Rapport Nöjd Studentindex 2012 Upprättad av: Version: Carina Wikstrand 1,0 Dnr Datum MIUN 2007/525 2012-09-27 Rapport Nöjd Studentindex 2012
1 INLEDNING 2 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 1.2 METOD 2 1.2.1 FRÅGOR OCH VAL AV METOD 2 1.2.2 PRAKTISKT GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGEN 2 2 NÖJD STUDENTINDEX 3 2.1 NÖJD STUDENTINDEX TOTALT 3 2.1.1 STUDENTNÖJDHET PER INSTITUTION 4 2.1.2 NÖJD STUDENTINDEX PER UTBILDNINGSOMRÅDE 4 2.1.3 NÖJD STUDENTINDEX PER CAMPUSORT 5 2.1.4 YTTERLIGARE UPPDELNINGAR AV STUDENTNÖJDHET 5 2.2 DRIVANDE FAKTORER 7 2.2.1 IMAGE 7 2.2.2 FÖRVÄNTNINGAR OCH UPPLEVD KVALITET 7 2.2.3 PRISVÄRDE 7 2.2.4 LOJALITET 8 2.3 PROFIL 8 3 PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 10 3.1 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN INOM IMAGE 11 3.2 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN INOM PRODUKTKVALITET 11 4 FRÅGOR KRING UTVECKLAD FÖRMÅGA 13 5 UNIVERSITETSSPECIFIKA FRÅGOR 14 5.1 DISKRIMINERING 14 5.2 SERVICE 15 5.3 DISTANSSTUDIER 17 5.4 STUDENTINFLYTANDE 18 5.5 FYSISK MILJÖ 19 Bilaga 1, Indexvärden per aspekt uppdelat per institution Nöjd Studentindex 2012
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Nöjd studentindex används som en högskoleövergripande indikator för kvalitetsarbetet vid Mittuniversitetet. Mätningar har genomförts under åren 2007-2012. Första årets mätning var en test av modellen och frågebatteriet. Den genomfördes liksom mätningen 2008 som en webbenkät. Undersökningarna 2009-2012 har genomförts som telefonintervjuer till ett urval aktiva studenter. Syftet med uppdraget att genomföra en nöjdhetsmätning är att få en input till att förbättra: förutsättningarna för studenterna Mittuniversitetets program- och kursutbud relationen till blivande arbetsgivare så att utbud och efterfrågan går hand i hand Undersökningens effektmål är att ge underlag för förbättring som kan bidra till att: studenten ska känna sig nöjd med sin utbildning utbildningen är anpassad efter arbetsmarknadens önskemål studenten lätt ska få arbete studenter som inte tagit ut examen ska bli färre öka kvaliteten för studenter och personal 1.2 Metod 1.2.1 Frågor och val av metod Undersökningen genomförs av Svensk Kvalitetsindex (SKI) och baseras på de modellfrågor som används i deras metod för att mäta kundnöjdhet. Svenskt kvalitetsindex bygger på en ekonomisk modell för kundbeteende och innehåller tre huvudblock; kvalitet, nöjdhet och resultat. Vart och ett av dessa block beskrivs med ett flertal underliggande frågor. Variabeln image är startpunkten för modellanalysen och de fyra frågeområdena image, förväntningar, produkt- och servicekvalitet betraktas som drivande för kundnöjdheten, vilket i sin tur bestämmer graden av lojalitet. Indexberäkningen för kundnöjdhet, som är det centrala måttet i Svenskt Kvalitetsindex, kan anta värden mellan 0 och 100. Ju högre värde desto bättre anser studenten att produkten och Mittuniversitetet uppfyller deras krav och förväntningar. En normalt nöjd kund återfinns i intervallen mellan 60-75. En skillnad på 2-2,5 enheter eller mer upplevs som tillräckligt för att anses som statistiskt säkerställd. Felmarginalen som redovisas är det intervall inom vilket det sanna värdet varierar från det uppmätta. D.v.s. ett indexvärde på 60 med felmarginalen 2 betyder att det sanna värdet varierar mellan indexvärdena 58 och 62. I mätningarna 2008 samt 2010-2012 ställdes även universitetsspecifika frågor kring diskriminering, service, studentinflytande och fysisk miljö. 1.2.2 Praktiskt genomförande av undersökningen Undersökningen 2012 har genomförts som telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av aktiva studenter på grund- och avancerad nivå vid Mittuniversitetet i april 2012. Intervjuerna genomfördes av SKI:s datainsamlingsföretag. Urvalet gjordes ur Ladok och totalt intervjuades 1072 studenter. Undersökningen 2009-2011 genomfördes även de med hjälp av telefonintervjuer medan de tidigare mätningarna använde en webbaserad insamlingsmetod. Det kan konstateras en något snedvriden sammansättning av de svarande 2008 när samtliga studenter gavs möjlighet att delta i en webbenkät. De grupper som i mätningen var mindre nöjda är något överrepresenterade i denna undersökning jämfört med hur den totala studentpopulationen är sammansatt. Nöjd Studentindex 2012 Sida 2
Eftersom det är känt att olika typer av datainsamlingsmetod kan påverka resultaten presenteras endast resultaten för åren 2009-2012 i denna rapport. Frågeformuläret omfattar ett drygt 20-tal modellfrågor och 7 bakgrundsfrågor. Modellfrågorna mäts efter en skala 1 10, där 1 står för "inte alls nöjd/instämmer inte alls" och 10 "mycket nöjd/ instämmer helt". Varje intervju tar c:a 11 12 minuter och de utvalda respondenterna kontaktas upp till 8 gånger för att maximera chansen till kontakt. Svarsfrekvenserna uppgår till omkring 70% i de senaste årens mätningar. 2 Nöjd Studentindex 2.1 Nöjd studentindex totalt Nöjd studentindex är det vägda medelvärdet av de frågor som baseras på: Studentens betyg (nöjdhet) totalt sett Studentens nöjdhet i relation till förväntningarna Studentens nöjdhet jämfört med en tänkt perfekt leverantör Nöjd studentindex för Mittuniversitetet 2012 ligger på 64,8 vilket är något högre än föregående år och en statistiskt säkerställd förändring. Felmarginalen är 1,08 enheter vilket innebär att med 95 % sannolikhet att det sanna värdet för Mittuniversitetet ligger mellan 63,7 och 65,8. Svensk Kvalitetsindex genomför även branschmätningar som är jämförbara med Mittuniversitetets nöjdhetsmätning. 2011 var nöjdhetsindex för högskolor generellt 68,2. Mätningen för 2012 genomförs i oktober och resultatet kommer att presentera i mitten av november. Nedan visas Mittuniversitetets nöjd studentindex i relation till det nationella värdet för högskolor 2009-2011. 80 70 67,1 66,9 68,2 64,5 64,5 63,7 64,8 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 Mittuniversitetet Högskola Tabell 2.1 Nöjd studentindex vid Mittuniversitetet jämfört med Högskola 2009-2012 Nöjd Studentindex 2012 Sida 3
2.1.1 Studentnöjdhet per institution Studentnöjdheten uppdelad på Mittuniversitetets institutioner varierar mellan 61,1 och 70,6. Lägst ligger SHV och THU och högst nöjdhet finns bland studenterna vid HUM och SOA. De sistnämnda har gjort stora ökningar i nöjdheten sedan den förra mätningen. 2009 2010 2011 2012 Skillnad 2011-2012 Humaniora 64,2 67,4 67,2 70,6 +3,4 Hälsovetenskap 62,8 66,3 66,6 65,5-1,1 Samhällsvetenskap 63,8 63,7 62,8 61,1-1,7 Socialt arbete * 65,8 62,3 67,5 +5,2 Informationsteknologi och medier 69,6 65,2 64,0 63,2-0,8 Naturvetenskap, teknik och * 62,1 63,4 65,4 +2,0 matematik Teknik och hållbar utveckling * 60,7 60,0 61,2 +1,2 Utbildningsvetenskap 59,1 63,0 61,8 63,5 +1,7 Tabell 2.2 Nöjd studentindex per institution (*För få respondenter för att statistiskt säkerställt resultat ska kunna ges) 2.1.2 Nöjd studentindex per utbildningsområde I undersökningen fick studenterna uppge inom vilket utbildningsområde som de huvudsakligen bedrev sina studier. Nöjdheten uppdelad på dessa utbildningsområden visas nedan. Man kan där se att högst ligger nöjdheten bland studenter inom den humanistiska utbildningen samt inom sport och idrott. Minst nöjda är studenterna inom ingenjörsutbildningen samt inom teknisk och samhällsvetenskaplig utbildning. Civilingenjörsutbildning och konstnärlig utbildning hade för få respondenter för att kunna visa på ett resultat. Basåret Beteendevetenskap och socionom 65,0 68,8 Civilingenjör 0,0 Humanistisk utbilding 72,3 Ingenjör 59,4 IT-utbildning Lärare Media Naturvetenskap Samhällsvetenskap 65,1 64,9 66,3 66,8 60,6 Sport och idrott 72,0 Teknik 59,7 Vård 65,0 Konstnärlig utbildning 0,0 Tabell 2.3 Nöjd studentindex per utbildningsområde Nöjd Studentindex 2012 Sida 4
2.1.3 Nöjd studentindex per campusort I de förra mätningarna har studentnöjdheten uppdelad per campusort legat relativt lika mellan orterna. I årets mätning har dock Härnösand ökat och ligger något över de övriga orternas nöjdhet. Även Östersund har ökat och är nu i samma nivå som de tidigare åren. Sundsvall har däremot minska något och ligger lägst. 2009 2010 2011 2012 Skillnad 2011-2012 Härnösand 61,3 63,5 63,7 66,8 +3,1 Sundsvall 65,7 64,7 65,3 63,8-1,5 Östersund 65,8 64,6 62,9 64,4 +1,5 Tabell 2.4 Nöjd studentindex per campusort 2.1.4 Ytterligare uppdelningar av studentnöjdhet Studentnöjdhet uppdelat per kön visar att kvinnor är något mer nöjda än män. Den fördelningen brukar generellt förekomma inom den här typen av undersökningar. 2009 2010 2011 2012 Skillnad 2011-2012 Man 62,3 62,6 60,8 61,4 +0,6 Kvinna 65,3 65,1 65,0 66,4 +1,4 Tabell 2.5 Nöjd studentindex per kön Studentnöjdheten ligger högst bland de äldsta studenter, med ett värde över 70. Nöjdheten har ökat mer ju högre upp i åldrarna man kommer. 2009 2010 2011 2012 Skillnad 2011-2012 29 år 63,5 64,2 63,1 63,2 +0,1 30 39 år 67,2 63,0 63,7 65,3 +1,6 40 49 år 65,4 66,5 63,7 67,6 +3,9 50 * 64,8 67,6 70,6 +3,0 Tabell 2.6 Nöjd studentindex per ålder (*För få respondenter för att statistiskt säkerställt resultat ska kunna ges) Nöjdheten avtar ju fler studerade terminer man har vid lärosätet, med undantag av de som studerat mer än 7 terminer. Dessa studenter, liksom de som läser sin första eller andra termin är mycket nöjda med ett värde närmare 70. De som läst mellan 5-7 fortsätter att minska i nöjdhet sedan de tidigare mätningarna och ligger nu under 60. 2009 2010 2011 2012 Skillnad 2011-2012 0-1 68,1 64,9 64,6 69,0 +4,4 2-4 66,3 64,9 64,5 64,7 +0,2 5-7 56,6 62,4 61,6 59,5-2,1 > 7 * 62,0 61,3 69,7 +8,4 Tabell 2.7 Studentnöjdhet per studielängd (*För få respondenter för att statistiskt säkerställt resultat ska kunna ges) Nöjd Studentindex 2012 Sida 5
Uppdelningen av studietyp har ändrats mellan mätningarna 2009 och 2010. De olika värdena i de tidigaste mätningarna visas i den övre tabellen. I den nedre tabellen visas nöjdheten fördelat på dels program och fristående kurs, dels på campusutbildning, distansutbildning med träffar på campus och nätbaserad distansutbildning. Nöjdheten för studenter på program, campusutbildning samt distansutbildning med fysiska träffar visar på en oförändrad nöjdhet mellan 62-64. De studenter som läser fristående kurser samt nätbaserad distansutbildning har ökat sin nöjdhet mycket i denna mätning och ligger nu omkring 70. 2008 2009 Program på campus 53,6 64,2 Program på nät/distans 54,8 60,8 Fristående kurs på campus 60,4 * Fristående kurs på nät/distans 62,5 65,2 Tabell 2.8 Studentnöjdhet per studietyp 2008 och 2009 (*För få respondenter för att statistiskt säkerställt resultat ska kunna ges) 2010 2011 2012 Skillnad 2011-2012 Program 64,0 62,5 62,6 +0,1 Fristående kurs 64,7 65,9 69,1 +3,2 Campusutbildning 64,6 62,9 62,6-0,3 Distansutbildning med träffar på campus 62,5 64,5 64,0-0,5 Nätbaserad distansutbildning 65,5 64,0 70,1 +6,1 Tabell 2.9 Studentnöjdhet per studietyp 2010-2012 Sammanfattningsvis kan konstateras att: Kvinnor är mer nöjda än män Studenter som läser fristående nätbaserade distanskurser är mer nöjda än de som läser program på campus Nöjdheten ökar med studenternas ålder Studenterna som läser sina första terminer eller har läst länge (>7 terminer) vid universitetet är mest nöjda Studenter i Härnösand är mer nöjda än vid de övriga campusorterna Nöjd Studentindex 2012 Sida 6
2.2 Drivande faktorer Indexvärdena på de drivande faktorerna i modellen för nöjd studentindex visas nedan. De beskrivs sedan i avsnitten som följer. En beskrivning av värdena per institution finns i bilaga 1. 2009 2010 2011 2012 Skillnad 2011-2012 Image 63,6 65,5 64,9 63,2-1,7 Förväntningar 74,6 74,8 76,4 76,7 +0,3 Upplevd produktkvalitet 68,8 68,7 68,4 69,1 +0,7 Upplevd servicekvalitet 69,1 68,3 67,1 68,5 +1,4 Prisvärde 68,7 68,7 70,0 70,0 Lojalitet 72,4 71,9 71,0 70,3-0,7 Tabell 2.10 Indexvärde för drivande faktorer 2.2.1 Image Begreppet image är en aspekt som används i modellen för kundbeteendet. Denna avser att beskriva hur verksamheten betraktas av studenterna, vilken bild dessa har av Mittuniversitetet. Frågor har ställts kring hur den allmänna bilden Mittuniversitetet är i samhället och hur den uppfattas gällande värdet av en akademisk examen från Mittuniversitetet, bilden av personalens kompetens och kvalitet, bilden av kvalitet på utrustning, lärartäthet, tillgång till stöd och resurser samt bilden av att vara en högskola som har hög professionalism och kompetens. Mittuniversitetet får ett indexvärde på 63,2 för denna faktor vilket är en minskning med 1,7 enheter sedan förra mätningen. SHV och IHV står för den största minskningen vilken också är statistiskt säkerställd. 2.2.2 Förväntningar och upplevd kvalitet De indexvärde som presenteras kring förväntningar och upplevd kvalitet baseras på frågor kring studentens förväntningar på Mittuniversitetet gällande såväl lärare och annan personal som utbildningen samt i vilken mån dessa förväntningar infriats. Den svarande har också ombetts sätta betyg på hur kvaliteten upplevts under det senaste året, gällande lärarnas engagemang och kompetens samt utbildningens innehåll och form. Värdet för förväntningarna ligger på samma nivå som vid den förra mätningen, på drygt 76. Högst är förväntningarna på IHV och UTV vilket de även var i 2011 års mätning. Den upplevda produktkvaliteten har ökat marginellt sedan den förra mätningen och ligger nu på 69,1. Skillnaden mellan institutionerna är stor där SHV ligger i botten med 63,6 och HUM i toppen med 75,2. Även den upplevda servicekvaliteten har ökat till 68,5. Även här ligger HUM högst med 75,1 och SHV lägst med 63,1. Glappet mellan förväntningar och upplevd kvalitet har minskat något sedan den förra mätningen och ligger nu på 7-8 enheter Ett glapp på mer än 10 enheter är ett problem enligt denna mätmetod. 2.2.3 Prisvärde Frågorna kring prisvärde har omarbetats till mätningen 2010 och fokuserar nu på hur studenterna ser att de får valuta för pengarna. Frågorna berör värdet av bl.a. konkurrenskraft på arbetsmarknaden, kvalitet och innehåll, trivselfaktor och välbefinnande samt vardagsfaktorer såsom kommunikation, livskvalitet och bostadsmöjligheter. Mittuniversitetet har uppnått ett oförändrat indexvärde för prisvärdheten på 70. Högst anses prisvärdet vara på NAT, HUM, SOA och UTV på omkring 71 medan SHV ligger lägst på 66. Nöjd Studentindex 2012 Sida 7
2.2.4 Lojalitet Lojaliteten till Mittuniversitetet mäts med frågeställningar om hur man talar om lärosätet, hur man rekommenderar universitetet till andra studenter och om hur tankarna kring "återköp" går. Frågor kring huruvida man kan tänka sig fortsätta studera vid Mittuniversitetet om det fanns ett likvärdigt alternativ och hur troligt det är att man skulle rekommendera en bekant som avser att studera inom samma område att söka till Mittuniversitetet ställdes. Studenterna generellt är relativt lojala med ett fortsatt högt värde på omkring 70. Framförallt HUM sticker ut med ett värde på närmare 77. 2.3 Profil Resultaten för de sju olika faktorerna image, förväntningar, produktkvalitet, servicekvalitet, prisvärde, nöjdhet och lojalitet presenteras nedan i en profil där mätningarna vid Mittuniversitetet 2009 2012 jämförs med värdet på högskolor generellt i en jämförbar mätning gjord 2011. 80 78 76 74 Indexvärde 72 70 68 66 64 62 60 Image Förväntn ProduktQ ServiceQ Prisvärde Nöjdhet Lojalitet 2009 2010 2011 2012 Högskola 2011 Tabell 2.11 Mittuniversitetets profil 2009-2012 jämfört med högskolan generellt 2011. Studentnöjdheten vid Mittuniversitetet ligger fortfarande omkring 3 enheter under motsvarande siffra nationellt. När det gäller förväntningarna så ligger lärosätet på riksvärdet medan värdena för image och lojalitet ligger mycket under högskolor generellt. Glappet mellan förväntningar och upplevd kvalitet på 7-8 enheter är något högre vid Mittuniversitetet än riksvärdena, särskilt vad gäller servicekvaliteten. Nöjd Studentindex 2012 Sida 8
De olika institutionernas profiler jämförs i nedanstående diagram. 85 80 75 Rubrik 70 65 60 55 Image Förväntn ProduktQ ServiceQ Prisvärde Nöjdhet Lojalitet HUM IHV SHV SOA UTV ITM NAT THU Tabell 2.12 Institutionernas profiler 2012 I den generella mätningen över nöjdhet på högskolor kan även vissa stora lärosäten urskiljas. Nedan visas Mittuniversitetets profil i förhållande till några av landets större universitet. 85 80 75 Rubrik 70 65 60 55 Image Förväntn ProduktQ ServiceQ Prisvärde Nöjdhet Lojalitet Göteborg Lund Uppsala Stockholm Miun Tabell 2.13 Mittuniversitetets profil jämfört några andra svenska universitet Nöjd Studentindex 2012 Sida 9
3 Prioriterade förbättringsområden Svenskt Kvalitetsindex metod att mäta kundnöjdhet ger också möjlighet att identifiera prioriterade områden där förbättring ger mest effekt. Kundnöjdheten kan förbättras genom åtgärder relaterade till de olika drivande faktorerna som mäts i modellen. Av tabellen nedan framgår den totala effekten på nöjdheten vid Mittuniversitetet som uppnås genom att öka en drivande faktor med en enhet. 1 0,9 Total Effekt från drivande aspekter till kundnöjdhet Mittuniversitetet Totalt 2008-2012 Drivande aspekt ökas med 1 enhet 2008 2009 2010 2011 2012 0,8 Total Effekt 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Image Förväntningar Produktkvalitet Servicekvalitet Prisvärde Tabell 3.1 Total effekt från drivande faktorer för Mittuniversitetet Image och produktkvalitet är fortfarande de aspekter som har högst betydelse för att stärka studentnöjdheten vid Mittuniversitetet och effekten av en ökad produktkvalitet är större än i 2011 års mätning medan en imageförbättring har ungefär samma effekt som i de tidigare mätningarna. Image och produktkvalitet presenteras mer utförligt nedan för att kunna identifiera mer detaljerat vad som bör förbättras enligt årets undersökning. Nöjd Studentindex 2012 Sida 10
3.1 Förbättringsområden inom image Inom området Image ger det störst effekt på nöjdheten att fokusera på att förbättra den bild som ges av att vara ett universitet med hög professionalism och kompetens samt bilden av kompetens och kvalitet hos den akademiska personalen vid Mittuniversitetet. Dessa frågeställningar var också viktigast i de förra mätningarna och samtliga områden inom image har ökat sin betydelse för den totala studentnöjdheten. Nedan visas de olika frågeställningarna inom området Image. Staplarna redovisar de betyg som erhållits i mätningen 2012 och den röda linjen visar den betydelse de olika frågeställningarna har på den totala nöjdheten. Tabell 3.2 Betyg resp. betydelse för frågeställningarna inom faktorn Image 3.2 Förbättringsområden inom produktkvalitet När det gäller produktkvaliteten är det ingen fråga som sticker ut som mer viktig än andra i betydelse. Vid förbättringar detta område bör man fokusera på den fråga som är lättast att åtgärda. Nedan visas de olika frågeställningarna inom området produktkvalitet och staplarna redovisar det betyg som erhållits i mätningen 2012. Den röda linjen visar den betydelse de olika frågeställningarna har på den totala nöjdheten. Nöjd Studentindex 2012 Sida 11
Tabell 3.3 Betyg resp. betydelse för frågeställningarna inom faktorn Produktkvalitet Tabellen nedan visar varje enskild frågas effekt på nöjdheten. Frågorna är sorterade med avseende på deras effekt på nöjdheten. Denna effekt ska tolkas så att om Kvaliteten på lärares och annan personals kompetens ökar från 7 till 7,5 dvs. med 0,5 enheter (i en skala 1-10) så ökar kundnöjdheten med 0,97 enheter (i en skala 1-100). Tabell 3.4 Effekt och betyg på samtliga frågeställningar i mätningen 2012 Nöjd Studentindex 2012 Sida 12
4 Frågor kring utvecklad förmåga I undersökningen ställdes frågor kring i vilken utsträckning utbildningen vid Mittuniversitetet har utvecklat studentens förmåga inom sex olika områden. Indexvärdena för de olika områdena visas nedan dels för Mittuniversitetet 2010 2012, dels för Högskola generellt 2010. Dessa frågor ställdes inte i den nationella mätningen 2011. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Analysera och lösa problem Söka och värdera kunskap Tänka kritiskt och självständigt Kommunicera ämnet m. utomstående Förstå aktuella samhälls- förändringar Bli stimulerad till fortsatta studier i ämnet Miun 2010 65,5 65,7 66,9 67,1 63,4 70,7 Miun 2011 64,4 65,3 67,3 67,4 63,9 69,2 Miun 2012 67,5 67,9 69,3 69 64,7 69,7 Högskola 2010 71,9 72,4 71,9 69,4 65,3 72,4 Tabell 4 Indexvärden för frågan kring i vilken utsträckning utbildningen vid Mittuniversitetet utvecklat förmågan inom olika områden. Samtliga värden för Mittuniversitetet har ökat i olika grad sedan förra mätningen. Den förmåga som studenterna anser att utbildningen mest har utvecklat är att bli stimulerad till fortsatta studier i ämnet tätt följd av att tänka självständigt och kritiskt samt att kommunicera ämnet med utomstående. Den förmåga som ligger närmast det nationella värdet är att kommunicera ämnet med utomstående samt att förstå aktuella samhällsförändringar. Den sistnämnda är också den aspekt som ges lägst betyg. Nöjd Studentindex 2012 Sida 13
5 Universitetsspecifika frågor I mätningen av nöjd studentindex ställdes även universitetsspecifika frågor kring diskriminering, service, studentinflytande och fysisk miljö. Jämförelser görs med motsvarande värde i 2010 och 2011 års mätningar. Nedan presenteras resultatet från dessa områden. 5.1 Diskriminering 4% av Mittuniversitetets studenter upplever sig ha blivit kränkt eller diskriminerad av någon på lärosätet. Det är samma andel som vid 2011 års mätning. Av dessa 4% upplever sig 76% sig ha blivit kränkt av lärare (80%), 24% av annan personal (5%) och 11% av en studiekamrat (15%). Detta är en flervalsfråga varför summan av svaren kan vara större än 100%. Andelen inom parentes avser motsvarande siffra i mätningen 2011. Jag upplever att jag blivit kränkt eller diskriminerad av någon på Mittuniversitetet 80% Lärare; 76% Av vem? Ja 4% 60% 40% 20% Annan personal; 24% Studiekamrat; 11% Nej 96% Tabell 5.1 Andel svarande som upplever sig blivit kränkt eller diskriminerad av någon på Mittuniversitetet samt av vem man anser sig blivit kränkt. 0% Lärare Annan personal Studiekamrat Skälen bakom diskrimineren eller kränkningen anses till 27% vara ålder, vilket är en stor ökning från förra årets mätning där denna diskrimineringsgrund endast uppgick till 5% av skälen. Övriga skäl uppges till 18% vara etniska skäl/religion och till 11% kön resp. funktionsnedsättning. 31% av skälen återfinns i gruppen annat. 2012 Kön Etniska skäl/religion 2011 2010 31% 27% 11% 18% 11% 2% Sexuell läggning Funktionsned sättning Ålder Annat 5% 10% 30% 0% 23% 32% 58% 13% 15% 0% 7% 7% Tabell 5.2 Fördelning av skäl till diskriminering, 2010 2012. Nöjd Studentindex 2012 Sida 14
5.2 Service Både det administrativa stödet från institutionerna och lärarnas tillgänglighet ligger ett par enheter högre än förra årets mätning och är tillbaka i 2010 års värden på 70 eller strax där under. IT-supporten är studenterna fortsatt mycket nöjda med, där ligger nöjdhetsindex på 72 i denna mätning, vilket är i stort detsamma som i fjol. Tillgång till studenthälsan i den omfattning som behövs har fortsatt minska till 60 i nöjdhet i årets mätning. 2010 låg detta på närmare 70. Även nöjdheten över tillgången på studievägledning har fortsatt minska och ligger nu på drygt 66. Studenterna anser sig nöjda med tillgången till service de olika stödfunktionerna inom vaktmästeri, reception, kopiering etc. Nöjdhetsvärdet ligger kvar på omkring 76 vilket är bra även om det låg högre 2010. Även tillgången till information i biblioteket upplevs som mycket tillfredsställande på drygt 80, vilket är en ökning sedan i fjol och i närhet av 2010 års värde. 2010 2011 2012 Jag får det administrativa stöd jag behöver från min institution för att underlätta mina studier 70,4 68,8 70,2 Jag anser att lärarnas tillgänglighet (via e-post, telefon eller besök) är god. 68,5 66,3 68,7 Jag får IT-support i den omfattning jag behöver från Helpdesk 75,7 72,6 72,1 Jag får stöd i den omfattning jag behöver från studenthälsan 69,2 62,4 60 Jag har tillgång till studievägledning i den omfattning jag behöver 71,3 69,5 66,4 Jag får tillgång till information i den omfattning jag behöver på biblioteket 81,7 77,3 80,7 Jag får tillräckligt med service från stödfunktionerna inom vaktmästeri, kopiering, reception etc. 81,6 76,7 76,3 Tabell 5.3 Indexvärden för frågor inom service Nöjd Studentindex 2012 Sida 15
Samtliga studenter fick frågan angående vem man kan ta kontakt med ifall man får problem med studierna. Andelen som tycker sig kunna ta kontakt har minskat inom i stort sett alla kategorier och ligger på 66% (90%) när det gäller att ta kontakt med en lärare. 45% (62%) anser sig kunna ta kontakt med en studiekamrat och 39% (58%) med en studievägledare. Andelen inom parentes avser motsvarande siffra i mätningen 2011. Jag kan ta kontakt med någon av nedanstående personer om jag får problem med studierna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 66% 28% 39% 25% 45% 20% 12% 15% 6% 2011 2012 Tabell 5.4 Andel svarande som upplever att de kan ta kontakt med någon av ovanstående personer om de får problem med studierna Ser man denna andel uppdelad per campusort är det tydligt att studenterna i Östersund i en högre grad upplever sig kunna ta kontakt med de flesta personkategorier som nämns. Härnösand Sundsvall Östersund Lärare 52% 65% 69% Studentkår 21% 26% 42% Studievägledare 35% 36% 49% Studenthälsan 19% 22% 35% Studiekamrat 45% 42% 51% Studentmentor 18% 16% 27% Präst 11% 10% 17% Annan personal 12% 12% 24% Ingen alls 3% 8% 7% Tabell 5.5 Andel svarande som upplever att de kan ta kontakt med någon av ovanstående personer om de får problem med studierna uppdelad per ort Nöjd Studentindex 2012 Sida 16
5.3 Distansstudier Frågor kring distansstudier ställdes endast till studenter som läser en nätbaserad distansutbildning. Samtliga nöjdhetsvärden har ökat sedan den förra mätningen och distansstudenter anser sig mycket nöjda med tillgången till lärplattform och tekniska hjälpmedel. Även tillgången till den biblioteksfunktion och studievägledning man behöver anses som god och båda återhämtat förra årets nedgång. Jag tycker att jag som distansstudent har tillgång till följande i den utsträckning jag behöver: Jag tycker att jag som distansstudent har tillgång till följande i den utsträckning jag behöver: 2010 2011 2012 biblioteksfunktion 66,6 75,2 79,6 studievägledning 71,2 66,9 74,7 lärplattform 79,8 76,7 87,1 tekniska hjälpmedel 85,9 Tabell 5.6 Indexvärden för frågor inom distansstudier. (Frågan kring lärplattform och tekniska hjälpmedel delades upp från en fråga till två frågor i årets mätning) Nöjd Studentindex 2012 Sida 17
5.4 Studentinflytande Möjligheten att lämna synpunkter på sådant man är missnöjd med kring sin utbildning anser man sig nöjd med i årets mätning liksom man även gjort i de tidigare. Studenterna är mycket nöjda med hur de erbjuds möjlighet att göra kursvärderingar med ett index på drygt 85. Detta är en ökning sedan förra mätningen. Däremot är man fortfarande mindre nöjd med hur man anser att kursvärderingarna bidrar till utveckling. Frågor kring studentens inflytande över sin studiesituation visar att studenterna är mindre nöjda med sin möjlighet att påverka sin studiesituation genom studentkårens representanter, index 54,7. Det är i stort samma värde som i 2011 års mätning. 2010 2011 2012 Som student har jag möjlighet att lämna synpunkter om jag inte är nöjd med något som rör min utbildning eller min studiesituation 76,1 74,1 76,7 Som student erbjuds jag alltid möjlighet att göra kursvärderingar 88 83,9 85,6 Jag tycker att resultatet av kursvärderingarna bidrar till utveckling 59,6 60,9 59,4 Jag tycker att jag kan påverka min utbildning och min studiesituation genom studentkårens representanter 53,5 54,4 54,7 Tabell 5.7 Indexvärden för frågor inom studentinflytande Nöjd Studentindex 2012 Sida 18
5.5 Fysisk miljö Nedan visas nöjdheten gällande lokalernas fysiska tillgänglighet, studiemiljön och det trådlösa nätets täckning på campus. Dessa frågor har endast ställts till studenter som läser på campus eller vid en distansutbildning med fysiska träffar. Indexvärdena visas dels totalt, dels uppdelat per campus. Det trådlösa nätets täckning anses ha blivit sämre på samtliga orter, störst är dock minskningen i Härnösand där täckningen ansetts mycket bra tidigare mätningar. Den fysiska tillgängligheten totalt anses mycket god på omkring 80. Något lägre ligger värdet i Härnösand. Studiemiljön på campus anses som mycket bra, dock lägst i Härnösand. Denna fråga ställdes inte i de tidigare årens mätningar. Det trådlösa nätets täckning på campus är tillräcklig Lokalerna har generellt god fysisk tillgänglighet Härnösand Sundsvall Östersund Totalt Härnösand Sundsvall Östersund Totalt 79,5 78,0 69,8 70,5 73,1 69,4 69,5 73,8 66,7 71,5 74,1 67,9 78,6 77,0 78,2 80,8 83,8 81,4 81,7 80,4 81,7 80,7 80,3 80,6 Studiemiljön på campus är bra Härnösand Sundsvall Östersund Totalt 73,9 79,3 81,8 79,2 2010 2011 2012 Tabell 5.8 Indexvärden för frågor inom fysisk miljö Nöjd Studentindex 2012 Sida 19
Bilaga 1 Värden för de olika aspekterna fördelat per institution Image Förväntn. ProduktQ ServiceQ Prisvärde Nöjdhet Lojalitet HUM 64,6 77,1 75,2 75,1 71,8 70,6 76,7 IHV 66,0 78,9 66,8 66,1 68,9 65,5 71,9 SHV 59,9 73,5 63,6 63,2 66,2 61,1 63,2 SOA 62,9 78,7 69,8 68,1 71,2 67,5 72,7 ITM 64,6 75,8 69,2 68,0 69,2 63,2 68,2 NAT 63,7 75,8 71,2 71,4 71,9 65,4 63,2 THU 61,3 72,7 66,1 65,2 68,7 61,2 67,0 UTV 63,2 80,4 70,2 70,1 71,1 63,5 69,7