Analys av kompetensutvecklingen



Relevanta dokument
Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Brukarundersökning 2010 Särvux

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

BRUKARUPPFÖLJNING ÄLDREOMSORG 2010

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

Barn- och ungdomspsykiatri

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

Engelska skolan, Järfälla

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Okunskap och myter om bröd

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Politikers syn på säkerhetskameror

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken Analys & Strategi

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar Rapport 2015

Utlandsföddas företagande i Sverige

Trafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

Investeringsstöden ger resultat

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

Föräldrajuryn om Halloween

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Anvisning till blanketten Ansökan projektstöd

Valet 2010 på facebook!

Bo förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Studerandes sysselsättning YH-studerande som examinerades 2014

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015

STUDENTRAPPORTEN EN UNDERSÖKNING AV SVENSKARS INSTÄLLNING TILL VAL AV UTBILDNING VÅRTERMINEN 2016

Resultat brukarundersökning inom Bergs kommuns hemvård och särskilt boende... 2

En rapport om villkor för bemannings anställda

LUPP-undersökning hösten 2008

Fakta om tidsbegränsade anställningar

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten Antal svar: 13

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan

Danderyds kommun. Kundundersökning Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet ditt ansvar. Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för efterbehandlingsfrågor 2016

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Statens Jordbruksverk

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Tyresö kommun. Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015

Julklappspengarna 2015

JOBBTORG STOCKHOLM WEBBENKÄT TILL ASPIRANTERNA PÅ STADENS FEM JOBBTORG HÖSTEN 2010

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Vad tycker du om sfi?

Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd.

Sveriges landsbygdsprogram Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten Antal svar: 10


Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

STUDENTER I JOBBKRISEN

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

Vart tog de vägen fem år efter utbildning? Redovisning av undersökning.

MIN Drömplan. Uppföljningstillfällen: Mitt förslag är att avsätta 4 tillfällen kvartalsvis under ett år för att följa upp din drömplan.

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län,

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation

SpråkSam - en nyckel till utveckling

ENHETSRAPPORT - SOLHEMS GRUPPBOSTÄDER I O II

Transkript:

Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller en myndighet som genomförde rådgivningen. Kursens längd påverkar inte hur nöjd man är med kursen. Man är lika nöjd med korta som med längre kurser. Män under 4 år som har fått rådgivning på företagsnivå har gjort störst förändringar medan kvinnor under 4 år är nöjdast med utbildningen. Rapport 11:39 1

Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet Jordbruksverket utvärderar landsbygdsprogrammets åtgärder. En åtgärd är kompetensutveckling för lantbrukare, skogsbrukare, trädgårdsföretagare och landsbygdsföretagare. Under 1 genomförde SCB, på uppdrag av Jordbruksverket, en enkätundersökning till dem som har fått utbildning inom landsbygdsprogrammet. Resultaten presenteras i rapport 1:3. Den rapporten ligger till grund för de fördjupade analyser som görs i denna rapport och bör därför också läsas innan man går vidare med resultaten som presenteras här. Syftet med denna studie var att se om det finns några skillnader i hur respondenterna har svarat på enkätens frågor utifrån kursens längd, ålder, kön och vem som genomförde utbildningen. Författare Lisa Karlsson Malin Flink Göte Frid Petri Hiljanen Hans Karlsson Martina Thörn

Sammanfattning Under 1 genomförde SCB, på uppdrag av Jordbruksverket, en enkätundersökning om hur deltagare uppfattat kurser och rådgivningar inom landsbygdsprogrammet. Resultaten presenteras i rapport 1:3. Den rapporten ligger till grund för de fördjupade analyser som görs i denna rapport och bör därför också läsas innan eller parallellt med resultaten som presenteras här. Syftet med enkätundersökningen var att få veta hur deltagare i kompetensutveckling uppfattar verksamheten och om de har ändrat beteende efter genomgången utbildning. Syftet med studien som presenteras här var att se om det finns några skillnader i hur respondenterna har svarat på frågorna utifrån kursens längd, ålder, kön och vem som genomförde utbildningen. Kursens längd har ingen väsentlig betydelse för hur frågorna om nöjdhet och förändrat beteende har besvarats. Oavsett kursens längd anger cirka 1 procent att de har ändrat arbetssättet i mycket hög eller ganska hög omfattning. Samtidigt anger ungefär 1 procent att de har förbättrat sin produktionsmetod i mycket hög eller ganska hög utsträckning oberoende av kursens längd. Kvinnor är generellt mer nöjda än män efter genomgången utbildning, det gäller för såväl kurs som rådgivning. Män och kvinnor under 4 år är mer positiva till fler utbildningstillfällen än män och kvinnor som är 65 år och äldre. Män under 4 år som har fått rådgivning är den grupp som i högst omfattning anger att de förändrat sitt arbetssätt, ungefär 3 procent har ändrat arbetssätt i mycket hög eller ganska hög utsträckning efter rådgivningen. Män under 4 år är också den grupp som i högst omfattning svarat att de har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar efter genomgången kurs. Kvinnor mellan 4 och 64 år har däremot i högst omfattning introducerat nya produkter, produktionsinriktningar efter genomgången rådgivning. procent av männen och 1 procent av kvinnorna har börjat arbeta mer miljövänligt efter rådgivning i mycket hög och ganska hög utsträckning. Skillnaden beror på att män har fått rådgivning om miljöfrågor i högre utsträckning än kvinnor. Enkätsvaren har även grupperats utifrån vem som utförde utbildningen. Ena gruppen är kursledare och rådgivare som arbetar på myndighet, till exempel länsstyrelsen och Skogsstyrelsen (interna), och den andra gruppen är kursledare och rådgivare som arbetar på konsultfirmor och rådgivarorganisationer (externa). Utifrån svaren som lämnats i den här enkäten kan man inte dra slutsatsen att interna kursledare och rådgivare är bättre än externa eller vice versa. Efter rådgivning menar till exempel cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt i ganska hög eller mycket hög omfattning oberoende av vem som genomförde rådgivningen.

Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Åtgärden kompetensutveckling... 1 2 Metod och urval... 3 3 Resultat... 5 3.1 Kännedom om kurser och rådgivning... 5 3.2 Nöjdhet... 7 3.3 Vilken roll man hade vid deltagandet... 14 3.4 Vilket kunskapsområde ville man utveckla... 16 3.5 Effekt av kompetensutveckling... 19 4 Tolkning och diskussion... 28 4.1 Uppgifter i KOMPIS och enkätens upplägg... 28 4.2 Kursens längd... 28 4.3 Vem ger bäst utbildning?... 29 4.4 Kännedom om utbildningstillfällen... 29 4.5 Når vi rätt målgrupp?... 3 4.6 Unga kvinnor... 31 4.7 Yrkesroll annan... 31 4.8 Kunskapsområde... 31 4.9 Hur bra är den upplevda effekten av åtgärden?... 31 5 En blick framåt... 33 5.1 Jordbruksverkets stödjande roll... 33 5.2 Kompetensutveckling i landsbygdsprogram 14-... 33 5.3 Nästa utvärdering... 34 6 Bilaga. Enkätens frågor och svarsalternativ... 36

1 Inledning 1.1 Syfte Under våren 1 genomförde SCB en enkätundersökning på uppdrag av Jordbruksverket. Enkäten riktades till personer som deltagit i kurs eller rådgivning inom åtgärden kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet under 7 och 8 (för målområdet Hållbart skogsbruk även för 9). Enkäten skickades till 8 3 personer och svarsfrekvensen låg på cirka 6 procent. Enkäten bestod dels av frågor som var gemensamma för alla, dels frågor som var utformade utifrån det målområde som respondenten hade deltagit i. Metodbeskrivning, bortfallsundersökning, kvalitetsbedömning samt sammanställningar av enkätsvaren finns i Jordbruksverkets rapport 1:3 som därför bör läsas innan eller parallellt med denna rapport. Utformningen av enkätfrågorna (de gemensamma frågorna) samt svarsalternativ finns i bilaga till denna rapport (sidan 36). De frågor som handlar om ändrat beteende efter genomgången kurs har formulerats utifrån EU:s utvärderingsfrågor för kompetensutveckling och ska besvaras vid utvärdering av hela landsbygdsprogrammet. De målområdesspecifika frågorna finns i rapport 1:3. Syftet med studien som presenteras i den här rapporten var att fördjupa analyserna av resultaten som kom fram i enkäten. Jordbruksverket ville veta om det fanns några skillnader i hur man besvarat de gemensamma frågorna beroende på ålder, kursens längd och vem som genomfört rådgivningen eller kursen. Under 11 har en arbetsgrupp på Jordbruksverket därför arbetat vidare med enkätsvaren. Arbetsgruppen har beställt de fördjupade analyserna från SCB, sammanställt och tolkat resultaten. Under hösten 11 har resultaten från de fördjupade analyserna kommunicerats med dem som ordnar kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet på fyra telefonmöten. Ett sammandrag av diskussionerna presenteras i rapporten (delar av kapitel 4 och kapitel 5). 1.2 Åtgärden kompetensutveckling Kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet bedrivs inom olika målområden, Företagsutveckling axel 1, Företagsutveckling axel 3, Landsbygdsutveckling, Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ekologisk produktion, Djurens välfärd, Tvärvillkor och Hållbart skogsbruk I tabell 1 framgår i vilken andel män respektive kvinnor deltar inom kurs och rådgivning inom de olika målområdena. Tabellen avser dem som deltog i enkätundersökningen och är en sammanställning utifrån rapport 1:3. Målområdet Tvärvillkor genomförs endast som rådgivning. Inom målområdena Företagsutveckling axel 3 och Landsbygdsutveckling är det en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Inom målområdena Giftfri miljö och Ingen övergödning är det övervägande andel män som deltar. Kompetensutveckling kan även vara en delåtgärd inom företagsstöd. Denna typ av kompetensutveckling ingår inte i denna rapport. 1 1

Tabell 1. Andel män respektive kvinnor som deltagit i kurs respektive rådgivning i procent inom olika målområden. Kurs Rådgivning Målområde Man (%) Kvinna (%) Man (%) Kvinna (%) Giftfri miljö 85 15 91 9 Ett rikt odlingslandskap 63 37 81 19 Ekologisk produktion 63 37 82 18 Djurens välfärd 5 5 65 35 Ingen övergödning 86 14 95 5 Begränsad klimatpåverkan 86 14 - - Företagsutveckling axel 1 52 48 83 17 Företagsutveckling axel 3 43 57 42 58 Landsbygdsutveckling 5 5 49 51 Tvärvillkor - - 85 15 Hållbart skogsbruk 79 21 86 14 Totalt 67 33 84 16 Målgruppen för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet är främst lantbrukare, skogsbrukare, trädgårdsföretagare samt landsbygdsföretagare. Enligt Sveriges officiella statistik uppgick andelen kvinnliga jordbruksföretagare till drygt 15 procent 1 (JO 34 SM 111). Samtidigt konstaterar man i Jordbruksverkets statistikrapport 11:5 att andelen sysselsatta kvinnor inom jordbruket var cirka 4 procent under 1. Målgruppen för målområdena Företagsutveckling axel 3 och landsbygdsutveckling riktar sig i främst till dem som bedriver näringsverksamhet på landsbygden. I den gruppen är cirka 25 procent kvinnor. För kompetensutveckling inom service och byutveckling kan även boende på landsbygden vara målgrupp och då är andelen kvinnor i genomsnitt 5 procent. 2

2 Metod och urval SCB genomförde, på uppdrag av Jordbruksverket, en enkätundersökning under våren 1. Den metod som SCB använde för enkätundersökningen beskrivs i Jordbruksverkets rapport 1:3. Där beskrivs även kvaliteten på uppgifterna. Urvalet av respondenter baserades på uppgifter i databasen KOMPIS. De som ordnar kurser och rådgivningar ska registrera alla deltagare i databasen. Under våren och sommaren 11 beställde en arbetsgrupp på Jordbruksverket fördjupade analyser av enkätens resultat från SCB. I beställningen har enkätens generella frågor om intresse, nöjdhet och förändrat beteende ställts i relation till: 1. Ålder ( 24, 25 39, 4 64, 65 år 1 ), kurs respektive rådgivning 2. Kön (kvinna, man), kurs respektive rådgivning 3. Längd på utbildning ( 4, 4 8, 8 timmar), endast för kurs på grund av felaktiga registreringar på rådgivningslängd 4. Aktör (intern, extern 2 ) De olika faktorerna kan korrelera med varandra. Därför har resultaten granskats och alternativa förklaringar har sökts. Någon statistisk multivariatanalys har inte gjorts. Korrelationer som kan ge upphov till skenbara samband är till exempel att yngre män i större utsträckning går andra typer av utbildningar än unga kvinnor. Skillnaden i deras syn på nyttan av utbildningarna kan då sannolikt förklaras av att grupperna gått olika typer av utbildningar och inte av kön eller ålder. En del sådana samband diskuteras i rapporten. Det kan dock inte uteslutas att det finnas oupptäckta korrelationer i materialet. Uppgifter om ålder, kön och längd på utbildningen finns i databasen KOMPIS och SCB kunde gruppera svaren utifrån dessa faktorer. För vissa grupper är resultaten säkrare än för andra vilket beror på antal respondenter i respektive grupp. Till exempel är det bara 5-6 respondenter i grupperna kvinnor 4 år och kvinnor 65 år för rådgivning. I gruppen män mellan 4 och 64 år är det istället cirka 1 respondenter för rådgivning. För att undersöka om det finns skillnader i hur man har svarat på frågorna som beror på vem som genomförde kursen eller rådgivaren, dvs aktör, har SCB kopplat information om aktör till enkätsvaren i efterhand. Vem som genomför utbildningen ska också anges i databasen KOMPIS. Denna information var dock inte komplett för de kurser och rådgivningar som enkäten omfattade. Efter kompletterande uppgifter från LRF och flera länsstyrelser fanns tillräckligt med uppgifter om aktör för att kunna koppla informationen till enkätsvaren. 1 I resultaten presenteras endast åldersgrupperna -39 år, 4-64 år och 65- år på grund av att det var få respondenter i gruppen under 24 år. 2 Med intern aktör avses personer som arbetar på myndighet, dvs Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen. Med extern aktör avses personer som arbetar på konsultfirmor eller organisationer. I de fall utbildningarna upphandlas av länsstyrelsen och genomförs av konsulter räknas aktören som extern. 3 3

I tabell 2 beskrivs i vilken omfattning olika aktörer har svarat för kurs respektive rådgivning inom de olika målområdena. Av alla som svarat på enkäten och där SCB har kunnat koppla information om vem som genomförde utbildningen har till exempel 14 procent inom gruppen som gått kurs med intern aktör medverkat inom målområdet Djurens välfärd. För målområdet landsbygdsutveckling fanns inte tillräcklig information om vem som genomförde utbildningen för att kunna jämföra mellan olika aktörer. Man kan notera att det inom till exempel målområdet Hållbart skogsbruk är en jämn fördelning mellan interna och externa kursledare och rådgivare medan det inom Ett rikt odlingslandskap till övervägande delen är kursledare och rådgivare som arbetar på myndighet. Inom målområdet Tvärvillkor genomförs endast rådgivning av externa aktörer. Tabell 2. Andel i procent av enkätsvaren fördelat per målområde för kurs och rådgivning. Målområde Kurs Kurs Rådgivning Rådgivning Intern aktör Extern aktör Intern aktör Extern aktör Djurens välfärd 14 11 4 3 Ekologisk produktion 12 11 22 14 Företagsutv, axel 1 8 23 9 6 Företagsutv, axel 3 9 16 4 7 Giftfri miljö 5 2 1 4 Hållbart skogsbruk 11 1 24 23 Klimat 9 13 1 Ett rikt odlingslandskap 19 6 31 3 Tvärvillkor - - - 21 Ingen övergödning 12 9 5 18 I tabell 3 framgår hur stor andel av kurs och rådgivning som genomförts av interna respektive externa aktörer. Tabellen gäller för dem som har svarat på enkäten. Kurser genomförs oftare av personer på länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen medan rådgivningar vanligen genomförs av en extern konsult. Tabell 3. Andel av dem som svarat på enkäten som fått kurs respektive rådgivning av extern och intern aktör. Intern aktör Extern aktör Kurs 68 % 32 % Rådgivning 22 % 78 % 4

3 Resultat 3.1 Kännedom om kurser och rådgivning 3.1.1 Hur har man fått kännedom om aktiviteterna? Informationsblad och nyhetsbrev är ett vanligt sätt att informera om kurser och rådgivning. Har man ordnat längre kurser eller kurser riktade till unga har en personlig inbjudan och inbjudan muntligt från granne eller annan person fungerat lika bra. 3.1.1.1 Kursens längd Kurs: För korta kurser är informationsblad/nyhetsbrev det dominerade sättet att få kännedom om aktiviteten. Vid längre kurser är muntligt information från granne eller annan personlig inbjudan lika vanligt, som att få information från informationsblad/nyhetsbrev. Övriga sätt att få kännedom skiljer sig inte beroende på kursens längd (figur 1). Vilket var för dig det första eller det huvudsakliga sättet att få reda på att kursen fanns? Underlag: kurs 1 På annat sätt 8 6 4 Jag frågade själv om det fanns en sådan aktivitet Via en annons på Internet Via en annons i lantbrukspress Via en annons i lokaltidningen -4 tim 4-8 tim 8- tim Kurslängd Via personlig inbjudan Muntligt från en granne eller annan person Via ett informationsblad/nyhetsbrev Figur 1. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan Vilket var för dig det första eller det huvudsakliga sättet att få reda på att kursen fanns?, i relation till kursens längd. 5 5

3.1.1.2 Ålder och kön Kurs: Det är små skillnader om hur man fått kännedom om kursen som beror på ålder och kön. Rådgivning: Det är relativt små skillnader i hur man har fått kännedom om rådgivning som beror på ålder och kön. Kvinnor och unga (under 4 år) har i något högre omfattning än män och äldre (4 år och äldre) fått kännedom via granne eller annan person. 3.1.1.3 Aktör Kurs: Det är små skillnader i hur man fick kännedom om kursen som beror av aktör generellt. Det finns vissa skillnader mellan interna och externa aktörer inom några målområden. Inom till exempel Ett rikt odlingslandskap är det vanligast att få kännedom via nyhetsbrev om det är intern aktör (länsstyrelsen) och muntligt från granne om det är extern aktör (konsult). Rådgivning: De som har fått rådgivning av intern aktör har i högre omfattning fått kännedom via granne eller annan person än de som fått rådgivning av extern aktör. De som har fått rådgivning av extern aktör har i högre omfattning fått kännedom via informationsblad/nyhetsbrev eller personlig inbjudan än intern aktör. 3.1.2 Hur vill man få kännedom om utbildningar framöver? De allra flesta önskar få utsänd information eller personlig kontakt från arrangörerna om kommande utbildningar istället för att själv söka denna information. Det är relativt små skillnader i önskemålen mellan olika grupper utifrån kursens längd, kön, ålder och aktör. 3.1.2.1 Kursens längd Kurs: Det är inga skillnader som beror av kursens längd, samtliga grupper vill helst få kännedom via informationsblad, personlig kontakt med arrangörerna eller via annons i lokaltidning eller lantbrukspress. 3.1.2.2 Ålder och kön Kurs: Det är vissa skillnader i hur män och kvinnor i olika åldersgrupper vill få kännedom om kommande utbildningar av dem som gått kurs. Alla grupper vill helst få information via annons i informationsblad. Många vill även att arrangörerna bör kontakta dem personligen. Kvinnor under 4 år är det grupp som själva söker information på Internet i högst omfattning (figur 2). Rådgivning: Det är små skillnader i hur man vill få kännedom om kommande utbildningar av dem som fått rådgivning. Information via annons i lantbrukspress eller personlig kontakt framhålls särskilt av män under 4 år. 6

6 5 4 3 1 Hur vill du i framtiden få kännedom om utbildningar inom landsbygdsprogrammet? Underlag: kurs Annons i informationsblad Jag söker själv på webbplats (Internet) Annons i lokaltidning Annons i lantbrukspress Arrangörerna bör kontakta mig personligen Jag tar själv kontakt -39 4-64 65- -39 4-64 65- Man Kvinna Andra medier radio, TV, mobiltjänster Har inga speciella önskemål Ålder Ålder Figur 2. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan Hur vill du i framtiden få kännedom om utbildningar inom landsbygdsprogrammet? i relation till kön och ålder. Underlag är de som har gått kurs. Varje person som svarat på enkäten kan ha fyllt i flera svar. 3.1.2.3 Aktör Kurs: Av dem som har gått kurs är det små skillnader i hur man vill få kännedom om utbildningar i framtiden som beror på aktör. Rådgivning: De som har fått rådgivning av intern aktör vill i högre grad söka information själv på webben än de som har fått rådgivning av extern aktör (17 respektive 5 procent). De som har fått rådgivning av extern aktör vill ha information via annons i lokaltidning i högre omfattning än de som fått rådgivning av intern aktör. Oavsett aktör vill knappt hälften få kännedom via informationsblad. 3.2 Nöjdhet 3.2.1 Är man nöjd med kursen eller rådgivningen? En hög andel är nöjda med utbildningen. Kvinnor är något mer nöjda än män. Oavsett aktivitetens omfattning är man nöjd. Oberoende av aktör är knappt 8 procent nöjda i mycket hög eller ganska hög utsträckning. 7 7

3.2.1.1 Kursens längd Kurs: Det är ingen skillnad i hur nöjd man är som beror av kursens längd. 8 procent är nöjda i mycket hög eller ganska hög omfattning (figur 3). 3.2.1.2 Ålder och kön Kurs och rådgivning: Övervägande andel av samtliga svar är nöjda i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Kvinnor är nöjda i mycket hög utsträckning i högre omfattning än män (figur 3). 1 I vilken utsträckning är du nöjd med utbildningen? Underlag: kurs 1 I vilken utsträckning är du nöjd med utbildningen? Underlag: rådgivning 8 6 4 8 6 4-39 4-64 65- -39 4-64 65- -39 4-64 65- -39 4-64 65- Man, ålder Kvinna, ålder Man, ålder Kvinna, ålder Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Figur 3. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan I vilken utsträckning är du nöjd med utbildningen? i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger. 3.2.1.3 Aktör Kurs: Det är små skillnader i nöjdhet som beror på aktör för kurser (figur 4). Rådgivning: Knappt 8 procent av dem som har fått rådgivning är nöjda i mycket hög eller ganska hög utsträckning. En högre andel av dem som har fått rådgivning av intern aktör är nöjda i mycket hög utsträckning jämfört med dem som fått rådgivning av extern aktör. De som har fått rådgivning av extern aktör svarar istället att de nöjda i ganska hög utsträckning (figur 4). 8

I vilken utsträckning är du nöjd med utbildningen? Underlag: kurs I vilken utsträckning är du nöjd med utbildningen? Underlag: rådgivning 1 1 8 8 6 4 6 4 Intern Extern Intern Extern Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Figur 4. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan I vilken utsträckning är du nöjd med utbildningen? i relation till aktör. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger. 3.2.2 Är man nöjd med informationsmaterialet? Kvinnor är något mer nöjda med informationsmaterialet än män. Oberoende av utbildningens längd och aktör är cirka 7 procent nöjda med informationsmaterialet i mycket hög eller ganska hög utsträckning. 3.2.2.1 Kursens längd Kurs: Det är inga skillnader i hur nöjd man är med informationsmaterialet som beror av aktivitetens längd. 3.2.2.2 Ålder och kön Kurs och rådgivning: Kvinnor är något mer nöjda med informationsmaterialet än män. Det är små skillnader i hur man uppfattat informationsmaterialet som beror av ålder. 3.2.2.3 Aktör Kurs och rådgivning: Det är små skillnader i hur nöjd man är med informationsmaterialet som beror på aktör. 9 9

3.2.3 Kan man tänka sig att delta i fler utbildningar? Oberoende av kursens längd och vem som genomförde utbildningen kan de flesta tänka sig att delta i fler utbildningar i någon utsträckning. Män och kvinnor under 4 år är mer positiva till fler utbildningstillfällen än män och kvinnor som är 65 år och äldre. 3.2.3.1 Kursens längd Kurs: Oberoende av kurslängd kan cirka 7 procent tänka sig att delta i fler utbildningar i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Lägger man till dem som har svarat att de i viss utsträckning kan tänka sig att delta i fler utbildningar är över 9 procent positiva till fler utbildningar. 3.2.3.2 Ålder och kön Kurs: Alla grupper kan tänka sig att delta i fler utbildningar i mycket hög, ganska hög och viss utsträckning. Mest positiva till att delta i fler utbildningar är män och kvinnor under 4 år samt kvinnor mellan 4 och 64 år (figur 5). Rådgivning: Knappt 9 procent av kvinnor under 4 år kan tänka sig att delta i fler utbildningar i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Cirka 4 procent av män och kvinnor över 64 år menar att de kan tänka sig att delta i fler utbildningar i mycket hög och ganska hög utsträckning (figur 5). 1 8 I vilken utsträckning kan du tänka dig att delta i fler utbildningar? Underlag: kurs 1 8 I vilken utsträckning kan du tänka dig att delta i fler utbildningar? Underlag: rådgivning 6 4 6 4-39 4-64 65- -39 4-64 65- -39 4-64 65- -39 4-64 65- Man, ålder Kvinna, ålder Man, ålder Kvinna, ålder Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Figur 5. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan I vilken utsträckning kan du tänka dig att delta i fler utbildningar? i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger. 1

3.2.3.3 Aktör Kurs: Det är inga skillnader i hur man svarat på frågan om man kan tänka sig att delta i fler utbildningar som beror på vem som genomförde kursen. Rådgivning: Knappt 7 procent av dem som har fått rådgivning av intern aktör kan i mycket hög och ganska hög utsträckning tänka sig att gå fler utbildningar. Det kan jämföras med cirka 55 procent av dem som fått rådgivning av extern aktör. Skillnaderna framgår tydligast inom målområdet Hållbart skogsbruk. Tittar man på alla målområden exklusive Hållbart skogsbruk är det inga skillnader. 3.2.4 Har företaget stärkts efter kurs eller rådgivning? Oberoende av kursens längd anser mellan och 3 procent att utbildningen har stärkt företaget i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Unga män anser i högst grad att företaget har stärkts efter kurs och rådgivning. Unga kvinnor (39 år och yngre) anser inte att företaget har stärkts efter rådgivning eller att frågan inte är relevant. Det är små skillnader i om företaget har stärkts efter kurs och rådgivning som beror på vem som genomförde utbildningen. 3.2.4.1 Kursens längd Kurs: Oberoende av kursens längd har mellan och 3 procent svarat att utbildningen har bidragit till att stärka företaget mycket hög eller ganska hög utsträckning. Lägger man till svarsalternativet viss utsträckning är det 6 procent som svarar att företaget har stärkts. 3.2.4.2 Ålder och kön Kurs: Kvinnor i alla åldersgrupper menar att frågan inte är relevant i högre omfattning än män, särskilt kvinnor under 4 år där nästan hälften anser att frågan inte är relevant. Mellan och 35 procent i de olika grupperna menar att företaget har stärkts i mycket hög eller ganska hög omfattning efter genomgången kurs (figur 6). Rådgivning: Kvinnor under 4 år anser att frågan inte är relevant eller att rådgivningen inte alls har bidragit till att stärka företaget. Över 4 procent av männen under 4 år menar att företaget stärkts i mycket hög eller ganska hög utsträckning, medan endast 1 procent av kvinnor under 4 år menar detsamma (figur 6). 11 11

1 I vilken utsträckning har kursen bidragit till att stärka ditt företag? 1 I vilken utsträckning har rådgivningen bidragit till att stärka ditt företag? 8 8 6 4 6 4-39 4-64 65- -39 4-64 65- -39 4-64 65- -39 4-64 65- Man, ålder Kvinna, ålder Man, ålder Kvinna, ålder Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Figur 6. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan I vilken utsträckning har utbildningen bidragit till att stärka ditt företag i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger. 3.2.4.3 Aktör Kurs: Oberoende av vem som genomförde kursen menar knappt 3 procent att kursen har bidragit till att stärka företaget i mycket hög eller ganska hög utsträckning (figur 7). Rådgivning: Knappt 4 procent av dem som har haft rådgivare från länsstyrelse eller Skogsstyrelsen menar att företaget har stärkts i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Drygt procent av dem som har haft extern rådgivare menar detsamma. Samtidigt menar drygt 15 procent av de som haft intern rådgivare att frågan inte är relevant, motsvarande siffra för extern rådgivare är 8 procent (figur 7). 12

I vilken utsträckning har kursen bidragit till att stärka ditt företag? I vilken utsträckning har rådgivningen bidragit till att stärka ditt företag? 1 1 8 8 6 4 6 4 Intern Extern Intern Extern Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Figur 7. Andel som svarat de olika svarsalternativen på frågan I vilken utsträckning har utbildningen bidragit till att stärka ditt företag? i relation till aktör. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger. 3.2.5 Kan man rekommendera kursen eller rådgivningen till andra? Oberoende av kursens längd vill man rekommendera den till andra. Mellan 7 och 8 procent kan rekommendera kurs i mycket hög och ganska hög utsträckning. Mellan 5 och 8 procent kan rekommendera rådgivning, kvinnor under 4 år i lägst omfattning. Det finns inga skillnader i hur frågan har besvarats utifrån vem som genomförde utbildningen. 3.2.5.1 Kursens längd Kurs: Cirka tre fjärdedelar av dem som har gått kurs kan rekommendera kursen till andra i mycket hög eller ganska hög utsträckning oberoende av kurslängd. 3.2.5.2 Ålder och kön Kurs: Mellan 7 och 8 procent kan rekommendera kursen till andra i mycket hög eller ganska hög utsträckning oberoende av kön och ålder (figur 8). Rådgivning: Män under 4 år och kvinnor mellan 4 och 64 år är de grupper som i högst utsträckning rekommenderar rådgivningen till andra (drygt 8 procent), medan endast hälften av kvinnorna under 4 år vill rekommendera rådgivningen till andra. Kvinnor under 4 år menar även i hög omfattning att frågan inte är relevant (nästan 4 procent) (figur 8). 13 13

1 I vilken utsträckning vill du rekommendera kursen till andra? 1 I vilken utsträckning vill du rekommendera rådgivningen till andra? 8 8 6 4 6 4-39 4-64 65- -39 4-64 65- Man, ålder Kvinna, ålder Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant -39 4-64 65- -39 4-64 65- Man, ålder Kvinna, ålder Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Figur 8. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan I vilken utsträckning vill du rekommendera utbildningen till andra? i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger. 3.2.5.3 Aktör Kurs: Cirka 75 procent kan rekommendera kursen i mycket hög eller ganska hög utsträckning oavsett vem som genomförde kursen. Rådgivning: Cirka 65 procent kan rekommendera rådgivningen i mycket hög eller ganska hög utsträckning oavsett vem som genomförde rådgivningen. 3.3 Vilken roll man hade vid deltagandet Yrkesrollen annan deltar i högre andel i kortare kurser. Kvinnor deltar i högre omfattning än män i rollen annan i såväl kurs som rådgivning. Män deltar i rollen som jordbrukare/skogsbrukare/trädgårdsföretagare i högre omfattning än kvinnor. Något fler som haft intern kursledare har haft yrkesrollen jordbrukare/skogsbrukare/ trädgårdsföretagare än de som haft extern kursledare. 3.3.1.1 Kursens längd Kurs: Av jordbrukare/trädgårdsföretagare/skogsbrukare är det högre andel som deltar i kurser över 8 timmar än vad som deltar i kortare kurser, men skillnaderna är relativt små (76 respektive 66 procent). Yrkesrollen annan deltar i kortare kurser (< 4 timmar) i högre andel än i längre kurser. För övriga yrkesroller finns ingen skillnad i kurslängd. 14

3.3.1.2 Ålder och kön Kurs: Kvinnor deltar i rollen som annan i högre omfattning än män i alla åldersgrupper. Män deltar i rollen som jordbrukare/trädgårdsföretagare/skogsbrukare i högre utsträckning än kvinnor. Av dem som deltar i rollen som anställd inom jordbruk/trädgård/skogsbruk är högst andel män under 4 år (figur 9). Rådgivning: Kvinnor deltar i rollen som annan i högre omfattning än män i alla åldersgrupper. Män deltar i rollen som jordbrukare/trädgårdsföretagare/skogsbrukare i högre utsträckning än kvinnor. Av dem som deltar i rollen som anställd inom landsbygdsföretag är övervägande del under 4 år. 9 Jag deltog i kursen i min roll som: 8 7 6 5 4 3 1 Jord-, skogsbrukare/ trädgård Annan landsbygdsföretagare Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk Anställd inom annat landsbygdsföretag Annan -39 4-64 65- -39 4-64 65- Man Ålder Kvinna Ålder Figur 9. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan Jag deltog i kursen i min roll som i relation till kön och ålder. Underlag är de som har gått kurs. Varje person som svarat kan ha angett flera svarsalternativ. 3.3.1.3 Aktör Kurs: Av dem som haft intern kursledare anger 71 procent att de är jordbrukare/skogsbrukare/trädgårdsföretagare. Motsvarande siffra för dem som haft extern kursledare är 58 procent. Av dem som är anställda inom jordbruk/skogsbruk/trädgård är det något fler som haft extern kursledare än intern (figur 1). Rådgivning: Det är små skillnader i yrkesroll överlag, cirka 8 procent har deltagit i rollen som jordbrukare/trädgårdsföretagare/skogsbrukare oavsett aktör. Av dem som haft intern rådgivare är andelen som angett rollen annan högre än för dem som haft extern rådgivare (24 respektive 1 procent) (figur 1). 15 15

8 6 4 Jag deltog i kursen i min roll som: Intern Extern Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare Annan landsbygdsföretagare Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk Anställd inom annat landsbygdsföretag Annan Jag deltog i rådgivningen i min roll som: 1 8 6 4 Intern Extern Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare Annan landsbygdsföretagare Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk Anställd inom annat landsbygdsföretag Annan Figur 1. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan Jag deltog i utbildningen i min roll som i relation till aktör. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger. Varje person som svarat kan ha angett flera svarsalternativ. 3.4 Vilket kunskapsområde ville man utveckla 3.4.1.1 Målområden: Djurens välfärd, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ekologisk produktion, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Tvärvillkor och Hållbart skogsbruk För kurser över 8 timmer långa har respondenterna velat utveckla kunskaper inom miljörelaterade frågor i högre omfattning än andra kunskapsområden. För korta kurser har man velat utveckla kunskaper om djurhållning och om miljörelaterade frågor. Män och kvinnor i olika åldersgrupper har helst velat utveckla kunskaper om miljörelaterade frågor förutom kvinnor under 4 år som velat utveckla kunskaper om djurhållning (kurs). Unga (< 4 år) deltar i högst utsträckning i kurser där de utvecklar kunskapsområdet produktutveckling och starta och utveckla företag. Det är ganska små skillnader i kunskapsområde som beror på aktör. 3.4.1.1.1 Kursens längd Kurs: De som har gått korta kurser har velat utveckla kunskapsområdet djurhållning medan de som gått längre kurser har velat utveckla kunskaper inom miljörelaterade frågor. De som vill utveckla kunskaper om ekonomi och ledarskap har snarare gått lång än korta kurser (figur 11). 16

1 Jag deltog i kursen för att utveckla mina kunskaper inom: (Djurens välfärd, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ekologisk produktion, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Tvärvillkor, Hållbart skogsbruk) 8 6 4-4 tim 4-8 tim 8- tim Kurslängd Miljörelaterade frågor Djurhållning Starta och utveckla företag Ekonomi och/eller ledarskap Entreprenad Data/IT Produktutveckling Annat Figur 11. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan Jag deltog i kursen för att utveckla mina kunskaper inom i förhållande till kursens längd. Man har kunnat ange mer än ett svarsalternativ. I gruppen ingår alla målområden förutom företagsutveckling axel 1, axel 3 och Landsbygdsutveckling, inte heller företagsstöd axel 1. Svarsalternativen hantverk, restaurang, turism och service har tagits bort från diagrammet eftersom få har angett dessa svar. 3.4.1.1.2 Ålder och kön Kurs: Knappt 7 procent av männen går kurser för att utveckla kunskaper om miljörelaterade frågor, vilket är en högre än kvinnor. Kvinnor under 4 år deltar för att utveckla kunskaper om djurhållning i högre omfattning än andra grupper. Män under 4 år är den grupp som i högst omfattning vill utveckla kunskaper om entreprenad och starta och utveckla företag (figur 12). Rådgivning: Kvinnor mellan 4 och 64 år har velat utveckla kunskaper om djurhållning i högst omfattning (cirka 5 procent). Samtliga grupper har fått rådgivning om miljörelaterade frågor i hög omfattning med undantag för kvinnor under 4 år. Av kvinnorna under 4 år har fyra femtedelar angett alternativet annat. 17 17

7 6 5 Jag deltog i kursen för att utveckla mina kunskaper inom: (Djurens välfärd, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ekologisk produktion, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Tvärvillkor, Hållbart skogsbruk) Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk Djurhållning 4 3 1-39 4-64 65- -39 4-64 65- Man, ålder Kvinna, ålder Starta och utveckla företag Ekonomi och/eller ledarskap Entreprenad Produktutveckling Annat Figur 12. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan Jag deltog i utbildningen för att utveckla mina kunskaper inom i relation till kön och ålder. Underlag är de som har gått kurs. Frågan gäller alla målområden inom miljöområdet samt djurens välfärd. Svarsalternativen hantverk, restaurang, turism och service har tagits bort från diagrammet eftersom få har angett dessa svar. 3.4.1.1.3 Aktör Kurs och rådgivning: Inom målområdet djurens välfärd har deltagandet i kurser och rådgivning om djurhållning varit lika stort, oberoende av aktör. I ämnet starta och utveckla företag dominerar dock externa aktörer kraftigt för djurens välfärd. I övrigt är skillnaderna som beror på aktör små. 3.4.1.2 Målområden: Företagsutveckling axel 1, Företagsutveckling axel 3 och landsbygdsutveckling Kvinnor har i högre grad än män gått kurser och fått rådgivning i att starta och utveckla företag än män. Männen har i högre grad gått kurser och fått rådgivning inom djurhållning och miljörelaterade frågor. 3.4.1.2.1 Kursens längd Kurs: Det är vissa skillnader mellan vilka olika kunskapsområden man har velat utveckla och kursens längd. Till exempel kan man urskilja att de som velat utveckla kunskaper inom produktutveckling har gått längre kurser. 3.4.1.2.2 Ålder och kön Kurs: Kvinnor under 4 år har helst velat utveckla kunskapsområdet djurhållning, kvinnor mellan 4 och 64 år har velat utveckla området starta och utveckla företag och kvinnor över 65 år har sökt kunskaper om restaurang, mat och dryck. Män i alla åldersgrupper har i högst omfattning velat utveckla kunskaper om djurhållning. 18

Rådgivning: En högre andel av män än kvinnor har velat utveckla kunskaper om djurhållning. Områdena turism och hantverk är mest eftertraktat av kvinnor över 65 år, området starta och utveckla företag är mest eftertraktat av kvinnor under 4 år medan rådgivning inom området restaurang, mat och dryck i första hand väljs av män över 65 år (figur 13). 8 7 6 5 4 3 1 Jag deltog i rådgivningen för att utveckla mina kunskaper inom: (Företagsutveckling axel 1, axel 3 och landsbygdsutveckling) -39 4-64 65-25-39 4-64 65- Man, ålder Kvinna, ålder Miljörelaterade frågor Djurhållning Hantverk Restaurang, mat & dryck Miljö Service/tjänsteverksamhet Turism Naturarv Kulturarv Entreprenad Starta och utveckla företag Ekonomi och/eller ledarskap Produktutveckling Annat Figur 13. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan Jag deltog i rådgivningen för att utveckla mina kunskaper inom. Frågan gäller företagsutveckling axel 1, axel 3 samt landsbygdsutveckling. Svarsalternativ med färre än 1 procent har tagits bort. Underlag är de som fått rådgivning. 3.4.1.2.3 Aktör Kurs: Något fler som haft extern aktör än de som haft intern aktör har velat utveckla kunskaper inom miljörelaterade frågor. Något fler som haft intern aktör än de som haft extern aktör har velat utveckla sina kunskaper inom restaurang, mat och dryck samt turism. Rådgivning: Något fler som haft extern aktör än de som haft intern aktör har velat utveckla kunskaper inom service- och tjänsteverksamhet, starta och utveckla företag samt ekonomi och ledarskap. Av dem som haft intern aktör har något högre andel velat utveckla kunskaper inom djurhållning och restaurang, mat och dryck. 3.5 Effekt av kompetensutveckling EU-kommissionen har definierat fem utvärderingsfrågor för kompetensutveckling. Dessa frågor fanns med i enkäten för samtliga målområden. Har genomförd utbildning bidragit till att man förändrat sättet att arbeta på? 19 19

Har genomförd utbildning bidragit till att nya produkter, produktionsinriktningar introducerats? Har genomförd utbildning bidragit till att produktionsmetoder förbättrats? Har genomförd utbildning bidragit till att nya IT- och datorbaserade hjälpmedel börjat användas? Har genomförd utbildning bidragit till att man börjat arbeta mer miljövänligt? Svarsalternativet Ej relevant är förhållandevis hög för några av frågorna, vilket är naturligt då utbildningarna inte rört något av de områden som frågorna gäller. Det gäller till exempel frågan om man börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel, ett område som relativt få kurser och rådgivningar handlar om. 3.5.1 Har man förändrat sitt sätt att arbeta? Det är inga stora skillnader i om man har förändrat sitt sätt att arbeta som beror på kursens längd. Unga män som har fått rådgivning är den grupp som i högst omfattning anger att de förändrat sitt arbetssätt, ungefär 3 procent har ändrat arbetssätt i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Något fler av dem som haft extern rådgivare menar att de förändrat sitt arbetssätt efter rådgivning än de som haft intern rådgivare. 3.5.1.1 Kursens längd Kurs: Oberoende av kurslängd har knappt 1 procent angett att de ändrat sättet att arbeta på i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Lägger man till dem som angett viss uppfattning har drygt 4 procent ändrat sitt arbetssätt, oberoende av kursens längd. Det är fler som anger svarsalternativet ej relevant ju kortare kursen har varit (figur 14). 1 I vilken utsträckning har utbildningen bidragit till att du/företaget du är verksam i har förändrat sättet att arbeta på gården? Underlag: kurs 8 6 4-4 tim 4-8 tim 8- tim Kurslängd Ej relevant Inte alls Mycket liten Viss Ganska hög Mycket hög Figur 14. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan I vilken utsträckning utbildningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har förändrat sättet att arbeta på gården. Underlag är de som har gått kurs.

3.5.1.2 Ålder och kön Kurs: Mellan 5 och 15 procent av män och kvinnor i olika åldersgrupper anser att kursen har bidragit till förändrat arbetssätt i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Ungefär en tredjedel av kvinnorna anser att frågan inte är relevant, medan endast cirka 1 procent av männen anser detsamma (figur 15). Rådgivning: 3 procent av männen under 4 år och procent av kvinnorna mellan 4 och 64 år menar att rådgivningen har bidragit till förändrat i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Männen har i högst omfattning svarat i viss utsträckning. Fler kvinnor än män menar att frågan inte är relevant (figur 15). 1 8 6 4 I vilken utsträckning har kursen bidragit till att du/företaget du är verksam i har förändrat sättet att arbeta på gården? 1 8 6 4 I vilken utsträckning har rådgivningen bidragit till att du/företaget du är verksam i har förändrat sättet att arbeta på gården? -39 4-64 65- -39 4-64 65- Man, ålder Kvinna, ålder -39 4-64 65- -39 4-64 65- Man, ålder Kvinna, ålder Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Figur 15. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan I vilken utsträckning utbildningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har förändrat sättet att arbeta på gården i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger. 3.5.1.3 Aktör Kurs: Det är mycket små skillnader i förändrat arbetssätt efter genomgången kurs som beror på aktör. Rådgivning: Cirka procent menar att rådgivningen bidragit till förändrat arbetssätt i mycket hög och ganska hög utsträckning oberoende av aktör. En fjärdedel av dem som har haft intern rådgivare menar att frågan inte är relevant, motsvarande för extern rådgivare är 7 procent. Det är främst svaren som rör målområdet Hållbart skogsbruk som förklarar för skillnaderna. 21 21

3.5.2 Har man introducerat nya produkter, produktionsinriktningar? Det är något fler som har gått längre kurser som menar att de introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar än de som har gått korta kurser, men skillnaderna är små. Män under 4 år har i högst omfattning svarat att de har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar efter genomgången kurs. Kvinnor under 4 år har i högst omfattning introducerat nya produkter, produktionsinriktningar efter genomgången rådgivning. 3.5.2.1 Kursens längd Kurs: Något fler som gått långa kurser (över 8 timmar) svarar att de har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar i mycket hög och ganska hög omfattning än de som gått kurser kortare än 4 timmar, 1 respektive 4 procent. Ju kortare kurs desto fler anser att frågan om introduktion av nya produkter inte är relevant. 3.5.2.2 Ålder och kön Kurs: procent av de männen under 4 år svarar att de har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar i mycket hög och ganska hög omfattning. De är den grupp som angett detta svar i högst omfattning. I övriga grupper är det färre än 1 procent som menar att de introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar i mycket hög eller ganska hög utsträckning. 6 procent av kvinnorna menar att frågan inte är relevant eller att utbildningen inte alls bidragit till introducera nya produkter (figur 16). Rådgivning: Cirka procent av kvinnorna mellan 4 och 64 år har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar efter rådgivning i mycket hög eller ganska hög omfattning. De är den grupp som angett detta i högst omfattning. I övriga grupper är det mellan några enstaka och 1 procent som angett detsamma (figur 16). 22

1 8 I vilken utsträckning har kursen bidragit till att du/företaget du är verksam i har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar? 1 8 I vilken utsträckning har rådgivningen bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar? 6 4 6 4-39 4-64 65- -39 4-64 65- -39 4-64 65- -39 4-64 65- Man, ålder Kvinna, ålder Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Man, ålder Kvinna, ålder Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Figur 16. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan I vilken utsträckning utbildningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har introducerat nya produkter, produktionsinriktningar i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger. 3.5.2.3 Aktör Kurs: Något fler som har haft extern kursledare menar att de introducerat nya produkter, produktionsinriktningar än de som haft intern kursledare, men skillnaderna är små. Rådgivning: De som har haft intern rådgivare har i något högre omfattning introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar i mycket hög och ganska hög omfattning än de som haft extern rådgivare (15 respektive 4 procent). 3.5.3 Har man förbättrat produktionsmetoden? Något fler som har gått längre kurser menar att de förbättrat produktionsmetoden, men skillnaderna är små. Kvinnor anser i högre omfattning än män att frågan om förbättrad produktionsmetod inte är relevant. Något fler som haft intern rådgivare menar att de förbättrat produktionsmetoden i någon omfattning än de som haft extern rådgivare. 3.5.3.1 Kursens längd Kurs: Det är få som menar att de har förbättrat sin produktionsmetod efter kurs, mellan 5 och 1 procent beroende på kursens längd. De som har gått korta kurser (under 4 timmar) menar i något högre omfattning än andra att frågan inte är relevant (figur 17). 23 23

1 8 6 4 I vilken utsträckning har kursen bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har förbättrat vår produktionsmetod? -4 tim 4-8 tim 8- tim Kurslängd Ej relevant Inte alls Mycket liten Viss Ganska hög Mycket hög Figur 17. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan I vilken utsträckning kursen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har förbättrat vår produktionsmetod i relation till kursens längd. 3.5.3.2 Ålder och kön Kurs: procent av männen under 4 år och 15 procent av kvinnorna under 4 år har ändrat sin produktionsmetod i mycket eller ganska hög utsträckning. 4 procent av kvinnorna anser att frågan inte är relevant. Rådgivning: Kvinnor har i större utsträckning svarat att frågan inte är relevant eller att rådgivningen inte alls har förbättrat produktionsmetoden än vad män har gjort. 3.5.3.3 Aktör Kurs: Det är små skillnader i hur man svarat på frågan som beror på vem som genomförde kursen. Rådgivning: Det är små skillnader i hur man svarat på frågan som beror på vem som genomförde rådgivningen. 3.5.4 Har man börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel? Många svarar att utbildningen inte alls bidragit till att öka användandet av IT- och datorbaserade hjälpmedel eller att frågan inte är relevant. Män under 4 år är den grupp som i högst omfattning har börjat använda ny teknik efter genomgången kurs, närmare 4 procent har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel i någon omfattning. För övriga grupper (kurs och rådgivning) är det ungefär 1- procent som i någon omfattning har börjat använda ny teknik. Det är inga skillnader i hur man besvarat frågan som beror på vem som genomförde utbildningen. 24

3.5.4.1 Kursens längd Kurs: Det är små skillnader som beror av kursens längd. De som har gått korta kurser anser i något högre omfattning att frågan inte är relevant. 3.5.4.2 Ålder och kön Kurs och Rådgivning: Såväl kvinnor som män anser att aktiviteten har bidragit lite eller inte alls till att företaget börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel. Många har också svarat att frågan inte är relevant, kvinnor i har valt detta svar i något större utsträckning än män. 4 procent av de män under 4 år som har gått kurs har angett att de börjat använda ny teknik i någon omfattning och är den grupp som sticker ut i svaren. För övriga grupper är det mellan 1 och procent som angett att de i någon omfattning börjat använda ny teknik (figur 18). 1 8 I vilken utsträckning har kursen bidragit till att du/företaget du är verksam i har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel? 1 8 I vilken utsträckning har rådgivningen bidragit till att du/företaget du är verksam i har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel? 6 4 6 4-39 4-64 65- -39 4-64 65- -39 4-64 65- -39 4-64 65- Man, ålder Kvinna, ålder Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Man, ålder Kvinna, ålder Mycket hög Ganska hög Viss Mycket liten Inte alls Ej relevant Figur 18. Andel som angett de olika svarsalternativen på frågan I vilken utsträckning utbildningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam på har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel i relation till kön och ålder. Underlag för kurs till vänster, underlag för rådgivning till höger. 3.5.4.3 Aktör Kurs: Det är inga skillnader i hur man svarat på frågan om nya IT- och datorbaserade hjälpmedel som beror på vem som genomförde kursen. Rådgivning: De som haft intern rådgivare har svarat att frågan om ny teknik inte är relevant i högre omfattning än de som haft extern rådgivare. De som haft extern rådgivare har istället, i högre omfattning än de som haft intern rådgivare, svarat att 25 25