkan. Vi ska göra detta i en miljö och arbetsplats där vi har nolltolerans för trakasserier av alla slag. Arbetsmiljo n ska vara välkomnande och utvecklande. Den bidrar till att skapa Linne universitetets attraktiva kunskapsmiljöer. Tillsammans sätter vi kunskap i rörelse! Peter Aronsson, rektor 3 (38)
Bakgrund Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015 2020 1 pekar ut universitetets huvudsakliga riktning. I visionen beskrivs universitetets strategiska områden och ambitioner fram till 2020. Under 2019 pågår ett arbete med att ta fram en ny strategi för perioden 2020-2030. Den nya strategin kommer att påverka verksamhetsplanens inriktning som beslutas i december 2019. Enligt Linnéuniversitetets verksamhetsprocess (figur 1) fattar universitetsstyrelsen i april beslut om Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar. Beslutet ger planeringsförutsättningar och riktlinjer för de verksamhetsplaner och budgetar fakulteter, nämnden för lärarutbildning (NLU), råd, kommittéer, universitetsförvaltning och universitetsbibliotek tar fram under hösten. Genom beslutet fastställs även de huvudsakliga ekonomiska ramarna för kommande år. Figur 1. Linnéuniversitetets övergripande årscykel Förslag på verksamhetsplaner behandlas på en höstdialog mellan universitetsledningen och ledningarna för fakulteterna/nlu och universitetsförvaltningen. Dialogerna och nya förutsättningar i samband med budgetpropositionen bildar underlag för Verksamhetsplan och budget som universitetsstyrelsen beslutar i december. Genom detta beslut fastställs universitetsstyrelsens övergripande uppdrag till universitetets verksamheter och de slutliga ekonomiska ramarna för kommande år. Utifrån universitetsstyrelsens uppdrag fastställer rektor fakultetsspecifika uppdrag med särskild betydelse för hela universitets utveckling. Universitetsdirektören fastställer avdelningsspecifika uppdrag för universitetsförvaltningen. Uppdragen följs upp kontinuerligt och sammantaget i samband med årsredovisning, verksamhetsberättelser och dialoger mellan universitets- och fakultetsledningar. Uppföljningen bidrar till att forma planeringsförutsättningar inför kommande år. 1 En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015-2020. Dnr 2014/323-1.1 4 (38)
Universitetets enheter ska i sina verksamhetsplaner, för de uppdrag som är relevanta, ange mål och hur dessa mål ska uppnås (arbetssätt eller andra insatser som planeras). Genom Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2020-2022 ger universitetsstyrelsen: rektor, fakulteter, nämnden för lärarutbildning, råd, kommittéer, universitetsförvaltning och universitetsbiblioteket i uppdrag att arbeta enligt de inriktningar, prioriteringar och ekonomiska ramar som anges i dokumentet. Dokumentet är uppdelat i två huvudsakliga delar där den ena, Verksamhetens inriktning behandlar universitetets strategiska och innehållsliga inriktning, medan den andra ekonomiska förutsättningar 2020-2022, redovisar förutsättningarna för verksamhetens ekonomiska ramar. 5 (38)
Intern styrning och kontroll Syftet med intern styrning och kontroll (ISK) är dels att säkerställa att universitetet följer de krav 2 som ställs av regering och riksdag, dels att med rimlig säkerhet fullgöra universitetets mål. Rektor har beslutat om kritiska faktorer för Linnéuniversitetets utveckling och möjlighet att uppnå sina mål. De kritiska faktorerna kan uttryckas som både möjligheter och risker. Det primära är inte att ange numeriska värden för risker, utan snarare att på ett analytiskt och reflekterande sätt beskriva konsekvenser för universitetets utveckling samt vilka åtgärder som vidtas för att utnyttja potentialen i möjligheterna men även hantera risker. Följande kritiska faktorer är beslutade och återfinns under respektive rubrik: 1. Kompetensförsörjning 2. Ändamålsenliga arbetssätt och processer 3. Högkvalitativa och efterfrågade utbildningar 4. Högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning 5. Det goda ledarskapet (rubrik: Systematiskt arbetsmiljöarbete). Arbetet med intern styrning och kontroll berör hela universitetet och innebär att samtliga delar ska förhålla sig till de kritiska faktorerna. Universitetsstyrelsen ger, mot bakgrund av de kritiska faktorerna, uppdrag till: fakulteter, nämnden för lärarutbildning, råd, kommittéer, universitetsförvaltning och universitetsbiblioteket att ta fram verksamhetsplan och budget för perioden 2020-2022 i enlighet med dokumentet. Verksamheten ska, där så är möjligt, föreslå uppföljningsbara mål för varje uppdrag i sina verksamhetsplaner och beskriva hur dessa mål ska uppnås. Åtgärder och resultat följs upp i verksamhetsberättelsen för respektive enhet. 2 3 myndighetsförordningen 6 (38)
Verksamhetens inriktning Kunskapsmiljö Linné De kritiska faktorerna och Linnéuniversitetets Vision och strategi resulterar i ett ökat fokus på att skapa dynamiska kunskapsmiljöer. Kunskapsmiljöer bildas då kompletta akademiska miljöer samverkar för att möta samhällsutmaningar, samt bistår med miljö och stimulans för nyskapande samarbeten och stärkt förmåga att samla resurser. Genom att kunskapsmiljöer har akademiska ämnen som utgångspunkt skapas legitimitet och ökar förmågan till ämnesfördjupning samt vetenskaplig och samhällelig förnyelse. Detta är ett arbetssätt som uppmuntras inom alla fakulteter och institutioner. För att möta komplexa samhällsutmaningar och utveckla ändamålsenliga arbetssätt har en process initierats där verksamheten också föreslagit ett antal fakultetsöverskridande kunskapsmiljöer. Rektor kommer att inrätta tre Kunskapsmiljöer Linné och ge utvecklingsuppdrag inom ytterligare fem styrkeområden under våren 2019. Därefter fortsätter processen stegvis i takt med verksamhetens behov. En fakultetsöverskridande kunskapsmiljö kan i ett inledande skede erhålla utvecklingsmedel från rektor. Forskning och utbildning inom en inrättad kunskapsmiljö ska bedrivas och växa med bas inom fakultetens befintliga anslag. Det förstärkta anslaget som tillkom Linnéuniversitetet 2016 ska huvudsakligen användas till verksamhet som utvecklar fakultetsöverskridande kunskapsmiljöer. Följande grundläggande kriterier utgör basen för en kunskapsmiljö Linné: utbildning, forskning och samverkan adresserar en eller flera samhällsutmaningar medarbetares kunskapssökande och engagemang inspireras av närhet och nytta i samspelet med samhällsfrågor befintliga ämnen/delar av ämnen, centra, Linnaeus University Centers (Lnuc), samarbetsplattformar ingår i normalfallet krävs fakultetsövergripande mobilisering satsningar på utbildningsutbud, forskningsområden och samverkansformer/områden stärker helheten koordinerad rekrytering av nyckelkompetenser inom såväl verksamhetsstöd som akademi. Rektor ger inför 2020 uppdrag åt fakulteter att fortsätta utveckla kunskapsmiljöer både inom och mellan fakulteterna enligt kriterierna ovan. Det är av vikt att identifiera sätt att stödja både spirande, mogna och/eller framstående miljöer. Linnéuniversitetet ska även bli bättre på att synliggöra redan existerande kunskapsmiljöerna som finns i organisationen. Den 15 maj 2019 genomförs kunskapsmiljömässa II där fakulteterna presenterar påbörjade och förslag på nya kunskapsmiljöer. 7 (38)
Avseende kunskapsmiljöer ska följande uppdrag prioriteras under 2020-2022: Universitetsnivå: etablera Kunskapsmiljö Linné genomföra kunskapsmiljömässa Linné. Fakulteter/NLU: fortsatt aktivt utveckla kunskapsmiljöer inom och över fakultetsgränser och synliggöra befintliga kunskapsmiljöer. Fakulteter/avdelningar/råd /kommittéer ska i verksamhetsplanen för 2020-2022 för varje uppdrag: -ange konkreta och uppföljningsbara mål samt - på ett analytiskt sätt beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse 8 (38)
Systematiskt arbetsmiljöarbete Ett gott ledarskap är en av Linnéuniversitetets kritiska faktorer och en förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare med en god arbetsmiljö för medarbetare och studenter. En viktig del av ett gott ledarskap är att integrera ett systematiskt arbetsmiljöarbete i den dagliga verksamheten. Systematiskt arbetsmiljöarbete omfattar organisatoriska, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden. Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är nödvändigt om Linnéuniversitetet ska bli framgångsrikt i att hantera de kritiska faktorerna. Framför allt är det avgörande om universitetet ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, vilket i sin tur ökar förmågan att rekrytera och behålla medarbetare. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bidra till en god arbetsmiljö vilket är förutsättning för prestationer inom forskning, utbildning och verksamhetsstöd. Åtgärder Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår i verksamhetsplaneringen och följas upp enligt verksamhetsprocessens årliga cykel. Information om arbetsmiljön ska regelbundet samlas in i form av handlingsplaner, medarbetarsamtal, medarbetarenkäter och skyddsronder. Underlagen från dessa aktiviteter ska ligga till grund för åtgärder som följs upp och återrapporteras till ledningen. En väl utvecklad chefsutbildning bidrar till att skapa en god arbetsmiljö för medarbetarna. Chefers och medarbetares insatser är avgörande för hur framgångsrikt arbetsmiljöarbetet blir. Medarbetares och chefers ansvar för arbetsmiljö betonas i Linnéuniversitetets arbetsmiljöpolicy som reviderades under hösten 2018. Linnéuniversitetet fick i februari 2019 skarp kritik från arbetsmiljöverket. Ett antal förbättringsåtgärder lades fram som krav. Åtgärder har vidtagits för att göra de justeringar som krävs. Den kommande perioden ska universitetet vinnlägga sig om att ha rutiner för att upprätthålla ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete. Avseende systematiskt arbetsmiljöarbete ska följande uppdrag prioriteras under 2020-2022: Universitetsnivå: revidera, stärka och tydliggöra rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet införa personalbokslut 3 med fördjupad analys analysera sjukfrånvaron och utveckla förbättringsåtgärder för att minska sjukfrånvaron dokumentera och redovisa det systematiska arbetsmiljöarbetet, se bilaga 4, 5. Fakulteter/avdelningar/råd /kommittéer ska i verksamhetsplanen för 2020-2022 för varje uppdrag: -ange konkreta och uppföljningsbara mål samt - på ett analytiskt sätt beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse Fakultetsnivå/ NLU: dokumentera och redovisa det systematiska arbetsmiljöarbetet, se bilaga 4, 5. 3 En årlig uppföljning av kostnader och intäkter för personal på nyckeltal som är viktiga för verksamheten. 9 (38)
Kompetensförsörjning Det är viktigt att universitetet lyckas rekrytera nödvändig kompetens samt behålla och utveckla befintlig personal. Detta är avgörande för att nå målen för utmanande utbildningar med hög samhällsrelevans och framstående forskning till nytta för samhällsutvecklingen. Åtgärder Linnéuniversitetet ska utveckla arbetet med att rekrytera och meritera medarbetare med kompetenser som kan bidra till att bygga kreativa kunskapsmiljöer. Förutom vetenskaplig/konstnärlig och pedagogisk skicklighet ska även ledarskap, samverkanskompetens och annan erfarenhetsbaserad kompetens ges tydligare plats, utvecklingsvägar och meritvärde. Effektiva och rättssäkra rekryteringsprocesser är förutsättningar för rekrytering av medarbetare med hög kompetens. Under 2018 gav rektor i uppdrag att ta fram förslag på hur rekrytering och meritering kan utvecklas vilket inkluderar både styrdokument och processer. Förslagen ska implementeras under 2019. Under 2018 har även internrevisionens rapport rörande kompetensförsörjning föranlett en rad förbättringsåtgärder som beslutats av universitetsstyrelsen. Detta arbete startar 2019 och kommer att pågå även 2020. Kompetensförsörjning är utpekad som en av universitetets kritiska faktorer och har resulterat i en rad insatser genom åren. Andelen disputerade lärare har under senare år ökat även om en viss avmattning av takten kan ses 2018 4. Andelen disputerade ska framför allt öka inom professionsutbildningarna. Samtidigt behövs lärare med professionserfarenhet och lärare med kompetens för utveckling av samverkan och internationalisering. Flera fakulteter och avdelningar har påtalat problematiken med att Lnu:s lönenivåer är låga och att universitetet inte lyckas rekrytera på grund av detta, eller tappar kompetens. Av den anledningen ska universitetet genomföra en analys av lönebildningen inom olika områden. Enligt regleringsbrevet ska Linnéuniversitetet under perioden 2017-2019 uppnå målet att minst 46 procent av nyrekryterade professorer ska vara kvinnor. Under 2017 var denna andel 38 procent och 2018 var den 42 procent. Det innebär att universitetet måste arbeta mer aktivt för att uppnå målsättningen. Internationell rekrytering bidrar till att universitetet berikas och att rekryteringsbasen breddas, det bidrar även till universitetets kvalitet och fortsatta utveckling och profilering. Universitetets ambitioner har de senaste åren varit att öka andelen internationellt rekryterade. Rektor avser även att stödja strategisk rekrytering som bidrar till utveckling av kunskapsmiljöer samt nyckelrekrytering inom verksamhetsstödet. 4 Linnéuniversitetets årsredovisning 2018 10 (38)
Inom kompetensförsörjning ska följande uppdrag prioriteras under 2020-2022: Universitetsnivå: genomföra förbättringsåtgärder inom rekryteringsprocessen utveckla processer för att öka andelen kvinnliga professorer genomföra en analys över kompetensförsörjningsbehovet inom professionsutbildningar analysera lönebildningen Fakulteter/avdelningar/råd /kommittéer ska i verksamhetsplanen för 2020-2022 för varje uppdrag: -ange konkreta och uppföljningsbara mål samt - på ett analytiskt sätt beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse Fakultetsnivå/NLU: öka andelen disputerade lärare och professorer vidareutveckla arbetet med uppföljning av kompetensförsörjningsplanerna öka internationell rekrytering öka andelen kvinnliga professorer. 11 (38)
Ändamålsenliga arbetssätt och processer Ändamålsenliga arbetssätt och processer är dynamiska och anpassas efter universitetets utveckling för att stödja kärnverksamheten och bidrar exempelvis till att utveckla kunskapsmiljöer. Ändamålsenliga arbetssätt och processer bidrar även till transparens, kvalitet och effektivitet. Oegentligheter och korruption ska motverkas genom goda rutiner, noggrannhet och uppföljningar. Ett prioriterat område är interna och externa kommunikationsvägar, det gäller framförallt ledningskommunikationen. Linnéuniversitetet ser digitalisering som ett angeläget område att utveckla och en policy för digitalt lärande fastställdes 2018. Under 2019 ska arbetet inom detta område intensifieras. Det handlar bland annat om intern utbildning av digitaliseringsverktyg och att tillhandahålla lösningar som säkerställer utbildning av hög kvalitet. Arbetet med att se över IT- och informationssäkerheten ska fortsätta. Åtgärder Arbetssätt och processer ska ses över kontinuerligt och universitetsförvaltningen ska arbeta för att stödja strategiska områden. Uppföljning av mål och uppdrag ska göras systematiskt via regelbundna dialoger mellan universitetsledning och fakulteter/förvaltning där verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner behandlas utifrån uppdrag och mål. Rektor har gett alla enheter ett uppdrag att utveckla processer, kunskap och goda exempel så att universitetet i högre grad blir en lärande organisation. Inom området ändamålsenliga arbetssätt och processer ska följande prioriteras 2020: Universitetsnivå: utarbeta en kommunikationsplan för ledningskommunikationen utveckla och kvalitetssäkra tekniska förutsättningar för distansutbildningar arbeta för att skapa gemensamma förhållningssätt i viktiga processer utveckla och kvalitetssäkra IT- och informationssäkerhetsarbetet ta fram åtgärder för digital policy i samråd med fakulteter utveckla arbetet med samverkan över organisatoriska gränser utveckla arbetet med uppföljning. Fakultetsnivå/NLU: Fakulteter/avdelningar/råd /kommittéer ska i verksamhetsplanen för 2020-2022 för varje uppdrag: -ange konkreta och uppföljningsbara mål samt - på ett analytiskt sätt beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse delta i arbetet för att skapa gemensamma förhållningssätt i viktiga processer utveckla arbetet med samverkan över organisatoriska gränser utveckla arbetet med uppföljning. 12 (38)
Utmanande utbildningar Att inte lyckas attrahera, rekrytera och behålla studenter är en av Linnéuniversitetets största riskfaktorer. Sjunkande söksiffror och tappet av helårsstudenter ger en signal om att en profilering av utbildningsutbudet samt förbättrad utbildningskvalitet är nödvändig för att tilltala studenter och möta samhällets behov och studenternas efterfrågan. För att säkerställa att universitetet utnyttjar hela sitt utbildningsuppdrag möjliggörs omfördelningar av anslag mellan fakulteter under 2019. Kortsiktigt måste universitetet sätta in åtgärder för att nå takbeloppet men, samtidigt, måste universitetet även satsa långsiktigt för att utveckla ett attraktivt utbildningsutbud med hög kvalitet. Detta arbete måste ske parallellt. Åtgärder Universitetet erbjuder ett brett utbildningsutbud med många programutbildningar och ännu fler fristående kurser. Under 2018 har fakulteterna haft i uppdrag att göra en genomgripande översyn av utbildningsutbudet. Översynen omfattar allt från kompetens, forskningsanknytning, relevans och efterfrågan från studenter och omgivande samhälle till sökstatistik. Under 2019 fortsätter uppdraget med att analysera utbildningsutbudet och föreslå prioriteringar. Arbetet fokuserar på att föreslå åtgärder som ännu bättre drar nytta av universitetets samlade resurser och kunnande i organisation i relation till studenters och samhällets behov. Till stöd i arbetet med utbildningsutbudet avsätts medel för utbildningsutveckling, där även pedagogisk utveckling och stärkta digitala lärmiljöer ingår. Dessa medel ska under 2020-2022 användas för åtgärder som bidrar till att utveckla universitetets utbildningar. Linnéuniversitetets viktigaste prioriteringar avseende utbildning består av både långoch kortsiktiga åtgärder. För 2020-2022 innebär det att - ett höjt studentfokus samt ökad utbildningskvalitet ska gälla i alla delar av verksamheten - åtgärder utifrån analysen av utbildningsutbudet ska genomföras - anslag mellan fakulteter omfördelas för att optimera universitetets studentantal - förmågan att genomföra prognoser och uppnå samsyn kring ekonomisk uppföljning ska stärkas - arbetet med kunskapsmiljöer fortsätter. Fakulteter har ett fortsatt uppdrag att säkerställa att alla doktorander får en god introduktion, har en god arbetsmiljö, att individuella studieplaner följs upp regelbundet samt att doktoranderna erbjuds ett adekvat kursutbud. Utbildning på avancerad nivå och uppdragsutbildning ska öka 36 procent av Linnéuniversitetets utbildningsutbud är professionsutbildningar. Flera av dessa utbildningar riktas mot yrken som riskerar att bli framtida bristyrken såsom högskoleingenjörer, sjuksköterskor, psykologer, socionomer och lärare. I anslutning till dessa utbildningar har Linnéuniversitetet en dynamisk och omfattande samverkan med berörd arbetsmarknad. Universitetets stöd från näringsliv och offentliga aktörer har resulterat i ökad externfinansiering och gemensamma satsningar på exempelvis professionsutveckling, innovationsmiljöer och infrastruktur. 13 (38)
Det är viktigt att stärka professionsutbildningarnas forskningsbas och koppling till utbildningar på avancerad nivå. Andelen studenter på avancerad nivå har ökat marginellt under senare år, men skillnaden mellan fakulteterna är stora. Fakulteterna/NLU måste fortsätta prioritera arbetet för att öka antalet studenter på avancerad nivå, inte minst för att främja forskningsöverbyggnaden. För att stimulera ökning på avancerad nivå har rektor beslutat om en modell för omfördelning av medel till avancerad nivå. Modellen implementeras under 2019. Uppdragsutbildning ska främja utveckling av demokrati, kunskapsutveckling och tillväxt samt en god utbildning och forskning. Linnéuniversitetets ambition är att öka uppdragsverksamheten och intäkterna för uppdragsutbildning. För att uppnå denna ambition ska arbetet med uppdragsutbildning utvecklas avseende ekonomiska och organisatoriska förutsättningar men även planering på fakultets- och institutionsnivå. Vård- och lärarutbildningar en viktig del av fort- och vidareutbildning I universitetets uppdrag ingår att öka antalet platser inom vård- och lärarutbildningar. Fler platser inom dessa utbildningar innebär att andra utbildningar måste minska. Sjuksköterskeprogrammet samt specialistsjuksköterskeprogrammen har under flera år fått ett utökat anslag i syfte att öka platsantalet inom dessa utbildningar. Universitetets anslag har dock inte ökat i motsvarande omfattning varför en fortsatt utbyggnad kräver omfördelningar eller annan finansiering. Skolans kompetensbehov fylls delvis genom nationella lyft och skolutvecklingsprogram med Linnéuniversitetet som en aktiv part. En viktig satsning för att Linnéuniversitetet ska möta utmaningar på skolområdet är att utveckla en flerdisciplinär kunskapsmiljö som fokuserar på kunskapsbildningens förutsättningar, processer och konsekvenser inom hela utbildningsområdet från förskola till högskola i termer av ett livslångt lärande. Det har, trots åtgärder, varit svårt att fylla alla studieplatserna på lärarutbildningen. Om lärarutbildningens studieplatser inte fylls omfördelas dessa platser, under innevarande år, till i första hand behörighetsgivande kurser och i andra hand till fristående kurser som kan fylla behov av fortbildning för lärare. I tredje hand till vårdutbildningar. Inom utmanande utbildningar ska följande uppdrag prioriteras under 2020-2022: Universitetsnivå: föreslå åtgärder utifrån resultatet av översynen av utbildningsutbudet implementera ett kvalitetssystem för utbildning på alla nivåer optimera förutsättningarna för ett högre söktryck för motiverade studenter och nå takbeloppet för god ekonomi Fakulteter/avdelningar/råd /kommittéer ska i verksamhetsplanen för 2020-2022 för varje uppdrag: -ange konkreta och uppföljningsbara mål samt - på ett analytiskt sätt beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse omfördela utbildningsanslaget mellan fakulteter och NLU utifrån möjligheten att fylla studieplatser definiera och utveckla perspektivet Livslångt lärande, inkluderande uppdragsutbildning. Fakultetsnivå/NLU: bedriva kvalitetsarbete och profilering av utbudet i enlighet med resultatet från översynen av utbildningsutbudet öka andelen studenter på avancerad nivå 14 (38)
öka antalet studenter öka uppdragsutbildningens omfattning implementera förbättringsåtgärder inom forskarutbildningen. 15 (38)
Framstående forskning Det forskningspolitiska målet är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning är en av Linnéuniversitetets kritiska faktorer. Linnéuniversitetet har i flera år argumenterat för att ett höjt forskningsanslag är nödvändigt för att säkerställa en god forskningsöverbyggnad i relation till utbildningsuppdraget. En ökning av basanslaget för forskning skulle möjliggöra satsningar som är nödvändiga för att möta samhällets behov av utbildning med hög kvalitet och med relevant forskningsanknytning. En ökad forskningsvolym skulle också innebära att universitetets konkurrenskraft om nyckelkompetens stärks. För Linnéuniversitetet innebär det en allvarlig risk om anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå ligger kvar på samma nivå kommande år, inte minst om övergången till en nytt styr- och resurssystem inte tar hänsyn till universitetets låga ingångsvärde för forskningsanslaget. Då förutsättningarna skiljer sig mellan lärosäten försvåras möjligheterna att konkurrera på lika villkor. Höjda förväntningar på breddat deltagande, hög kvalitet och önskan att bidra till samhällsutmaningar gör att ett ökat anslag är av allra högsta vikt. Linnéuniversitetet har i likhet med övriga nya universitet ett stort utbildningsuppdrag, inte minst avseende nutida bristyrken och nödvändiga kompetenser för den framtida arbetsmarknaden. Forskningsbasen för professionsutbildningar måste stärkas och knytas till fler utbildningar på avancerad nivå. Forskningens kvalitet Enligt forskningspropositionen ska en övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ske och jämställdheten ska öka. Universitet och högskolor har ansvaret för forskningens kvalitet vilket avser både uppföljning och utveckling. Universitetskanslersämbetet har av regeringen i uppdrag att vidareutveckla det nationella kvalitetssäkringssystemet så att det även omfattar forskning. SUHF har tagit fram ett gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning. Linnéuniversitetet behöver i relation till detta utveckla ett kvalitetssystem för forskning och en fastställd ordning för kvalitetsarbetet. Ett särskilt råd för forskning inrättades i början av 2019 med uppdrag att samordna arbetet med forskningskvalitet och forskningsstrategi. Externfinansiering och vetenskapliga publikationer ska öka Universitetet har under flera år satsat på att öka forskningens externfinansiering och antalet vetenskapliga publiceringar med hög kvalitet. För att uppfylla de mål som slås fast i Linnéuniversitetets vision/strategi är en markant högre externfinansiering en förutsättning. Därför behöver universitetets fleråriga satsning på att öka externfinansieringen ytterligare stärkas. I jämförelse med andra lärosäten är andelen externa medel fortfarande låg. Fakulteterna ges i uppdrag att öka de externa intäkterna samt att omsätta externa medel i forskningsprestationer. Arbetet med fundraising ska intensifieras under perioden. Den totala intäkten för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med 15,3 procent mellan 2014 och 2018. Under 2018 har andelen externfinansierad forskning minskat något från 38 procent till 37 procent. Över längre tid har andelen externfinansierad forskning av forskningens totala intäkter varit relativt stabil eftersom även utbildningsanslaget ökat. 16 (38)
Rektor omfördelar medel för att premiera fakulteter som är framgångsrika avseende externfinansiering och vetenskaplig publicering. Därutöver är ambitionen även att framgångsrik samverkan premieras inför 2020. Fakulteterna ska öka ansträngningarna att söka och erhålla externa medel för forskning. Gällande framstående forskning ska följande uppdrag prioriteras under 2020-2022: Universitetsnivå: utveckla ett kvalitetssystem för forskning och en fastställd ordning för kvalitetsarbetet utveckla och implementera sammanhållna strategier för att uppnå en ökad externfinansiering. Fakultet/NLU: öka forskningens externfinansiering. öka vetenskaplig publicering med hög kvalitet Fakulteter/avdelningar/råd /kommittéer ska i verksamhetsplanen för 2020-2022 för varje uppdrag: -ange konkreta och uppföljningsbara mål samt - på ett analytiskt sätt beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse öka forskningens bidrag till utvecklingen av utmanande utbildningar också i kompletta akademiska miljöer och dynamiska kunskapsmiljöer 17 (38)
Samhällelig drivkraft I Linnéuniversitetets vision och strategi prioriteras samhällsengagemang, uttryckt som samhällelig drivkraft. Linnéuniversitetet ska utmärka sig genom utbildningar med hög samhällsrelevans, forskning till nytta för samhällsutvecklingen och engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt. Linnéuniversitetets samhällsengagemang ska stärka universitetets forskning och utbildning, i kunskapsmiljöer. Samtidigt tas ett flertal initiativ, initierade både av EU och svenska staten, i syfte att hitta metoder för att definiera, mäta och belöna samverkan samt nyttiggörande av kunskap och forskning. Dessa ambitioner uttrycks i regeringens forskningspolitiska proposition. Linnéuniversitetet inledde 2018 en treårig satsning på att utveckla samverkanskapaciteten, där universitetet får ekonomiskt stöd av Vinnova genom sex projekt. Fokusområden för dessa satsningar är strategiska partnerskap, arenor för samverkan, genomslag genom forskning och utbildning, uppdragsutbildning, högre utbildning utanför campusorter samt intellektuella tillgångar. Inför 2020 är ambitionen att medel för forskning även omfördelas baserat på samverkan. Under 2019 ska ett förslag tas fram för hur detta ska göras. Samverkan med det omgivande samhället är viktigt för Linnéuniversitetets utveckling och samtliga medarbetare ska senast varje årsskifte rapportera bisysslor. HR-avdelningen har fått ett särskilt uppdrag att upprätta rutiner som säkrar rapportering och förmågan att följa upp resultatet. Inom samhällelig drivkraft ska följande uppdrag prioriteras under 2020-2022: Universitetsnivå: arbeta med att utveckla universitetets holdingbolag bedriva ett utvecklingsarbete som knyter samman verksamhetsstödet inom arbetsområden så som fundraising, uppdragsutbildning, alumnarbete, omvärldskontakter och modeller för samverkan i syfte att skapa större tydlighet, effekt och kapacitet internt. Fakulteter/avdelningar/råd /kommittéer ska i verksamhetsplanen för 2020-2022 för varje uppdrag: -ange konkreta och uppföljningsbara mål samt - på ett analytiskt sätt beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse ta fram en ny policy för samhällelig drivkraft baserad på Lnu:s nya strategi definiera och utveckla perspektivet Livslångt lärande, inkluderande uppdragsutbildning. Fakultet/NLU: föreslå hur samverkansarbetet ska prioriteras och utvecklas i linje med policyn för samhällelig drivkraft öka antalet innovationer som kommer från forskare och studenter föreslå incitament och förutsättningar för lärare och forskare samt studenter att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft. 18 (38)
Globala värden Vision och strategi Kreativa kunskapsmiljöer ska genomsyras av globala värden internationalisering, lika villkor och hållbar utveckling i forskning, utbildning och administration. Linnéuniversitetet ska odla en internationell miljö där människor med olika bakgrund och erfarenheter möts, och där alla studenter och medarbetare är bärare av tankar om lika villkor och hållbar utveckling. All verksamhet ska bedrivas i former som främjar demokrati, jämställdhet, ekonomisk och social välfärd, rättvisa och en god arbetsmiljö. Arbetsformerna ska kännetecknas av respekt och demokrati. Internationalisering Internationaliseringspolicyn framhåller internationalisering som medel för att uppnå hög kvalitet och omfattar ledning, utbildning, forskning och verksamhetsstöd i både fysisk och digital kunskapsmiljö. Det internationella perspektivet stärks genom att lärare och studenter från andra länder möts i fysiska eller digitala utbyten. Internationella perspektiv förstärker utbildningarnas kvalitet och bidrar till att öka studenternas lärande. Linnéuniversitets ambition är att öka antalet studenter som förlägger del av sin utbildning utomlands. En tydligare koppling mellan programutbildningar och partnerlärosäten samt konkreta åtgärder krävs för att uppnå målet. Inresande studenter väntas öka varför en samordnad och kvalitetssäkrad process för rekrytering, mottagande och kvalitet i klassrummet är nödvändig. Inom internationalisering ska följande uppdrag prioriteras under 2020-2022: Universitetsnivå: koppla internationalisering till uppföljning av utbildningarnas kvalitet och som en faktor som stärker kompletta kunskapsmiljöer vidareutveckla verksamhetsstödet för internationalisering med särskilt fokus på enhetsöverskridande processer omsätta de rekommendationer som lyfts fram i lärosätets rapport om betalstudenter samt i den nationella internationaliseringsutredningen Fakulteter/avdelningar/råd /kommittéer ska i verksamhetsplanen för 2020-2022 för varje uppdrag: -ange konkreta och uppföljningsbara mål samt - på ett analytiskt sätt beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse ta fram en ny policy för internationalisering i enlighet med Lnu:s nya strategi. Samla och använda erfarenheter från deltagande i internationella samarbeten som IAU, EAU, NUAS. Fakultet/NLU: öka antalet utresande studenter synliggöra internationella perspektiv och kulturell mångfald i utbildningar, exempelvis genom virtuell mobilitet kvalitetssäkra internationella samarbetsavtal. 19 (38)
Hållbar utveckling I Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015 2020 fastslås att studenter och medarbetare är bärare av tankar om hållbar utveckling. Detta understryks i Policyn för hållbar utveckling genom att beskriva Linnéuniversitetet som ett hållbart universitet, där samtliga strategiska områden har relevans för hållbar utveckling. FN:s hållbarhetsmål är utgångspunkt för arbetet med hållbar utveckling. De globala målen är integrerade och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. De globala utmaningarna som målas upp i ramverket kräver ifrågasättande och nytänkande. Aldrig tidigare har mänskligheten stått inför liknande utmaningar som exempelvis den pågående globala uppvärmningen. En sådan global utmaning efterfrågar snabba och omfattande förändringar av samhället, i en skala som saknar motstycke, för att undvika katastrofala följder. Linnéuniversitetet har som kunskapsbärare, utbildare och samhällsaktör möjlighet att ingå som en viktig aktör för att möta dessa utmaningar och bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i verksamheten bidrar universitetet till en hållbar samhällsutveckling. Både akademin och förvaltningen är viktiga i detta arbete. Hållbarhetsarbetet innefattar allt från direkt miljöpåverkan, till hållbarhetsfrågor i utbildning, forskning och i samverkan med övriga samhället. Kommittén för hållbar framtid formulerar universitetets ambitioner i fleråriga hållbarhetsmål. Kommittén för hållbar framtid arbetar med en bred definition av hållbarhet och inkluderar frågor som tidigare hamnat under området lika villkor. I och med en gemensam kommitté integreras områdena hållbar utveckling och lika villkor. Som ett led i att ständigt förbättra miljöarbetet har universitetet arbetat för att bli miljöcertifierat enligt ISO-standard, vilket uppnåddes våren 2018. Miljöledningssystemet är ett verktyg för att integrera hållbarhetsperspektiv i hela verksamheten. En certifiering ställer krav på systematik, exempelvis med återkommande interna och externa miljörevisioner. Det säkerställer medvetenhet och ett aktivt arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor i hela organisationen. Inom hållbar utveckling ska följande uppdrag prioriteras under 2020-2022: Universitetsnivå: underlätta för hållbara resor och transporter för att minska universitetets klimatpåverkan undersöka vilka nationella och internationella samarbeten som kan stärka arbetet med hållbarhetsfrågorna satsa på strategisk kommunikation av universitetets hållbarhetsarbete Fakulteter/avdelningar/råd /kommittéer ska i verksamhetsplanen för 2020-2022 för varje uppdrag: -ange konkreta och uppföljningsbara mål samt - på ett analytiskt sätt beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse implementera av miljöledningssystemet på universitetsövergripande nivå föreslå hur universitetets hållbarhetsmål ska brytas ned i konkreta aktiviteter på avdelningsnivå, se bilaga 1. Fakultet/NLU: föreslå hur universitetets hållbarhetsmål ska brytas ned i konkreta aktiviteter på institutionsnivå, se bilaga 1 implementera miljöledningssystemet på fakultets- och institutionsnivå. 20 (38)
Lika villkor Linnéuniversitetet ska vara en plats där studenter och medarbetare känner sig inkluderade. Därför bedrivs ett målinriktat arbete för jämställdhet 5 och för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och medarbetare oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 6. Aktiva åtgärder Enligt Diskrimineringslagen 7 ska alla lärosäten bedriva ett målinriktat arbete med aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och medarbetare. Detta arbete ska ske utifrån lagens beskrivna fyrastegsmodell med fokus på diskrimineringsgrunderna. Aktiva åtgärder ska utföras både i rollen som utbildningsanordnare och arbetsgivare. Plan för lika rättigheter och möjligheter Linnéuniversitetet ska varje år upprätta en plan med översikt över åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och medarbetare. Planen följs upp med en redovisning av hur åtgärder genomförts och uppföljning tas in i efterföljande plan. Varje institution upprättar plan för att säkerställande av aktiva åtgärder samt åtgärder i Plan för lika rättigheter och möjligheter. Jämställdhetsintegrering Linnéuniversitetets plan för jämställdhetsintegrering tar upp tio problemområden, bland annat karriärvägar inom akademin, könsbundna studieval samt bristande och varierade kunskap om genus, jämställdhet och normkritiska perspektiv. Uppdraget med jämställdhetsintegrering gäller fram till 2019 och syftar till att integrera ett jämställdhetsperspektiv i hela verksamheten. Jämställdhet och utbildningskvalité Linnéuniversitetet ska säkerställa ett systematiskt arbete som beaktar jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. I verksamhetsplaner, mål och strategi ska alla avdelningar och fakulteter beskriva sitt löpande arbete för systematiskt beakta jämställdhet i utbildningar. Beskrivningen ska innehålla jämställdhetsmål- och strategier samt hur dessa mål följs upp och vilka åtgärder som vidtas om målen inte uppnåtts. Inom lika villkor ska följande uppdrag prioriteras under 2020-2022: Universitetsnivå: arbeta för att ett målinriktat och systematiskt arbete bedrivs för att uppfylla åtgärder i Plan för jämställdhetsintegrering och Plan för lika rättigheter och möjligheter föreslå hur ett systematiskt arbete med att säkerställa att jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande ska bedrivas samordna och stötta verksamheten i arbetet med aktiva åtgärder Fakulteter/avdelningar/råd /kommittéer ska i verksamhetsplanen för 2020-2022 för varje uppdrag: -ange konkreta och uppföljningsbara mål samt - på ett analytiskt sätt beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse 5 Plan för jämställdhetsintegrering 6 Plan för lika rättigheter och möjligheter 7 (SFS 2008:567) 21 (38)
arbeta med aktiva åtgärder (lagkrav) enligt fyrastegsmodellen och återrapportera insatsen, se bilaga 2 och 3. Fakultet/NLU: arbeta med aktiva åtgärder (lagkrav) enligt fyrastegsmodellen och återrapportera insatsen, se bilaga 2 och 3 beskriva hur man ska delta i genomförandet av åtgärder i Plan för lika rättigheter och möjligheter samt Plan för jämställdhetsintegrering, se bilaga 2 och 3 redovisa hur det systematiska arbetet med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande bedrivs, se bilaga 2 och 3. 22 (38)
Verksamhetsstöd Verksamhetsstödet ska stödja utbildning, forskning och samverkan. Arbetssätt ska anpassas för arbetet med kunskapsmiljöer och tillse att arbetsprocesser löper smidigt och effektivt över organisatoriska gränser. Under 2020-2022 avsätts medel för utveckling av verksamhetsstödet så att arbetssätt kan anpassas, rekrytera nyckelkompetenser samt utveckla och stärka professionen. Verksamhetsstödet är uppdelat i universitets- och fakultetsförvaltning. Universitetsdirektören har i uppdrag att leda och utveckla verksamhetsstödets samlade processer i dialog med universitets- och fakultetsledning. Prioriterade områden Utveckling av verksamhetsstödet handlar om att tydliggöra kommunikationsvägar och uppdrag samt förbättra samverkan mellan akademi och universitetsförvaltningens avdelningar och mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna. I arbetet ingår att skapa förbättrade beslutsunderlag. I beredning av beslut som har verksamhetspåverkan ska det ingå analys av konsekvenser bland annat för de kritiska faktorerna. En annan del av arbetet är att återkommande gå igenom intern kontroll med chefer inom verksamhetsstödet. Inom det samlade verksamhetsstödet ska följande uppdrag prioriteras under 2020-2022: föra en dialog mellan akademi och verksamhetsstöd för ökad kvalitet, effektivitet och strategiska prioriteringar ta fram underlag för prioritering av olika arbetsinsatser utifrån vilka värden som skapas fördjupa samarbetet mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna utifrån gemensamma definitioner ta fram nyckeltal för uppföljning. Fakulteter/avdelningar/råd /kommittéer ska i verksamhetsplanen för 2020-2022 för varje uppdrag: -ange konkreta och uppföljningsbara mål samt - på ett analytiskt sätt beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse 23 (38)
Universitetsbiblioteket Universitetsbiblioteket (UB) har under de senaste åren kommit att utgöra en arena för universitetsövergripande verksamheter. I samband med fusionen 2010 fick UB ansvar för Studieverkstaden. 2013 överfördes ansvaret för de digitala lärmiljöerna. Under 2018 tillkom ansvaret för den högskolepedagogiska verksamheten och för det kulturella universitetet. Parallellt med detta har det skett stora förändringar inom biblioteksverksamheten där utvecklingen mot öppen vetenskap är den mest genomgripande. Som en del i verksamhetsstödet är det UB:s uppdrag att på bästa sätt stödja Linnéuniversitetets utveckling. Detta gör UB genom att arbeta nära kärnverksamheten och låta UB:s olika kompetenser sättas i spel på ett konsultativt, lärande och samverkande sätt. För att kunna frigöra tid för detta krävs att huvuddelen av UB:s tjänster kan tas i bruk genom en välutvecklad digital infrastruktur som på ett robust och pedagogiskt sätt ger studenter och anställda tillgång till information, bl.a. databaser, och till stöd i form av undervisnings- och instruktionsfilmer. Universitetsbiblioteket ska prioritera uppdrag följande uppdrag under 2020-2022: stödja omställningen till ett öppet vetenskapssystem genom att teckna avtal med förlagen som omfattar Open Access-publicering, verka för digitalisering, stödja Linnéuniversitetets Open Access-utgivning samt stödja lagring och tillgängliggörande av forskningsdata. i samband med flytten till Universitetskajen anpassa och utveckla undervisningsformer, Fakulteter/avdelningar/råd /kommittéer ska i verksamhetsplanen för 2020-2022 för varje uppdrag: -ange konkreta och uppföljningsbara mål samt - på ett analytiskt sätt beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse lärmiljöer och tjänster för att bättre stödja studenters lärande. Bibliotekets roll i samverkan och öppen innovation utvecklas implementera Policy för digitalt lärande för samtliga personalkategorier och verksamheter. 24 (38)
Budget och ekonomiska planeringstal 2020-2022 Ekonomiska planeringsförutsättningar De ekonomiska förutsättningarna för 2020-2022 presenteras i tabell 1. Det slutliga anslaget är på grund av det politiska läget oklart. Regeringen lämnar vårpropositionen den 10 april och efter det klarnar förhoppningsvis de ekonomiska förutsättningarna för innevarande år samt för åren 2020-2022. Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar 2020-2022 i 2019 års prisnivå 1, tkr. Ekonomiska planeringsförutsättningar Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp) 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Utfall Utfall Utfall Budget Budget Plan Plan 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 083 618 1 083 618 1 083 627 1 083 627 Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 318 453 323 317 335 303 339 526 339 526 339 526 339 526 Särskilda medel 16 511 16 764 17 074 17 282 17 282 17 282 17 282 Fortbildning av journalister (Fojo) 10 188 10 344 10 535 10 663 10 663 10 663 10 663 Utrustning mm till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) 6 323 6 420 6 539 6 619 6 619 6 619 6 619 Kvalitetsbaserad resursförstärkning Kvalitetsförstärkning Summa tilldelade anslag 1 347 184 1 369 387 1 420 282 1 440 426 1 440 426 1 440 435 1 440 435 1 2020-2022 i 2019 års prisnivå. Valresultatet 2018 gjorde att processen för att bilda regering drog ut på tiden och budgetpropositionen kom inte förrän i november. Då lades den fram av en övergångsregering och det var ett opolitiskt förslag vilket ledde till att de satsningar som gjorts tidigare år inom universitets- och högskolesektorn ströks ur den budget som blev beslutad. För Linnéuniversitetets del innebar detta att anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2019 sänktes till 1 080 446 tkr. Det är rimligt att anta att vårpropositionen kommer att innebära att de satsningar som ströks i budget 2019 kommer att återinföras både för 2019 och framåt och därför behålls dessa satsningar i Linnéuniversitetets budget för 2019 men i tabellen ovan har inte någon ytterligare satsning tagits med framåt. Skulle de ursprungliga satsningarna återinföras till samma storlek som tidigare planerats skulle det innebära att anslaget för utbildning på grund och avancerad nivå ökar med ca 4,4 mnkr utöver de ca 3 mnkr som redan räknats med. Forskningsanslaget är på samma nivå som 2019 och i enlighet med budgetpropositionen 2019. Ekonomiska förutsättningar Linnéuniversitetet har under senare år haft en relativt låg lokalkostnadsandel. Under 2018 påbörjades inflyttningen i nybyggda lokaler vid universitetskajen. Under 2020 planeras inflyttning av verksamheterna i den sista etappen. Det gör att hyreskostnaden kommer att öka ytterligare något. Den stora ökningen av hyrorna sker dock under 2019. Myndighetskapitalet kommer att utnyttjas i viss utsträckning för att fakulteterna och övrig verksamhet successivt ska kunna anpassa sina kostnader till de ekonomiska ramarna. Det innebär att 2020 ska underskottet i budgeten med avseende på ökade hyreskostnader minska. Målet är att intäkter och kostnader ska vara i balans vid utgången av 2021. 25 (38)
En annan faktor som påverkar budgetarbetet inför 2020 är framtida produktion av hst/hpr. Nuvarande förutsättningar utgår från att Linnéuniversitetet når full anslagsavräkning för utbildning på grund- och avancerad nivå. Detta kan påverkas av produktionen under innevarande år, och om universitetet inte kommer upp till en nivå i närheten av takbeloppet finns viss risk för återbetalning eller en sänkning av takbeloppet för 2020. Därför är det viktigt att arbeta för en ökning av antal studenter och för minskad andel avhopp. För att möta dessa förutsättningar är det viktigt att öka de externa intäkterna. En ökning av externa medel är viktigt för att stärka universitetets verksamhet och ekonomi då externfinansiering innebär att fasta kostnader kan fördelas på en större bas. Lokalkostnader och overheadkostnader är en fast kostnad som inte ökar nämnvärt när externa intäkter ökar. Det är också viktigt att öka de externa medlen för att kunna bedriva utbildning och forskning med hög kvalitet. De externa medlen bidrar till att kunna knyta viktig kompetens så att Linnéuniversitetet bättre kan hävda sig i konkurrensen om forskningsbidrag. Följande uppdrag prioriteras under 2020-2022: Universitets- och fakultetsnivå: planera för en anpassning till ökade lokalkostnader. planera för en utbildningsproduktion som gör att takbeloppet nås. Anslagsfördelning Tabellerna nedan visar planerad utveckling uttryckt i ekonomiska termer för 2020-2022. Alla belopp är i Fakulteter/avdelningar/råd /kommittéer ska i verksamhetsplanen för 2020-2022 för varje uppdrag: -ange konkreta och uppföljningsbara mål samt - på ett analytiskt sätt beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse respektive års prisnivå fram till och med 2019. För resterande år gäller 2019 års prisnivå och dessa år baseras på förutsättningarna i budget-propositionen för 2019 samt en ökning med 3 mnkr utöver budgetpropositionen då vi tror att vi kommer att få dessa medel i vårpropositionen (se föregående sida). Planeringstalen för 2021-2022 är preliminära och bygger på tidigare års förutsättningar. Den definitiva anslagsfördelningen för 2021-2022 beslutas inför respektive år. Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Preciserade planeringsförutsättningar för utbildningsanslaget framgår av tabell 2. 26 (38)
Tabell 2. Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1, tkr 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Takbelopp fg år 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 083 618 1 083 618 1 083 627 Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen 451 Tillfällig satsning på högskoleplatser Finansiering av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning -7 847-1 658-907 Finansiering av utbyggd av vård- och ingenjörsutbildning -1 200 Minskning för att finansiera prioriterade satsningar Utbyggnad av högskoleutbildningen fr o m 2015 8 733 5 241 Utbyggnad av högskoleutbildningen fr o m 2018 9 720 0 0 Höjda ersättningsbelopp inom HUM/SAM Utbyggnad av lärar- och förskolelärarutbildning från 2017 2 227 2 227 Satsning på sommarkurser 3 455 0 0 Utbyggnad av samhällsbyggnadsutbildningar 200 Pris- och löneomräkning 15 403 18 962 13 449 0 Övrigt -230 1 3 171 9 Takbelopp aktuellt år 1 029 306 1 067 905 1 083 618 1 083 618 1 083 627 1 083 627 Förändring 17 086 38 599 15 713 0 9 1 2019-2022 i 2019 års prisnivå. Beloppen 2020 2022 enligt budgetpropositionen för 2019. Förutsättningarna i tabellen ovan är preliminära och vårpropositionen som lämnas den 10 april kan komma att påverka innehållet i tabell 2. I budgetpropositionen för 2018 fanns satsningar motsvarande 4,4 mnkr avseende utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen, utbyggnad av högskoleutbildningen fr o m 2015, utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningen från 2017 samt utbyggnad av samhällsbyggnadsutbildningar men dessa satsningar är inte medräknade i dessa tabeller. Tabell 3. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medel att disponera, tkr. 2020-2022 i 2019 års prisnivå, tkr Medel att disponera 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Utfall Utall Utfall Budget Budget Plan Plan Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar 31 931 32 000 32 600 32 600 32 600 32 600 32 600 Medel att fördela till fakulteter 980 289 997 306 1 035 305 1 051 018 1 051 018 1 051 027 1 051 027 Medel att disponera 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 083 618 1 083 618 1 083 627 1 083 627 I tabell 3 visas hur stor del av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som fördelas direkt till fakulteterna och hur stor del som avsätts till strategiska satsningar. 27 (38)
Tabell 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, specifikation av medelstilldelningen 2020, tkr. Brutto. Specifikation av medelstilldelningen FEH FHL FKH FSV FTK NLU Övrigt Summa Tilldelning 2019 137 280 208 906 190 592 132 289 225 737 188 814 0 1 083 618 1 Återföring från 2019 0 2 Aviserat av regeringen Utökning av högskoleplatser 0 0 0 0 0 0 0 Utbyggnad av lärarutbildningen 0 4 Pris- och löneomräkning 0 0 0 0 0 0 0 0 5 Proportionell utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Preliminärt tilldelat belopp 2020, nationella prislappar 137 280 208 906 190 592 132 289 225 737 188 814 0 1 083 618 Avgår Strategiska medel -4 131-6 286-5 735-3 981-6 792-5 681 6-32 600 Språkstöd -571-869 -793-550 -939-785 -4 507 Vått/torrt -4 377-2 -466-760 -7 736-2 229-15 569 Omfördelning 1 % till avancerad nivå -1 373-2 089-1 906-1 323-2 257-1 888-10 836 Summa avgår -10 451-9 246-8 899-6 613-17 724-10 584 6-63 512 Netto tilldelning efter avdrag 126 829 199 660 181 693 125 676 208 013 178 230 6 1 020 106 Tillkommer Språkstöd 4 507 4 507 Vått/torrt 0 2 183 2 279 27 10 932 147 15 569 Omfördelning 1 % till avancerad nivå 1 810 2 149 1 105 1 622 1 736 1 672 743 10 836 Summa tillkommer 1 810 4 332 7 890 1 649 12 668 1 819 743 30 912 Netto tilldelning före strategiska medel 2020 128 639 203 992 189 583 127 325 220 681 180 049 748 1 051 017 Netto tilldelning före strategiska medel 2019 Förändring 127 957 204 087 189 462 127 506 220 370 179 452 2 183 1 051 017 682-95 121-181 311 597-1 435 0 Fakulteterna/NLU tilldelas netto 1 051 017 tkr vilka fördelas med fördelningen för 2019 som bas. Fördelningen justeras utifrån förändringar som aviseras i budgetpropositionen och universitetsledningens prioriteringar. Medel för strategiska satsningar, språkstöd, våta och torra prislappar respektive omfördelning till avancerad nivå omfördelas enligt samma principer som tidigare år. Tabell 5. Utbildning på grund och avancerad nivå: universitetsövergripande strategiska satsningar, tkr Universitetsövergripande strategiska satsningar 2018 2019 2020 2021 2022 Budget Budget Budget Plan Plan Utbildningskvalité 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 Internationalisering 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 Samhällelig drivkraft 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 Hållbar framtid 810 810 810 810 810 Det entreprenöriella universitetet 775 775 775 775 775 Det kulturella universitetet 800 Universitetsgemensamma projekt 1 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 Strategiska medel enligt tidigare rektorsbeslut 600 300 600 550 450 Medel att fördela senare/kunskapsmiljöer/rektors uppdrag 1 115 2 215 1 915 3 465 3 565 Civilingenjörsutbildning 1 500 1 500 1 500 Totalt strategiska satsningar 32 600 32 600 32 600 32 600 32 600 Utveckling utbildningar och verksamhetsstöd, myndighetskapital 7 000 10 000 3 000 Summa 32 600 39 600 42 600 35 600 32 600 1 Avsättning för universitetsgemensamma projekt. Ej sökbara för fakulteterna Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar för 2019 uppgår till 32 600 tkr, vilket motsvarar drygt 3 procent av takbeloppet. Utöver de strategiska satsningar som redovisas i tabell 5 finns ytterligare 20 mnkr för utveckling av utbildning och verksamhetsstöd fördelade över tre år med start 2019. Dessa medel tas av myndighetskapitalet. 28 (38)
Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 mnkr inför 2016 och med 6 mnkr 2018. Trots tillskottet behöver Linnéuniversitetets forskningsanslag öka ytterligare för att komma upp i jämförbara nivåer med övriga lärosäten. Linnéuniversitetet har äskat ett tillskott på 90 mnkr hos utbildningsdepartementet inför budget 2020-2022 8. I tabell 6 visas hur anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå har utvecklats de senaste åren. På grund av det rådande politiska läget råder en viss osäkerhet om anslagets utveckling för 2020. Underlaget utgår från de förutsättningar som ges i budgetpropositionen för innevarande år. Tabell 6. Förändring av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, tkr 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Basanslag fg år 318 453 323 317 335 303 339 526 339 526 339 526 Nya medel 6 009 Omfördelning Pris- och löneomräkning 4 846 5 956 4 223 Övrigt 18 21 Takbelopp aktuellt år 323 317 335 303 339 526 339 526 339 526 339 526 Fördelningen av medel för strategiska satsningar uppgår till ca 4,9 procent och avsättningen till Lnuc är oförändrad jämfört med 2019 då alla miljöer är fullt utbyggda. Tabell 7. Forskningsanslag att disponera, tkr. 2020-2022 i 2019 års prisnivå. Forskningsanslag att disponera 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Utfall Utfall Utfall Budget Budget Plan Plan Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar 11 000 11 900 12 100 16 600 16 600 16 600 16 600 Lnuc 15 000 17 100 18 500 22 000 22 000 22 000 22 000 Medel att fördela till fakulteter 292 453 294 317 304 703 300 926 300 926 300 926 300 926 Medel att disponera 318 453 323 317 335 303 339 526 339 526 339 526 339 526 Fördelning av anslag till fakulteter/nlu görs med fördelningen för 2019 som bas. Liksom tidigare år omfördelas 2,5 procent av anslaget baserat på bibliometriska mått och lika mycket baserat på extern finansiering. Nytt för 2020 är att införa en ny faktor för omfördelning av forskningsanslag, vilket ska baseras på samverkan. Under 2019 ska ett förslag tas fram på hur omfördelningen ska göras. Tabell 8. Forskning och utbildning på forskarnivå: medel att fördela till fakulteter/nlu 2020, tkr Specifikation av medelstilldelning FEH FHL FKH FSV FTK NLU Fördelas senare Summa Tilldelning 2019 29 188 95 002 47 424 42 216 65 392 21 572 300 794 Återförs 2018 0 2,5 % + 2,5 % + 2,5% för omfördelning -2 359-7 679-3 833-3 412-5 286 0 0-22 569 Utifrån bibliometri 7 523 7 523 Utifrån externfinansiering 7 523 7 523 Utifrån samverkan 7 523 7 523 Proporitonell utjämning 13 42 21 19 29 9 0 132 S:a tilldelat belopp (exkl. strategiska satsningar) 26 842 87 365 43 612 38 822 60 135 21 581 22 569 300 926 Strategiska medel inriktas på åtgärder enligt tabell 9. 8 Budgetunderlag 2020-2022, dnr 2018/3474-1.1.2 29 (38)
Tabell 9. Forskning och utbildning på forskarnivå: universitetsövergripande strategiska medel, tkr Universitetövergripande strategiska 2018 2019 2020 2021 2022 satsningar Budget Budget Budget Plan Plan Strategiskt kompetensförsörjningsarbete 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 Strategiska plattformar 1 500 1 500 1 500 Stimulans internationaliseringsarbete 1 1 000 1 000 1 000 1 000 Strategiska medel enligt tidigare rektorsbeslut 2 600 699 700 650 650 Universitetsgemensamma projekt 2 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Medel att fördela senare 2 000 5 401 5 400 6 950 6 950 Summa 14 100 16 600 16 600 16 600 16 600 Ur myndighetskapitalet -2 000 12 100 16 600 16 600 16 600 16 600 1 Ingår 2018 i medel att fördelas senare. 2 Avsättning för universitetsgemensamma projekt. Ej sökbara för fakulteterna. Utvecklingsmedel för kunskapsmiljöer tas ur posten medel att fördela senare. 2020 är första hela året för kunskapsmiljöerna. Gemensamma funktioner Gemensamma funktioner består av ledning, universitetsbibliotek och universitetsgemensam förvaltning. Kostnader för gemensamma funktioner fördelas på fakulteterna enligt en grundmodell som följer SUHF-modellen. Kostnaderna delas upp på stöd för utbildning respektive forskning och fördelas som ett pålägg med direkt lön som bas. Tabell 10. Universitetsgemensamma funktioner, tkr. Ramen för gemensamma funktioner är samma procentuella andel av kostnaderna som i budget 2018. I budget för 2020 överskrids ramen med ca 5 mnkr vilket beror på ökade hyror 2019. Det innebär också att ca 63 procent av hyresökningen är inarbetad i budgetförslaget. Enligt tabell 10 så ska hela hyresökningen vara inarbetad i planen för 2021. 30 (38)