Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

Relevanta dokument
Åsikter om företagens miljöuttalanden

SE Varumärkesmätning: Utbildningsradion (UR) Olika typer av chefer och deras roll för det svenska samhället

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

Julklappspengarna 2015

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på?

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

Konsumentföreningen Stockholm. Enkätundersökning. Juni 2011

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Undersökning - Klimatcertifiering av livsmedel Projektet Klimatcertifiering av Mat, KRAV, LRF & Svenskt Sigill Juni 2010

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Analys av kompetensutvecklingen

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari Stockholm 24 november 2010

Ekologiska livsmedel i Stockholms stad

Attityder till kärnkraftverk Ringhals November December 2004

Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen

Statens Folkhälsoinstitut

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Ung ekonomi boende, ekonomi och framtidsdrömmar

Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten.

MIN Drömplan. Uppföljningstillfällen: Följande datum ska jag följa upp min drömplan:

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola

Ekologiska påståenden på serveringar och i butiker

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

Sammanställning av utvärderingar i Västra Götaland

Skånepanelen Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Företagarens vardag i Borås

Danderyds kommun. Kundundersökning Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

Uppföljning Nyanställda 2014

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie Analys & Strategi

BRUKARUPPFÖLJNING ÄLDREOMSORG 2010

Dnr. U2008/5466/SAM

Föräldrajuryn om Halloween

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

Effektmätning av gratistidningen

MÄKLARHUSET BO-OPINION

Taxiundersökning Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

Tyresö kommun. Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

MÄKLARHUSET BO-OPINION

Företagarens vardag i Kristianstad 2015

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.

Företagarens vardag i Luleå

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

Rapport om läget i Stockholms skolor

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken Analys & Strategi

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010

Med grund i det jag anfört ovan ställer jag mig starkt kritisk till förslaget att heltidsarvodera förbundsordförande.

Information juni 2004

Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

Kort om resvanor i Luleå kommun

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009

Motivering och kommentarer till enkätfrågor

Just say yes. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

Väljarnas syn på ökande klyftor

Attraktionsindex Sölvesborg. Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b Kalmar Tel: e-post:

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

Rapport Oktober 2013 VÄSTMANLAND

HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 2015

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten Antal svar: 10

Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län

Ungdomsarbetslösheten i Örebro skenar iväg

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

esamhälle Sammanfattning-regionala nätverksträff Innehåll

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Bruce Springsteen. Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013

Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben

Bonussystem och dess inverkan på säkerheten: en intervjubaserad pilotstudie vid de svenska kärnkraftverken

SAFE WORK. Instruktioner till personal - för dig som arbetar på ett entreprenadföretag

Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret

Uppföljning av informationskampanj. olaga försäljning av läkemedel via Internet

Allmänheten om politisk TV-reklam

Omnibusundersökning - Återvinning 2007

Manpower Work Life Drömjobbet 2016

Transkript:

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport 2013:1

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport 2013:1

2013 Yttra och YouGov Sweden AB Yttra Rapport 2013:1 Omslag: Istockphoto

Innehåll Förord... 5 Vilja att ändra beteende... 7 Kunskaper och alternativ... 8 Miljömärkning och pris... 10 Bara ett sätt att ta mer betalt?... 13 Miljövänlig?... 16 Vems ansvar?... 19 Slutsatser... 21 Metodbeskrivning... 25

Förord Många olika faktorer har betydelse för våra inköpbeslut och för vår vilja att ändra beteende för att minska vår miljöbelastning. För att få en bild av några av dessa faktorer genomförde Yttra i juni 2013 en undersökning bland män och kvinnor i åldern 18-74 år i Sverige. Vi har bland annat undersökt hur man ser på prissättning av ekologiska och miljömärkta produkter, innebörden i ordet miljövänlig och olika aktörers ansvar för att påverka utvecklingen i riktning mot mindre miljöbelastande produkter. Undersökningen är genomförd under perioden 12-14 juni 2013 i samarbete med undersökningsföretaget YouGov Sverige. Resultaten från undersökningen presenteras i denna rapport. För frågor om undersökningen, kontakta Lars Jonsson, Yttra, telefon 08-559 22 539, lars.jonsson@yttra.se. Tidigare undersökningar År 2010 genomförde Yttra en undersökning för att ta reda på hur trovärdiga företagens miljöuttalanden anses vara. Vi testade då 5

bland annat hur ett antal vanligt förekommande ord och fraser upplevs. Resultaten från den undersökningen redovisas i Rapport 2010:1 Hur trovärdiga är företagens miljöuttalanden?. I slutet av april 2012 lät vi genomföra ytterligare en undersökning för att samla in mer information om hur konsumenter ställer sig till företagens användning av miljöuttalanden i sin marknadsföring. Resultaten från den undersökningen redovisas i Rapport 2012:1 Åsikter om företagens miljöuttalanden. 6

Vilja att ändra beteende För att få en bild av i vilken utsträckning människor väljer att anpassa sitt beteende bad vi de intervjuade ta ställning till påståendet Jag anpassar mitt beteende (resvanor, färdmedel, energianvändning, produktval, produktanvändning mm) för att på så vis minska min belastning på miljön. Totalt 23 % av de tillfrågade instämmer helt eller i stor utsträckning i påståendet, medan 43 % svarar att de instämmer delvis. Sammantaget 33 % instämmer i liten utsträckning eller inte alls. 7

Kunskaper och alternativ Kunskap För att få en bild av hur väl rustade människor känner sig kunskapsmässigt, bad vi respondenterna ta ställning till påståendet Jag saknar kunskap om hur jag ska anpassa mitt beteende för att på så vis minska min belastning på miljön. Endast 7 % instämmer helt eller i stor utsträckning i detta påstående och 35 % instämmer delvis, medan 57 % instämmer i liten utsträckning eller inte alls. 8

Alternativ Vi ville också ta reda på om man upplever att det finns tillräckligt med valbara alternativ för att ändra sitt beteende. Vi bad därför respondenterna ta ställning till påståendet Det största hindret till att jag inte anpassar mitt beteende mer än jag gör, är att det inte finns tillräckligt med alternativ att välja för att på så vis minska min belastning på miljön. 25 % instämmer helt eller i stor utsträckning i påståendet, 44 % instämmer delvis och 34 % instämmer i liten utsträckning eller inte alls. 9

Miljömärkning och pris I vissa fall finns prisskillnader mellan miljömärkta produkter och icke miljömärkta produkter inom en viss varugrupp. I andra fall är prisskillnaden obefintlig eller mycket liten. För att få en indikation av hur priskänsliga respondenterna är bad vi dem ta ställning till olika påståenden. Får miljömärkt kosta mer? 15 % instämmer helt eller i stor utsträckning i påståendet Jag väljer alltid miljömärkta produkter, även om jag måste betala mer för dem än för konventionella produkter. 55 % instämmer i liten utsträckning eller inte alls, medan 30 % instämmer delvis. 10

Samma pris för miljömärkt och konventionellt? 36 % instämmer helt eller i stor utsträckning i påståendet Jag väljer miljömärkta produkter i de fall de inte kostar mer än konventionella produkter. Ytterligare 36 % instämmer delvis medan endast 28 % instämmer i liten utsträckning eller inte alls. Ska miljömärkt vara billigare än konventionellt? Påståendet Jag väljer miljömärkta produkter bara i de fall de är billigare än konventionella produkter instämmer 16 % helt eller i stor utsträckning i. Över hälften, 55 %, instämmer i liten utsträckning eller inte alls. 11

Aldrig miljömärkt? Endast 8 % instämmer helt eller i stor utsträckning i påståendet Jag väljer aldrig miljömärkta produkter, oavsett om de kostar mer eller mindre än konventionella produkter. Mer än två tredjedelar, 68 %, uppger att de inte alls eller i liten utsträckning instämmer, medan 24 % instämmer delvis. 12

Bara ett sätt att ta mer betalt? Ibland kan människor ge uttryck för uppfattningen att marknadsföring av ekologiska och miljömärkta produkter bara är ett sätt för handeln att kunna ta mer betalt. För att få en bild av hur vanlig denna uppfattning är bad vi respondenterna ta ställning till tre olika påståenden. Marknadsföring av livsmedel som ekologiska 13

Påståendet Marknadsföring av livsmedel som ekologiska är främst ett sätt för handeln att kunna ta mer betalt instämmer 23 % helt eller i stor utsträckning i, medan 26 % instämmer delvis. 41 % instämmer i liten utsträckning eller inte alls. Marknadsföring av miljömärkta produkter 25 % instämmer helt eller i stor utsträckning i påståendet Marknadsföring av andra produkter (än livsmedel) som miljömärkta är främst ett sätt för handeln att kunna ta mer betalt. 39 % instämmer delvis medan 36 % instämmer i liten utsträckning eller inte alls. Rimligt att ekologiskt och miljömärkt är dyrare? 32 % instämmer helt eller i stor utsträckning i påståendet Det är rimligt att ekologiska och miljömärkta produkter är litet dyrare 14

eftersom de kostar mer att framställa. 28 % instämmer i liten utsträckning eller inte alls medan 40 % instämmer delvis. 15

Miljövänlig? Enligt praxis från svenska marknadsdomstolen ger ord som miljövänlig, naturvänlig etc. konsumenten uppfattningen att produkten ifråga totalt sett har särskilda fördelar från miljösynpunkt. Marknadsdomstolen har också slagit fast att ordet miljövänlig i strikt mening endast kan betyda något som förbättrar eller åtminstone inte skadar miljön. Det är enligt Marknadsdomstolen uppenbart vilseledande att använda ordet miljövänlig (i betydelsen att produkten förbättrar eller inte skadar miljön) i marknadsföring för produkter som typiskt sett medför en skada eller belastning för miljön. För att ta reda på hur människor uppfattar ordet miljövänlig bad vi respondenterna i vår undersökning ta ställning till tre olika påståenden. Ingen negativ inverkan på miljön? 15 % instämmer helt eller i stor utsträckning i påståendet Ordet miljövänlig innebär att en produkt (vara eller tjänst) inte har någon negativ inverkan alls på miljön. Över hälften, 56 % instäm- 16

mer inte alls eller i liten utsträckning medan 28 % instämmer delvis. Positiv inverkan på miljön? 13 % instämmer helt eller i stor utsträckning i påståendet Ordet miljövänlig innebär att en produkt (vara eller tjänst) endast har en positiv inverkan på miljön. Över hälften, 55 % instämmer inte alls eller i liten utsträckning medan 32 % instämmer delvis. 17

Bättre än andra i samma produktgrupp? Hälften, 51 %, instämmer helt eller i stor utsträckning i påståendet Ordet miljövänlig innebär att en produkt (vara eller tjänst) fortfarande belastar miljön men att den är bättre än andra produkter inom samma produktgrupp. 33 % instämmer delvis medan 15 % instämmer i liten utsträckning eller inte alls. 18

Vems ansvar? Vi bad respondenterna läsa sex olika påståenden om vem som har ansvaret att påverka utvecklingen i riktning mot mindre miljöbelastande produkter. Därefter fick de rangordna alternativen utifrån viktighetsgrad 1 till 6, där 1=den viktigaste faktorn, 2=den näst viktiga faktorn osv. Det sammantagna resultatet, baserat på genomsnittlig rangordning, blev som följer, listat efter viktighetsgrad med den viktigaste faktorn överst (lägg märke till den delade andraplatsen): 1 Det är tillverkarnas ansvar att genom sin produktutveckling påverka utvecklingen i riktning mot mindre miljöbelastande produkter. 2 Det är politikernas och lagstiftarnas ansvar att genom lagar, regler och skatter, styra utvecklingen i riktning mot mindre miljöbelastande produkter. 2 Det är mitt ansvar som konsument att genom mina val påverka utvecklingen i riktning mot mindre miljöbelastande produkter. 3 Det är handelns ansvar, att genom vad de väljer att erbjuda i butiksutbudet, påverka utvecklingen i riktning mot mindre miljöbelastande produkter. 4 Det är miljöorganisationernas ansvar att genom information och kampanjer påverka utvecklingen i riktning mot mindre miljöbelastande produkter. 5 Det är journalisternas ansvar att belysa problemen med vår nuvarande produktion och konsumtion för att på så vis påverka utvecklingen i riktning mot mindre miljöbelastande produkter. 19

För att få fram en sammanvägd rangordning baserad på genomsnittliga svar har varje rank viktats med hjälp av poäng. Poängen är beräknad på så vis att rank 1=12 p, rank 2=10 p, rank 3=8 p, rank 4=6 p, rank 5=4, rank 6=2 p. Procentsatsen för respektive rank har multiplicerats med respektive viktningspoäng och summan har förts in i kolumnen längst till höger. Till exempel är poängen för tillverkarnas ansvar resultat av följande beräkning: 0,29 12+0,32 10+0,21 8+0,11 6+0,05 4+0,02 2=9,2. Resultat Bas (antal svar) Rank 1 Rank 2 Rank 3 Rank 4 Rank 5 Rank 6 Summa Poäng 1 Det är tillverkarnas ansvar att genom sin produktutveckling påverka utvecklingen i riktning mot mindre miljöbelastande 1012 29% 32% 21% 11% 5% 2% 100% 9,2 produkter. 2 Det är politikernas och lagstiftarnas ansvar att genom lagar, regler och skatter, styra utvecklingen i riktning mot mindre 1012 32% 21% 15% 18% 8% 6% 100% 8,6 miljöbelastande produkter. 2 Det är mitt ansvar som konsument att genom mina val påverka utvecklingen i riktning mot mindre miljöbelastande 1012 30% 20% 19% 17% 8% 6% 100% 8,6 produkter. 3 Det är handelns ansvar, att genom vad de väljer att erbjuda i butiksutbudet, påverka utvecklingen i riktning mot mindre 1012 5% 18% 33% 27% 12% 5% 100% 7,3 miljöbelastande produkter. 4 Det är miljöorganisationernas ansvar att genom information och kampanjer påverka utvecklingen i riktning mot mindre 1012 4% 5% 7% 16% 36% 31% 100% 4,6 miljöbelastande produkter. 5 Det är journalisternas ansvar att belysa problemen med vår nuvarande produktion och konsumtion för att på så vis påverka utvecklingen i riktning mot mindre miljöbelastande produkter. 1012 1% 4% 5% 10% 31% 49% 100% 3,7 20

Slutsatser Fler valmöjligheter behövs för ändrat beteende En fjärdedel av respondenterna anpassar sitt beteende (resvanor, färdmedel, energianvändning, produktval, produktanvändning mm) för att minska sin belastning på miljön. En tredjedel tycks inte alls eller i liten utsträckning anpassa sitt beteende. Resten, 43 %, tycks göra det till viss del. De flesta tycks också anse att de i stora delar har kunskap om hur de ska anpassa sitt beteende för att minska belastningen på miljön. Endast 7 % instämmer helt eller delvis i att de saknar sådan kunskap. Det framgår dock att det behövs fler valmöjligheter för att människor ska ändra beteende. En fjärdedel instämmer i påståendet att det största hindret till att de inte anpassar sitt beteende mer än de gör, är att det inte finns tillräckligt med alternativ att välja för att på så vis minska sin belastning på miljön. Inkluderar man de som delvis instämmer är andelen närmare 70 %. 21

Miljömärkt ska inte kosta mer än konventionellt För att stimulera ökade inköp av miljömärkta produkter är det viktigt att se till att prisskillnaderna mellan miljömärkt och icke miljömärkt blir så små som möjligt och helst helt försvinner. Endast 15 % väljer miljömärkta produkter även om de är dyrare än konventionella produkter. Om miljömärkt och konventionellt kostar lika mycket väljer hela 36 % det miljömärkta alternativet, De som köper miljömärkt endast om det är billigare än konventionella produkter uppgår till 16 %. Höga vinstmarginaler på ekologiskt/miljömärkt? Ibland kan man höra människor fundera över om försäljning av ekologiska eller miljömärkta produkter bara är ett sätt för handeln att tjäna mer pengar. Denna uppfattning verkar stödjas av omkring en fjärdedel av de intervjuade. En knapp fjärdedel, 23 %, instämmer i påståendet att marknadsföring av livsmedel som ekologiska främst är ett sätt för handeln att kunna ta mer betalt. Lika stor andel anser detsamma om andra produkter, som marknadsförs som "miljömärkta". Samtidigt tycks närmare en tredjedel mena att det är rimligt att ekologiskt och miljömärkt är dyrare till följd av högre produktionskostnader. Miljövänlig oklart begrepp När det gäller användningen av ordet miljövänlig i marknadsföring menar 15 % att "miljövänlig" innebär att en produkt (vara eller 22

tjänst) inte har någon negativ inverkan alls på miljön, medan 13 % menar att "miljövänlig" innebär att en produkt endast har en positiv inverkan på miljön. Samtidigt har drygt hälften (51 %) uppfattningen att "miljövänlig" innebär att en produkt fortfarande belastar miljön men att den är bättre än andra produkter inom samma produktgrupp. Tillverkare och politiker ansvarar tillsammans med konsumenter för att påverka utvecklingen På frågan om vem som har främsta ansvaret att påverka utvecklingen i riktning mot mindre miljöbelastande produkter rangordnade respondenterna undersökningens sex olika faktorer enligt följande (kategorierna politikerna och lagstiftarna samt konsumenten hamnar på delad andraplats): 1 Tillverkarna (genom produktutveckling). 2 Politikerna och lagstiftarna (genom lagar, regler och skatter). Konsumenten (genom sina val). 3 Handeln (genom butiksutbud). 4 Miljöorganisationerna (genom information och kampanjer). 5 Journalisterna (genom att belysa problemen med vår nuvarande produktion och konsumtion). 23

Tydligt är att de största förväntningarna riktas mot tillverkare, politiker och konsumenter när det gäller ansvaret för att påverka utvecklingen i riktning mot mindre miljöbelastande produkter. Tillverkarna genom sin produktutveckling, politikerna genom de lagar, regler och skatter som tillämpas och konsumenterna genom sina val. Handeln har rankats på en mellannivå när det gäller ansvaret att genom utbudet påverka utvecklingen. Miljöorganisationer och journalister rankas enligt respondenterna allra lägst i ansvarsfrågan. 24

Metodbeskrivning Undersökningen är genomförd under perioden 12-14 juni 2013 via YouGov Sveriges Internetpanel. Internetpanelen består av förrekryterade personer som vill delta i undersökningar från YouGov, en så kallad accesspanel. Undersökningen är genomförd bland kvinnor och män i åldern 18-74 år i Sverige. En inbjudan till undersökningen har skickats ut via e-mail till personer som uppfyller beskrivningen. Dessa utgör ett representativt urval av den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region. Totalt har 1012 personer genomfört undersökningen. 25

Yttra 2013 www.yttra.se info@yttra.se