Investeringar och tillväxt vilka faktorer påverkar?

Examensarbete i ekonomistyrning Investeringar och tillväxt vilka faktorer påverkar? En longitudinell studie av tillverkande företags investeringspraxis och tillväxt över tid Författare: Alexandra Lagerholm 900223 Hedvig Lindgren 890203 Handledare: Jan Alpenberg Fredrik Karlsson Examinator: Karin Jonnergård Termin: VT-13 Ämne: Ekonomistyrning Nivå: Examensarbete Civilekonomprogrammet 4FE03E Datum: 2013-05-30

Förord Vi vill tacka samtliga respondenter från HP Tronic AB, Inwido AB, Jitech AB, ProfilGruppen AB, Rottne Industri AB och Saint-Gobain Emmaboda Glas AB, som har valt att delta i vår studie och funnits tillgängliga under hela arbetets gång. Vi vill tacka för Ert trevliga bemötande och för all information som Ni har bidragit med, och som gjort vår studie möjlig. Vi vill även tacka våra familjer och vänner som har stöttat oss under arbetets gång, samt våra handledare Jan Alpenberg och Fredrik Karlsson på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, som har hjälpt oss och bidragit med konstruktiv kritik. Dessutom vill vi tacka vår examinator Karin Jonnergård, som har gett oss avgörande feedback inom betydelsefulla delar av vår studie. Denna uppsats avslutar fyra års studier på Civilekonomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö, en utbildning som har gett oss värdefulla erfarenheter och kunskaper inför vårt framtida yrkesliv. Vi vill således också passa på att tacka våra studiekamrater, som under tiden för våra studier har gett värdefull kritik och bidragit till fyra roliga år. Slutligen önskar vi Er en trevlig läsning samt att arbetet ger Er en bättre förståelse för utvecklingen av studerade företags investeringspraxis och dessutom ger Er en inblick i deras tillväxt över tid. Växjö, maj 2013 Alexandra Lagerholm Hedvig Lindgren i

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Controller, 4FE03E, VT 2013 Titel: Författare: Handledare: Examinator: Nyckelord: Bakgrund: Syfte: Metod: Slutsats: Investeringar och tillväxt vilka faktorer påverkar? Alexandra Lagerholm och Hedvig Lindgren Jan Alpenberg och Fredrik Karlsson Karin Jonnergård investeringspraxis, påverkandefaktorer, investeringar, tillväxt Investeringsforskningen är under ständig utveckling. Flera forskare framhävde under senare 1900-tal en allt mer utvecklad investeringspraxis bland företag. Utvecklingen visar hur såväl företags interna som externa faktorer och förhållanden har en påverkan på deras investeringspraxis. Det har dessutom visat sig finnas samband mellan företagens investeringar och tillväxt. År 2005 publicerades en studie vars resultatmodell presenterar dessa samband. Då omvärlden såväl som företagets organisation är dynamisk och således tenderar att förändras med tiden, är det intressant att studera huruvida den resultatmodell som presenterades för ett tiotal år sedan fortfarande förklarar företagens investeringspraxis. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om externa och interna faktorers påverkan på de studerade företagens investeringspraxis för att identifiera huruvida resultatmodellens förklaringsförmåga har förändrats över tid. Vidare ämnar studien analysera vilken betydelse företagens tidigare genomförda investeringar har haft för företagens tillväxt, samt vilken påverkan tillväxten i sin tur har haft på utvecklingen av företagens investeringspraxis. Studien genomfördes genom flerfallstudier av sex företag. Urvalet av fallföretag styrdes av det urval som gjordes inom ramen för avhandlingsstudien, med syfte att skapa jämförbara resultat. Insamling av det empiriska underlaget genomfördes via kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer. Modellens förklaringsförmåga över tid har inte påverkats. Det som har skett är en ny viktfördelning av påverkan bland de interna och externa påverkandefaktorer som inkluderas i modellen. Resultaten visar också att investeringarna har betydelse för företagens förmåga att skapa tillväxt. Tillväxten har i sin tur betydelse för hur företagens investeringspraxis utvecklas. ii

Abstract Master thesis, Business Administration and Economics Program, School of Business and Economics, Linnaeus University, Controller, 4FE03E, VT 2013 Title: Authors: Tutor: Examiner: Background: Purpose: Methodology: Results: Investment and growth - what factors affect? Alexandra Lagerholm and Hedvig Lindgren Jan Alpenberg and Fredrik Karlsson Karin Jonnergård Research about capital budgeting is under constant development. Several researchers developed the research about capital budgeting late in the 20 th century. This development shows how companies' internal and external factors and other circumstances have an impact on companies capital budgeting practice. It has also been shown that there are links between companies capital budgeting and their growth. In 2005, a study showed a model with the connection explained above. Due to the changes that occur in the world and within companies, it is interesting to study whether the model presented a decade ago still explains corporate investment practice. The purpose of this thesis is to increase the knowledge of external and internal factors related to the studied companies, and to identify whether the model from 2005 still explains the companies capital budgeting practice. Furthermore, the study intends to analyze if investments have had an impact on companies growth, and also which impact the growth has had on the development of companies capital budgeting practice. The study was conducted by case studies of six companies. The selection of case companies is the same as in the study from 2005. The collection of the empirical data was conducted through qualitative, semi-structured interviews. The model can still be used to explain companies capital budgeting practice, there has only been a change in how much the different internal and external factors affect the process. The results also show that investments have an impact on growth, and that the growth has an impact on companies capital budgeting practice. iii

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Studiens problemområde... 4 1.3 Studiens frågeställningar... 7 1.4 Syfte... 7 1.5 Studiens fortsatta disposition... 8 2. Metod... 9 2.1. Val av ämne... 9 2.2 Val av forskningsmetod... 9 2.3 Val av forskningsdesign... 10 2.3.1 Fallstudier... 10 2.3.2 Longitudinell studie... 10 2.4. Urval... 12 2.5 Datainsamling... 15 2.5.1 Kvalitativa intervjuer... 15 2.5.2 Insamling av skriftligt material... 17 2.6 Analysmetod... 17 2.7 Forskningskvalitet... 19 2.8 Etiska hänsynstaganden... 20 3. Referensram... 21 3.1 Investeringsforskning... 21 3.1.1 Investeringsbegreppet... 21 3.1.2 Investeringsstruktur... 22 3.1.3 Beslutsorienterad forskning... 23 3.1.3.1 Bedömningsprocessens utveckling... 24 3.1.3.2 Kalkylmetoder... 25 3.1.3.3 Vilka kalkylmetoder tillämpas i praktiken?... 25 3.1.4 Fokus på investeringsprocessen vägen fram till beslut... 26 3.1.4.1 Bowers modell av investeringsprocessen... 27 3.1.4.2 Investeringsprocessens utveckling... 30 3.2 Investering för tillväxt... 34 3.3 Undersökningsmodell för vidare studie... 35 3.3.1 Contingency - företaget i en kontext... 35 3.3.2 Alpenbergs och Karlssons avhandlingsstudie... 35 3.3.2.1 Resultatmodell... 36 3.3.3 Påverkandefaktorer... 39 3.3.3.1 Marknadsförutsättningar... 39 3.3.3.2 Organisation... 39 3.3.3.3 Mål och ekonomiska styrsystem... 40 3.3.3.4 Kraftigt påverkande trender under det senaste decenniet... 41 4. Empiri... 45 4.1 HP Tronic AB... 45 4.1.1 Organisationen... 45 4.1.1.1 Företaget... 45 4.1.1.2 Påverkandefaktorer... 47 4.1.1.3 Styrning... 48 4.1.2 Investeringspraxis... 49 4.1.3 Investeringar... 51 4.2 ProfilGruppen AB... 52 4.2.1 Organisationen... 52 iv

4.2.1.1 Företaget... 52 4.2.1.2 Påverkandefaktorer... 54 4.2.1.3 Styrning... 55 4.2.2 Investeringspraxis... 55 4.2.3 Investeringar... 56 4.3 Jitech AB... 58 4.3.1 Organisationen... 58 4.3.1.1 Företaget... 58 4.3.1.2 Påverkandefaktorer... 61 4.3.1.3 Styrning... 62 4.3.2 Investeringspraxis... 63 4.3.3 Investeringar... 65 4.4 Saint- Gobain Emmaboda Glas AB... 68 4.4.1 Organisationen... 68 4.4.1.1 Företaget... 68 4.4.1.2 Påverkandefaktorer... 69 4.4.1.3 Styrning... 70 4.4.2 Investeringspraxis... 70 4.4.3 Investeringar... 71 4.5 Rottne Industri AB... 72 4.5.1 Organisationen... 72 4.5.1.1 Företaget... 72 4.5.1.2 Påverkandefaktorer... 74 4.5.1.3 Styrning... 74 4.5.2 Investeringspraxis... 75 4.5.3 Investeringar... 76 4.6 Elitfönster AB/Inwido AB... 77 4.6.1 Organisationen... 77 4.6.1.1 Företaget... 77 4.6.1.2 Påverkandefaktorer... 80 4.6.1.3 Styrning... 81 4.6.2 Investeringspraxis... 82 4.6.3 Investeringar... 83 5. Analys... 85 5.1 Uppdaterad resultatmodell... 85 5.1.1 Påverkandefaktorer... 85 5.1.1.1 Marknadsförutsättningar... 86 5.1.1.2 Organisation... 91 5.1.1.3 Mål och ekonomiska styrsystem... 95 5.1.2 Investeringspraxis... 96 5.1.2.1 Investeringsstruktur... 96 5.1.2.2 Initiering... 97 5.1.2.3 Framdrivning... 98 5.1.2.4 Analys- och beslutslogik... 98 5.1.2.5 Uppföljning... 101 5.1.3 Resultatmodellens förklaringsförmåga... 102 5.2 Tillväxt... 105 5.2.1 Tillväxttakt... 105 5.2.2 Investeringars påverkan på tillväxt... 108 5.2.3 Tillväxtens påverkan på investeringspraxis... 109 5.2.3.1 Utvecklingsnivå... 109 5.3 Utveckling under perioden 2000-2011... 110 6. Slutsats... 112 v

7. Reflektioner... 114 7.1 Samhälleliga aspekter och hållbarhetsaspekter av studiens resultat... 114 7.2 Förslag till fortsatt forskning... 114 Referenser... 116 Bilagor... I Bilaga 1- Företag som inte inkluderas i studien... I Bilaga 2 - Intervjuförteckning... II Bilaga 3 - Intervjuunderlag... IV Bilaga 4 - Nyckeltalsberäkningar... VI Figurer Figur 3.1 Bowers modell av investeringsprocessen...27 Figur 3.2 Burns och Walkers modell av investeringsprocessen....30 Figur 3.3 Den moderna investeringsprocessen.32 Figur 3.4 Resultatmodell 37 Figur 3.5 Studiens fortsatta undersökningsmodell.44 Figur 5.1 Uppdaterad resultatmodell. 104 Tabeller Tabell 2.1 Deltagande företag 13 Tabell 2.2 Respondenter 15 Tabell 4.1 Nyckeltal för HP Tronic 47 Tabell 4.2 HP Tronic, genomförda investeringar..51 Tabell 4.3 Nyckeltal för ProfilGruppen.54 Tabell 4.4 ProfilGruppen, genomförda investeringar 57 Tabell 4.5 Nyckeltal för Jitech 60 Tabell 4.6 Jitech, genomförda investeringar 67 Tabell 4.7 Nyckeltal för Emmaboda Glas 69 Tabell 4.8 Nyckeltal för Rottne Industri..73 Tabell 4.9 Nyckeltal för Elitfönster/Inwido 80 Tabell 4.10 Elitfönster/Inwido, genomförda investeringar 84 Tabell 5.1 Utveckling under perioden 2000-2011..111 vi

1. Inledning I kapitlet presenteras bakgrunden till investeringsämnet, följt av en presentation av den avhandlingsstudie som arbetet ämnar följa upp. Därefter diskuteras studiens problemområde som mynnar ut i studiens frågeställningar. Slutligen presenteras arbetets syfte och fortsatt disposition. Vid uppstartsfasen av detta arbete delgavs vi information om en tidigare genomförd avhandlingsstudie inom området för investeringar. Avhandlingen innefattade studier av tio mindre och medelstora tillverkande företag och deras investeringspraxis, samt investeringarnas samband med företagens tillväxt. Resultaten presenterades i en resultatmodell av företagens investeringar. Området för avhandlingsstudien väckte vårt intresse och vi bestämde oss för att i detta arbete göra en uppföljning av studien. Målet med arbetet formulerades till att identifiera förändringar i företagens investeringspraxis under den tid som har passerat sedan avhandlingsstudien, och identifiera vilka effekter tidigare genomförda investeringar under perioden har haft på företagen och dess tillväxt. Att studera företagen återigen skapar möjlighet att identifiera vilka förändringar som har skett, och vad dessa förändringar har berott på. Vidare är det intressant att studera hur små och medelstora företag har växt och utvecklats under en tioårsperiod. Det skapar kunskap och erfarenheter om tidens påverkan på de studerade företagen. 1.1 Bakgrund Eriksson (1983) förklarar att under mitten av 1900-talet upplevdes problem i många företag kopplade till deras planering och styrning, till följd av ett ökat antal och en ökad omfattning av företagens investeringar. Det krävdes en utveckling av investeringsteorier för att få bukt med hanteringen av investeringarna i företagen. Under 1940-talet började således allt fler ekonomer hantera investeringsfrågor på ett helt annat sätt än tidigare. Tidigare hanterades investeringarna indirekt via avskrivningar i resultaträkningen. Nu skapades istället en självständig roll för investeringarna och ökade intresset för att utveckla kalkylmetoder och bedömningskriterier. Investeringsteorin syftade därmed skapa modeller och metoder för att stödja och lösa de problem som fanns vid valet av investeringar bland flera 1

olika investeringsalternativ, för att utvärdera vilket alternativ som utgör det bästa. Honko (1971) sammanfattar utvecklingen till att inkludera såväl traditionella investeringskalkyler som att beräkna risk och sannolikheter, samt att beakta fler mål än lönsamheten vid utvärdering av de olika investeringsalternativen. Under 1950-talet började flera forskare att intressera sig för huruvida företagen använde sig av de nyskapade modellerna i verkligheten, tillika vilka faktorer som påverkar investeringsbesluten, vad som initierar investeringsplaner och hur investeringsprocesser och beteenden styrs och utformas. Studier kom framförallt att visa skillnader i företagens investeringspraxis och rutiner relaterat till vilken typ av investering som genomfördes. Utifrån dessa studier framträdde en kategorisering av investeringarna där stora strategiska investeringar ofta fick en utmärkande roll med särbehandling, jämfört med mindre och medelstora investeringar. De mindre och medelstora investeringarna utvärderades med fördel med hjälp av formella rutiner och processer utifrån bland annat enkla kalkylberäkningar, medan de större strategiska investeringsbesluten ofta grundades av andra kriterier än de mer rutinmässiga. (Eriksson 1983) Vidare presenterar Aharoni (1966) ett nytt sätt att se på företagens investeringspraxis och framförallt beslutsprocessen inom vilken det beslutas om vilka investeringar som skall genomföras. Han presenterar själva investeringsbeslutet som en del av en helhet. Investeringarna och besluten kring dem kan således inte förstås utan att ses i sitt sammanhang i form av hur organisationen internt är uppbyggd och fungerar, med grund i exempelvis de anställdas roller och företagets olika strategier. På samma sätt menar han att företagets externa omgivning har en betydande påverkan på företaget och dess investeringsbeslut. Synsättet att sätta investeringsbeslutet i ett sammanhang stöds av Bower (1970) som bidrar med ett stort steg inom investeringslitteraturen genom att presentera en modell av hur en komplett traditionell investeringsprocess ser ut i företagen. Han visar framförallt på vikten av att se företaget som en del av ett sammanhang, en kontext, där olika organisatoriska faktorer och förhållanden har påverkan på företagets definition och implementering av investeringar. Frenckner (1972) belyser tydliga skillnader mellan teori och verklighet utifrån olika studier av svenska företag. Han menar att de relativt omfattande analyser och 2

utvärderingskriterier som ofta beskrivs i de teoretiska modellerna och metoderna sällan kommer till användning i företagen, då de har begränsade resurser för användning av dem i sina processer. Vidare belyser Keynes (1973) och Aharoni (1966) svårigheterna med att förutse investeringarnas framtida resultat och lönsamhet med grund i att företaget, dess investeringar och beslutsprocesser i hög grad påverkas av såväl externa som interna faktorer. År 1999 påbörjade Alpenberg och Karlsson (2005) en avhandlingsstudie av mindre och medelstora tillverkande företags investeringspraxis. Studiens övergripande syfte var att skapa en helhetsbild av företagens investeringsproblematik. Fallstudier genomfördes av tio företag, där respektive företag studerades utifrån målet att kartlägga företagens investeringsstruktur och investeringsprocess. I likhet med Keynes (1973) och Aharoni (1966) identifierade Alpenberg och Karlsson (2005) betydande påverkansfaktorer i företagets omvärld, så väl som i dess interna miljö och struktur. Studien syftade således också till att identifiera de faktorer och förhållanden i och utanför företagen som har en inverkan på företagens investeringssituation. Ett tredje delsyfte i Alpenberg och Karlssons (2005) studie utgjordes av avsikten att analysera vilken koppling företagens investeringar har till deras tillväxtmål. Resultaten presenterades i form av en resultatmodell av företagens investeringspraxis. I denna modell framgick hur företagens investeringsprocesser var uppbyggda av faserna för initiering, framdrivning samt analys- och beslutslogik. Investeringsprocesserna påverkades i sin tur av företagens investeringsstruktur, vilket utgör företagens investeringsklassificering. (Alpenberg & Karlsson 2005) Investeringsprocesserna för olika sorters investeringar tenderar alltså att skilja sig åt på ett systematiskt sätt (Alpenberg & Karlsson 2005). Såväl Eriksson (1983) som Renck (1974) poängterar också den skilda hanteringen av olika investeringsprojekt. Stora strategiska investeringar kan svårligen hanteras i en formaliserad investeringsprocess och sköts därmed ofta bredvid en sådan. På samma sätt menar Segelod (1995) att processen för hur beslut kring investeringar fattas skiljer sig beroende på såväl investeringens typ som storlek. I likhet med Bowers (1970) identifiering av företagets kontext, som en avgörande faktor för företagets hantering av investeringar, menar Alpenberg och Karlsson 3

(2005) att faktorer och förhållanden i företagets omgivning såväl som i den interna organisationen har en betydande inverkan på deras investeringspraxis. De främsta påverkandefaktorerna för de företag som studerades av Alpenberg och Karlsson (2005) utgjordes av företagets marknadsförutsättningar i form av position i värdekedjan och tillväxttakt, samt organisationens uppbyggnad i form av huvudmannaskap, ledning och utvecklingsnivå. 1.2 Studiens problemområde Baker och English (2011) menar att när omvärlden förändras utvecklas också företagens processer. Investeringsprocessen utgör enligt dem således en dynamisk process som i hög grad styrs av förändrade faktorer i företagets omgivning. Vidare menar Delmar, Wiklund och Davidsson (2001) att omvärlden förändras i allt snabbare takt ju mer tiden går, och företagen måste än mer anpassa sig och sina interna faktorer och processer till ständiga externa förändringar. Davidsson (1989) poängterar vidare vikten av att beakta både externa och interna faktorer vid förklaring av företagens investeringspraxis. Alpenberg och Karlsson (2005) identifierade i sin studie ett flertal externa faktorer i företagens omvärld som har en betydande effekt på hur företagen formade sin investeringsprocess och hur de hanterade olika investeringsalternativ, för att slutligen ta beslut. Vidare menar de att de investeringar som görs och hur de hanteras beror på hur företagen utvecklas och förändras internt. Det inkluderar företagens utvecklingsnivå, organisation, ägarstruktur och storlek, tillsammans med externa omvärldsfaktorer och förhållanden. Utifrån Baker och English (2011), Davidsson (1989) och Alpenberg och Karlssons (2005) förklaring av en dynamisk omvärld och intern organisation kan det konstateras att det sedan Alpenberg och Karlssons studie kan ha inträffat en rad olika såväl externa som interna förändringar för företagen. Dessa förändringar kan ha haft en påverkan på företagens investeringspraxis och krävt anpassning av företagets processer. Trahan och Krantz (2011) beskriver att företagets omvärld idag dessutom har en ännu större inverkan på investeringsprocessen än för tio år sedan. Den snabba utvecklingen på marknaden har, enligt Oxelheim och Wihlborg (2008), skapat nya 4

verktyg och förändrade förhållanden, vilket kräver anpassning av företagets processer. Baker och English (2011) visar på den stora betydelsen av omvärldens dynamiska egenskaper, medan Oxelheim och Wihlborg (2008) beskriver omvärldens påverkan på företaget och vad som krävs av dem för att anpassa sig till dessa omvärldsförändringar. Trahan och Krantz (2011) poängterar dessutom hur de förändrade faktorerna påverkar företagets investeringsprocess i betydligt större utsträckning idag, än under perioden för Alpenberg och Karlssons avhandlingsstudie. Utifrån dessa studier är det således intressant att undersöka huruvida Alpenberg och Karlssons resultatmodell fortfarande är tillämpbar. Har företagen tvingats anpassa sina rutiner för såväl initiering, framdrivning och beslut om investeringar som för företagets investeringsstruktur? Genom att studera företagen och deras investeringspraxis idag, och jämföra dessa resultat med resultatmodellen som presenteras i avhandlingsstudien, skapas en insikt i huruvida företagens investeringspraxis har förändrats över tid. En longitudinell utformning av detta arbete kan således testa Alpenbergs och Karlssons teoretiska resultatmodell genom identifiering och analys av företagens nuvarande investeringspraxis. Förändringar i företagens investeringspraxis kan härledas till en rad olika faktorer och förhållanden som har haft en inverkan på den förändring som har skett under tiden som har passerat sedan företagen studerades för avhandlingsstudien. Det är således relevant att studera huruvida de externa och interna påverkansfaktorer som presenteras i Alpenbergs och Karlssons resultatmodell har haft den påverkan som förväntades på företagets investeringspraxis under de år som har passerat. Vidare är det intressant att studera huruvida andra faktorer har uppkommit eller om vissa faktorers påverkan har förstärkts medan andra har försvagats, och vilken påverkan det har haft på företagens investeringspraxis. Arbetets longitudinella design skapar således möjlighet till jämförelser över tid genom att identifiera, analysera och ge företaget lärdomar om förändrade faktorer och dess grad av påverkan. Denna studie förväntas således ge ett teoretiskt bidrag genom att visa vad som har haft påverkan på modellens förklaringsförmåga sedan avhandlingsstudien genomfördes under åren 1999 och 2000, fram till idag 2013. Det görs genom att testa modellens verklighetsförankring och samla in kompletterande uppgifter för att utöka modellens 5

nuvarande förklaringsförmåga. För företagen förväntas studien ge lärdomar om vad som påverkar dem, i form av såväl interna som externa faktorer. Hur har resultatmodellens förklaringsförmåga av de studerade företagens investeringspraxis påverkats över tid, utifrån de externa och interna förändringar som har inträffat under den studerade perioden? Eriksson (1983) poängterar att det krävs en betydande investeringsvolym för att upprätthålla god tillväxt i ett företag. Sarkar (2011) påtalar på samma sätt att företagens investeringar utgör en betydande faktor för ekonomisk tillväxt och betonar därmed också vikten av att studera företagens investeringspraxis. Alpenberg och Karlsson (2005) identifierar vidare ett samband mellan företagens strategiska investeringar och dess tillväxt. De poängterar att de strategiska investeringar, som under tiden för avhandlingsstudien genomfördes i företagen, förväntades generera framtida tillväxt. Detta samband grundas på investeringarnas strategiska och betydande karaktär för företagens utveckling. Delmar, Davidsson och Gartner (2003) menar att tidigare forskning till stor del har fokuserat på företagens tillväxt i sig, och inte på vad som har gett upphov denna tillväxt. Dessa studier ger således ingen riktig förklaring till hur företagen faktiskt har lyckats åstadkomma tillväxt. (Delmar, Davidsson & Gartner 2003) Vår studie har därmed som avsikt att identifiera och analysera företagens tillväxt över tid, och framförallt identifiera vilken roll investeringarna har haft i företagens förmåga att uppnå tillväxt. Denna studie skapar på så vis en praktisk lärandeeffekt för företagen, kring investeringarnas faktiska effekt och betydelse. Studien prövar och uppdaterar således också de teorier som har presenterats kring det faktum att investeringarna har en betydande inverkan på företagens tillväxt. Omvänt från ovan resonemang menar Donaldson (2001) att företagets storlek påverkar hur företaget bygger upp och strukturerar sin organisation. Större företag styrs med fördel av formella rutiner och regler för att upprätthålla kontroll över samtliga enheter i organisationen, och kräver likaså en mer decentraliserad styrning för att beslutsprocessen skall vara effektiv och pågå i nära samhörighet med den operativa verksamheten. Olve och Samuelson (2008) poängteras att när ett företag 6

utvecklas och växer i storlek ökar deras behov av mer omfattande rutiner och system för hanteringen av olika projekt i verksamheten. Det är således intressant att studera det omvända förhållandet mellan företagens investeringar och tillväxt, i form av studier av hur företagens tillväxt har påverkat deras investeringspraxis. Har företagets tillväxt under perioden 2000 till 2013 gjort investeringsprocessen mer omfattande? Har utvärderingsmetoderna för de olika investeringsalternativen bytts ut till mer formella och omfattande varianter än tidigare? Har en mer decentraliserad organisation fått någon effekt på processen för investeringsbeslut? Denna typ av studie ger företagen kunskap om hur det faktum att de växer påverkar deras processer och rutiner, samt ger dem lärande inför framtiden. Vilken betydelse har företagens genomförda investeringar haft för företagens tillväxt under den studerade perioden, och hur har tillväxten i sin tur påverkat utvecklingen av företagens investeringspraxis? 1.3 Studiens frågeställningar Hur har resultatmodellens förklaringsförmåga av de studerade företagens investeringspraxis påverkats över tid, utifrån de externa och interna förändringar som har inträffat under den studerade perioden? Vilken betydelse har företagens genomförda investeringar haft för företagens tillväxt under den studerade perioden, och hur har tillväxten i sin tur påverkat utvecklingen av företagens investeringspraxis? 1.4 Syfte Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om externa och interna faktorers påverkan på de studerade företagens investeringspraxis för att identifiera huruvida resultatmodellens förklaringsförmåga har förändrats över tid. Vidare ämnar studien analysera vilken betydelse företagens tidigare genomförda investeringar har haft för företagens tillväxt, samt vilken påverkan tillväxten i sin tur har haft på utvecklingen av företagens investeringspraxis. 7

1.5 Studiens fortsatta disposition 1. Inledning I kapitel 1 presenteras bakgrunden till investeringsämnet, följt av en presentation av den avhandlingsstudie som uppsatsen ämnar följa upp. Därefter diskuteras studiens problemområde som mynnar ut i studiens frågeställningar. Slutligen presenteras uppsatsens syfte. 2. Metod I kapitel 2 beskrivs studiens genomförande. Först beskrivs tillvägagångssättet kring urvalet av studiens sex fallföretag, följt av hur data har samlats in. Den empiriska datan samlades in via kvalitativa besöksintervjuer. Därefter beskrivs studiens analysmetod, följt av en diskussion kring forskningens kvalitet. Slutligen presenteras studiens etiska hänsynstaganden. 3. Referensram Kapitel 3 inleds med en presentation av befintlig investeringsforskning, följt av tillväxt i samband med investeringar. I nästa del av referensramen presenteras uppsatsens utgångspunkt i form av den tidigare avhandlingsstudiens resultatmodell, följt av en presentation av externa och interna påverkandefaktorer samt trender. Utifrån detta resonemang presenteras slutligen studiens fortsatta undersökningsmodell. 4. Empiri I kapitel 4 presenteras fallföretagen var för sig. Respektive företag beskrivs utifrån vad som har skett inom och utanför företaget sedan år 2000, samt hur företaget ser ut idag. Fokus är på organisationen, dess investeringspraxis och genomförda investeringar. Även tabeller för nyckeltal inkluderas för respektive företag. 5. Analys I kapitel 5 ställs den teoretiska referensramen och empirin mot varandra för att grundlägga frågeställningarnas svar. Först analyseras de olika påverkandefaktorerna och dess utveckling, följt av diskussioner kring företagens investeringspraxis där data från det empiriska materialet ställs mot varandra samt jämförs med avhandlingsstudien. Därefter analyseras sambanden mellan investeringar och företagens tillväxt. Slutligen presenteras en sammanställning av den utveckling som har skett under perioden 2000 2011. 6. Slutsats 7. Reflekeoner I kapitel 6 presenteras studiens slutsatser, där frågeställningarna besvaras. I kapitel 7 beskrivs vidare egna reflektioner, följt av studiens samhälleliga- och hållbarhetsaspekter. Kapitlet avslutas med förslag till fortsatt forskning. 8

2. Metod I detta kapitel beskrivs studiens genomförande. Först beskrivs tillvägagångssättet kring urvalet av studiens fallföretag, följt av hur data har samlats in. Den empiriska data samlades in via kvalitativa besöksintervjuer. Därefter beskrivs studiens analysmetod, följt av en diskussion kring forskningens kvalitet. Slutligen presenteras studiens etiska hänsynstaganden. 2.1. Val av ämne Intresset för denna studie väcktes ur ett gemensamt intresse för investeringar. Under processen för ämnesval delgavs vi dessutom möjligheten att göra en uppföljning av en tidigare genomförd avhandlingsstudie, som behandlade investeringsområdet. För avhandlingsstudien studerades tillverkande företag utifrån syftet att kartlägga deras investeringspraxis. Vi bestämde oss för att genomföra en ren uppföljning av de resultat som där presenterades, för att identifiera förändringar över tid vad gäller företagens investeringspraxis och effekter av tidigare genomförda investeringar. 2.2 Val av forskningsmetod Enligt Bryman och Bell (2005) finns det två olika typer av forskningsmetoder; kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitativa metoden handlar om insamling av kvantifierbar data och styrs av regler och riktlinjer, medan den kvalitativa forskningen är friare och innefattar undersökningar som ofta påverkas och förändras under arbetets gång. Den kvalitativa forskningen handlar om framförallt tolkning, där fokus läggs på ord och förståelse. För att få förståelse är det viktigt att se situationer utifrån undersökningspersonernas perspektiv. Undersökningspersonernas åsikter och uppfattningar är således betydelsefulla för den kvalitativa studien. (Bryman & Bell 2005) Då vårt syfte utgörs av att skapa förståelse för de studerade företagens investeringspraxis och vad som påverkar denna, har den här studien ett kvalitativt angreppssätt. I enlighet med den kvalitativa metoden har störst fokus lagts på 9

undersökningspersonernas uppfattning, åsikter och beskrivningar. Insamling och analys av data från årsredovisningar och andra interna dokument har också genomförts, vilket bidrar till att studien även har vissa kvantitativa inslag. 2.3 Val av forskningsdesign 2.3.1 Fallstudier Bryman och Bell (2005) beskriver att en vanlig typ av forskningsdesign utgörs av fallstudier. Fallstudier innebär detaljerade studier av olika fall, där ett fall exempelvis kan utgöras av en plats, organisation, person eller händelse. Yin (2007) menar vidare att forskningen kan bestå av enkla fallstudier där enbart ett fall studeras, eller av multipla fallstudier där två eller flera fall studeras. Då denna studie baseras på en tidigare genomförd avhandlingsstudies resultat har avhandlingsstudien haft en metodologisk påverkan på denna studie. Alpenbergs och Karlssons (2005) undersökningsmetod utgjordes av fallstudier, vilket således även har tillämpats i vår uppföljningsstudie. För att kunna genomföra en uppföljning och jämföra resultaten krävdes att samma forskningsdesign tillämpas i de båda studierna. Vår studie innefattar således multipla fallstudier, genom vilka ett flertal av företagen från ursprungsstudien återigen har studerats. 2.3.2 Longitudinell studie Bryman och Bell (2005) menar att en longitudinell studie kan användas för att identifiera förändringar över tid, genom att studera samma objekt vid olika tidpunkter. Yin (2007) belyser också den longitudinella studiens förmåga att specificera hur vissa förhållanden och situationer förändras över tid, och vikten av att välja ett tidsintervall där några förändringar är särskilt utmärkande. Wiklund (1998) poängterar vidare den longitudinella designens förmåga att möjliggöra identifiering och analys av företags tillväxt över tid. Syftet med detta arbete är att följa upp hur företagens investeringspraxis ser ut idag, jämfört med under tiden för avhandlingsstudien, samt att öka kunskapen om vilka externa och interna faktorer som har haft en inverkan på företagens investeringspraxis över denna tidsperiod. Vidare ämnar studien analysera vilken betydelse tidigare genomförda investeringar i företagen har haft på deras tillväxt 10

över tid, samt vilken påverkan tillväxten i sin tur har haft på utvecklingen av företagens investeringspraxis. Således har studien en longitudinell design, med fokus på förändringar och utveckling över tid. Flera av de fallföretag som studerades av Alpenberg och Karlsson (2005) har vi således återigen studerat. Fyra av de tidigare studerade företagen har i denna studie fallit bort, vilket beskrivs mer utförligt senare i metodkapitlet. En jämförelse av ursprungsstudiens och vår studies resultat skapar en longitudinell aspekt, som kan ge värdefulla insikter i hur företagens investeringspraxis har förändrats över tid, vad som har haft påverkan på förändringen och hur företagen har utvecklats. Bryman och Bell (2005) belyser ett flertal olika utmaningar vid genomförande av en longitudinell studie. En utmaning kan utgöras av bortfall av en undersökningsgrupp beroende på att samma företag inte längre existerar, eller att de nu har en annan ägandeform än tidigare. Alternativt kan de respondenter som deltog vid första undersökningstillfället inte längre finnas tillgängliga. Det kan exempelvis bero på att individerna har avslutat sin anställning på arbetsplatsen eller att de väljer att avstå från att delta vid fler undersökningstillfällen. (Bryman & Bell 2005) Ett par av de studerade företagen har förändrat sin ägandeform under tiden som passerat mellan de båda studierna. I dessa fall har vi tagit hänsyn till den förändrade ägandeformen inom ramen för vår analys. Exempelvis har de ekonomiska nyckeltalen för dessa företag analyserats separat för de olika perioderna för vilka företagets ägandeform har skilt sig. Inom ett flertal av de studerade företagen var tidigare respondenter inte längre verksamma i företaget. Innan intervjuerna med de nya respondenterna hade genomförts var vi av åsikten att nya respondenter kommer att utgöra ett problem i form av det faktum att de inte besitter samma erfarenhet och kunskap om de investeringar som genomfördes för ett flertal år sedan, som tidigare respondenter hade gjort. Vår oro visade sig dock vara obefogad då de nya respondenterna under tiden de hade varit aktiva inom företagen hade samlat på sig goda erfarenheter om tidigare genomförda investeringar och deras effekter på verksamheten. För att minimera risken för att respondenterna inte skulle vilja delta i vår studie var vi noggranna med att tidigt precisera vad studien skulle kräva av dem. Vi förklarade att 11

varje intervju beräknades att ta två timmar, samt att vi skulle uppskatta om vi fick möjlighet att återkomma med kompletterande frågor via telefon eller e-mail under arbetets gång. Det ansåg vi skapa möjlighet för dem att i ett tidigt skede avgöra om de kunde delta i studien eller inte. För att genomföra en longitudinell studie och presentera användbara resultat var det av stor betydelse att få tillgång till samma typ av data i företagen idag, som författarna för avhandlingsstudien fick tillgång till. Om likvärdig data erhålls under två olika tidpunkter blir den direkt jämförlig, och en uppföljning och analys av resultaten är således möjlig att genomföra. Ett problem uppstod då ett av våra fallföretag informerade oss om att de eventuellt inte kunde lämna ut all det data som vi behöver för vår studie, av anledning att deras ledning inte tillät det. Vi valde att ändå inkludera företaget i vår studie, vilket visade sig skapa goda resultat trots att vi fick tillgång till en aning mindre mängd data än för studiens resterande fallföretag. 2.4. Urval Urvalet av fallföretag har styrts av de val som gjorts i Alpenbergs och Karlssons (2005) studie. I avhandlingsstudien genomfördes två större fallstudier av HP Tronic och ProfilGruppen, utifrån vilka författarna drog slutsatser som de sedan undersökte vidare inom studiens resterande fallföretag. Vid urvalet av företag till denna studie var vi noggranna med att inte välja bort de två företag som avhandlingsstudien lade störst fokus på. Genom att vi inkluderade dem tillsammans med flera av de andra företagen anser vi ändå att studien utgör en pålitlig uppföljning. Urvalsprocessen startade med att vi kontrollerade huruvida samtliga företag fortfarande existerade, och om de i så fall existerade i samma form som under 2000. Därigenom upptäcktes att företaget Thorsten Ullman inte förekom i samma företagsform som tidigare, samt att Scapa Bedding var avregistrerat. Vi ansåg således att det skulle bli svårt att göra en uppföljning av dessa företags investeringar och tillväxt, vilket grundlade vårt val att inte inkludera dem i vår studie. När vi vid ett senare skede kontaktade resterande företag uteslöts ytterligare två företag. Vid kontakt med Nolato meddelade de att de inte hade tid att delta i vår studie, samt att de inte trodde att de skulle kunna bidra med något relevant till studien. Nibe föll också bort då vi inte 12

lyckades få kontakt med dem. Se bilaga 1 för mer information om bortfallen. Företagen som vi valde att inkludera i vår studie utgörs således av HP Tronic, ProfilGruppen, Jitech, Saint-Gobain Emmaboda Glas, Rottne Industri och Elitfönster/Inwido. Fallföretag Deltog i studien 1999/2000 Deltog i studien 2013 HP Tronic AB X X ProfilGruppen AB X X Jitech AB X X Saint-Gobain Emmaboda Glas AB X X Rottne Industri AB X X Elitfönster AB/Inwido AB X X Torsten Ullman AB X Scapa Bedding AB Nibe AB Nolato AB X X X Tabell 2.1 Deltagande företag Efter urvalet av fallföretag utgjordes nästa steg av att avgöra vilka individer inom respektive företag som vi önskade intervjua. DePoy och Gitlin (2009) beskriver att det kan förekomma både slumpmässiga och icke-slumpmässiga urval. Inför vår studie var företagen givna, samt att individer med specifika titlar hade intervjuats inom ramen för den tidigare studien. För den tidigare studien intervjuades ofta VD, ekonomichef och produktionschef inom respektive företag. Då våra val till stor del styrdes av den tidigare studien tillämpade vi ett icke-slumpmässigt urval. DePoy och Gitlin (2009) förklarar att lämplighetsurval utgör en icke-slumpmässig urvalsmetod där respondenter väljs ut på grund av att de är mest lämpade för den specifika studien. Alpenberg och Karlsson (2005) beskriver att de intervjuade individer inom respektive företag, som var väl insatta i företagets investeringspraxis. Inom den tidigare studien fanns dock inte respondenterna sammanställda med för- och efternamn, utan enbart deras titel. Första steget i vårt urval av respondenter utgjordes således av att försöka finna de specifika individer som hade intervjuats för den tidigare studien. Vi undersökte därefter om dessa individer fortfarande fanns kvar inom företaget och om de hade samma titel som tidigare. Vi ansåg att det utgjorde en fördel att intervjua samma individer som intervjuades i första studien, då de kunde ha goda insikter i företagens investeringspraxis då, jämfört med nu. De förväntades således kunna ge goda insikter i de förändringar som har skett under denna tidsperiod. Då individerna i de flesta fall skiljde sig från de som deltog i avhandlingsstudien valde vi att kontakta VD för varje 13

företag, oavsett om det var densamma som tidigare. Vi tillämpade därmed ett lämplighetsurval med grund i att vi ansåg att VD utgjorde en relevant individer att kontakta, med god inblick i företaget. När vi kontaktade VD för HP Tronic, Jitech och Elitfönster/Inwido meddelade de att de hade möjlighet att delta i studien. När vi kontaktade VD för Rottne Industri och ProfilGruppen valde de däremot att inte delta i studien, men hänvisade oss till andra lämpliga individer inom företaget. Vi kontaktade således därefter ekonomichefen för Rottne Industri och finanschefen för ProfilGruppen, som båda bekräftade sitt deltagande. Genom att vi förlitade oss på respektive VDs rekommendationer valdes individer som antogs besitta kunskap om företaget och dess investeringspraxis. När vi skulle kontakta Saint-Gobain Emmaboda Glas valde vi att inte kontakta VD, då vi via deras hemsida hade fått information om att VD är placerad på ett av koncernens kontor i Danmark. När företaget intervjuades för avhandlingsstudien deltog dåvarande ekonomichef, vilket grundlade att vi valde att kontakta nuvarande ekonomichef. Ekonomichefen hänvisade oss till platschefen, som hade möjlighet att delta vid intervjun. Platschefen meddelade dock att de inte hade möjlighet att lämna ut någon stor mängd data, då huvudkontoret inte tillät det. Vid kontakt med VD eller den individ som vi blev hänvisade till frågade vi om fler individer inom företaget hade möjlighet att delta vid intervjun. Genom att intervjua fler än en individ på varje företag grundas, i enlighet med Yin (2007), studieområdet och dess resultat väl. Vi frågade även om respondenterna som deltog i den tidigare studien fortfarande var verksamma inom respektive företag, då vi gärna ville intervjua dem också. Om de inte längre var verksamma önskade vi att få intervjua individer med samma titel som de som intervjuades i den tidigare studien. VD eller den individ som vi hade ursprunglig kontakt med valde därefter vilka individer som var lämpade att delta i intervjun, och bokade in dem för intervjun. Se bilaga 2 för förteckning över genomförda intervjuer. Det var enbart vid intervjuer av HP Tronic och Jitech som fler individer deltog under intervjun, och i båda fallen var det ekonomichefen som tillkom. VD för HP Tronic samt VD för Jitech var verksamma och hade samma titel när den tidigare studien genomfördes, vilket innebär att de har deltagit i båda studierna. Samtliga resterande respondenter för vår studie anställdes inom respektive företag efter 2000 och har således inte intervjuats för den tidigare studien. 14

Företag Datum Respondenter Plats Jitech AB 2013-03-25 VD & ekonomichef Tingsryd HP Tronic AB 2013-03-26 VD & ekonomichef Ljungby Saint-Gobain Emmaboda Glas AB 2013-04-02 Platschef Emmaboda Rottne Industri AB 2013-04-03 Ekonomichef Rottne ProfilGruppen AB 2013-04-05 Finanschef Åseda Elitfönster AB/Inwido AB 2012-04-10 VD Växjö Tabell 2.2 Respondenter 2.5 Datainsamling 2.5.1 Kvalitativa intervjuer För att behålla fokus på studiens frågeställningar och syfte krävs det att datainsamlingen noggrant planeras och förbereds innan genomförandet (Yin 2007). Vår empiriska data samlades in via kvalitativa intervjuer. Se bilaga 3 för intervjuunderlag. Intervjuerna bokades in med respondenterna med god marginal framåt i tiden, med syfte att ha minst en veckas tid att förbereda oss och noggrant planera våra studier inom respektive företag. Innan varje intervju genomfördes studerade vi företaget och dess verksamhet och skapade oss förståelse för vad den tidigare studien hade resulterat i, och vad som specifikt hade studerats inom respektive företag. Det förberedde oss väl för att genomföra relativt öppna och svagt strukturerade intervjuer. Bryman och Bell (2005) benämner denna typ av intervjuer som semi-strukturerade, vilket innebär att intervjuaren använder sig av en lätt uppställd intervjuguide för att ge ett flexibelt intryck och ge respondenten möjlighet att svara relativt fritt på de olika frågorna. Denna typ av intervju gav oss möjlighet att ställa frågorna i den ordning som bäst passade respektive respondent och få en sammanhängande bild av respondentens svar. Vi delgav varje respondent den intervjuguide som vi utformat för respektive intervju via e-mail, i god 15

tid innan intervjuns genomförande. Det ansåg vi gav dem möjlighet att förbereda sig på vad vi önskade av dem inom ramen för den kommande intervjun. Samtliga våra intervjuer genomfördes via besök hos respektive företag. Att besöka företagen, istället för att genomföra intervjuer via telefon eller e-mail, har enligt Eriksson och Weidersheim-Paul (2011) framförallt fördelar men också ett par nackdelar. Besök ger kontrollerade intervjuer där det finns möjlighet att skapa förtroende och en god dialog mellan intervjuare och respondent. Det ger också intervjuaren tillfälle att utnyttja respondentens kroppsspråk som ett utökat svar på de frågor som ställs. En nackdel med besök utgörs dock av att det finns en stor risk att respondenten blir påverkad av intervjuaren. (Eriksson & Weidersheim-Paul 2011) Det kan exempelvis handla om att respondenten anser ett visst svar vara mer önskvärt än ett annat och således svarar i enlighet med det. Svaren ger således en bild av företaget som inte nödvändigtvis överensstämmer med verkligheten. (Bryman & Bell 2005) Det är också svårt att hitta tidpunkter då respondenterna har tid att ta emot besök (Eriksson & Weidersheim-Paul 2011). Eftersom att vi bokade in intervjuerna i god tid och delgav varje respondent vår möjlighet att genomföra intervjun när det passade dem reducerades risken för att respondenterna inte skulle ha tid att ta emot vårt besök. Vi har varit noggranna med att vara neutrala inom ramen för intervjuerna och använt oss av ett löst sammansatt intervjuunderlag för att ge respondenterna utrymme att tala fritt, oberoende av oss och våra åsikter. Att genomföra intervjuerna via besök gav oss framförallt en verklig inblick i verksamheten. Besöken möjliggjorde bland annat insikt i företagens organisationskultur och i de olika arbetssätt som tillämpades. Bryman och Bell (2005) menar att inspelning av intervjuer utgör en vanlig metod vid genomförande av kvalitativa intervjuer. Det beror framförallt på att forskaren ofta intresserar sig för både vad respondenten säger och på vilket sätt de säger det. Således behöver intervjuaren ofta vara fullt koncentrerad på vad som sägs under intervjun. Om inspelning görs behövs inte anteckningar föras på samma sätt, vilket gör att intervjuaren kan vara mer fokuserad på utbytet som sker under intervjun. Risken finns dock att vissa respondenter inte vill bli inspelade, alternativt att inspelningsutrustningen inte alltid fungerar vid intervjutillfället. (Bryman & Bell 2005) Innan varje inspelning påbörjades tillfrågade vi respondenten om denne godkände att vi spelade in intervju, vilket samtliga respondenter gjorde. Våra intervjuer varade mellan en och två timmar, med undantag 16

för en av intervjuerna som varade 30 minuter. Vid ett intervjutillfälle slutade en av våra inspelningsutrustningar att fungera. Det skapade dock inga stora problem då vi spelade in samtliga intervjuer med hjälp av två inspelningsutrustningar. Vidare menar Lofland (2006) att det är viktigt att löpande transkribera respektive intervju, för att inte efter samtliga intervjuers genomförande uppfatta transkriberingen som en övermäktig uppgift. Transkriberingens tidsaspekt belyses även av Bryman och Bell (2005) som förklarar att en timmes intervju vanligtvis tar omkring fem timmar att transkribera. Samtliga våra intervjuer transkriberades löpande, kort efter respektive intervjus genomförande. Då intervjuerna pågick under ett tidsintervall av tre veckor var det viktigt för oss att transkribera dem efter hand, för att inte tappa relationen till respektive intervju. 2.5.2 Insamling av skriftligt material Insamlingen av arbetets skriftliga material har framförallt bestått av artiklar och böcker, tillsammans med elektroniska och offentliga dokument med relevans för studien. Vid insamling av akademiska artiklar och böcker har vi främst använt oss av OneSearch och GoogleScholar, via Linnéuniversitets bibliotek, och Linnéuniversitetets bibliotekskatalog. Det har resulterat i användning av flera akademiska artiklar och böcker inom området för capital budgeting, investeringar, investeringsbeslut, investeringsprocess och tillväxt, i enlighet med studiens syfte. Användningen av elektroniska källor har utgått från respektive fallföretag och kompletterats med företagens årsredovisningar och andra interna dokument, relaterade till respektive företags arbetsrutiner och processer. Årsredovisningar och interna dokument samlades in under ramen för intervjuerna och varierade i omfattning mellan de olika fallföretagen. 2.6 Analysmetod Yin (2007) menar att det är viktigt att genomföra analyser av hög kvalitet, vilket kräver att samtliga data först behandlas, presenteras och beskrivs utan att införa egna tolkningar. Därefter skall under analysen beaktning av flera olika tolkningar av data ske. 17

Bryman och Bell (2005) belyser svårigheterna med att analysera data som samlats in via intervjuer, då de ofta omfattar ett stort textmaterial som kräver noggrann genomgång innan användning för vidare analys. Yin (2007) förklarar att det då kan vara till stor hjälp att presentera data inom olika kategorier och placera dem i någon form av logisk ordning. Han poängterar även vikten av användning av tabeller och figurer, för att utifrån dessa studera data vidare. Kapitlen och rubriksättning inom de olika områdena för teori, empiri och analys har i detta arbete utformats i nära samhörighet, för att skapa konsekvens och tidigt grundlägga studiens analys. Vidare har arbetets båda frågeställningar separerats vid analys, för att skapa förståelse för de båda problemen separat innan de integreras i en sammanfattande analystabell (Tabell 5.1). Vår huvudsakliga analytiska tidsram sträcker sig från och med 2000, då den sista intervjun för avhandlingsstudien genomfördes, fram till och med 2013. Vårt empiriska underlag presenterar hur företagens investeringspraxis ser ut idag, och hur de har förändrats under den studerade perioden. Dessa data ställs mot ursprungsstudiens resultat, för att identifiera förändringar av företagens investeringspraxis över tid. Förändringarna analyseras således stegvis utifrån avhandlingsstudiens resultatmodell (Figur 3.4), som uppdateras efter att arbetets teoretiska bidrag har presenterats (Figur 3.5), för att återigen uppdateras efter integrering av studiens empiriska data (Figur 5.1). Denna slutliga resultatmodell presenteras inom ramen för analysen och representerar den uppdaterade resultatmodell som visar hur företagens investeringspraxis ser ut idag. I slutet av analysen presenteras vidare en sammanställning (Tabell 5.1) av den av oss identifierade utveckling som har skett inom området för studien. Denna baseras på såväl teoretiskt som empiriskt underlag, som har ställts mot varandra i analysen. Den grundlägger således också den modell som ovan beskrivs som studiens uppdaterade resultatmodell, och integrerar studiens båda frågeställningar. 18

2.7 Forskningskvalitet Vid tillämpning av en kvalitativ forskningsmetod används vanligtvis termerna trovärdighet och äkthet för att säkerställa forskningens kvalitet. Trovärdighet delas in i fyra olika underbegrepp i form av tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka forskningen. Tillförlitlighet innebär att studiens resultat skall stämma väl överens med den verklighet som har studerats för att resultaten skall bli tillförlitliga. (Bryman & Bell 2005) I vår studie har vi styrkt tillförlitligheten genom att bland annat spela in intervjuerna. Om vi enbart hade förlitat oss på skriftliga anteckningar när vi sammanställde empirisk data hade det kunnat resultera i missförstånd och en felaktig bild av verkligheten. Inspelningarna bidrog till att vi vid sammanställning av de empiriska data erhöll korrekta beskrivningar av vad respondenterna sa och menade under intervjun, vilket styrker tillförlitligheten i studien. Bryman och Bell (2005) förklarar att överförbarhet innebär att studien och dess resultat skall kunna användas för andra liknande studier och att resultaten således är generaliserbara. De poängterar vidare de svårigheter som kan finnas vad gäller överförbarhet inom kvalitativ forskning, då forskningen ofta bedrivs genom enstaka fallstudier. Då vi i detta arbete har tillämpat multipla fallstudier, genom vilka vi följer upp investeringspraxis inom ett flertal olika företag, har möjligheterna till generalisering av arbetets resultat ökat. Bryman och Bell (2005) förklarar att en studie även måste vara pålitlig, vilket kan styrkas genom att alla begrepp och olika delar av studien förklaras noggrant. Vi har under arbetets gång dokumenterat vårt tillvägagångssätt, vilket ger pålitlighet i vår studie samt möjlighet för andra att granska och följa upp den. Slutligen innebär kravet att styrka forskningen att forskarna skall kunna visa att de har agerat på ett korrekt sätt, utan att ha låtit forskningen påverkas av personliga egenskaper och värderingar (Bryman & Bell 2005). För att försäkra oss om detta har vi varit neutrala under arbetets gång och inte låtit våra egna värderingar påverka studien. Under intervjuernas genomförande var vi noggranna med att inte påverka respondenterna, utan vi har låta dem besvara frågorna fritt utifrån sina egna åsikter. 19

Äkthet innefattar att forskningen skall ge en rättvisande bild av det som de olika respondenterna har uttryckt. Vidare skall studiens resultat ge respondenterna insikter i verksamheten, för att ha möjlighet att påverka och förändra sin situation. (Bryman & Bell 2005) Äktheten i vår forskning har beaktats genom att vi har varit noggranna med att i empirin beskriva exakt vad respondenterna gav uttryck för under intervjuerna. Genom att spela in intervjuerna samt transkribera dem i nära anslutning till respektive intervju fick vi en tydlig förståelse för vad de berättade. Vi har även styrkt äktheten i vår studie genom att inkludera ytterligare en källa i empirin, i form av företagens årsredovisningar. Respondenterna har dessutom fått ta del av den färdigställda studien, vilket förhoppningsvis har gett dem möjlighet att dra lärdomar av studiens resultat. 2.8 Etiska hänsynstaganden Enligt Bryman och Bell (2005) bör flera etiska principer beaktas vid forskning. Principen om informationskrav belyser att de som blir intervjuade skall få information om studiens syfte. Vidare innebär samtyckeskravet att deltagarna skall vara medvetna om att deltagandet i undersökningen är frivilligt och att de har möjlighet att när som helst avbryta sitt deltagande. Konfidentialitets- och anonymitetskravet handlar om att personuppgifter om deltagare måste behandlats på ett konfidentiellt sätt och att obehöriga inte skall kunna få tillgång till uppgifterna. Nyttjandekravet beskriver i sin tur att information om individer inte får användas i annat syfte än till forskningen. Slutligen innebär principen om falska förespelningar att deltagarna inte skall få falsk eller vilseledande information om undersökningen. (Bryman & Bell 2005) Vi har i vår studie beaktat ett flertal olika etiska aspekter. Innan respektive intervjus genomförande delgavs respondenterna studiens syfte och vad som förväntades av dem. Vid första förfrågan om huruvida de kunde delta i intervjun gavs varje respondent dessutom information om den tidsram som fanns för intervjun och hur mycket tid som således skulle krävas av dem. Vi gjorde dem också medvetna om att deras deltagande var frivilligt. Under intervjun informerade vi respektive respondent om att vi kommer att radera de inspelningar som görs av intervjun, så fort studien är färdigställd. Tillika har vi behandlat all empirisk information med stor försiktighet och haft noggrann uppsikt över företagsinterna dokument och intervjumaterial. 20

3. Referensram Kapitlet inleds med en presentation av befintlig investeringsforskning, följt av tillväxt i samband med investeringar. I nästa del av referensramen presenteras arbetets utgångspunkt i form av den tidigare avhandlingsstudiens resultatmodell, följt av en presentation av externa och interna påverkandefaktorer samt trender. Utifrån detta resonemang presenteras slutligen studiens fortsatta undersökningsmodell. 3.1 Investeringsforskning 3.1.1 Investeringsbegreppet Investeringar och investeringsprocesser utgör omtalade begrepp. Honko (1971 s. 11) menar att: Ofta avses med en investering endast den större engångsutgift som erläggs i början av investeringsprocessen, och de löpande utgifter som uppstår senare anses automatiskt följa med denna engångsutgift. Kännetecknande för en investering är att den har en tidsdimension. Man räknar således inte med att den stora engångsutgift investeringen förorsakar genast skall medföra inkomster utan dessa väntas uppstå kanske efter en mycket lång tidsperiod. Statens industriverk (1983) förklarar vidare begreppet som att finansiella resurser binds i realkapital i form av maskiner, byggnader och kompletta anläggningar. Baker och English (2011 s. 1) definierar investeringsprocessen som: The process that managers use to make decisions about whether long-term investments or capital expenditures are worth pursuing by their organizations. In other words, capital budgeting is the process of planning, analyzing, selecting, and managing capital investments. Investeringar görs i alla företag men investeringsvolym och sammansättning varierar, liksom företagens användning av olika styrmedel (Segelod 2002). Syftet med att 21

genomföra investeringar utgörs vanligtvis av att utöka företagets kapacitet, men också att förnya och effektivisera produktionen och den verksamhet som bedrivs. När efterfrågad volym ökar identifieras ofta kapacitetsbrister i företags produktion. (Statens industriverk 1983) Således spelar investeringar en stor roll i dess funktion att skapa framtida resurser som ger ökad kapacitet. En än mer naturlig anledning till att företag gör investeringar är att det utgör ett krav för att överleva. Så småningom slits maskiner och andra tillgångar ut och behöver ersättas med nya versioner, i form av nya investeringar. (Grubbström & Lundquist 2005) Cressy, Gandemo och Olofsson (1996) förklarar att investeringsbehoven i tillverkande företag framförallt består av byggnader och land, maskiner och annan produktionsutrustning, produktutveckling, marknadsutveckling och utbildning. 3.1.2 Investeringsstruktur Investeringar delas vanligtvis in i olika kategorier, beroende på deras funktion och syfte. Segelod (1986) beskriver två olika investeringskategorier; basinvesteringar och tilläggsinvesteringar. Resonemanget utökas av Bergknut, Elmgren och Hentzel (1993) tillsammans med Löfsten (2002) som förklarar att en vanlig indelning av företagets investeringar består av kategorierna expansions-, ersättnings- och rationaliseringsinvesteringar, där den förstnämnda kategorin innefattar investeringar som syftar till att utöka kapacitet, sortiment eller att träda in på nya marknader. Vidare innefattar ersättningsinvesteringar de investeringar som görs för att byta ut gammal utrustning för att behålla nuvarande kapacitet. Slutligen utgörs rationaliseringsinvesteringar av de investeringar som genomförs med syfte att automatisera. (Bergknut, Elmgren & Hentzel 1993; Löfsten 2002) Persson och Nilsson (1999) argumenterar för samma kategorier, med tillägg av kategorierna kvalitetsförbättrande investeringar, forsknings- och utvecklingsinvesteringar, miljöinvesteringar och IT-investeringar. Vidare presenterar Grubbström och Lundquist (2005) en första kategorisering som innefattar realinvesteringar, finansiella investeringar och strategiska investeringar. Därefter delar de in de olika investeringarna utifrån dess motiv att genomföras. Utifrån detta resonemang presenterar de motivkategorierna ersättning, rationalisering, kapacitetsutökning, upptagande av ny verksamhet och beslut från myndighet. 22

Klassificeringen kan utifrån teoretiska grunder således göras på flera olika sätt och utgår i respektive företag från en rad olika specifika förutsättningar och situationer. Hur investeringar kategoriseras i företag är av stor betydelse för hanteringen av dem. Klassificeringen har betydelse för företagens olika investeringsprocesser liksom för investeringsbedömningen. (Alpenberg & Karlsson 2005) Såväl Eriksson (1983) som Renck (1974) poängterar hanteringen av olika investeringsobjekt i företagen. Stora strategiska investeringar kan svårligen hanteras i en formaliserad investeringsprocess och sköts därmed ofta bredvid en sådan. Beräkningarna är exempelvis inte lika formellt uppbyggda för större investeringar som för mindre, då flera andra faktorer istället har en starkare inverkan på investeringsbeslutet vid större investeringar. Andra kriterier används således vid utvärdering av större investeringar, än för mindre och medelstora investeringar. (Eriksson 1983; Renck 1974) På samma sätt menar Segelod (1995) att processen för hur beslut kring investeringar fattas skiljer sig beroende på såväl investeringens typ som storlek. 3.1.3 Beslutsorienterad forskning Investeringsforskningen och utvecklingen av denna har huvudsakligen ägt rum inom två olika grenar, dels i form av en teoretisk gren som fokuserar på investeringsbesluten och kalkyleringens utveckling, och dels genom den forskning som bedrivs genom prövande av teorier som behandlar investeringen som en process (Eriksson 2002). Den klassiska beslutsorienterade teorin grundas till viss del av Bierman och Smidt (1975 s. 10) som beskriver investeringskalkyleringen på följande sätt: Essentially the procedure consists of a choice of a rate of discount, representing the time value of money, and the application of this rate of discount to future cash flows to compute their net present values. The sum of all the present values associated with an investment (including immediate outlays) is the net present value of investment. Those investment with the highest present value should be chosen. Yard (1987) beskriver vidare att den klassiska, beslutsorienterade grenen präglas av framförallt ett logiskt system av modeller för investeringskalkylering, som visar hur investeringsbeslut på olika sätt kan fattas. 23

3.1.3.1 Bedömningsprocessens utveckling Den klassiska investeringskalkylens praktiska användning har testats av flera olika forskare (Eriksson 2002). Forskningen har visat att omfattande formella styrmedel användes tidigare i relativt liten utsträckning, för att utvärdera huruvida en investering kommer att bli lönsam eller inte. I många mindre företag tog företagsledaren i praktiken ofta beslut på egen hand kring vilka satsningar som skulle prioriteras och genomföras, med användning av väldigt enkla kalkyler. I de mindre företagen gjordes snarare en helhetsbedömning av investeringen och dess påverkan på företagets helhet, än specifika kalkyler och beräkningar. I takt med att organisationen växte involverades dock fler medarbetare och aktörer i processen, vilket också ökade komplexiteten i rutinerna. I de större företagen konkurrerade olika investeringar mer påtagligt och krävde således ökad formalisering av de rutiner som används för utvärdering av de olika alternativen. Formella rutiner och processer tenderade dock att utgöra ett stort steg att ta för företag som var vana vid den mindre komplicerade organisationskulturen. En förändrad roll för företaget skapade dessutom oro bland de anställda att det skulle föra med sig krav på ökat kompetensbehov i organisationen. (Davidsson 1989; Alpenberg & Karlsson 2005) Idag har framförallt noggrann planering och förberedelser av investeringar en stor betydelse för företagens framgång och fortsatta överlevnad (Scholleova, Fotr & Svecova 2010; Baker & English 2011). Investeringsprojekts positiva resultat har en kraftig påverkan på företagets effektivitetstillväxt. På samma sätt har ett negativt investeringsresultat en ödeläggande långsiktig effekt på verksamhetens effektivitet och därmed också på hela företagets fortsatta överlevnad. (Maritan 2001) Huruvida investeringen lyckas eller inte beror idag till stor del på hur väl investeringen är förberedd och utvärderad med hjälp av bland annat kalkyler (Scholleova, Fotr & Svecova 2010; Baker & English 2011). Segelod (1986) beskriver att det i vissa fall dock fortfarande kan finnas ett mindre behov av att kalkylera. Om investeringen är tvingande av sociala skäl eller kopplad till krav från myndighet, eller om investeringen i en övergripande bedömning kommer att ge avsevärt god lönsamhet behöver vanligtvis inte kalkyler upprättas. Anthony och Govindarajan (2007) menar exempelvis att en miljöinvestering kan bli påtvingad företagen och är således tvungen att genomföras. Avsikten med investeringen är därmed 24

inte att skapa lönsamhet utan den genomförs eftersom den är tvingande ur samhällshänsyn eller enligt lagar och andra regler. 3.1.3.2 Kalkylmetoder På vilket sätt och med hjälp av vilka metoder investeringsförslagen utvärderas skiljer sig åt mellan olika företag och en bästa metod är svår att finna (Scholleova, Fotr & Svecova 2010). Ett viktigt kriterium är att investeringen representerar och är i linje med företagets strategiska inriktning. Detta kriterium ligger således ofta till grund för beslut om vilka investeringar som skall genomföras. (Maritan 2001; Alpenberg & Karlsson 2005) Kalkyler utgör också en väl tillämpad bedömningsmetod och är enligt Segelod (1986) bra på att hantera den risk som finns med att genomföra investeringar. Scholleova, Fotr och Svecova (2010) menar att det finns ett flertal olika kalkylmetoder för företag att tillgå. De delar upp de olika metoderna i två grupper; statiska och dynamiska. De statiska metoderna tar främst hänsyn till kassaflöde och representeras av investeringens totala avkastning, nettoavkastning, genomsnittlig återbetalningstid och återbetalningstid ( payback ). De dynamiska metoderna tar till skillnad från de statiska inte bara hänsyn till kassaflöde utan även investeringens livslängd och risknivå. Exempel på sådana metoder är nettonuvärde (NPV), intern avkastning (IRR), lönsamhet och diskonterad payback. Valet av beslutsmetod präglas av såväl beslutsfattarens åsikter som beslutets relevans och tidspress och andra restriktioner inom varje specifik organisation. Vidare anses att om företaget befinner sig i en fas där målet är att överleva, att vinna marknadsandelar och att erhålla medel för att utvecklas och växa, borde lönsamhet vara det viktiga vid utvärdering av potentiella investeringar. I en sådan fas borde därför vanligtvis payback eller NPV tillämpas. När andelen investeringsmöjligheter däremot har ökat och det finns ett starkt behov av att snabbt skapa kassaflöde utgör payback den enskilt mest användbara metoden. (Scholleova, Fotr & Svecova 2010) 3.1.3.3 Vilka kalkylmetoder tillämpas i praktiken? Sandahl och Sjögren (2003) beskriver att payback -metoden har visat sig vara den mest använda kalkylmetoden inom svenska företag. En undersökning av Yard (1987) visar att under 1980-talet använde 40,2 procent av de tillfrågade svenska företagen sig 25

av payback -metoden, jämfört med 27,6 procent av en kapitalvärdemetod och 25,1 procent av IRR. En liknande undersökning av Scholleova, Fotr och Svecova (2010) visar att hela 78 procent av de tillfrågade svenska företagen under 2000-talet använder sig av payback -metoden, följt av 52 procent som använder sig av NPV och 24 respektive 23 procent väljer lönsamhetsberäkning och IRR. Vidare visar en studie av Holmén och Pramborg (2009) att de olika metoderna således ofta kompletterar varandra i företagen. Dominansen av payback -metoden kan härledas till dess enkelhet och dess starka fokus på likviditet och respons till externa finansinstitut (Block 1997; Burns & Walker 2009). Om payback dessutom har använts som kalkylmetod sedan företagets start fortsätter den gärna att tillämpas i företaget av ren tradition, och byts sällan ut om den hittills anses ha levt upp till företagets förväntningar (Sandahl & Sjögren 2003). Holmén och Pramborg (2009) argumenterar vidare för att mindre företag vanligtvis har mindre resurser att använda för att utvärdera olika investeringsalternativ. Kostnaderna för att utvärdering och överläggning således blir mer omfattande för de mindre företagen, vilket gör att de vanligtvis tillämpar den relativt enkla payback -metoden. 3.1.4 Fokus på investeringsprocessen vägen fram till beslut Under 1970-talet framträdde en mer processorienterad typ av investeringsforskning, inom vilken bland andra Bower (1970) och Honko (1971) hade stort inflytande. Bower (1970) menar att investeringsproblematiken i företagen handlar om så mycket mer än kalkylering. Han argumenterar för att genomförandet av framgångsrika investeringar handlar om att strategiskt agera för att anta möjligheter som skapas inom företagens föränderliga miljö. Det innefattar såväl beslutsfattande som andra perspektiv av investeringssituationen, med nära samhörighet med företagets strategi och strategiska processer. Honko (1971) menar på liknande sätt att den tidigare kalkylinriktade forskningen hanterar en viktig del av företagens investeringsproblematik i form av olika beslutsmetoder, men att den lämnar flera andra delar åt slumpen. Han betonar således vikten av att sammanfoga de olika delarna av såväl planering som kontroll till en helhet där sambanden mellan de olika delarna av investeringsproblematiken beaktas. 26

3.1.4.1 Bowers modell av investeringsprocessen Investeringsprocessen är, enligt Bower (1970), uppbyggd av två delprocesser varav en hanterar det material som ingår i projektet, medan den andra behandlar hur materialet färdas i uppåtgående riktning genom organisationen och engagerar individer inom olika nivåer av verksamheten. Den första delprocessen benämns definition (definiton) och den andra impetus (drivkraft). Båda delprocesserna påverkas i sin tur av en tredje kategori i form av en grupp krafter, kallat projektets context (kontext), vilket utgör dess omgivning eller sammanhang. Samtliga av investeringsprocessens tre delar består vidare av tre olika faser inom vilka projektet genomgår olika stadier. Den första fasen utgörs av initiating (initieringsfasen), vilken innefattar hur projektet uppstod samt vilket syfte det har. Vidare utgörs den andra fasen av integrating (integreringsfasen) där projektet integreras i verksamheten och analyseras utifrån de effekter som det förväntas generera. Slutligen innebär fasen för corporate (företagsfasen) själva beslutsfattandet utifrån de lärdomar som uppkommit inom de tidigare faserna. (Bower 1970) Figur 3.1 Bowers modell av investeringsprocessen (Bower 1970, s. 80) Definition Inom ramen för definitionsprocessen avgörs och planeras den grundläggande tekniska och ekonomiska karaktären hos en föreslagen investering. Vanligtvis byggs processen upp av att en chef med produktionsansvar får information om att företaget på något sätt måste agera för att uppnå verksamhetsmålen. Således har ett problem identifierats och löses genom att en investering genomförs. (Bower 1970) Segelod (1986) förstärker Bowers resonemang med att förklara att det skall ske en händelse för att en investering 27