BESLUT. Nämnd Omsorgs- och socialnämnden i Mjölby kommun

Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten Sydöst/Sek3 Christina Hemborg christina.hemborg@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 1(16) Mjölby kommun Omsorgs- och socialnämnden 595 80 MJÖLBY Nämnd Omsorgs- och socialnämnden i Mjölby kommun Ärendet Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av handläggning av anmälningar om barn som risker att fara illa samt samverkan med hälso- och sjukvården och skolan vid anmälningar. Socialstyrelsens beslut Omsorgs- och socialnämnden ska se till att följande åtgärder vidtas: Att anmälningar som rör barn som kan vara i behov av skydd eller stöd hanteras med den skyndsamhet som lagen kräver. Att principen om barns bästa beaktas vid handläggning av anmälningar som rör barn som kan vara i behov av skydd eller stöd. Att anmälningar som rör barn som kan vara i behov av någon åtgärd av nämnden hanteras på ett sådant sätt så att barns behov av skydd och stöd blir utredda. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast den 1 november 2012. Om de krav som ställs inte uppfylls kan Socialstyrelsen komma att utfårda ett föreläggande med eller utan vite. Bakgrund Socialstyrelsen har i tidigare beslut i mars 2011 konstaterat brister i omsorgs- och socialnämndens handläggning av en anmälan från hälsooch sjukvården om misstänkt barnmisshandel (dnr 24292/2010). Nämnden har vid två tillfällen redovisat vidtagna åtgärder i detta ärende med anledning av beslut i mars samt i augusti 2011. Ärendet avslutas den 12 juni 2012 med bedömningen att nämnden har vidtagit relevanta åtgärder. SOCIALSTYRELSEN Box 2163 550 02 Jönköping Slottsgatan 14 Telefon 075-247 30 00 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socia I styrel sen.se Fax 075-247 47 23 Org nr 202100-0555 Plusgiro 15616-6

SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 2(16) Inom ramen för ovanstående ärende informerades nämnden i mars 2011 om att Socialstyrelsen skulle genomföra en fördjupad verksamhetstillsyn av nämndens handläggning av anmälningar rörande barn som riskerar att fara illa samt samverkan med hälso- och sjukvården. Tillsynen utvidgades därefter till att även omfatta samverkan med skolan med anledning av en anmälan från skoipersonal angående missnöje över samverkan med socialtjänsten. Den aktuella verksamhetstillsynen är huvudsakligen inriktad på: Handläggningen av anmälningar rörande barn och ungdomar som riskerar att fara illa. Samverkan med hälso- och sjukvården samt skolan i samband med anmälningar till socialtjänsten rörande barn och ungdomar. Underlag Socialstyrelsen genomförde under september och oktober 2011 två inspektioner i verksamheten samt två intervjuer med socialtjänstens samverkanspartners inom hälso- och sjukvården (Barnahus) respektive skolan i Mjölby kommun. Vid intervjun med hälso- och sjukvården deltog även enhetschef och 1:e socialsekreterare från socialtjänsten. Vid inspektionerna i verksamheten granskades 18 anmälningar rörande barn som riskerar att fara illa, ca 10 representanter för personalen intervjuades samt två representanter för ledningen. Inför och under tillsynen har Socialstyrelsen inhämtat följande dokumentation från omsorgs- och socialnämnden: - Beskrivningar av organisation och arbetsformer. Ledningssystem för kvalitet i verksamheten (uppdaterat senast 2010-09-27). - Organisation för samverkan mellan utbildningsförvaltningen och omsorgs- och socialförvaltningen. Delegationsförteckning. Statistik angående anmä1ningar avseende barn och ungdomar 0-20 år. Riktlinjer och dokument rörande handläggning av förhandsbedömningar.

SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 3(16) Utöver ovanstående har dokument från tidigare beslut (dnr 24292/2010) i form av kompetensutvecklingsplan samt redovisning av personalens kompetens och utbildningsnivå utgjort underlag. Socialnämndens synpunkter på den preliminära utredningen I december 2011 återgavs resultatet av verksamhetstillsynen muntligen vid ett sammanträffande med Omsorgs- och socialnämndens presidium och representanter för ledningen. Nämnden inkom därefter den 11 januari 2012 med synpunkter på den skriftliga preliminära utredningen. Förutom några rättelser av faktafel framförde nämnden synpunkter på att Socialstyrelsen utelämnat vissa uppgifter i sina exempel. Faktafel har korrigerats i texten och i övrigt har synpunkterna tillförts utredningen i den mån det har bedömts relevant med hänsyn till den slutgiltiga utredningen och bedömningen. Presentationen av exempel har till viss del kortats ner och fått en annan utformning efter nämndens genomläsning utan att innehållet har förändrats i sak. Nämnden bekräftar att förhandsbedömningarna i vissa fall har tagit oskäligt lång tid och att barnets behov inte framträder tydligt i förhandsbedömningarna. Samtidigt framför nämnden sina tankar om att en förhandsbedömning aldrig kan bli lika fullödig som bedömningar i en utredning eftersom de bygger på ett betydligt mindre material. Önskemål framförs från nämnden om att Socialstyrelsen konkret ska redogöra för hur ett barnperspektiv tillgodoses inom ramen för en förhandsbedömning. När det gäller samverkan mellan skolan och socialtjänsten framför nämnden uppfattningen att konflikter och meningsskiljaktigheter inte helt går att undvika, men att dessa ständigt följs upp av medarbetare och inte minst respektive förvaltningschef. Nämnden menar att det är av vikt att bibehålla ett ödmjukt förhållningssätt till respektive parts uppdrag och ständigt underhålla och förbättra den här typen av samverkan. Redovisning av tillsyn Verksamheten Mjölby kommun har sedan den 1 januari 2007 all verksamhet inom socialtjänsten samlad i en organisation. Detta innebär att individ och familjeomsorgen (IF0), stöd och service för personer med funktionsnedsättningar och äldreomsorg hör till samma nämnd och förvaltning. Förvaltningen leds av en socialchef och är indelad i fyra programområden där varje område leds av en programchef. Programchefen har ett

SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 4(16) övergripande budget-, personal-, arbetsmiljö- och verksamhetsansvar inom sitt programområde. Verksamheten rörande barn och unga inom IFO är organiserad inom två programområden. Utredningar och s.k. myndighetsbeslut handläggs inom "programområde utredning" och råd, stöd och behandlingsverksamhet inkl. uppsökande verksamhet inom "programområde barn, unga och vuxna". Inom varje programområde finns ett varierande antal enheter. Anmälningar och utredningar rörande barn och unga handläggs i "utredningsenhet IFO". Arbetet leds av en enhetschef och en 1:e socialsekreterare som båda har ett chefsuppdrag med specificerade ansvarsområden och beslutanderätt. 1:e socialsekreterare arbetar på enhetschefens uppdrag. Som exempel på arbetsfördelning sinsemellan leder och fördelar enhetschefen arbetet inom enheten medan 1:e socialsekreterare utgör ett stöd för den övriga personalen i det dagliga arbetet. Skriftliga och muntliga anmälningar rörande barn som riskerar att fara illa tas i första hand emot av 1:e socialsekreterare. Denne gör en första bedömning om det behövs akuta insatser eller finns skäl att inleda utredning utifrån uppgifterna i anmälan. De anmälningar som inte föranleder en akut insats fördelas en gång per vecka. Mottagningstelefonen är öppen varje dag kl 8.00-17.00 och bemannas av övriga socialsekreterare alternativt enhetschefen, när 1:e socialsekreterare inte är på plats. För att garantera att det alltid finns någon tillgänglig för att ta emot anmälningar finns ett jourschema för eftermiddagarna. Kvällar och helger finns en social jour som bemaimas med socialsekreterare som arbetar i utredningsenheten. Det finns vissa planer på samarbete med Linköping framöver när det gäller jour utanför kontorstid. Det finns en särskild rutin när det gäller anmälningar från polisen angående snatterier och omhändertagande av berusade personer enligt LOB. Om personen inte är känd sedan tidigare tas ingen kontakt muntligen eller skriftligen med familjen. Efter ställningstagande om att inte inleda utredning överlämnas rapporten till fåltsekreterare som organisatoriskt tillhör "programområde barn, unga och vuxna", den enhet som arbetar med råd, stöd, behandling och uppsökande verksamhet. Fältsekreteraren kontaktar ungdom och familj och erbjuder samtal. Om personen är känd sedan tidigare eller vid upprepade rapporter från polisen görs en sedvanlig förhandsbedömning. Enligt omsorgs- och socialförvaltningens delegationsförteckning daterad 2010-01-19 har 1:e socialsekretare delegation på att fatta beslut att inleda utredning då samtycke saknas samt beslut att inte inleda utred-

SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 5(16) ning. Beslut att inleda utredning då samtycke finns är delegerat till socialsekreterare. Av de skriftliga riktlinjerna angående handläggning av en förhandsbedömning framgår att en förhandsbedömning kan behöva göras omedelbart och endast i undantagsfall bör överstiga två veckor. Samtidigt förmedlar riktlinjerna att det är svårt att fastställa någon tidsgräns och att det finns betydligt större tidsmarginal när det gäller rutinanmälningar från polisen rörande snatteri. Målsättningen är att verksamheten ska arbeta enligt BBIC (barns behov i centrum) och kommunen har prövolicens. Personalen har genomgått utbildning i BBIC och personalen beskrev att de har anammat synsättet. Ett omfattande hinder för att påbörja det praktiska arbetet har varit svårigheter när det gäller IT-verktygen. Enligt intervjun med ledningen ska IT-stödet för BBIC fungera fr.o.m. 2012. Personal Personalen som handlägger anmälningar och utredningar rörande barn och unga utreder även behov av insatser för vuxna. Antalet barn- och ungdomsärenden dominerar och man har valt detta arbetssätt för att säkerställa kompetensen när det gäller vuxenärenden. Sammanlagt arbetar ca 10 personer med ovanstående arbetsuppgifter. Därutöver arbetar en person med familjerätt, två med rekrytering och stöd till familjehem och en person med ensamkommande barn. Försörjningsstöd handläggs skiljt från utredningar rörande behov av insatser för vuxna. Både ledningens och personalens uppfattning är att personalgruppen har tillräcklig kompetens för sitt arbete. Grundkravet vid rekrytering är socionom eller likvärdig utbildning, men socialpedagog som har kompletterat med juridikkunskaper bedöms också som en lämplig utbildningsbakgrund. Personalen har från två till tjugofem års yrkeserfarenhet. Flertalet socialsekreterare i den nuvarande arbetsgruppen har socionomexamen och övriga har utbildning i form av socialpedagogutbildning, annan beteendevetenskaplig eller pedagogisk utbildning. En socionom har vidareutbildning i form av magisterexamen. Enligt kompetensutvecklingsplanen finns ett basutbud av utbildningar som samtliga handläggare ska genomgå med viss anpassning till de egna arbetsuppgifterna. Två personer ska gå en högskoleutbildning om barnmisshandel och sexuella övergrepp under våren 2012. Ledningen har uppgivit att man avvaktar med att färdigställa den påbörjade kompetensutvecklingsplanen till Socialstyrelsens tillsyn är avslutad.

SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 6(16) Arbetsbelastningen varierar över året och upplevs högre i perioder under våren och hösten. Under våren 2011 påtalade personalgruppen ett behov av mer personal då 1:e socialsekreterartjänsten var vakant under en längre tid. Ledningen gav uttryck för att det pågår diskussioner om eventuella personalförstärkningar framåt. Anmälningar rörande barn och unga som riskerar att fara illa Socialstyrelsen begärde att få ta del av samtliga inkomna anmälningar avseende barn och ungdomar 0-20 år under perioden januari t.o.m. augusti 2011. Enligt redovisad statistik inkom 77 anmälningar under denna period och 78 anmälningar under samma period 2010. Enligt redovisad statistik har antalet anmälningar från sjukvården ökat markant från 2010 till 2011 medan anmälningarna från polisen har minskat. Under 2011 har de fiesta anmälningar gjorts från sjukvård, polis, skola och annan del av förvaltningen. Socialstyrelsen valde att närmare granska 18 anmälningar av allvarligare karaktär, vilka alla hade inkommit från professionella yrkesutövare under ovanstående period. Av de 18 anmälningar som granskades hade 13 anmälningar resulterat i ett ställningstagande om att inte inleda utredning och 5 anmälningar i ett beslut om att inleda utredning. Anmälningar kom företrädesvis från hälso- och sjukvården (5) och skol- och barnomsorgen (8), men även från polisen (2), annan del av socialtjänsten/kommunen (2) eller annan myndighet (1). För de anmälningar som avslutades med att inte inleda utredning gjordes förhandsbedömningama för tre anmälningar inom 2 veckor, för tre anmälningar inom 2-4 veckor och för sju anmälningar inom mer än fyra veckor. För de anmälningar som avslutades med beslut om att inleda utredning gjordes samtliga förhandsbedömningar inom två veckor. Handläggningen har till viss del blivit utdragen på grund av faktorer som nämnden inte anser sig ha kunnat påverka, t.ex. att familjer uteblir, vill ändra tid eller att möten måste ställas in på grund av akuta situationer i andra ärenden. Med något enstaka undantag finns dokumenterade motiveringar till att inte inleda utredning i förhandsbedömningarna. Bedömningen utifrån barnets perspektiv var bristfållig eller saknades i samtliga förhandsbedömningar. Två förhandsbedömningar hade karaktären av mindre utredningar. I ett par förhandsbedömningar inleds inte utredning med hänvisning till att föräldrarna erbjuds eller uttrycker önskemål om kontakt via råd och service och behovet bedöms kunna tillgodoses genom den kontakten.

SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 7(16) Exempel på granskade anmälningar som inte har lett till beslut om att inleda utredning: Ett par anmälningar angående oro för yngre barn till föräldrar som hade sökt läkarvård efter att ha ådragit sig ftsiska skador i onyktert tillstånd. 1 anmälningarna beskrevs oro för föräldrarnas beteende efter vad som framkommit under läkarbesöket. Bedömningarna att inte inleda utredning motiverades med berörda föräldrars (en av barnets föräldrar) uppgifter. Uppgifter om vårdnadshavare saknades i en av anmälningarna. Ett par anmälningar, bl.a. från skol- och barnomsorgen, angående samma barn. Anmälan rör misstanke om barnmisshandel samt kränkande behandling i hemmet. Polisanmälan hade skett, men åklagaren bedömde inte att uppgifterna räckte,för att inleda förundersökning. 1 bedömningen hänvisades bl. a. till att den kommande boendeföräldern hade en pågående stödkontakt i form av service. En anmälan angående en äldre minderårig ungdom som fiir tillfället inte kunde bo hos någon av sina föräldrar och tilälligt bodde hos en annan vuxen. Ungdomen önskade inte att föräldrarna kontaktas. Förhandsbedömningen pågick ca två månader, alternativt boende diskuterades, ungdomen.flyttade hem igen och ingen av föräldrarna kontaktades. En anmälan från polisen utanför kontorstid om ett yngre barn som hade blivit utsatt för ett försök till våldtäkt. Föräldrarna hade själva kontaktat polisen och sjukvården och uttryckte önskemål om stöd. Nämnden bedömde att flickans behov av stöd bäst kunde tillgodoses inom hälso- och sjukvården och föräldrarna hänvisades dit. Ett par anmälningar från skolan angående ungdomar med hög.frånvaro i kombination med oro för elevens mående och skolresultat. Behoven bedömdes kunna tillgodoses genom service/ barnpsykiatriskt stöd. 1 en av anmälningarna uttryckte skolan tydligt att de nuvarande serviceinsatserna inte var tillräckliga. En anmälan från sjukvården angående att en ungdom i nedre tonåren kom akut till jourmottagning på grund av alkoholpåverkan. Det framkom även i anmälan att hon hade druckit alkohol tidigare.

SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 8(16) I ovanstående anmälningar motiverades ställningstagandet att inte inleda utredning med en eller ett par av nedanstående motiveringar: Förändrat boende för barnet. Föräldern och barnet har olika bilder av händelsen som hade föranlett anmälan. Uppgifter vid samtal med föräldrar föranledde ingen oro för barnets situation. Pågående stödkontakt inom ramen för service (inte biståndsinsats). Familjen eller ungdomen önskar inte själv stöd. Barnet bedöms skyddat. Socialtjänstens insatser bedömdes inte lämpliga, hänvisning till annat stöd. Familjen hade inte haft kontakt med socialtjänsten tidigare. I ett par av förhandsbedömningarna skedde samråd med det s.k. Barnahus som beskrivs närmare under rubriken "Samverkan med hälso- och sjukvården". När det gäller anmälan som rör en tonåring som kommer alkoholpåverkad till sjukvården noteras att bedömningen att inte inleda utredning görs enbart utifrån den skriftliga anmälan. Anmälan överlämnas sedan till fältsekreterare i linje med den rutin som beskrivits ovan under nibriken "Verksamheten". Ungdomen var inte känd sedan tidigare och utredning inleddes inte med motiveringen att det inte framkom något i den skriftliga anmälan som tydde på att det fanns skäl för det. Samverkan med hälso- och sjukvården Den aktuella tillsynen av samverkan med hälso- och sjukvården har avgränsats till att närmare granska samverkan inom ramen för det s.k. Barnahus som finns i Östergötlands län sedan 2005. En intervju genomfördes i oktober 2011 med hälso- och sjukvårdens representanter från barnkliniken och Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) Elefanten, personal från Barnahus samt representanter från socialtjänsten i Mjölby. Samverkan regleras genom avtal och har en organisation med styrgrupp, arbetsgrupp och Barnahus team. I samrådsgruppen ingår representanter från åklagaren, polisen, socialtjänsten och BUP, barnkliniken och kvinnokliniken. Vid s.k. behandlingssamråd deltar inte åklagare och polis. Socialtjänsten är oftast den som sammankallar till samråd, men även övriga deltagare kan sammankalla. Det finns fasta tider för

- SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 9(16) samråd två gånger per vecka och därutöver kan samråd ske per telefon med personalen i Bamahus. Den händelse som blev föremål för Socialstyrelsens granskning hösten 2010- våren 2011 har inte påverkat rutinerna i Barnahus då ärendet aldrig blev föremål för samverkan. Samtidigt beskrevs vid ovan nämnda intervju att rutinerna och samverkan hade förbättrats sedan sommaren 2010. Åklagaren har ändrat sina rutiner så att de kan ha bättre närvaro vid polisförhören, vilket innebär att polisförhör med barnen planeras in den vecka som samråden är och handläggningstidema kan kortas ner. För övrigt har möjligheterna och formerna för samråd utökats. Vid en akut händelse kan man ha ett efterföljande samråd. Vidare kan socialtjänsten konsultera åklagare direkt vid behov. Socialtjänsten gav uttryck för att samverkan i Barnahus fungerar mycket bättre nu jämfört med vid tidpunkten för den aktuella händelsen. Sedan september 2011 har man i princip inga väntetider för samråd jämfört med upp till tre veckor tidigare. Under januari till september 2011 har Bamahus haft 130 samråd jämfört med 96 samråd 2010. Följande förbättringsområden nämns vid intervjun i Barnahus: Fånga upp andra grupper än de som traditionellt blir föremål för samråd, t.ex. bam som bevittnat våld, unga flickor som utsatts för våldtäkt. Öka antalet samråd ytterligare. Förbättra krishjälpen till hela familjen. Bli bättre inom sina respektive verksamheter på att fråga vad bam har varit med om när de inte mår bra. Öka ansvarskänslan för barn som far illa inom sjukvårdens olika enheter Förbättra krishjälpen till hela familjen. Utveckla metoder för att göra skyddsbedömningar. Utöver den samverkan som sker inom ramen för Barnahus har socialtjänsten strukturerad samverkan med hälso- och sjukvården i form av samverkan med barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård tillsammans med skolan, barnavårdscentralema och socialtjänsten (s.k. bedömarteamet). med familjecentralerna och med ungdomsmottagningen. Samverkan med skolan Förutom genom frågor till personalen inom socialtjänsten har socialtjänstens samverkan med skolan närmare belysts genom en intervju

SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 10(16) med sju representanter från skol- respektive utbildningsförvaltningen i Mjölby kommun. Skolsköterskor och rektorer deltog tillsammans med tf utbildningschef samt resursenhetschef. Socialtjänsten och skolan har en övergripande dokumenterad skriftlig struktur för hur samverkan ska ske på olika nivåer och vilka personer som är ansvariga för samverkan på respektive nivå. Resursenhetschefen från skolan och socialtjänstens programsamordnare (programområde utredning) har det övergripande ansvaret för att skapa förutsättningar för samverkan mellan skolan och socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Gemensamma utbildningar anordnas ibland. Socialtjänsten och skolan inledde förra året en gemensam verksamhet i form av "skolsocialt stöd" där socialtjänsten bidrar ekonomiskt till personal med psykosocial kompetens. Vidare finns det samverkan i form av "bedömarteamet" där socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården träffas regelbundet för samråd kring barn med särskilda behov. Vid oro för barn och ungdomar eftersträvar skolpersonalen att uppmuntra föräldrar att söka hjälp hos socialtjänstens serviceverksamhet Växthuset dit man kan vända sig i första hand. Om skolan bedömer att en anmälan behöver göras informeras föräldrarna när det är möjligt. Det finns skriftliga rutiner för anmälningar till socialtjänsten, vilka rektorerna är ansvariga för att hålla levande och återkommande påminna om. Skolan uttryckte att de saknar återkoppling från socialtjänsten i samband med att en anmälan görs. Skolan får återkoppling först när de kallas till ett s.k. referensmöte då skolpersonalen intervjuas angående det aktuella barnet. En risk som skolan ser med att inte få återkoppling efter att en anmälan har gjorts är att skolan litar på att socialtjänsten arbetar med familjen när de inte gör det och därmed själva minskar sitt arbete med situationen. Grundskolan ger föräldrar stöd kring barnens skolsituation och förmedlar kontakt med socialtjänsten vid behov därutöver. Personalen vid gymnasieskolan upplevde att föräldrar har lättare att ta emot stöd från skolan än från socialtjänsten och därför förmedlade kontakt med socialtjänsten i mindre utsträckning än vad grundskolan gör. Socialtjänstens personal framförde att samverkan trots den övergripande strukturen är alltför personberoende och att det krävs ett ökat engagemang på ledningsnivå. Samverkan fungerar bra i enskilda ärenden och socialtjänsten deltar ofta i elevvårdkonferenser. Samverkan med gymnasiet behöver utvecklas och gemensamma riktlinjer saknas för samverkan kring hedersrelaterad problematik.

- SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 11(16) Följande förbättringsområden nämns vid intervjun med skolan: Utveckla samverkan mellan skolan, socialtjänsten och sjukvården angående hedersrelaterad problematik. Utveckla samverkan mellan skolan och socialtjänsten angående elever med särskilda behov. Skolan upplever att t.ex gymnasiesärskoleeleverna behöver erbjudas fler insatser från socialtjänsten. Skolan önskar mer återkoppling från socialtjänsten efter att de har gjort en anmälan. Skolan önskar kunskap om hur de kan nå socialtjänsten efter kontorstid Skälen för beslutet Tillämpliga bestämmelser 1 kap. 2, 3 kap. 5, 4 kap. 1, 5 kap. la, 11 kap. 1-2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL 3 kap. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVU och LSS 4 kap. 2 och 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens bedömning Socialstyrelsen har identifierat följande brister i nämndens handläggning av anmälningar som rör barn som riskerar att fara illa: Att de granskade förhandsbedömningarna i stor utsträckning inte hade hanterats med den skyndsamhet som lagen kräver. Att skriftliga motiveringar utifrån ett barnperspektiv helt eller delvis saknades i de granskade förhandsbedömningar som inte hade lett till utredning. Att anmälningar om barn som riskerar att fara illa inte alltid hade hanterats på ett sådant sätt så att barns behov av skydd och stöd blev utredda. Anmälningar om barn och unga Omsorgs- och socialnämnden har som redan påtalats i tidigare beslut (dnr 24292/2010) ett långtgående utredningsansvar när det gäller barn som kan vara i behov av skydd och stöd. Enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) framgår att nämnden utan dröjsmål ska inleda utredning av vad som genom en ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom, och som kan föranleda någon åtgärd från nämndens sida.

SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 12(16) Dessa bestämmelser kompletteras med bestämmelserna i 11 kap. 2 SoL vid utredning av barns behov av skydd och stöd och en utredning kan inledas även utan barnets eller föräldrarnas samtycke. Av socialtjänstlagens förarbeten (prop.1979/80:1, del A, s 562) framgår att en utredning ska inledas skyndsamt. Vidare att en bedömning ska göras innan en utredning inleds huruvida de sakförhållanden som har påkallat utredningen kan leda till någon åtgärd av nämnden. Förhandsbedömning finns inte som begrepp i lagstiftningen och användes först i slutet av 1990-talet av JO som en benämning på den aktivitet som föregår ställningstagandet om en utredning ska inledas eller inte. I detta skede får kontakt bara tas med anmälaren och den berörda familjen och först då en utredning inleds kan kontakter tas med utomstående. Med en utredning avses enligt förarbetena ovan (sid 562) all den verksamhet som syftar till att göra det möjligt för nämnden att fatta beslut i ett ärende hos denna. En förhandsbedömning är således ingen utredning och omfattas därmed inte av reglerna för kommunicering och dokumentation. Socialstyrelsen ser allvarligt på att minst hälften av de 13 granskade anmälningar som inte ledde till utredning innehåller uppgifter/ sakförhållande som skulle kunna kräva åtgärder från nämndens sida. Uppgifter som enligt Socialstyrelsen medför att en utredning behöver genomföras för att kunna bedöma det enskilda barnets behov av stöd. I samtliga förhandsbedömningar saknas helt eller delvis en bedömning utifrån barnets perspektiv och eventuella behov. De dokumenterade bedömningarna utgick till största delen från de vuxnas beskrivningar och ibland enbart från uppgifter från barnets ena förälder. I ett par av förhandsbedömningarna har det genomförts en mindre utredning vilken inte heller är förenligt med lagstiftningen. Mot bakgrund av de granskade anmälningarna är Socialstyrelsens sammantagna bedömning att nämnden inte utreder barns behov av skydd och stöd på det sätt som lagen kräver. Det finns ingen närmare tidsangivelse i lagen när en s.k. förhandsbedömning ska vara avslutad, men det ligger dock i sakens natur att en förhandsbedömning inte får dra ut på tiden eftersom en utredning enligt 11 kap. 1 ska inledas utan dröjsmål. Mot bakgrund av att uppgifterna i de granskade anmälningarna i stor utsträckning är av allvarlig art ser Socialstyrelsen även allvarligt på att tillsynen visar att förhandsbedömningarna avslutades inom två veckor endast i tre av de tretton anmälningar som inte ledde till utredning. Det är vidare anmärkningsvärt att förhandsbedömningarna tog mer än fyra veckor i sju av de granskade anmälningarna.

SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 13(16) I den förhandsbedömning som pågick i två månader hölls flera samtal med ungdomen utan att kontakta ungdomens föräldrar. Socialstyrelsen påtalar att det är oförenligt med lagstiftningen att under så lång tid som två månader ha kontakt med minderåriga utan att kontakta vårdnadshavare. Återigen måste utgångspunkten vara att en förhandsbedömning ska göras skyndsamt, i synnerhet i en situation som denna när det finns uppgifter som tyder på att en ungdom kan behöva insatser i form av boende utanför hemmet. Det finns inga bestämmelser om att vårdnadshavare ska underrättas om att en anmälan har inkommit som inte har lett till utredning. Av föräldrabalken (6 kap. 2 andra stycket FB) följer dock att vårdnadshavare måste informeras om förhållanden som rör hans eller hennes barn för att kunna ta sitt ansvar, men en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Socialstyrelsen bedömer att det vid en i tid begränsad kontakt med den aktuella ungdomen hade kunnat finnas skäl att inte informera vårdnadshavare om anmälan med hänsyn till ungdomens ålder och att denne själv önskade att föräldrarna inte skulle kontaktas (Jämför JO dnr 1909-2010). I den rutin som nämnden beskriver vad avser anmälningar från polis angående snatteri och omhändertagande av berusade personer enligt LOB anges att om ungdomen inte är känd sedan tidigare tas ingen kontakt med ungdomens familj. Efter ställningstagande om att inte inleda utredning överlämnas rapporten till fältsekreterare som kontaktar ungdom och familj och erbjuder samtal. Som nämnts i redovisningen har en av de granskade anmälningarna hanterats inom ramen för denna generella rutin. Anmälan handlar om en tonåring som kommit akut till sjukvården på grund av alkoholpåverkan. Socialstyrelsen bedömer att det finns skäl att ifrågasätta rutinen enligt ovan och understryker vikten av att anmälningar garanteras en individuell bedömning inom ramen för en förhandsbedömning. Socialstyrelsen uppmärksammar nämnden på att hänvisning till råd och stöd (serviceinsatser) ska göras först efter ställningstagande om en utredning ska inledas och att det inte får råda någon otydlighet i den processen. I ett par av de granskade anmälningarna inleds inte utredning med motiveringen att föräldrarna erbjuds eller uttrycker önskemål om kontakt via råd och service och behovet bedöms kunna tillgodoses genom den kontakten. En sådan insats i form av service kan inte ersätta en individuellt anpassad vård- och behandlingsinsats som ges som bistånd enligt 4 kap. 1 SoL efter en genomförd utredning enligt 11 kap. 1. I en utredning kartläggs barnets specifika behov genom den information som inhämtas från föräldrar, barnet själv och utomstående som känner barnet. Nämnden kan inte följa upp en insats som ges i form av

SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 14(16) service och därmed inte heller i vilken mån den tillgodoser barnets och familjens behov. Delegationsordning Av kommunens delegationsordning framgår att 1:e socialsekreterare har delegation för att fatta beslut om att inleda utredning då samtycke saknas och att besluta om att inte inleda utredning. Beslut om att inleda utredning då samtycke föreligger kan fattas av socialsekreterare. Socialstyrelsen, som inte tar ställning till vilka beslut som är lämpliga att delegera och till vem, vill med anledning av detta framhålla följande. Samtliga utredningar inleds med stöd av 11 kap. 1 SoL och kan genomföras med eller utan vårdnadshavares samtycke beroende på allvaret i anmälan och vad som framkommer under utredningens gång. Frågan om samtycke föreligger är dock inte något som enbart är aktuellt vid inledning av utredning. Samtycke måste föreligga under hela utredningens gång och genom processen sker naturliga avstämningar med berörda parter om det givna samtycket fortfarande är aktuellt. Ibland uppstår en situation där vårdnadshavare av någon anledning inte längre vill att utredningen fortskrider. Det är i dessa fall av särskild vikt att handläggande tjänsteman är observant på samtyckesfrågan när denne själv inte har mandat att bedriva utredning mot vårdnadshavares vilja. Barnets bästa och delaktighet En av de grundläggande principerna i FN:s barnkonvention är principen om barnets bästa (artikel 3). Principen om att vid varje beslut som rör ett barn beakta vad som är bäst för barnet är väl förankrad i svensk rätt och motsvarande bestämmelser har successivt införts i all lagstiftning som styr socialtjänstens verksamhetsområde. Först i SoL år 1998, sedan i LVU år 2003, i föräldrabalken 2006 och senast i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade år 2011. Socialtjänstens ansvar för att beakta ett barnperspektiv styrs övergripande av bestämmelsen i portalparagrafen om att åtgärder som rör barn särskilt ska beaktas vad hänsyn till barnets bästa kräver (1 kap. 2 SoL). Vidare framgår av 3 kap. 5 SoL att varje barn som är berörd av en åtgärd ska få relevant information och att hans eller hennes inställning så långt som möjligt ska klargöras. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Det är inte närmare reglerat hur ett barnperspektiv ska beaktas vid en förhandsbedömning. Av prop. 1996/97: 124 sid 100 framgår att med åtgärder i portalparagrafen ovan avses närmast insatser på individnivå,

SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 15(16) d.v.s. utrednings-, stöd- och behandlingsinsatser. Vid bedömning om att inte inleda utredning görs ett ställningstagande enligt 3 kap. 1 SOSFS 2006:5 och begrepp som beslut och åtgärder används inte. Inte heller anges i föreskriften på vilket sätt barnets bästa ska dokumenteras vid en förhandsbedömning och först om en utredning inleds fattas ett beslut. Möjligheterna att inhämta underlag vid en förhandsbedömning är begränsade. Inleds inte utredning riskerar barns behov därmed att inte utredas tillräckligt och föräldrars perspektiv ges större utrymme än barnets då t.ex. skolor och andra som kan ge viktig information om barnet inte får kontaktas. Om barnet ska vara med på ett samtal under förhandsbedömningen får avgöras från fall till fall, beroende på hans eller hennes ålder och mognad och innehållet i anmälan. I princip är det inte möjligt att träffa barn ensamma vid en förhandsbedömning med undantag för enstaka klargörande samtal med ungdomar som kan vara utsatta för hot eller våld i hemmet. Det är först när en utredning har inletts som socialnämnden med stöd av lagen kan får en samlad bild av barnets behov och synpunkter. En bedömning om vad som är bäst för barnet måste självfallet ske även vid en förhandsbedömning som inte leder till utredning. Vidare att denna bedömning ska dokumenteras inom ramen för den motivering som ska framgå av ett ställningstagande om att inte inleda utredning (3 kap. 1 SOSFS 2006:5). I sakens natur ligger dock att en bedömning vid ställningstagande till om en utredning ska inledas inte kan vara så omfattande som vid en inledd utredning. Samverkan Socialtjänsten har enligt 5 kap. 1 a SoL ett huvudansvar för att samverkan kommer till stånd med berörda samverkanspartners i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. I den aktuella verksamhetstillsynen har framkommit att det finns behov av att utveckla samverkan mellan socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården när det gäller samverkan kring barn och unga med hedersrelaterad problematik. Vidare har det framkommit önskemål om samverkan mellan gymnasiesärskolan och socialtjänsten. Nämnden har enligt SOSFS 2011:9 ett ansvar för att identifiera de processer där samverkan behövs för att säkra verksamhetens kvalitet (4 kap. 2 och 5 ). Övrigt Denna dag har också expedierats ett beslut i ett annat ärende till omsorgs- och socialnämnden i Mjölby kommun med diarienummer

SOCIALSTYRELSEN 2012-06-13 Dnr 9.1-22940/2011 16(16) 27595/2011. Nämnden kan välja att sammanställa svaren i en gemensam redovisning med uppgifter om diarienummer för de båda ärendena. Beslut i detta ärende har fattats av sektionschefen Erik Kangeryd. I den slutliga handläggningen har inspektörerna Per-Håkan Nordström och Christel Magnusson deltagit. Inspektör Christina Hemborg har varit föredragande. För Socialstyrelsen Erik Kangeryd Christina Hembo