Inspektion av den fristående grundskolan Hannaskolan i Umeå

SKOLVERKET 1 (13) Anneli Eriksson Inspektion av den fristående grundskolan Hannaskolan i Umeå 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras i 2 b kap. skollagen. I 7 anges vad som krävs för godkännande: Utbildningen skall godkännas, om 1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång, och 2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Utbildningen skall godkännas om villkoren enligt ovan är uppfyllda, och om: 3. skolan står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan, 4. ( ) och 5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning. Utbildningen vid fristående grundskolor regleras i 9 kap. skollagen. I 2 anges vad som krävs för godkännande: En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,

2 4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal, 5. (...) 6. ( ) 7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Enligt 14 kap 7a skollagen skall skolan för elever i sådana fristående skolor som avses i 9 kap erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. (1996:1044) En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Huvudmannen skall iaktta sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. I 1 kap. 2 a skollagen finns en hänvisning till de bestämmelser i socialtjänstlagen som reglerar anmälningsskyldigheten till socialnämnden avseende barn som kan behöva nämndens skydd. 1.2 Genomförande Utbildningen i fristående förskoleklasser och vid fristående grundskolor står under tillsyn av Statens skolverk enligt 2 b kap. 8 och 9 kap.11 skollagen. Med anledning av detta har inspektion genomförts vid Hannaskolan i Umeå. Inspektionen ingår som en del i ett regeringsuppdrag om granskning av fristående skolor med konfessionell inriktning som skall avrapporteras den 15 januari 2004. Inspektionen har bestått av dokumentstudier och oanmält besök vid skolan den 10 och den 11 november 2003 utfört av undervisningsråden Andreas Bergh och Anneli Eriksson. Skolverkets representanter intervjuade rektorn samt företrädare för huvudman personal, föräldrar och elever. En tidigare anställd skolsköterska har intervjuats på telefon. Eleverna i årskurs 6-7 besvarade en enkät om inflytande, jämställdhet, kränkande behandling samt allsidighet och saklighet i undervisningen. Dessutom följdes ett antal lektioner. Inspektionen har inriktats på att kontrollera om skolans utbildning uppfyller kraven för godkännande enligt skollagen och förordningen om fristående skolor. Särskild fokus har lagts på de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet och som även fristående skolor skall följa.

3 Huvudmannen har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på rapportens faktadel. 1.3 Tidigare genomförda tillsyner Skolverket har genomfört tillsyn på Hannaskolan under våren 1994 (dnr 94:11 Reg 8). Vid tillsynen riktades kritik mot skolan för bristande saklighet och allsidighet i undervisningen samt skolans begränsade kontakter med det omgivande samhället. Huvudmannen redovisade till Skolverket den 21 juli 1994 sina genomförda och planerade åtgärder. Skolverket beslutade den 2 augusti 1994 att Hannaskolan därmed uppfyllde kraven för godkännande av fristående skolor för skolpliktiga elever. Skolverket har genomfört tillsyn på Hannaskolan under våren 1997. I Skolverkets beslut den 12 juni 1997 (dnr 96:2134) konstaterades att Hannaskolan alltjämt uppfyller kraven för godkännande. Umeå kommun har inte använt sig av rätten till insyn på skolan. Däremot erbjuds alla fristående skolor i Umeå att delta i en omfattande attitydundersökning som görs vartannat år. Hannaskolan deltog i attitydundersökningen år 2003. 2 Allmänna förutsättningar för verksamheten 2.1 Skola Hannaskolan i Umeå är en fristående grundskola som är godkänd av Skolverket den 24 augusti 1992 (dnr 92:955) för verksamhet i årskurserna 1-6 och den 29 november 1993 (dnr 93:1267) för verksamhet i årskurserna 7-9. Skolverket konstaterade den 13 oktober 1999 (dnr 99:2242) att huvudmannen har godkännande att bedriva förskoleklass i anslutning till skolan enligt övergångsbestämmelserna i lag om ändring i skollagen (1999:321). Skolan bedriver fritidsverksamhet. Skolan startade sin verksamhet läsåret 1992/93. Skolan har läsåret 2003/04 56 elever i årskurserna 1-9 samt två elever i förskoleklass enligt nedanstående tabell. Årskurs F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa Antal elever 2 2 2 8 5 8 10 7 6 8 58 Eleverna fördelas på förskoleklass och årskurserna 1-3, 4-5, 6-7 och 8-9. De flesta eleverna kommer från Umeå kommun. Tio elever kommer från Vännäs kommun. Skolan har nyligen flyttat in i lokaler i Umedalen sex kilometer från centrum i Umeå. 2.2 Huvudmannens rättskapacitet Skolans huvudman är Ljuset Umeå Kristna Center, ideell förening med organisationsnummer 894002-2489.

4 Föreningen har fyra styrelseledamöter. Föreningens syfte är att vara ett organ genom vilket evangelisk verksamhet bedrivs. Församlingens skola är sedan den 26 mars 2000 anförtrodd till Skolföreningen Hannaskolan. Skolans verksamhet skall bedrivas i enlighet med särskilda stadgar och med fristående ekonomisk förvaltning under ledning av en styrelse. Stadgar eller förändringar i stadgar i Skolföreningen Hannaskolan skall godkännas av Församlingen Ljusets årsmöte. I stadgarna för den ideella föreningen Skolföreningen Hannaskolan anges också att huvudmannen Ljuset Umeå Kristna Center inte har något ekonomiskt ansvar för skolföreningens verksamhet. Huvudmannen Ljuset Umeå Kristna Center tillsätter rektorn samt utser ytterligare två av skolföreningens styrelseledamöter. Övriga två styrelsemedlemmar utses av skolföreningens styrelse. 2.3 Stabilitet Det finns ingen kö till skolan. Inför nästa läsår har hittills tre elever anmält intresse för att börja i förskoleklassen. Rektorn tror dock att flytten till de nya lokalerna kommer att öka intresset för skolan. I lokalerna finns plats för cirka 75 elever men ytterligare lokaler finns att hyra på området om det skulle bli fler elever. Årsredovisning för redovisningsåret 2001-07-01 till 2002-06-30 har lämnats in. Budgeten är i balans och måste så vara enligt rektorn eftersom skolan, utöver ersättningen per elev, inte får några andra bidrag. Skolan kan dock äska medel om det finns elever som har speciella behov. Detta läsår har skolan fått 23 000 kronor extra utöver skolpengen. 2.4 Principer för intagning Om antalet sökande skulle överstiga antalet platser tas barnen in efter ansökningsdatum men hittills har skolan kunnat ta in alla elever som uttryckt intresse för att börja på Hannaskolan. Innan en elev börjar på skolan genomförs ett samtal med föräldrar och elev där det klargörs att skolan har en kristen inriktning och att deltagande i förbön är frivilligt även om själva morgonsamlingen är obligatorisk. Däremot skrivs inte något skriftligt kontrakt i samband med intagningen. Skolan vill gärna att eleven går på skolan ett par dagar innan föräldrarna fattar beslut om barnet skall börja skolan. Enligt rektor kommer ett tiotal av eleverna från icke troende hem. Skolan har en elev vars ena förälder är muslim.

5 Skolan har goda kontakter med BUP och socialtjänsten och får ibland förfrågan om att ta emot elever som behöver gå i en liten skola. 2.5 Skolhälsovård Hannaskolan har från och med månadsskiftet oktober/november 2003 tillgång till en skolsköterska som dels arbetar som kommunal skolsköterska, dels arbetar på en fristående Montessoriskola i huset. Skolsköterskan kommer att arbeta på skolan cirka en halv dag per vecka. Eleverna har tillgång till skolläkare vid behov. Under tidigare år har en utbildad barnsjuksköterska arbetat på skolan som timanställd. Hon har utfört hälsokontroller och vaccinationer efter den modell som tillämpas i de kommunala skolorna i Umeå kommun. Elever som behövt läkarkontakt har tidigare hänvisats till vårdcentralen i den kommun eleven kommit ifrån. 2.6 Registerkontroll Registerkontroll görs i samband med anställning av personal. 2.7 Avgiftsfri utbildning Det förekommer inte några avgifter för verksamheten i skolan eller förskoleklassen. Medlemskap i den ideella föreningen är frivilligt. Skolan har en skolbuss som en av lärarna kör. Föräldrarna betalar 65 kronor per månad och elev i skolskjutsavgift för första barnet medan eventuella syskon får åka med utan avgift. 2.8 Bedömning Enligt inlämnade stadgar är syftet med församlingen Ljuset Umeå Kristna Center att vara ett organ genom vilket evangelisk verksamhet bedrivs. Eftersom församlingen Ljuset Umeå Kristna Center är huvudman för Hannaskolan skall det framgå att syftet med föreningen även är att bedriva utbildning. I stadgarnas 4 frånhänder sig huvudmannen det ekonomiska ansvaret för Hannaskolan och överlåter detta på Skolföreningen Hannaskolan. Skolverket vill här klargöra att huvudmannen varken kan avhända sig det verksamhetsmässiga eller det ekonomiska ansvaret för skolan. Hannaskolan uppfyller därför enligt Skolverkets bedömning inte de krav på allmänna förutsättningar som ställs på verksamheten vid en fristående skola. Hannaskolan anmodas att inkomma med en redovisning som klargör vem som är huvudman för skolan, huvudmannens syfte med verksamheten samt att den utsedda huvudmannen har det ekonomiska

6 ansvaret för skolan. Huvudmannen skall även redovisa vilka förändringar i stadgarna som föranleds av detta. Ansökan om eventuellt byte av huvudman skall göras till Skolverket (enheten för tillståndsprövning) enligt 9 kap. 16c skollagen, varefter en prövning av ärendet sker. 3 Krav på att utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som motsvarar det offentliga skolväsendet 3.1 Skolans organisation och ledning Församlingsstyrelsen anställer rektorn för skolan. Till rektorn har delegerats ansvaret att anställa personal samt det ekonomiska ansvaret. Rektorn är utbildad dietist och har även akademiska poäng i företagsekonomi och personaladministration. Innan hon våren 2001 anställdes som rektor arbetade hon på skolan som lärare i hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt med administration. För närvarande följer rektorn rektorsutbildningen i Umeå. Hon deltar även i ett nätverk tillsammans med andra rektorer för fristående skolor i Umeå. Församlingsstyrelsens ordförande följer upp verksamheten en gång per månad tillsammans med rektorn. Församlingsstyrelsen träffar skolstyrelsen en gång per termin. 3.2 Lärarkompetens På skolan finns fem klasslärare, två 1-7-lärare, två 4-9-lärare och en förskollärare. Därutöver finns en deltidsanställd 4-9-lärare som undervisar i ma/no i årskurserna 6-9. Det finns utbildade lärare som har undervisning i engelska och spanska i klasserna 6-9. En specialpedagog tillika utbildad talpedagog arbetar på halvtid med eleverna i årskurserna F-5. För elever i årskurserna 6-9 finns ingen speciallärarresurs (se även under punkt 4.5). Rektorn och de lärare som finns på skolan undervisar i bild, hem- och konsumentkunskap, textilslöjd, musik, tyska, idrott och hälsa samt träoch metallslöjd (årskurserna 3-5). Trä- och metallslöjdslärare för de äldre eleverna hyrs in från den kommunala grannskolan Västangårdsskolan. För de nio eleverna på fritidshemmet finns en fritidsledare. På skolan finns även en vaktmästare. Skolan har inte ställts inför situationen att anställa en lärare som inte är bekännande kristen. Å andra sidan är skolan tydlig när de annonserar att det är en kristen skola som man söker lärare till. En kompetensutvecklingsplan är inlämnad. Fokus under den närmaste femårsperioden är kompetenshöjande åtgärder inom områdena utvecklingssamtal/åtgärdsprogram/utvecklingsplaner, läroplanen/kursplaner/ elevinflytande, användande av portfolio och diagnoser samt handledning i arbetslag.

7 3.3 Lokaler och utrustning Lokalerna, som är nyrenoverade och ändamålsenliga, hyrs av Balticgruppen. Kontraktet är på sex år. Lärarna disponerar två rum som är utrustade med lärararbetsplatser samt två datorer med Internetuppkoppling. Skolan har en egen musiksal och ett litet bibliotek, främst med uppslagsverk. På området finns ett stort skolbibliotek som både de kommunala och fristående skolorna inom området har tillgång till. Skolan beställer också boklådor från stadsbiblioteket. Till skolans utrusning hör en TV och video liksom ett antal elevdatorer. Datorerna är fyra år gamla och behöver bytas ut enligt rektorn. Lokaler för trä- och metallslöjd hyrs av den närbelägna Västangårdsskolan. Idrottshall hyrs av Umedalens IF. För undervisningen i hem- och konsumentkunskap och för vissa moment i kemi och fysik hyrs anpassade salar på Västangårdsskolan. Eleverna uppskattar den lekpark som finns utanför skolan liksom möjligheterna att vara ute i skogen. Eleverna i årskurserna F-5 berättade bl.a. om ett grupparbete när de varit ute och samlat löv, plockat svamp, tittat på trafikskyltar och sedan arbetat med detta material i klassrummen. 3.4 Undervisningens innehåll och arbetsformer Hannaskolan har en kristen inriktning. Profilen kommer till uttryck i olika former som morgonsamling, bordsbön för de yngre eleverna, fredagssamling för de yngre respektive äldre eleverna samt en gemensam samling för skolans alla elever en gång i månaden. Undervisningen följer läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, med tillhörande kursplaner och den timplan som fanns vid den senaste tillsynen. Skolverket har tagit del av Hannaskolans lokala planeringar för so, no, svenska, matematik, engelska, kristendom, slöjd, bild samt idrott och hälsa. Skolans val är kristendom som alla elever har en lektion per vecka. Därutöver ingår religionskunskap i so för samtliga elever. Läsåret 2003/04 har eleverna valt tyska och spanska som språkval. Elevens val tillgodoses främst under en valvecka med särskilda teman. I övrigt finns en lektion per vecka för elevens val där eleven t.ex. kan läsa ikapp. I undervisningen i sex- och samlevnad för de äldre eleverna har även skolsköterskan deltagit. Undervisningen i förskoleklassen sker ofta integrerat med årskurs 1. Regelbundet samarbete sker även med förskoleklasseleverna från Arkenskolan i Vännäs kommun. Målen för förskoleklassen redovisas i den lokala arbetsplanen. Skolverket hade tillfälle att göra kortare klassrumsbesök vid inspektionen. Eleverna i årskurs 1-3 arbetade i sina matematikböcker och

8 arbetsböcker i svenska efter egen veckoplanering. Eleverna i årskurs 4-5 arbetade efter egen planering i matematik samt gjorde urtavlor av trä efter eget val i slöjden. I årskurs 6-7 arbetade eleverna i musik och i biologi med gruppuppgifter som sedan skulle redovisas för klassen. Årskurserna 8-9 var på prao vid tidpunkten för skolbesöket. Skolan har arbetslagsträffar en gång per vecka. Till dessa kan rektorn kallas om lärarna önskar diskutera en enskild elevs undervisning t.ex. inför upprättande av åtgärdsprogram. 3.5 Skolans resultat I de lägre årskurserna följs eleverna upp med lästester. I årskurs 7 används diagnostiskt material från Skolverket. Våren 2003 användes de nationella proven i årskurs 5 för första gången. Även i övriga årskurser följs eleverna upp med diagnoser i matematik och svenska. Resultaten på de nationella proven i årskurs 9 för våren 2003 visar att samtliga elever fått minst provbetyget godkänd i svenska, engelska och matematik. Enligt lärarna sker den mer systematiska uppföljningen av varje elev i samband med utvecklingssamtalen. Varje lärare går igenom vilka resultat eleven uppnått i de olika ämnena inför utvecklingssamtalet. Skolan har inte ansökt om medgivande att anordna prövning och utfärda betyg enligt de bestämmelser som finns i 7 kap. grundskoleförordningen (1994:1194). Betyg sätts i årskurserna 8 och 9 efter egna betygskriterier. Dessa överensstämmer i stor utsträckning till innehållet med de nationella betygskriterierna för betygen Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Betygsgenomsnittet för eleverna i årskurs 9 år 2000 respektive 2002 är 215,5 respektive 232,3. Resultaten ligger klart över kommunens och rikets genomsnitt. 3.6 Bedömning Skolverket konstaterar att klasslärarna och även övriga undervisande lärare har lärarutbildning och att eleverna i årskurserna F-5 har tillgång till speciallärare. Däremot finns ingen speciallärarresurs för eleverna i årskurs 6-9. Skolverket utgår från att huvudmannen vidtar åtgärder för att tillgodose behovet av speciallärarkompetens även för de äldre eleverna. Skolverket bedömer att utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och kan ligga till grund för fortsatt skolgång. Skolverket bedömer vidare att utbildningen i årskurserna 1-9 ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla. Skolverket vill uppmärksamma Hannaskolan på att en fristående grundskola har rätt att ha ett eget betygssystem men inte rätt att utfärda

9 grundskolebetyg enligt bestämmelserna i 7 kap. grundskoleförordningen om inte ett sådant medgivande erhållits från Skolverket. Om Hannaskolan önskar anordna prövning och utfärda betyg enligt de bestämmelser som finns i 7 kap. grundskoleförordningen (1994:1194) skall en ansökan om detta inges till Skolverket (enheten för tillståndsprövning) för medgivande av detta. Se vidare 1a kap. 7 förordning (1996:1206) om fristående skolor. 4 Krav på att utbildningen skall motsvara de allmänna målen och värdegrunden i det offentliga skolväsendet 4.1 Skolans mål Skolans mål är uttryckta i skolans katalog som samtidigt fungerar som en informationsbroschyr för skolan. Texten om skolans profil har inte förändrats sedan skolan startade. Enligt rektorn och styrelsens ordförande har ett arbete planerats för att revidera texterna om skolans vision och mål. Enligt styrelsens ordförande, rektorn och lärarna har skolan förändrats mycket de sista åren. Skolan, som tidigare var en församlingsskola, har numera elever som inte har någon församlingstradition. Innehållet i profilen är dock levande och ett rättesnöre för all personal och för eleverna. Mycket arbete läggs ner på värdegrundsfrågor och diskussioner om förhållningssätt. Diskussionerna kan exempelvis handla om vikten av att respektera andra människor eller behovet av att vägleda eleverna och samtidigt klargöra för dem att man alltid har ett eget val. Lärarna menar att deras sociala engagemang är stort och att de ser kunskap som ett verktyg till personlig utveckling. Att kunna använda språket och att kunna kommunicera är av central betydelse för elevernas kunskapsutveckling anser lärarna. I den lokala arbetsplanen för Hannaskolan finns skolans inriktning och profil redovisad liksom elevinflytande och ansvar, föräldrainflytande och föräldraansvar, jämställdhet, elevvård, mobbningsplan, en utförlig krisplan, inriktning för skola-arbetsliv och planering för prao, kulturmål, mediamål, mål för datakunskap, mål för miljöarbetet samt personalvård. Personalen är medveten om sin skyldighet att anmäla till sociala myndigheter vid misstanke om att ett barn far illa och har också gjort sådan anmälan vid behov. Rutinerna innebär att lärarna diskuterar med rektorn som ansvarar för anmälan. Skolan har även i vissa fall fått råd av handläggare inom socialtjänsten. 4.2 Skolans arbete med kränkande behandling och jämställdhet Skolans arbete mot mobbning finns dokumenterat i en mobbningsplan. Planen omfattar dock inte andra former av kränkande behandling. Enligt

10 lärarna är den inte helt aktuell. Idag arbetar lärarna själva mer med eventuella mobbningstendenser och föräldrarna kontaktas i ett tidigt skede. Enligt svaren på enkäten anser eleverna att lärarna tar itu med eventuell mobbning genast. De anser även att lärarna behandlade pojkar och flickor lika. De yngre eleverna framhåller att det är bra att man känner alla och vet vad alla heter. I klasserna F-5 finns ett faddersystem. Däremot menar de yngre eleverna att de inte umgås med eleverna i årskurs 6-9 och inte heller med eleverna i den andra fristående skolan i huset på rasterna eftersom de har en annan skolgård. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande I varje klass finns ett klassråd. Två elever från varje klass utgör skolans elevråd. En gång per månad träffar elevrådet rektorn. Elevrådsprotokoll skrivs. För närvarande har elevrådet beslutat att skicka en protestlista till hyresvärden eftersom eleverna anser att bilarna kör för fort utanför skolbyggnaden och därför önskar att ett farthinder sätts upp. De äldre eleverna anser att de har mycket läxor och prov men menar att det inte är så mycket att göra åt, man behöver läxor och prov för att klara sig bra i skolan. Eleverna tycker även att de inom de aktuella arbetsområdena har möjlighet att välja arbetssätt och redovisningsform. Enligt rektorn strävar skolan mot att lärarna, som tidigare arbetade mer med traditionell katederundervisning, skall arbeta för att eleverna skall bli mer aktiva och ta större ansvar för sin utbildning. Ambitionen är därmed att eleverna skall få ett ökat inflytande över sin undervisning. Denna strävan har redan lett till att eleverna i högre grad, utifrån givna moment, får välja ordning och arbetssätt när de utför en arbetsuppgift. Skolans trivselregler som finns i skolkatalogen är från förra året och är därför enligt eleverna och rektorn inte helt aktuella eftersom skolan bytt lokaler. Det framgår av reglerna vad som händer om en elev inte följer dessa t.ex. att en mobiltelefon som används under lektionstid beslagtas dagen ut. Eleverna är lite osäkra på hur nuvarande trivselregler tagits fram men berättar att ordningsreglerna för klassrummet har diskuterats under klassrådstid. Enligt rektorn har trivselreglerna diskuterats i klasserna samt gått på remiss även till föräldrarna. 4.4 Allsidighet och saklighet i undervisningen Lärarna uppger att alla världsreligioner gås igenom i religionsundervisningen. Eleverna har gjort studiebesök på olika kyrkor och samfund i Umeå. Jordens uppkomst läses i enlighet med vad som står i läroböckerna men eleverna informeras även om skapelseläran. Även om lärarna är tydliga med var de själva står i sin kristna tro, betonar de att de

11 inte har någon pastoral uppgift utan att de vill att eleverna själva skall kunna ta ställning. För eleverna i årskurs 6-9 är det en lärare som ansvarar för kristendomsundervisningen och en annan som ansvarar för undervisningen i ämnet religionskunskap inom so-ämnet. För de yngre eleverna ansvarar respektive klasslärare för undervisning om såväl kristendom som i förkommande fall om andra religioner. Eleverna uppger att de har valt att gå på en kristen skola. De tycker det är bra att kamraterna är kristna, det är ingen som retas för att man är kristen. Huvudmannen anser att det är viktigt att eleven tänker själv och gärna ifrågasätter vad som står i Bibeln för att själv kunna ta ställning. De intervjuade föräldrarna framhåller fördelarna med att skolan är liten. Skolan präglas av etik, moral och omtanke. Det är frivilligt med böner och skolan strävar inte efter att omvända barnen. 4.5 Elever i behov av särskilt stöd Tre elever har modersmålsundervisning, två i engelska och en i persiska. Som tidigare nämnts har eleverna i de lägre årskurserna tillgång till en specialpedagog, tillika talpedagog på halvtid. Lärarna menar att de hinner se och följa upp alla barn eftersom klasserna är så små. De elever som behöver får hjälp. För eleverna i årskurserna 6-9 är det respektive klasslärare som arbetar extra med de elever som behöver hjälp. Varken lärare eller rektorn anser att resurserna är tillräckliga för att ge dessa elever hjälp. Om en elev har behov av särskilt stöd upprättar rektorn och klasslärare ett åtgärdsprogram tillsammans med föräldrar och elev. Som underlag används färdigtryckta blanketter för åtgärdsprogram. Som komplement till åtgärdsprogrammet skriver klassläraren löpande anteckningar och gör en sammanfattande bedömning vid terminsslutet. Tre till fyra elever per klass har åtgärdsprogram för att utveckla läsning och skrivning, matematik eller för att komma tillrätta med social problematik. 4.6 Skolans kontakt med hem, samhälle och arbetsliv Elever i årskurs 9 får besök av studie- och yrkesvägledare och får i samband med denna information även enskild vägledning. Eleverna i fristående skolor med kristen profil (i Vilhelmina, Vännäs, Örnsköldsvik, Skellefteå och Umeå) har en friidrottsdag tillsammans på hösten. Eleverna i de lägre åldrarna har t.ex. besökt Energicentrum, museer och olika religiösa kyrkor, brandstationen, tingsrätten, bio och

12 teaterföreställningar. En gång i veckan går eleverna i årskurs 3 till simhallen. Skolan bjuder in till föräldramöten två gånger per termin. Lärarna har utvecklingssamtal två gånger per år. 4.7 Bedömning Vissa av Hannaskolans dokument revideras för närvarande enligt uppgifter från skolans ledning. Texten om skolans profil har inte förändrats sedan skolan startade och behöver omarbetas för att stämma med skolans nuvarande vision och mål. Likaså är inte skolans plan mot mobbning helt aktuell i förhållande till hur skolan arbetar med dessa frågor. Planen omfattar inte heller det vidare begreppet kränkande behandling. Skolverket vill framhålla vikten av att dessa synpunkter beaktas vid revideringsarbetet. Trivselreglerna skall också omarbetas av det skälet att skolan bytt lokaler. I praktiken arbetar dock skolans personal mycket med värdegrundsfrågor och har ett stort socialt engagemang för eleverna. Elever i behov av stöd uppmärksammas, rutiner för upprättande av åtgärdsprogram fungerar och eleverna får adekvat hjälp. Skolans kristna profil synes inte påverka undervisningen på ett sådant sätt att t.ex. allsidighet och saklighet inte uppnås. Trots dessa brister finner Skolverket vid en samlad bedömning att utbildningen vid Hannaskolan svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning i det offentliga skolväsendet. I bedömningen har Skolverket utgått från att de av skolan planerade revideringarna av skolans dokument också genomförs. 5 Skolans kvalitetsarbete 5.1 Skolans kvalitetsredovisning Skolan saknar kvalitetsredovisning. Däremot gör skolan sedan några år tillbaka en skriftlig Utvärdering av tiden i skolan fram till nu som eleverna fyller i en gång per år. Utvärderingen omfattar frågor om trivsel, om eleven vågar stå för sin åsikt, om eleven behandlas med respekt av lärare och kamrater, om skolarbetet, läxor, om eleven är nöjd med sina lärare etc. 5.2 Bedömning Hannaskolan har inte upprättat någon kvalitetsredovisning enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Skolverket anmodar huvudmannen att upprätta en plan över vilka mål som skall ingå i en sådan kvalitetsredovisning samt hur uppföljning och analys skall göras för läsåret 2003/04.