här tänds hoppet ömsesidig vinst. Praktikanten Jonas Nshimiyimana och Fyrljusets vd Lena Karlsson utbyter erfarenheter. Många skratt blir det också. 26 AKADEMIKERN
xxx 04 Jonas Nshimiyimana hade lagt ner förhoppningarna om att kunna fortsätta sin yrkesbana som sociolog. Men genom programmet Korta vägen har han fått in en fot i branschen. I ett rum på ett företagshotell i Stockholm står tre skrivbord. De tillhör den nystartade stiftelsen Fyrljuset som jobbar inom familjehemsvården. Ett av skrivborden är sociologen Jonas Nshimiyimanas praktikplats. I elva år jobbade han med föräldralösa barn och deras fosterfamiljer i sitt hemland Rwanda. Men efter sex år i Sverige som skogs röjare, tidningsbud, trädgårdsmästare och lokalvårdare hade han inte längre högre drömmar än att få jobba som buss- eller taxichaufför. Det förändrades när jag började på Korta vägen. Där träffade jag personer från olika länder och branscher. Vi utbytte erfarenheter och fick hopp om att komma tillbaka till våra yrken, säger Jonas Nshimiyimana. Forts på nästa sida > AKADEMIKERN 27
Korta vägen ska på uppdrag av Arbetsförmedlingen göra utländska akademiker utan jobb mer anställningsbara. Detta genom att kartlägga deltagarnas kompetens, vidareutbilda och hjälpa till att ta kontakt med arbetsgivare. I Stockholm bedrivs Korta vägen av Stockholms universitet. Där har Jonas Nshimiyimana fått karriärvägledning, gått en kurs i Office-paketet och tränat på att marknadsföra sig själv. Det har hjälpt mig jättemycket och det är på Korta vägen jag har fått tillbaka mitt självförtroende. De gör allt de kan för att alla ska få jobba inom sitt yrke, säger han. I konkurrens med tre andra Korta vägen-deltagare fick Jonas Nshimiyimana praktikplatsen på Fyrljuset i början av oktober. Det var inte bara för att lära sig hur familjehemsvården fungerar i Sverige som han sökte just dit. Fyrljuset är en ny organisation och därför har jag fördelen att lära mig mycket tillsammans med dem, säger Jonas Nshimiyimana. Hans arbetsuppgifter är att identifiera och skicka information till socialtjänster som Fyrljuset vill erbjuda sina tjänster. Han har också deltagit i utredningar av nya familjehem. När jag jämför med vad jag gjorde i Rwanda är det här i allmänhet nästan samma sak eftersom alla barn vill växa upp med kärlek och allt som barn behöver. Men i Rwanda får fosterfamiljer inga pengar från staten, utan där är det organisationer som hjälper fosterfamiljerna att hjälpa barnen.»när jag jämför med vad jag gjorde i Rwanda är det här nästan samma sak eftersom alla barn vill växa upp med kärlek och allt som barn behöver.«lena Karlsson är vd för Fyrljuset och tycker att samarbetet med Korta vägen är en ömsesidig vinst. Vi har en jätteglädje av att ha Jonas här. Vi har en arbetskraft till. Han kan inte göra det vi gör ännu, men han kan göra andra saker, säger hon. Hon ser det som sitt ansvar att se till att Jonas Nshimiyimana hänger med när svenskan i arbetet är krånglig. Språkkunskaperna är viktiga, men hon menar också att det kan gå snabbt att lära sig under praktiken och att även annan kompetens är viktig för förståelsen. Jonas är väldigt duktig i analytiska sammanhang och sätter huvudet på spiken, säger Lena Karlsson. Dessutom är hans övriga språk engelska, franska, kinyarwanda värdefulla, liksom erfarenheten att komma från ett annat land. Många placeringar vi gör gäller personer med en annan bakgrund än svensk, så vi behöver mer utländsk kompetens, säger Lena Karlsson. Sedan Jonas Nshimiyimana började på Korta vägen har han också sökt upp chefen för ett hem för ensamkommande flyktingbarn. Det mötet ledde till ett vikariat på kvällar och helger. Det är delvis tur som har gjort att Jonas Nshimiyimana fick stöd att ta sig tillbaka till sin yrkesbana. Han tipsades om Korta vägen på Sfi. Men hans handläggare på arbetsförmedlingen kände inte till programmet. Många av mina landsmän är akademiker, men fick inte chansen att gå Korta vägen. Det beror på att de inte fick någon information, säger Jonas Nshimiyimana. Därför tycker han att alla som jobbar med Korta vägens målgrupp måste känna till programmet och anser att det borde utökas. I Stockholm finns för närvarande bara 80 platser per termin. För dem som inte får plats på programmet menar Jonas Nshimiyimana att arbetsförmedlingen behöver jobba mer aktivt med matchning. Han tror inte att hans okända namn och utländska kompetens hade kunnat öppna dörrar till kvalificerade praktikplatser lika framgångsrikt som Korta vägen kunde å hans vägnar. Folk är ledsna på arbetsförmedlingen för att den inte kan hjälpa till. Den skriver brev om var det finns jobb, men gör ingen annan ansträngning för att man ska komma in på arbetsmarknaden, säger Jonas Nshimiyimana. En av de största trösklarna är att sakna kontakter inom sin bransch. Därför tar han nu varje tillfälle i akt att knyta kontakter när han är på möten med Fyrljuset. De kan bli avgörande för hans framtida karriär när praktiken och Korta vägen tar slut vid årsskiftet. Men min främsta förhoppning är att få anställning på Fyrljuset. Min andra är att det ska bli möjligt att söka en tjänst på hemmet för ensamkommande flyktingbarn. Text Kajsa Skarsgård Foto Caroline Tibell 28 AKADEMIKERN
xxx Sociolog. Jonas Nshimiyimana kom till Sverige 2007. Efter några år avslogs hans asyl ansökan, men 2012 fick han i stället uppehålls tillstånd som anhörig. Därmed kunde han läsa svenska och delta i Korta vägen. AKADEMIKERN 29
osäker framtid för lyckad satsning Korta vägens utförare kämpar för att programmet ska bli permanent och nå fler. Men ännu vet ingen om det får fortsätta efter år 2014. Enligt Riksrevisionens uträkning görs en samhällsekonomisk vinst på 60 000 kronor per månad för varje person som kommer ut i rätt arbete. Därför jobbar vi nu med att informera politiker om erfarenheterna av Korta vägen, säger Lovisa Fältskog Johansson, som är projektledare för Korta vägen vid Stockholms universitet. Av de 137 akademiker som har avlutat programmet i Stockholm i år hade 95 procent haft en kvalificerad praktik. Hittills har hälften sedan fått jobb inom sitt område. Det är bra med tanke på att flera deltagare har sökt hundratals jobb tidigare och att en del har stått väldigt långt från arbetsmarknaden, säger Lovisa Fältskog Johansson. Hon anser att Korta vägen bör bli ett permanent och statligt finansierat program. Hon vill också att det ska bli mer flexibelt genom att möjliggöra deltagande på deltid, kvällar och helger. Enligt gällande regler måste den som söker till Korta vägen vara arbetslös och tillgänglig för programmet under kontorstid. En logistiker som fick plats på Korta vägen till höstterminen förlorade den för att han i somras tog ett eftermiddagsjobb som lokalvårdare för att försörja sig. Arbetslinjen gäller. Då är det ett jobb vilket som helst som är i fokus, inte rätt jobb. Det skapar en inlåsningseffekt för människor med högre utbildning, säger Lovisa Fältskog Johansson. Nu ska Arbetsförmedlingen utvärdera Korta vägen- programmen. Vad som händer efter 2014 när uppdraget tar slut är oklart. Vi är oroliga att kompetensen vi har byggt upp inte kommer att tas om hand, att man kommer att uppfinna hjulet igen om några år. Men det får inte hända, säger Lovisa Fältskog Johansson. Kajsa Skarsgård 3skäl till att Korta vägen varit framgångsrikt enligt Lovisa Fältskog Johansson: 1. Projektet kan ge ett mer individanpassat stöd än arbetsförmedlingen. 2. Korta vägen arbetar intensivt med att skapa kontakter med arbets givare. 3. Korta vägen och Stockholms universitet står som avsändare när deltagarna söker praktik en kvalitetsstämpel. Sedan 1986 erbjuder vi individuell behandling för människor med läkemedelsberoende/missbruk och psykisk ohälsa. Vi finns i Mullsjö, Enköping, Stockholm, Göteborg, Jönköping och Hestra. Läs mer om oss och våra behandlingar på www.irisutvecklingscenter.se. Fakta Korta vägen Programmet är 26 veckor långt och startade 2010 för att ge nyanlända med högskoleexamen bättre förutsättningar att få jobb inom sitt område. Programmet drivs på uppdrag av Arbetsförmedlingen vid ett 20-tal högskolor och universitet, i vissa fall i samarbete med privata aktörer. Ansökning sker genom arbetsförmedlingen. 30 AKADEMIKERN