Solna stads delårsrapport augusti Arbetsversion för delårsrapport per augusti 2015

Arbetsversion för delårsrapport per augusti 2015 Infoga framsida samma bild som budget 2015

Solna stads organisation 2015 Mandatfördelning i kommunfullmäktige, antal (totalt 61) Bergshamrapartiet 1 Kristdemokraterna Centerpartiet 2 2 Sverigedemokraterna 3 Vänsterpartiet 5 Folkpartiet 6 Miljöpartiet 8 Socialdemokraterna 14 Moderaterna 20 1

Innehållsförteckning Solna stads organisation 2015... 1 Sammanfattning... 3 Viktiga händelser och framtida utmaningar... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Solna stads styrning... 5 Årsprognos för stadens mål och uppdrag... 7 Målområde Solna i utveckling... 10 Målområde Levande Stad... 12 Målområde Trygghet och lärande för solnabornas bästa... 15 Målområde God ekonomisk hushållning... 20 Kvalitetsarbete, utveckling och effektivisering... 23 Tvärsektoriella frågor... 24 Medarbetare... 27 Ekonomisk analys av delårets utfall... 29 Ekonomisk årsprognos... 34 Stadens företag och sammanställd redovisning... 38 Ekonomi och noter... 42 2

Sammanfattning Stadens mål och uppdrag är på väg att uppfyllas Året 2015 är händelserikt med en fortsatt befolkningsökning och utbyggnad av Solna. Befolkningen ökar allt snabbare och per augusti bor 75 251 invånare i Solna, vilket är en ökning under 2015 med 1 210 invånare. Staden har en ekonomisk överskottsprognos för året och merparten av mål och uppdrag bedöms uppfyllas. I Solna stads verksamhetsplan och budget 2015 finns 5 inriktningsmål, 23 effektmål och 8 uppdrag. Bedömningen är att 3 av de 5 inriktningsmål uppfylls 2015 och att övriga 2 är på väg att uppfyllas, men inte under 2015. Av de 23 effektmålen bedöms 18 uppfyllas år 2015, 1 delvis uppfyllas och 4 uppfylls inte i år. Av de 8 uppdragen bedöms 6 bli slutförda under 2015, 2 av uppdragen pågår och bedöms slutföras under år 2016. Detta tillsammans med en prognos om ekonomiskt överskott gör att staden bedöms leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning även under 2015. Utfallet och årsprognosen är positivt Resultatet för perioden januari augusti är positivt och uppgår till 156,6 mkr. För motsvarande period 2014 var resultatet 215,0 mkr. Resultatförsämringen mellan delåren förklaras bl.a. av att finansnettot minskar med 45,7 mkr och att nämndernas nettokostnader ökar med 96,8 mkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är 51,8 mkr högre än vid föregående delår. Prognosen för årets resultat är positiv och uppgår till 112,4 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 57,4 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 155,0 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 100,0 mkr. Årsprognosen visar på ett positivt överskott för skatteintäkter. Jämförelsestörande intäkter från återbetalda AFA premier samt försäljning av exploateringsmark bidrar positivt till årsprognosen. Kostnaderna för pensioner beräknas att överstiga budget främst på grund av ökande pensionsavsättning. Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15,0 mkr, visar sammantaget ett överskott på 27,3 mkr jämfört med budget. Kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och omvårdnadsnämnden prognostiserar överskott. Kommunfullmäktige, barn- och utbildningsnämnden samt kompetensnämnden prognostiserar underskott. Ett underskott prognostiseras även inom stadens nettokostnader för brandförsvar/räddningstjänst. Övriga nämnder har en prognos i nivå med budget. För perioden januari augusti uppgår nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten till 79,5 mkr. Merparten 72,5 mkr (vilket motsvarar 91 %) av periodens investeringsutgifter avser projekt inom tekniska nämndens ansvarsområde, varav 0,2 mkr avser affärsverksamheten. Årsprognosen för nettoinvesteringar exklusive exploatering beräknas uppgå till 161,2 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse på 70,0 mkr jämfört med budget. Tekniska nämnden räknar med ett överskott på 45,2 mkr. Överskottet beror huvudsakligen på att anslaget för den nya ishallen inte kommer att förbrukas under året samt att anslaget för förskole- och skolplatser inte fullt ut behöver förbrukas på grund av förändrade behov och volymer. Årsprognosen för exploateringsverksamheten är 75 mkr, varav en stor del avser Nya Ulriksdal. Medarbetare Per augusti 2015 är 1 996 medarbetare tillsvidareanställda i staden, vilket är en ökning med 47 personer jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen har främst ägt rum inom barn- och utbildningsförvaltningen, stadsledningsförvaltningen och omvårdnadsförvaltningen. Efter flera år med minskad sjukfrånvaro följer nu staden den nationella trenden med ökande sjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron var 6,2 procent för perioden december 2014 juli 2015 mot 5,3 procent motsvarande period föregående år, dvs. en ökning med 0,9 procentenheter. Stadens företag och sammanställd redovisning Resultatet för Solna kommunkoncern perioden januari augusti är positivt och uppgår till 278,6 mkr. Stadens majoritetsägda företag Norrenergi, Solna Vatten, Bostadsstiftelsen Signalisten samt koncernen Råsunda Förstads AB har årsprognoser som är bättre än budget. 3

Viktiga händelser och framtida utmaningar Staden fortsätter att växa och per 31 augusti uppgick befolkningen till 75 251 invånare. Resultaten i verksamheterna förbättras och stadens ekonomi är fortsatt långsiktigt hållbar. En ny skola kommer att öppna i Järvastaden hösten 2017. Hemsö Fastigheter kommer att bygga, äga och förvalta skolan. Hemsö har även tecknat hyresavtal med Raoul Wallenbergskolan, som har för avsikt att driva den nya skolan. Skolan ska ha plats för minst 500 elever från förskoleklass till årskurs 6. En förskola kommer också att byggas på tomten. Upprustningen av stadens lokaler för bl.a. förskola och skola samt idrottsplatser fortsätter. Parallellt pågår en kontinuerlig lokalutveckling utifrån stadens befolkningstillväxt. Solna är en av de största ankomstkommunerna för ensamkommande flyktingbarn och de sista sommarmånaderna har antalet nyanlända ökat. Solna ansvarar för att ordna boende, omvårdnad och stöd åt barnen under den första asyltiden. Det handlar också om att ge barnen en meningsfull fritid, exempelvis med sommarläger, idrott och introduktion med sommarjobb. Under 2015 har ytterligare medfinansiering av utbyggnaden av tunnelbanan tillkommit med ca 70 mkr genom fyra nya principöverenskommelser. Stockholms läns landsting har presenterat ett förslag till hur den nya gula t-banelinjen ska dras och var stationerna ska ligga. Sträckningen planeras gå från Odenplan, förbi station Hagastaden, genom Hagalund till station Arenastaden. Staden övertar ansvaret för hemsjukvården inom LSS från landstinget i oktober 2015. Med utgångspunkt i Utvecklingsstrategin för Bergshamra har det fysiska programarbetet för utvecklingen av Bergshamra startat. Målet är att förbättra stadsmiljön genom att binda samman norra och södra Bergshamra, samtidigt som förutsättningar skapas för fler bostäder, arbetsplatser och service. Även för Hagalund har det fysiska programarbetet startat med Hagalundsstrategin som grund, där även Hagalunds arbetsplatsområde och området söder om Solna station ingår. Målet är att utveckla stadsmiljön och att binda samman Hagalund bättre med övriga Solna, samt att skapa förutsättningar för nya bostäder, arbetsplatser och service. Förslag till ny översiktsplan har utarbetats och samråd har genomförts. Inriktningen i förslaget till översiktsplan är att staden ska växa på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt, där de olika stadsdelarna, med sina olika karaktärer tillsammans formar en sammanhållen stad. Den internationella driftoperatören Lagardère Unlimited Stadium Solutions (LUSS) sköter sedan årsskiftet driften av Friends Arena. Utvecklingen av Arenastaden fortsätter i form av att infrastrukturen färdigställs. Den 12 november 2015 öppnar Mall of Scandinavia som är Skandinaviens största köpcentrum. Norrenergi och Fortum har tecknat en överenskommelse om ett långsiktigt produktionssamarbete för fjärrvärme. Tillsammans levererar bolagen fjärrvärme till över 500 000 hushåll och verksamheter i Stockholmsregionen. Genom överenskommelsen säkerställs Norrenergis ekonomiska förutsättningar och produktionskapacitet för framtiden, samtidigt som en utveckling av hållbar kraftvärme för hela Stockholmsregionen blir möjlig. 4

Förvaltningsberättelse Solna stads styrning Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, verksamhetsanknutna uppdrag och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Detta beslutas i Solna stads verksamhetsplan och budget som är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budget behöver dock inom vissa områden och/eller frågor kompletteras med andra styrande dokument som policies, strategier, planer, program, riktlinjer med flera. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i stadens vision, policies och program. Inriktningsmålen mäts utifrån ett antal effektmål som i sin tur följs upp genom nyckeltal/indikatorer. Effektmålen är treåriga och så långt som möjligt av nationell karaktär för att kunna jämföras med andra kommuner. Dessutom ska de vara specifika, mätbara, tidssatta och realistiska. Kommunstyrelsen utarbetar med nämnderna, nyckeltal/indikatorer som stödjer de olika effektmålen. Nämnderna ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål och effektmål, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensutsättningsplan för verksamheten. Särskilda verksamhetsanknutna uppdrag ges till styrelse och nämnder och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen utförs inom givna budgetramar. Utifrån styrelsens och nämndernas mål och ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Nämndmål ska arbetas fram och därefter ska enheterna beskriva hur de har för avsikt att arbeta för att uppnå nämndens och stadens mål. Enheternas mål ska i sin tur brytas ned till individuella mål för varje medarbetare. De individuella målen tydliggör medarbetarens ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål. De ska också stödja och harmonisera med de åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som är antagna för verksamheten. Åtagandena med efterföljande kvalitetsdeklarationer är en naturlig del av stadens styr- och uppföljningssystem och ska därför harmonisera med styrelse och nämnders årliga verksamhetsplan och budget. Deklarationerna hjälper staden att systematiskt arbeta med kvalitetsutveckling av stadens finansierade verksamhet som skapar ett direkt värde för medborgare/brukare. Omvärldsanalys är för organisationen Solna stad att förhålla sig till omvärlden. Att analysera omvärlden och se dess förändringar ger staden bättre förståelse för den egna verksamhetens förutsättningar idag och i framtiden. Kommunstyrelsen beslutade i juni 2015 om planeringsförutsättningar för verksamhetsplan och budget 2016 med inriktning för 2017 2018. Inför 2016 föreslås en förnyad styrmodell med ny vision och målstruktur. Uppföljningen av 2015 utgår dock från den verksamhetsplan och budget som kommunfullmäktige har beslutat inför 2015. Uppföljning och utvärdering Kommunfullmäktige följer upp styrelse och nämnder utifrån målen och de särskilda uppdragen. Inriktningsmålen följs upp och utvärderas utifrån effektmål som i sin tur mäts och följs upp med hjälp av flera nyckeltal/indikatorer, vilka redovisas tre gånger per år; i delårsrapporter per april, augusti och i årsredovisningen. Denna utveckling mot en tydlig koppling mellan insatta resurser och presterat resultat får också stöd i lagreglerna för god ekonomisk hushållning i kommuner. De individuella medarbetarmålen revideras och följs upp årligen i medarbetarsamtal. I lönesamtalet bedöms medarbetarens måluppfyllelse. Kopplingen mellan mål, måluppfyllelse, arbetsresultat och lön ska vara tydlig. De tvärsektoriella frågorna likabehandling och internationellt arbete samt även den verksamhetsövergripande miljöfrågan följs upp med fokus på arbetets effekter för verksamheten och dess kvalitet samt bidrag till att uppnå stadens mål. Solna stads hel- och delägda bolag styrs, enligt aktiebolagslagen, av bolagsordning och ägardirektiv. Med stadens kraftiga tillväxt och utveckling följer ett behov av att utveckla styrningen och strukturen för den verksamhet som bedrivs inom hela koncernen. Ungefär hälften av stadens verksamhet drivs på entreprenad eller i köpt verksamhet. Nämnderna behöver därför kontinuerligt utveckla styrningen och uppföljningen av dessa verksamheter. 5

Solna stads styr- och uppföljningssystem år 2015 Bild. Solna stads styr- och uppföljningssystem 6

Årsprognos för stadens mål och uppdrag I Solna stads verksamhetsplan och budget 2015 finns 4 prioriterade målområden, 5 inriktningsmål, 23 effektmål och 8 uppdrag, som alla är stadsövergripande. De prioriterade målområdena; Solna i utveckling, Levande stad, Trygghet och lärande för solnabornas bästa och God ekonomisk hushållning samt inriktningsmålen och uppdragen utgår från visionen om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Bedömning mål och uppdrag Målet är uppfyllt eller kommer att uppfyllas 2015 Uppdraget är klart eller blir klart år 2015 Målet är på väg att uppfyllas men inte år 2015 Uppdraget pågår och fortsätter år 2016 Målet uppfylls inte år 2015 Uppdraget är inte klart år 2015 Bedömningen är att 3 av de 5 inriktningsmålen uppfylls 2015, men det finns en osäkerhet genom att flertalet av indikatorer och mål i första hand kan utvärderas under det andra halvåret. Inriktningsmål Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för Solnaborna som behöver den under olika skeden i livet. Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Måluppfyllelse Av de 23 effektmålen bedöms 18 uppfyllas år 2015 (78 %), 1 delvis uppfyllas (4 %), och 4 uppfylls inte i år (18 %). Av de 8 uppdragen bedöms 6 bli slutförda under 2015 (75 %), 2 av uppdragen pågår och bedöms slutföras under år 2016 (25 %). Merparten av målen och uppdragen bedöms därmed uppfyllda respektive slutförda under 2015. Detta tillsammans med ett ekonomiskt överskott gör att staden bedöms leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. 7

Inriktningsmål, effektmål och uppdrag Inriktningsmål: Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Effektmål Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska öka i medborgarundersökningen år 2015 jämfört med år 2014. (År 2013 NRI 63, år 2014 NRI 65). Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till minst nöjdhetsindex 74 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning år 2015. (År 2013 NKI 70, År 2014 NKI i.u.). Solna stad ska tillhöra de tre främsta i Svenskt Näringslivs ranking av Sveriges mest företagsvänliga kommun. (År 2014 och 2015 1:a plats). Måluppfyllelse Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Effektmål Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är att vistas i Solna ska öka i medborgarundersökning år 2015 jämfört med 2014. (År 2014 NRI 62). Solnas medborgare, företag och besökare ska erbjudas goda möjligheter att kunna agera miljövänligt. Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar i Solna ska öka i medborgarundersökningen år 2015 jämfört med år 2014. (År 2014 NMI 48). Medborgarnas nöjdhet med kultur-, idrotts- och fritidsmöjligheter i Solna ska öka i medborgarundersökningen år 2015 jämfört med 2014. (År 2014 Kultur NMI 54, Idrott NMI 52 och Fritidsmöjligheter NRI 65) Solnas fysiska tillgänglighet avseende allmän plats (gator, vägar, parker och torg m.fl.) och allmänna lokaler (skolor, idrottsanläggningar, bibliotek m.fl.) ska öka jämfört med år 2014. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en övergripande trafikstudie med fokus på näringsliv, miljö och hållbara boendemiljöer. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen göra en översyn av badtaxans konstruktion och nivåer i Solna i förhållande till andra kommuner i Stockholmsregionen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en kemikalieplan i syfte att förbättra inomhusmiljön i förskolor och skolor. Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnaborna som behöver den under olika skeden i livet. Effektmål Andelen solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. I Solna ska alla barn och ungdomar ha goda uppväxtvillkor och få det skydd, hjälp och stöd de behöver. (År 2013 i.u.) Andelen solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten ska minst uppgå till 83 procent år 2015. ( År 2014 85 %). Andelen solnabor 65 år och äldre i vård- och omsorgsboende, som är mycket eller ganska nöjda med sitt boende ska minst uppgå till 82 procent år 2015. ( År 2014 82 %). Personer som bor i boende enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska minst ha kvalitetsindex 1,3 i kvalitetsbarometern år 2015. (År 2013 KKI 1,3 av 2,0). 8

Inriktningsmål, effektmål och uppdrag Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Effektmål Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som känner sig trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka år 2015 jämfört med år 2014. Andelen folkbokförda solnaelever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka läsåret 2014/15 jämfört med läsåret 2013/14. (Läsåret 2013/14 92,7 % ). Andelen folkbokförda solnaelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år ska öka läsåret 2014/15 jämfört med läsåret 2013/14. (Målet i Europa 2020-strategin är att minska andelen förtida avhopp från studier från 2013 års 11,9 % till 10 %). (Läsåret 2013/2014 77,9%). Andelen solnabor som antas och slutför sina studier inom någon av vuxenutbildningens utbildningsformer ska öka jämfört med 2013 års nivå. (År 2015 publiceras 2014 års resultat). Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en strategi för att säkerställa den långsiktiga rekryteringen av lärare. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att arbeta med att utveckla kvaliteten i förskola och skola. Måluppfyllelse Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Effektmål Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på nuvarande nivå. (År 2014 och 2015 17,12 per skattekrona). Solna stads resultat enligt balanskravet ska år 2015 minst uppgå till 55 mkr. (År 2014 budgeterat resultat 45 mkr). Solna stads nettoinvesteringar ska inte överstiga 750 mkr över en rullande femårsperiod. (År 2014 700 mkr under rullande femårsperiod). Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner. (Bokslut år 2013 och år 2014 1:a plats). Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska öka i medborgarundersökning år 2015 jämfört med år 2014. (År 2014 NMI 51). Solna stads medarbetares engagemang ska öka till i 2015 års medarbetarundersökning jämfört med år 2014 (År 2014 HME 78, år 2015 HME 77). Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över och vidareutveckla vision, mål och nyckeltal för Solna stads verksamheter inför arbetet med verksamhetsplan och budget för 2016. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en extern genomlysning av stadens fastighetsbestånd som ger en aktuell bild av hur omfattande underhållsbehovet är och därtill en ekonomisk analys. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta investeringsfonder. 9

Målområde Solna i utveckling Solna ska vara en stad i utveckling, som skapar förutsättningar för att möta den stora efterfrågan som finns på att bo, leva och verka i staden. Staden ska erbjuda en attraktiv miljö, som kännetecknas av mångfald och tolerans, och som gör att boende och besökare trivs. Solna ska också erbjuda ett bra företagsklimat, som ger företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Solna ska vara en aktiv aktör i den växande Stockholmsregionen, som tar vara på möjligheterna att skapa förutsättningar för nya jobb, tillväxt och välfärd. Inriktningsmål Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet är på väg att uppfyllas men inte år 2015. Bedömningen görs utifrån att två av de tre effektmålen kommer att uppfyllas i år och ett effektmål uppfylls inte. I Solna byggs många nya bostäder och stadsutveckling sker i flera stadsdelar. Arbetsmarknaden är fortsatt stabil och företagsklimatet rankas som ett av Sveriges bästa. Utbudet av evenemang och shopping ökar, inte minst i Arenastaden. Stadens service till företag får i allt väsentligt höga betyg. Sammantaget finns det goda förutsättningar för Solna att växa i antalet invånare, företag och besökare. Effektmål Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska öka i medborgarundersökningen år 2015 jämfört med år 2014. (År 2013 NRI 63, år 2014 NRI 65). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. Undersökningen för 2015 genomförs under hösten. I medborgarundersökningen 2014 visade det sig att medborgarnas nöjdhet med Solna som en bra stad att bo och leva i ökade (NRI 65) jämfört med föregående medborgarundersökning 2013 (NRI 63). Det område som fick lägst betyg är bostäder, både frågan om möjligheten till att finna bra boende och utbudet av olika bostadsformer (NRI 54). Nöjdheten med tillgången till universitets- eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd ger området utbildningsmöjligheter högst betyg (NRI 77). Stockholms studenters centralorganisations bostadsrapport 2015 visar att Solna är en av få kommuner som har en stor andel studentbostäder och som även bygger fler, vilket innebär att staden tar ett stort ansvar för studenters boendemöjligheter i länet sett till invånarantal. Solna stad deltar även i projektet Sthlm6000+ i syfte att främja byggandet av studentbostäder i regionen. Med utgångspunkt i Utvecklingsstrategin för Bergshamra har det fysiska programarbetet för utvecklingen av Bergshamra startat. Målet är att förbättra stadsmiljön genom att binda samman norra och södra Bergshamra, samtidigt som förutsättningar skapas för fler bostäder, arbetsplatser och service. Även för Hagalund har det fysiska programarbetet startat med Hagalundsstrategin som grund, där även Hagalunds arbetsplatsområde och området söder om Solna station ingår. Målet är att utveckla stadsmiljön och att binda samman Hagalund bättre med övriga Solna, samt att skapa förutsättningar för nya bostäder, arbetsplatser och service. Till och med augusti månad har ca 600 lägenheter blivit inflyttningsklara i Solna och fram till december 2015 bedöms ytterligare ca 400 lägenheter bli inflyttningsklara. Under årets åtta första månader har Solnas befolkning vuxit med 1 210 invånare, vilket innebär 75 251 Solnabor. Solna bibehåller en topposition i nyhetsmagasinet Fokus 2015 års ranking över bästa kommun att bo i av landets 290 kommuner. I Stockholms län placerar sig Solna på andra plats efter Stockholm och i riket på femte plats. I kategorin att vara ung placerar sig Solna på första plats i Stockholms län och i riket på tredje plats. 10

Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till minst nöjdhetsindex 74 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning år 2015.(År 2013 NKI 70, År 2014 NKI i.u.). Effektmålet uppfylls inte 2015 Solnas samlade nöjdkundindex, NKI, ökar med en enhet till NKI 71 jämfört med förra mätningen för två år sedan. Årets resultat är ett godkänt resultat och innebär att Solna stad i stort erbjuder samma servicenivå som genomsnittet i landet (NKI 68). Högst betyg av företagen får serveringstillstånd (NKI 83), följt av brandtillsyn (NKI 80), markupplåtelse (NKI 73) och miljö- och hälsoskydd (NKI 70). Nöjdkundindex för bygglov hamnade på NKI 49 i år. Förbättringsområden är effektivitet och tillgänglighet. Införandet av ett anpassat verksamhetssystem för bygglov är en viktig faktor i arbetet med att förbättra servicen till medborgare och företag i Solna, kostnadseffektivisera verksamheten och öka transparensen. Ett anpassat verksamhetssystem kommer korta ner handläggningstider för bygglov, förbättra uppföljning och statistik över bygglovsärenden samt möjliggöra snabba och korrekta statusbesked till de sökande. Solna stad ska tillhöra de tre främsta i Svenskt Näringslivs ranking av Sveriges mest företagsvänliga kommun. (År 2014 1:a plats). Effektmålet är uppfyllt år 2015. Solna placerar sig åter igen i topp när Svenskt Näringsliv rankar årets främsta företagskommuner. Det är åttonde året i rad som Solna tar hem förstaplatsen. Viktiga parametrar är bl.a. andel i arbete där Solnas positiva resultat är kopplat till arbetet med Solnamodellen samt företagens uppfattning om utbyggnaden av infrastruktur i Solna. Nyföretagsamheten och nyföretagandet i Solna utvecklas positivt, vilket stärker Solnas position som företagsplats. I Svensk Näringslivs rankning Företagsamheten 2015 hamnar Solna på en fjärde plats i Stockholm län när det gäller antalet nyföretagsamma människor per 1 000 invånare (25,8 personer). I gruppen unga uppgår nyföretagsamheten till 31,0 nyföretagare per 1 000 invånare, vilket ger Solna en tätposition i länet. Solna har 132,8 företag per 1 000 invånare, vilket är en liten minskning jämfört med 2013 (133,5) men fortfarande högre än riksgenomsnittet (124,3). Det finns fortsatt ett stort antal arbetsgivare på den lokala arbetsmarknaden, vilket minskar Solnas stads beroende av enskilda arbetsgivare och därmed också sårbarheten. Under sommaren 2015 erbjöd Solna stad 327 gymnasieungdomar sommarjobb. Av dessa finansierades 155 av stadens sommarjobbsbudget och 172 sommarjobb finansierades av andra arbetsgivare. Utöver traditionella sommarjobb erbjöds även detta år ett tiotal ungdomar möjligheten att delta i ett sommarentreprenörsprogram, där ungdomarna tjänande pengar på att driva eget företag samtidigt som de utvecklade sin förmåga att kommunicera och samarbeta. Under året har TeliaSonera, SEB och Johnson & Johnson meddelat att de flyttar huvudkontoren till Solna, vilket tillför 8 500 arbetsplatser. Även Cramo och det indiska medicinföretaget Cadila har under året meddelat etablering i Solna. Under sommaren har det även blivit klart att Siemens samlokaliserar 700 medarbetare från Upplands Väsby, Solna, Kista och Huddinge i nya lokaler i Arenastaden samt att Telenor Sverige flyttar omkring 1 000 arbetsplatser till ett nybyggt kontor i Råsunda intill Solna centrum under andra halvåret 2018. 11

Målområde Levande Stad Solna ska vara en levande och sammanhållen stad med en god miljö, som tar vara på närheten till natur och storstad. Staden ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett stadsmässigt, tillgängligt och miljövänligt sätt. Stadsmiljön ska vara ren och snygg, samtidigt som stadens fastigheter ska underhållas och utvecklas. Solnaborna ska kunna kombinera ett attraktivt boende och ett stimulerande arbete med en rik fritid, som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande. Staden ska underlätta för att solnabor, solnaföretag och besökare ska kunna leva och verka miljövänligt. Inriktningsmål Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfylls år 2015. Bedömningen görs utifrån att alla de fem effektmålen bedöms uppfyllas i år. Av de tre uppdragen bedöms två bli klara 2015 och ett uppdrag påbörjas under 2015 och fortsätter 2016. Samtidigt som Solnas expansion medför många utmaningar fortgår arbetet med att förbättra framkomligheten på både gator och vägar samt att utveckla kollektivtrafiken. Tillgången till fritidsaktiviteter och kulturupplevelser ökar och tryggheten förbättras. Effektmål Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är att vistas i Solna ska öka i medborgarundersökning år 2015 jämfört med 2014. (År 2014 NRI 62). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. Jämfört med 2013 års resultat (NRI 61) ökade Solnas resultat för 2014. Resultatet var ungefär detsamma som för Stockholms län (NRI 64) och förortskommuner till storstäderna (NRI 64) samt riket (NRI 61). Den största ökning var nöjdhet med hur tryggt och säkert det är att vistas utomhus på kvällar och nätter samt hur trygga solnaborna känner sig mot hot, våld och misshandel. Även värdet för hur trygga och säkra de kan känna sig mot inbrott i hemmet har blivit litet bättre. Under året har fortsatt tillsyn bedrivits på Solnas samtliga skolor och förskolor. Tillsynen har skett inom ramen för Folkhälsomyndighetens nationella tillsynsprojekt av inomhusmiljön i skolan och har haft fokus på ventilation och städning samt egenkontroll inom dessa områden. Ventilation och städning är viktiga faktorer för en trygg skolmiljö. I Solna har även förskolorna ingått i projektet och totalt har 24 skolor och 69 förskolor besökts. Tillsynen har lett till att flertalet skolor och förskolor har fått eller kommer att få uppgraderade eller utbytta ventilationsanläggningar. Då staden säkerställer en mer driftsäker belysning i framför allt parker pågår en uppgradering till modern belysningsteknik. Befintlig armatur ersätts med LED-armatur som ger bättre belysning, ökad säkerhet, minskad energiförbrukning och minskade underhållskostnader. Under året har armaturer bytts i Hagalund och Råsundaområdet för att öka tryggheten att vistas utomhus och på kvällar i Solna. Tidningen The Economist publicerade under perioden sin rapport The Safe Cities Index 2015 där de utser Stockholm till världens 4:e säkraste stad att leva i, vilket ger ett internationellt perspektiv på tryggheten i Solna. Solnas medborgare, företag och besökare ska erbjudas goda möjligheter att kunna agera miljövänligt. Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. I augusti antog ett enigt kommunfullmäktige en ny miljöpolicy för Solna. Hållbar stadsutveckling, effektiv resursanvändning och god livsmiljö är de tre huvudområdena för Solna stads fortsatta miljöarbete. Den nya miljöpolicyn bygger vidare på miljöprogrammet från 2010 men nu knyts miljöarbetet tätare ihop med stadens övergripande målsättningar, som fastställs i verksamhetsplan och budget. Till den nya miljöpolicyn hör en strategi för Solna stads miljöarbete 2016-2019, som kommunstyrelsen beslutade om i juni. Arbetet med att skapa giftfria förskolor fortskrider och flera olika insatser har genomförts. Föreläsningar för personal och föräldrar har anordnats för att fördjupa kunskapen inom området. Dessutom har föräldrar och personal varit delaktiga i arbetet. Riktlinjer för inköp har förtydligats och på stadens intranät kan personal dela med sig av kunskap och erfarenheter. 12

Från 2015 är tillverkning och införsel av kvicksilverljuskällor förbjuden inom EU. Solna stad fortsätter pågående arbete med att fasa ut armaturer med kvicksilver för att ersätta dem med armaturer med LED, som är energisnålare och har längre hållbarhet. Andelen ekologiska livsmedel i stadens verksamheter är hittills i år 32 procent att jämföra med 34 procent för helåret 2014 och 12 procent för 2013. Jämfört med riket (22 %) är detta en fortsatt hög nivå. Norrenergi har under året påbörjat ett arbete med att bygga ut och öka kapaciteten för fjärrkyla. Ledningen ska gå från Sundbybergsverket till Hagalund. Fjärrkyla är effektivt och miljösmart, då det går åt mindre energi att skapa kyla centralt än med lokala kylmaskiner. Den bidrar också till att minska mängden klimatpåverkande köldmedier. Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar i Solna ska öka i medborgarundersökningen år 2015 jämfört med år 2014. (År 2014 NMI 48). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. Arbetet med trafiklösningarna i och omkring Arenastaden är slutfört. Vägbron från Kolonnvägen till Arenastaden samt väganslutning mellan Kolonnvägen och Enköpingsvägen togs i drift i början av juni. Både cirkulationsplats Frösundaleden/Dalvägen och korsningen Frösundaleden/Kolonnvägen är färdigställda. Rondellen vid Frösundaleden/Haga Norra byggs nu om och arbete pågår med att ansluta fem trafiksignaler på Enköpingsvägen. Samtidigt integreras signalstyrningen med Sundbyberg och samtliga av stadens trafiksignaler granskas för att förbättra framkomligheten på stadens vägnät och för att förbättra trafiksäkerheten. Vidare har gång- och cykelvägar målats, beläggning förnyats och ny vägvisningsplan är under framtagande. För att ytterligare förbättra planeringsförutsättningarna och trafikinformation till solnabor och trafikanter har stadens trafikanordningsplaner utvecklats. En trafikanordningsplan innehåller fakta om ett vägarbete och hur det ska märkas ut. Medborgarnas nöjdhet med kultur-, idrotts- och fritidsmöjligheter i Solna ska öka i medborgarundersökningen år 2015 jämfört med 2014. (År 2014 Kultur NMI 54, Idrott NMI 52 och Fritidsmöjligheter NRI 65) Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. Antal deltagartillfällen i åldern 7 20 år i idrottsföreningar med statligt lokalt aktivitetsstöd är fortsatt högt i Solna under 2014 (68) jämfört med riket (30) och under 2015 har antalet deltagande barn och ungdomar inom alla stadens kultur- och fritidsverksamheter ökat. Även besökare i alla åldrar till biblioteken ökar. Tre konstgräsplaner har färdigställts under våren och sommaren, närmare bestämt nytt konstgräs på Skytteholms A-plan och D-plan samt en återinstallation av konstgräs på Huvudstafältets IP. Familjeisbanan i Huvudsta har förberetts för konstgräs på sommaren och isbana på vintern. För att möjliggöra för fler deltagare i stadens fritidsklubbar fattade kommunfullmäktige i juni beslut om att tillämpa maxtaxa för barn inskrivna i fritidsklubb, vilket gör att ytterligare 50 barn deltar jämfört med föregående år. Black Sheeps flytt från Stenbackaskolan till Hagalunds arbetsplatsområde har genomförts och med ett förnyat verksamhetsuppdrag med inriktning på ungdomskultur och samarbete med andra aktörer ska ungdomar med skilda intresseinriktningar ges möjligheter att forma en attraktiv och meningsfull fritid. Fokus ligger på ungdomars inflytande och att öka attraktionen för flickors deltagande i verksamheten. Solnas förskolor har erbjudits scenkonst med föreställningar av populära teater-, drama- och musikgrupper och Solnas skolor har erbjudits skolbio, teater, cirkusshow och musikteater, föreställningar samt projektet Hela Solna dansar. Totalt har 2 185 förskolebarn respektive 4 696 skolbarn deltagit i utbudet av kulturprogram. Kulturhistoriska skyltar har i flera stadsdelar uppförts i samarbete med lokala aktörer. Kulturmiljöer och besöksmål har sammankopplats för att öka tillgänglighet och kännedom, bl.a. genom cykelsightseeing genom Hagalund, Norra Begravningsplatsen och Hagaparken. Kulturskolans ämneskurser har ett ökat elevantal, men också antalet barn i kö. Framför allt ökar deltagandet och kön i utbyggnadsområdena Järva/Ulriksdal. För att öka tillgängligheten till kulturskolekurser har samarbete med Sundbyberg inletts, vilket ger mantalsskrivna i båda kommunerna möjlighet att delta i Solna kulturskola och Kultur Sundbyberg. Förutom samarbetet kring elevplatser har skolorna tillsammans genomfört gitarrfestival och blåsfestival. 13

Solnas fysiska tillgänglighet avseende allmän plats (gator, vägar, parker och torg m.fl.) och allmänna lokaler (skolor, idrottsanläggningar, bibliotek m.fl.) ska öka jämfört med år 2014. Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. Staden har under året inventerat tillgängligheten vid ett flertal platser i staden och åtgärder kommer att genomföras under 2015. Exempel på områden som har inventerats är Arenastaden, Västra vägen och Jungfrudansen, där tillgänglighetsanpassningar i form av kantstenssänkning i anslutning till övergångsställen genomförs. Staden utreder även tillgängligheten på gångvägar i backar. Vidare har övergångsställen och stopplinjer inventerats avseende målning och belysning. Åtgärder planeras i syfte att bidra till ökad upplevd trygghet i staden. Stadens fysiska tillgänglighet förbättras också genom att staden har ett tillgänglighetsperspektiv som utgångspunkt vid nybyggnation och anpassningar. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en övergripande trafikstudie med fokus på näringsliv, miljö och hållbara boendemiljöer. Uppdraget pågår och fortsätter år 2016. Uppdraget med att göra en övergripande trafikstudie påbörjas under hösten och bedöms slutföras under 2016. En viktig utgångspunkt för trafikstudien blir det förslag till översiktplan, som kommer att färdigställas under 2016. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen göra en översyn av badtaxans konstruktion och nivåer i Solna i förhållande till andra kommuner i Stockholmsregionen. Uppdraget bedöms genomföras under året. Uppdraget att göra en översyn av badtaxans konstruktion och nivåer i Solna i förhållande till andra kommuner i Stockholmsregionen är genomfört. Redovisning av uppdraget är gjord till kultur- och fritidsnämnden och till kommunstyrelsens beredning i muntliga föredragningar före sommaren. Slutsatsen i översynen var att stadens badtaxor ligger i nivå med flertalet av de närliggande kommunerna. Nedan beskrivs resultaten från den genomförda översynen. I Solna finns tre bad och de drivs på entreprenad av Solnaföretaget Medley AB. Det är Solna simhall, Huvudstabadet samt Svedenbadet. Staden fattar beslut om badtaxorna och år 2003, 2007, 2010 samt 2015 har justeringar genomförts av taxorna. Solna simhall har även under de senaste åren genomgått en större upprustning. I jämförelsen framgår att av nitton jämförda bad i Stockholmsregionen, är det åtta bad med högre eller lika vuxentaxa samt nio bad med högre eller lika barn- och ungdomtaxa som Solna. Stadens badtaxor ligger i nivå med flertalet av de närliggande kommunerna. På vissa av baden erbjuds även multikort som i olika kombinationer ger tillgång till bad, gym och gruppträningar. I Solna kan också utebaden ingå i multikorten och det erbjuds också särskilda sommarkort till utebaden. Vissa av dessa kort gäller dessutom på flera badanläggningar i länet. Även ålder för barn- och ungdomstaxor, öppettider samt system för familjerabatter kan skilja mellan de olika baden. Kultur- och fritidsförvaltningen fortsätter att följa frågan och återkommer vid behov med förslag till revidering av taxan. Förvaltningen arbetar även med att utveckla fördelningen av kostnader och intäkter tillsammans med entreprenören. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en kemikalieplan i syfte att förbättra inomhusmiljön i förskolor och skolor. Uppdraget bedöms genomföras under året. Arbetet med att ta fram en kemikalieplan har påbörjats och bedöms bli klart under 2015. 14

Målområde Trygghet och lärande för solnabornas bästa Solna ska vara en stad som ger solnaborna möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar och delta i samhällslivet. Solnaborna ska kunna känna sig trygga i sin försörjning genom eget arbete. Den omsorg som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor, som behöver den under olika skeden i livet. Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Kunskap och lärande ska uppmuntras och värderas högt. Inriktningsmål Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet är på väg att uppfyllas men inte år 2015. Bedömningen görs utifrån att tre av effektmålen bedöms uppfyllas 2015, ett effektmål bedöms delvis uppfyllas och ett effektmål uppfylls inte. Arbetslösheten i Solna fortsätter att ligga på en lägre nivå än i länet och riket. Antalet hushåll som får ekonomiskt bistånd minskar och andelen biståndsmottagare är fortsatt låg. En av förklaringarna är arbetsmarknadsinsatserna, som genomförs inom ramen för Solnamodellen. Nöjdheten med hemtjänst och vård- och omsorgsboende ökade förra året. För att ytterligare öka nöjdheten för de solnabor som använder hemtjänst eller bor i vård- och omsorgsboende, har utvecklingsplaner tagits fram för identifierade förbättringsområden. Resultatet för effektmålet inom LSS når inte riktigt upp till årets målvärde och utförarna ska ta fram nya utvecklingsplaner, där förbättringsområden identifieras utifrån resultatet i brukarundersökningen. Effektmål Andelen solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. I augusti månad är andelen solnabor som är öppet arbetslösa (3,1 %) och sökande i program med aktivitetsstöd (1,3 %) tillsammans 4,4 procent. Det är lägre både jämfört med Stockholms län där andelen är 6,4 procent och jämfört med riket där andelen är 7,8 procent. Andelen solnaungdomar 18 24 år som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd är 4,8 procent, vilket är lägre jämfört med länets 8,7 procent och rikets 13,3 procent. För solnabor som är utrikesfödda är andelen öppet arbetslösa och sökande i program 8,3 procent. Även det är lägre jämfört med länets 14,7 procent och rikets 21,4 procent. Den positiva trenden när det gäller försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd håller i sig. Under årets åtta första månader har antalet solnahushåll med ekonomiskt bistånd minskat med 4 procent jämfört med samma period föregående år. Under perioden har 418 hushåll erhållit försörjningsstöd, vilket är en minskning med 17 hushåll jämfört med motsvarande period 2014. Andelen biståndsmottagare i Solna är 0,8 procent under perioden januari t.o.m. augusti, vilket i stort sätt är på samma nivå som motsvarande period förra året. Andelen biståndsmottagare i Solna är låg jämfört med andra kommuner. Under perioden januari t.o.m. augusti har 48 deltagare fullföljt sin del i Solnamodellen och av dem har 29 personer gått vidare till arbete eller studier, vilket innebär att 60 procent av deltagarna uppnått egen försörjning. I Solna ska alla barn och ungdomar ha goda uppväxtvillkor och få det skydd, hjälp och stöd de behöver. (År 2013 i.u.) Bedömningen är att effektmålet är på väg att uppfyllas men inte år 2015. Antalet nyinkomna ärenden till socialtjänsten som rör yngre barn har ökat med 37 procent, från 471 motsvarande period förra året till 647 hittills i år. Däremot har antalet nya ärenden som rör ungdomar minskat något. Det har skett en viss ökning av antalet barn som varit aktuella för en insats eller utredning, men när det gäller ungdomar har det skett en viss minskning jämfört med föregående år. Utvecklingen att fler barn och ungdomar aktualiseras hos socialtjänsten gäller även nationellt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) menar att det stigande antalet anmälningar troligen är resultatet av bättre samverkan mellan socialtjänst och andra verksamheter som möter 15

barn och ungdomar, samt av ett ökat barnperspektiv. För att möta denna utveckling har socialtjänsten i Solna vidtagit en rad olika åtgärder som bl.a. utökad bemanning inom berörd verksamhet. Solna är en av de största s.k. ankomstkommunerna för ensamkommande flyktingbarn. Staden har t.o.m. augusti tagit emot 822 nya ensamkommande flyktingbarn, vilket innebär en ökning jämfört med 2014 då det motsvarande period kom 234 flyktingbarn. De nya reglerna som trädde i kraft fr.o.m. 2014 har dock inneburit att dessa barn och ungdomar snabbt kommit vidare till en s.k. anvisningskommun. Under sommaren har antalet nyanlända ökat och under augusti i år kom 307 nyanlända jämfört med totalt 359 flyktingbarn under hela förra året. Antalet ensamkommande flyktingbarn med permanent uppehållstillstånd (PUT) med pågående insatser från socialtjänsten var den sista augusti 90 till antalet, vilket i stort sett är lika många som föregående år. Från och med 2015 är Solna stad inte bara en ankomstkommun för flyktingbarn, utan även en anvisningskommun. Det innebär att staden fr.o.m. i år ska kunna erbjuda 33 boendeplatser för dessa barn och ungdomar. Hittills under året har staden utöver avtalat antal tagit emot ytterligare 17 asylsökande barn och ungdomar på grund av den senaste tidens ökande flyktingströmmar. Andelen solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten ska minst uppgå till 83 procent år 2015. (År 2014 85 %). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. Nöjdheten med hemtjänsten fortsatte att öka förra året och brukarundersökningen visade att andelen som var nöjda uppgick till 85 procent. Det är högre än årets målvärde, som innebär att minst 83 procent ska vara nöjda med sin hemtjänst. Alla utförare i Solna ska återkoppla resultatet till sina kunder och till närstående. Utifrån återkopplingen till kunder, närstående och personal ska utföraren i sin utvecklingsplan för 2015 beskriva förbättringsområden och åtgärder. Utvecklingsplanen följs upp av stadens kvalitetsutvecklare. En ny brukarundersökning har genomförts under våren 2015 och resultatet kommer att presenteras senare under hösten. För att ytterligare förbättra brukarnöjdheten inom hemtjänsten görs en treårig satsning som syftar till att; Utveckla samverkansformer med primärvården och geriatriken avseende demens, nutrition och rehabilitering (att bibehålla och förbättra funktioner). Utveckla samverkansformer med landstinget för att minska onödig återinskrivning inom 30 dagar av hemtjänstkunder som har blivit utskrivna från sjukhus. Utveckla det rehabiliterande synsättet (att bibehålla funktioner) i biståndshandläggningen. Identifiera och implementera åtgärder för långsiktig förbättring av brukarnöjdhet. Under året kommer fortsatt stöd till värdegrundsledare inom äldreomsorgen att ges i form av fyra seminarier med olika teman. Välfärdsteknik är ett prioriterat område. Några exempel inom området är digitala larm, ny teknik för hemtjänsten, vårdplanering med videokamera, matchningstjänst för äldre och volontärer. Syftet är att höja kvaliteten på vårdoch omsorg, skapa effektivare arbetssätt samt underlätta rekrytering av chefer och vårdpersonal i framtiden. Mätning av personalkontinuiteten för perioden januari till augusti 2015 visar att en kund som har minst två hjälpinsatser per dag i genomsnitt har mött 10 olika hemtjänstpersonal under en 14 dagars period. Det är en förbättring jämfört med år 2014, då en kund i genomsnitt mötte 11 olika hemtjänstpersonal under en 14 dagars period. Andelen solnabor 65 år och äldre i vård- och omsorgsboende, som är mycket eller ganska nöjda med sitt boende ska minst uppgå till 82 procent år 2015. (År 2014 82 %). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. Nöjdheten med omvårdnadsboendena ökade förra året och andelen nöjda var 82 procent. Det är samma nivå som årets målvärde, som innebär att minst 82 procent ska vara nöjda med sitt omvårdnadsboende. Samtliga utförare i Solna ska återkoppla resultatet till sina kunder och till närstående. Med återkopplingen till kunder, närstående och personal som grund, ska utföraren i sin utvecklingsplan för 2015 beskriva förbättringsområden och åtgärder. Stadens kvalitetsutvecklare följer upp utvecklingsplanen. Under våren gjordes en ny brukarundersökning och resultatet presenteras senare under hösten. Satsningen på validering och utbildning av vårdbiträden till motsvarande undersköterskekompetens fortsätter även under 2015. Utbildningen berör alla verksamhetsområden, dvs. hemtjänst, vård- och omsorgsboenden och LSS-verksamheter. Under hösten påbörjar drygt 80 vårdbiträden en vidareutbildning till undersköterska. Utbildningen beräknas vara klar i juni 2016. 16

Omvårdnadsnämnden har upphandlat nya trygghetslarmsanläggningar till vård- och omsorgsboenden då de tidigare larmanläggningarna var ålderstigna. Installationerna påbörjas under hösten 2015 med start på Berga och kommer att fortsätta på övriga vård- och omsorgsboenden under 2016 2017. Omvårdnadsnämnden har även beslutat att upphandla enstaka vård- och omsorgsplatser i form av specialboende. Personer som bor i boende enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska minst ha kvalitetsindex 1,3 i kvalitetsbarometern år 2015. (År 2013 KKI 1,3 av 2,0). Effektmålet uppfylls inte år 2015. Årets resultat i brukarundersökningen kvalitetsbarometern i gruppbostäder och daglig verksamhet inom LSS visar att brukarna i stort sett är nöjda med verksamheten. Resultatet för boendena når dock inte riktigt upp till årets målvärde (kvalitetsindex 1,3). Kvalitetsindex för boendena blev 1,2 vilket kan jämföras med den förra mätningen som gav kvalitetsindex 1,3. För daglig verksamhet har nöjdheten däremot ökat och resultatet blev 1,4 att jämföra med den förra mätningen som gav kvalitetsindex 1,3. Andelen som är nöjda med hjälpen med mat och måltider har ökat i servicebostäderna och i de dagliga verksamheterna, medan andelen nöjda sjunkit något i gruppbostäderna jämfört med förra mätningen. Andelen som upplever att de får stöd i sina fritidsaktiviteter har minskat i gruppbostäder och i servicebostäder. Andel som upplever att de får hjälp av samma personal har ökat i gruppbostäder och i servicebostäder samt är på samma nivå som tidigare i daglig verksamhet. Utförarna ska ta fram nya utvecklingsplaner där de beskriver förbättringsområden och åtgärder utifrån resultatet i brukarundersökningen. Stadens kvalitetsutvecklare ska även göra avtalsuppföljningar i dagliga verksamheter och i boendena under hösten 2015. Under våren 2015 startade en värdegrundsinspiratörsutbildning för personal på gruppbostäder och inom personlig assistans. Utbildningen pågår under hela året och har fokus på inflytande, integritet och värdighet. Planering pågår för övertagande av hemsjukvård inom gruppbostäder och daglig verksamhet från landstinget. Övertagandet sker från den 1 oktober 2015. Inriktningsmål Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfylls år 2015. Bedömningen görs utifrån att tre av de fyra effektmålen kommer att uppfyllas 2015 och att ett effektmål inte uppfylls. De båda uppdragen bedöms vara klara i år. Förskolor och skolor fortsätter att arbeta med språkutveckling. Meritvärdet i årskurs 9 i Solnas kommunala skolor förbättrades förra året och preliminära siffror för året visar en fortsatt ökning av meritvärdet. Andelen elever som var behöriga till gymnasieskolan ökade också förra året. Arbetet med att stärka elevernas kunskapsutveckling fortsätter. Effektmål Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som känner sig trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka år 2015 jämfört med år 2014. Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. För att stärka barns och elevers språk, lärande och identitetsutveckling arbetar Solnas förskolor och grundskolor med språkutveckling. Arbetet syftar till att utveckla barns och elevers språkkunskaper, ett språkutvecklande arbetssätt på förskolor och grundskolor, pedagoger/lärare använder strategier i undervisningen som stödjer och utvecklar språkutvecklingen, pedagoger/lärare delar med sig till varandra av erfarenheter och kunskaper. Barnens språkutveckling är en viktig del för att förbereda barnen för övergången till förskoleklass och skola. Under några år har en språkscreening genomförts i förskoleklass för att mäta hur förskolan förberett barnens övergång till förskoleklass/skola. Förra årets språkscreening visar att 91 procent av barnen uppnått godkända 17

resultat, vilket är en ökning jämfört med året innan. Årets språkscreening genomförs under hösten och resultatet kommer att sammanställs och bearbetas senare under året. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för att alla barn ska känna sig trygga fortsätter de kommunala förskolorna att arbeta utifrån en gemensam modell för introduktion. Introduktionen är en möjlighet för barn och föräldrar att i sin egen takt lära känna förskolans arbete, vilket ökar tryggheten. Av förra årets brukarundersökning framgår bl.a. att det var 92 procent av föräldrarna som instämmer i påståendet att mitt barn känner sig trygg i förskolan. Det var en ökning jämfört med tidigare år. En ny brukarundersökning kommer att genomföras under hösten. Från och med år 2015 har ett strukturbidrag till förskolan införts. Strukturbidraget fördelas med föräldrars utbildningsnivå som fördelningsprincip och verkar på så vis utjämnande för barnens olika förutsättningar. Bidraget används bl.a. till personalförstärkningar. Andelen folkbokförda solnaelever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka läsåret 2014/15 jämfört med läsåret 2013/14. (Läsåret 2013/14 92,7 %). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ökade förra året. Meritvärdet i årskurs 9 i Solnas kommunala skolor förbättrades förra året. Arbetet med att fånga upp och bistå elever som riskerar att inte nå upp till målen fortsätter. Solnas skolor arbetar med prognosbedömning av elevernas kunskapsresultat. Arbetet innebär att insatser för att stärka elevernas kunskapsutveckling kan sättas in tidigt, för att öka förutsättningarna för att fler elever ska nå kunskapsmålen till dess betygen sätts i slutet av terminen. Preliminära siffror visar att meritvärdet i Solnas kommunala grundskolor ökat. De preliminära siffrorna visar att meritvärdet för de kommunala skolorna ökat till 231,5 från 2014-års meritvärde, som var 225,2. Den kartläggning som tidigare har genomförts av hur Solnas skolor arbetar med att främja skolnärvaro visade på ganska stora skillnader skolor emellan. För att säkerställa att elevens rätt till utbildning tillgodoses har en särskild rutin tagits fram. Rutinen bygger på systematiskt arbetssätt, samverkan mellan relevanta aktörer och stöd av sakkunniga. Staden genomförde under några dagar i augusti ett sommarläger för elever i årskurs 6-9 som har omfattande frånvaro eller av andra skäl har svårigheter att följa undervisningen. Detta var första året som lägret anordnades. Inom Solna stad pågår ett förvaltningsövergripande samarbete för att förebygga förtida skolavhopp och stödja ungdomar som lämnat skolan i förtid tillbaka till studier, praktik eller arbete. Läsfrämjande aktiviteter fortsätter att utvecklas av biblioteket i samarbete med skolor och fritidsklubbar. På fyra av stadens fritidsklubbar finns nu läsklubbar och fr.o.m. den 1 januari 2015 ändrades åldersgränsen för tillgång till funktionen meröppet i Bergshamra bibliotek till att gälla fr.o.m. 16 år, vilket ytterligare ökar tillgängligheten. Strukturbidraget till grundskolan fördelas med föräldrars utbildningsnivå som fördelningsprincip och verkar på så vis utjämnande för elevernas olika förutsättningar. Bidraget används bl.a. till personalförstärkningar. Andelen folkbokförda solnaelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år ska öka läsåret 2014/15 jämfört med läsåret 2013/14. (Målet i Europa 2020-strategin är att minska andelen förtida avhopp från studier från 2013 års 11,9 % till 10 %). (Läsåret 2013/2014 77,9%). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. Andelen folkbokförda solnaelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år har under de senaste läsåren varierat kring 70 80 procent. I nuläget finns inte någon aktuell siffra som avser läsåret 2014/15, men den bedömning som görs är att effektmålet kommer att uppfyllas. Nätverket för studie- och yrkesvägledning skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Det finns en gemensam handlingsplan för studie- och yrkesvägledning från förskoleklass till gymnasiet. Handlingsplanen syftar till att kunna ge eleverna stöd under längre tid, öka kontakten med arbetslivet och ge bättre kunskaper om olika yrken. Ökad självkännedom kan också bidra till att eleverna kan göra välgrundade val till gymnasieskolan. Det är hela skolans ansvar att stödja eleverna med vägledning kring framtida studie- och yrkesval. Preliminära siffror från Solna Gymnasium visar att andelen elever med grundläggande behörighet till högre studier ökar från 88 procent till 90 procent. 18

Andelen solnabor som antas och slutför sina studier inom någon av vuxenutbildningens utbildningsformer ska öka jämfört med 2013 års nivå. (År 2015 publiceras 2014 års resultat). Effektmålet uppfylls inte år 2015. Officiell statistik för utbildningsområdet presenteras årligen av Skolverket i juni månad efterföljande år. Mätningen av resultatet för år 2014 visar att 83,7 procent av kursdeltagarna i grundläggande vuxenutbildning har slutfört kurs, vilket är en minskning jämfört med föregående år då andelen var 88,2 procent. Mätningen visar även att 78,3 procent av kursdeltagarna i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning slutför kurs, vilket också det är en minskning jämfört med föregående år då andelen var 89,1 procent. Även sammantaget för kommunerna i Stockholms län och för riket har andelarna minskat. Kompletterande statistik visar att av de som studerar inom vuxenutbildningen har 86 procent uppnått målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt under perioden januari t.o.m. augusti. Det är samma resultat som vid motsvarande period föregående år. Av de som studerar inom SFI har 66 procent uppnått målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt under perioden januari t.o.m. augusti. Under perioden t.o.m. augusti månad har 54 procent av de elever inom SFI som omfattas av etableringslagen uppnått målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt inom 2 år. Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en strategi för att säkerställa den långsiktiga rekryteringen av lärare. Uppdraget bedöms genomföras under året. Uppdraget pågår och beräknas bli klart i år. Med utgångspunkt i uppdrag har en rekryteringsstrategi tagits fram i syfte att implementera urvalsmetoder med hög validitet, öka inflödet av sökande med efterfrågad kompetens samt stärka Solna stads arbetsgivarvarumärke. Arbetet löper på enligt plan och fokus har legat på att utarbeta koncept för rekrytering av lärare och förskollärare, med syfte att ge stöd och avlastning till rekryterande rektorer och förskolechefer samt öka kvaliteten i genomförda rekryteringar. Koncept som testats och funnits användbara är rekryteringsträffar, att lägga ut de första stegen av en rekryteringsprocess (urval och första intervju) på en extern rekryteringsleverantör och arbetsprover. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att arbeta med att utveckla kvaliteten i förskola och skola. Uppdraget bedöms genomföras under året. Uppdraget pågår och beräknas bli klart i år. Barn- och utbildningsnämnden arbetar på många olika sätt med att utveckla kvaliteten i förskolan och skolan. Det sker exempelvis genom att det verksamhetsnära och det administrativa stödet förstärkts, strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet har ytterligare utvecklats under året och digitaliseringen inom förskolan och skolan fortsätter. Tidigare har Solna stad även deltagit i Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) arbete med att ta fram kvalitetsmått inom förskolan. KSL har utvecklat en metod och ett verktyg för att bedöma och jämföra kvaliteten på förskolans pedagogiska uppdrag. Verktyget har överlämnats till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har arbetat vidare med det digitala verktyget och en prototyp kommer att prövas av en grupp kommuner. Parallellt med att utveckla kvalitetsverktyget kommer SKL också att arbeta med att utveckla gemensamma enkätfrågor till brukare samt med hur man kan synliggöra barnens förändrade kunnande under förskoletiden. 19

Målområde God ekonomisk hushållning Solna ska vara en stad med en långsiktigt hållbar ekonomi. Staden ska ta ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och behovet av att göra avsättningar för kommande investeringar. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Det ställer krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständig prioritering, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. En viktig del är också stadens medarbetares engagemang, vilket är en förutsättning för en organisations möjligheter att nå goda resultat. Inriktningsmål Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet kommer att uppfyllas år 2015. Bedömningen görs utifrån att fem av sex effektmål är eller kommer att bli uppfyllda under 2015. Två av de tre uppdragen slutförs i år och ett blir delvis slutfört under 2015. Staden uppfyller merparten av kommunfullmäktiges inriktningsmål och effektmål samtidigt som de ekonomiska resultaten är fortsatt goda. Sammantaget innebär detta att staden år 2015 kommer att uppfylla lagkravet om god ekonomisk hushållning samt att staden kommer att uppfylla de finansiella målen. Effektmål Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på nuvarande nivå. (År 2014 och 2015 17,12 per skattekrona). Effektmålet är uppfyllt år 2015. Effektmålet är uppfyllt år 2015, eftersom det finns en fortsatt god balans mellan utvecklingen av stadens intäkter och kostnader. En förutsättning för att behålla Solnas låga skattesats, är att intäkterna utvecklas i minst samma takt som kostnaderna. Solna har de senaste fem åren lyckats upprätthålla en hållbar utveckling, vilket fortsätter under år 2015. Solna har haft oförändrad skattesats sedan 2008. Kommunfullmäktige beslutade i november 2014 att bibehålla skattesatsen på 17,12 för år 2015 och kommunstyrelsen har i juni föreslagit oförändrad skattesats inför år 2016. Genomsnittet i Stockholms län är 19,12. Solna stads resultat enligt balanskravet ska år 2015 minst uppgå till 55 mkr. (År 2014 budgeterat resultat 45 mkr). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas år 2015, eftersom årets resultat enligt balanskravet prognostiseras till 155,0 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 100,0 mkr. Budgeterat resultat är 55,0 mkr och förra årets utfall var 248,3 mkr. Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15 mkr, visar sammantaget ett överskott på 27,3 mkr jämfört med budget. Årsprognosen visar också på ett positivt överskott för skatteintäkter. Jämförelsestörande intäkter från återbetalda AFA premier samt försäljning av exploateringsmark bidrar positivt till årsprognosen. Kostnaderna för pensioner beräknas att överstiga budget främst på grund av ökande pensionsavsättning. För att leva upp till kravet på en god ekonomisk hushållning måste resultatet över tiden ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Reinvesteringar bör på lång sikt kunna göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en enskild kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar etc. Resultatnivån enligt prognosen för 2015 ligger på en nivå som realt konsoliderar ekonomin. 20

Även stadens bolags- och infrastrukturella engagemang är viktiga faktorer för stadens hållbara ekonomiska utveckling. Under 2015 finns i första hand tre väsentliga faktorer värda att ta upp. Tunnelbanan: Överenskommelsen om att bygga ut tunnelbanan i Stockholm innebär att Solna får två nya tunnelbanestationer på den nya linjen från Odenplan; Hagastaden och Arenastaden. I överenskommelsen ingår att Solna stad ska medfinansiera tunnelbanan med 600 mkr. För att finansiera detta har staden avsatt medel från tidigare års överskott samt även tecknat avtal om medfinansiering med ett antal fastighetsbolag med fastighetsbestånd i anslutning till tänkt tunnelbana om sammanlagt ca 470 mkr. Norrenergi: Arbete har pågått mellan ägarkommunerna och bolaget under drygt tre år för att hitta en optimal lösning på fjärrvärmebolaget Norrenergis olika utmaningar. Kommunfullmäktige i Solna och Sundbyberg fattade under 2014 fattat ett inriktningsbeslut om att inleda ett långsiktigt produktionssamarbete med Fortum. Detta inriktningsbeslut har under 2015 formaliserats i ett samarbetsavtal mellan Norrenergi och Fortum. Samarbetet och avtalet bidrar till att Norrenergis ekonomi stärks betydligt. Arenabolagen: Den franska evenemangsoperatören Lagardère Unlimited Stadium Solutions (LUSS) har övertagit driften av Friends Arena. LUSS har gedigen erfarenhet av att driva liknande anläggningar. Det innebär att de risker som är förknippade med att driva ett evenemangsbolag elimineras för staden och övriga ägare. I samband med övertagandet tecknade LUSS ett långsiktigt hyresavtal med fastighetsbolaget, Arenabolaget i Solna. Det kan bli aktuellt med ett ägartillskott även 2014 för att täcka ev. underskott i fastighetsbolaget. Ett sådant tillskott belastar i så fall Solnas ekonomiska resultat 2015, vilket inte är beaktat i stadens prognos. Solna stads nettoinvesteringar ska inte överstiga 750 mkr över en rullande femårsperiod. (År 2014 700 mkr under rullande femårsperiod). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas år 2015. Årets nettoinvesteringar exklusive exploatering beräknas uppgå till 161,2 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse på 70,0 mkr. Därmed är prognosen att effektmålet kommer att uppfyllas. Överskottet beror huvudsakligen på att anslaget för den nya ishallen inte kommer att förbrukas under året samt att anslaget för förskole- och skolplatser inte fullt ut behöver förbrukas på grund förändrade behov och volymer. Även inom området IT-investeringar har förskjutningar skett p.g.a. överprövning av upphandling. Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner. (Bokslut år 2013 och 2014 1:a plats). Effektmålet är uppfyllt. Effektmålet är uppfyllt. I den sammanställning som Statistiska centralbyrån årligen gör över kommunernas kostnader hamnade Solna för andra året i rad på plats ett, när kommunernas faktiska kostnader jämförs med den strukturella kostnaden. Solna var i denna jämförelse 15,9 procent mer kostnadseffektiv än medelkommunen i landet under verksamhetsåret 2014. Solna uppvisar en hög kostnadseffektivitet inom samtliga verksamhetsområden, förutom inom LSS-verksamheten. De relativt höga kostnadsnivåerna för LSS, delar Solna med samtliga kommuner i Stockholms län. I budget 2015 är kompensation för den generella kostnadsutvecklingen 1,0 procent. Nämnderna har också sammantaget hållit nettokostnaderna inom ramen för kostnadsutveckling, även om enskilda nämnder haft en högre kostnadsutveckling. Volymberäknade ramar fastställs i stadens budget för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar och gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter där behov minskar till verksamheter där behov ökar. Nämnder kompenseras också för årliga kapitalkostnader, som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar på grund av stadens tillväxt och utbyggnad. Under år 2015 har det i staden gjorts ett antal effektiviseringar som gett ekonomisk effekt och några av dem är; Minska kostsamma institutionsplaceringar för vuxna, bl.a. genom att utveckla egna öppenvårdsinsatser. Motsvarande effektivisering sker också kontinuerligt inom LSS-området. En aktiv bearbetning av privata och offentliga arbetsgivare resulterade i 327 sommarjobb. Lokalförsörjningsstrategin tillsammans med stadsövergripande och kontinuerlig lokaleffektivering bidrar till effektiv och verksamhetsanpassad lokalförsörjning. 21

Digitalisering i form av nya verksamhetssystem, e-tjänster och beslutsstöd bidrar till mindre administration och lägre kostnader. En effektivare hantering av synpunkter och felanmälan genom ett stadsgemensamt kontaktcenter. Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska öka i medborgarundersökning år 2015 jämfört med år 2014. (År 2014 NMI 51). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 2015. Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas år 2015. Under hösten 2015 genomförs en medborgarundersökning, där målet är en förbättring jämfört med år 2014. Detta mål handlar om den sammantagna nöjdheten med stadens verksamheter. I tidningens Fokus årliga rankning av bästa kommun att bo i, kom Solna i år på plats 5 (förra året: plats 2). Solna stads medarbetares engagemang ska öka till i 2015 års medarbetarundersökning jämfört med år 2014 (År 2014 HME 78, år 2015 HME 77). Effektmålet uppfylls inte år 2015 Solna stads medarbetares engagemang minskade till HME 77 i 2015 års medarbetarundersökning att jämföra med HME 78 år 2014. Därmed klaras inte detta effektmål om ett ökat HME-värde jämfört med 2014, även om skillnaderna är små mellan åren. Sjukfrånvaron för perioden dec 2014 juli 2015 ligger på 6,2 procent. Sjukfrånvaron har ökat under perioden i förhållande till motsvarande period föregående år, då sjukfrånvaron låg på 5,3 procent. Sjukfrånvaron har fallit i Solna under ett flertal år, men under början av 2015 har frånvaron åter ökat. Sjukfrånvaron ökar generellt i kommunsektorn och i övriga sektorer. Att bibehålla en låg sjukfrånvaro är en utmaning. Därför kommer projektet Hållbar arbetshälsa att fortsätta genomföras på förvaltningarna. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över och vidareutveckla vision, mål och nyckeltal för Solna stads verksamheter inför arbetet med verksamhetsplan och budget för 2016. Uppdraget bedöms genomföras under året. Inom ramen för arbetet med planeringsunderlaget inför verksamhetsplan och budget för 2016 har gruppledarna för de politiska partierna i kommunstyrelsen gjort en översyn av Solna stads styrsystem. Arbetet har resulterat i förslag till ett nytt styrsystem, där kommunfullmäktige fastställer dels en vision och fyra övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Syftet är att öka den politiska styrningen i staden och att förtydliga styrkedjan från kommunfullmäktige till medarbetare. Utifrån det nya styrsystemet har gruppledarna formulerat förslag till vision, övergripande mål och nämndmål. Det nya styrsystemet kommer att kompletteras med ett system för uppföljning till kommunfullmäktiges behandling i november av Solna stads verksamhetsplan och budget för 2016. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en extern genomlysning av stadens fastighetsbestånd som ger en aktuell bild av hur omfattande underhållsbehovet är och därtill en ekonomisk analys. Uppdraget pågår och fortsätter år 2016 Uppdraget kommer att inledas under hösten och bedöms slutföras under 2016. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta investeringsfonder. Uppdraget bedöms genomföras under året. En kartläggning med efterföljande analys pågår för att samla mer fakta inom området. Uppdraget kommer slutföras under året. 22

Kvalitetsarbete, utveckling och effektivisering Arbetet med att utveckla Solna stads kvalitet har hög prioritet och ställer krav på ett ständigt arbete med att utveckla och förbättra stadens finansierade verksamheter. Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn och strategin för Solna stad har nämnder och styrelse utarbetat generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer. Deklarationerna beskriver tydligt vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden och dess verksamhet. Utifrån kvalitetsdeklarationerna kan medborgaren/brukaren sedan ta ställning till hur verksamheten fungerar och engagera sig för att förbättra den. Genom att förtydliga tjänsterna kan också förväntansgapet minskas och därmed skapas förutsättningar för nöjdare medborgare/brukare, vilket mäts av de i budgeten uppsatta effektmålen. Staden har idag 51 kvalitetsdeklarerade tjänster. Socialnämnden har fortsatt sitt arbete med att se över nämndens kvalitetsdeklarationer och under året har de reviderat fyra av dem (Budget och skuldrådgivning, Hyresrådsgivning, Serveringstillstånd samt Dödsboanmälan). Omvårdnadsnämnden beslutade under våren om två nya kvalitetsdeklarationer, en för korttidstillsyn för skolungdom över 12 år och en för korttidsvistelse enligt LSS. Nämnden har där med totalt 14 kvalitetsdeklarationer. I början av året startade staden ett gemensamt kontaktcenter (KC), med syfte att förbättra servicen för solnaborna och solnaföretagarna. Det har medfört att samtliga verksamheter har arbetat med att förbättra och utveckla sina arbetssätt, såväl för den egna verksamheten som i relation till kontaktcenter och övriga verksamheter i staden. Exempel på detta är utformningen och distributionen av stadens kundfakturor. En annan är förbättringar av informationen och funktionen på stadens hemsida samt hanteringen av blanketter och digitala självservicetjänster. Statistik från KC-systemet ger nämnderna en överblick över inkomna ärenden och ett bra underlag för att fortsätta att utveckla och förbättra verksamheten. Under året har många ärenden kommit till KC, exempelvis 1 721 ärenden som berör kultur- och fritidsnämndens verksamhet, 4 500 ärende som avser omvårdnadsnämndens verksamhet och ca 14 700 ärenden som rör tekniska nämndens verksamhet. Av dessa ärenden har mer än hälften kunnat lösas direkt av KC. Utveckling av e-tjänster är en del i stadens utveckling av kvalitet och effektivitet. Exempel på e-tjänst som har införts under året, är anmälan om svenska för invandrare (SFI) som har digitaliserats. Ansökan om föreningsbidrag elektroniskt var i augusti 80 procent och nästa år ska samtliga ansökningar göras via e-tjänst. En e-tjänst för ansökan om och administration av förhyrda parkeringsplatser planeras att införas senare i år. Därutöver pågår ett arbete för att effektivisera och integrera en stadsgemensam barnadministration och e-tjänst för val av förskola, skola, fritidshem och fritidsklubbsplats. Kommunstyrelsen har under året fortsatt att utveckla stadens styrning genom att arbeta fram en ny och förenklad styrmodell för staden, vilken implementeras till verksamhetsåret 2016. En annan del i att utveckla stadens styrning, är det pågående arbetet med att förbättra och vidareutveckla stadens beslutsstöd (QlikView), införa ett verktyg för verksamhetsstyrning (Stratsys) samt implementera rekryteringsverktyget (ReachMee). Ett förbättringsarbete har påbörjats för att utveckla stadens byggnadsprocess, vilket innebär nya arbetssätt för stadsutvecklingsprojekt men också verktyg för kalkylering och tidsplanering av projekt. Förändringarna förväntas skapa bättre samordning mellan stadsutvecklingsprojekt och ökad prognossäkerhet avseende antalet tillkommande bostäder och projektens påverkan på stadens investeringsbudget. Byggnadsnämndens och miljö- och hälsoskyddsnämndens kvalitetsarbete har under året främst inriktats på att få den nya förvaltningsorganisationen med två nämnder och en förvaltning på plats exempelvis med gemensamma rutiner och arbetssätt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden planerar att under året ta fram nya kvalitetsdeklarationer för samtliga enheter, som ett steg i utvecklingen av nämndens kvalitetsarbete. Tekniska nämnden har under året arbetat med att stärka entreprenörsstyrningen. Nya arbetssätt har införts och utökade stickprovskontroller har genomförts för parkskötsel, tomtmarksskötsel och klotter. Resultaten från kontrollerna har gåtts igenom med respektive entreprenör. Flera av nämndens handläggningsprocesser har kartlagts och utvecklats under året för att kunna erbjuda bättre service till solnaborna och solnaföretagarna. Inom fastighetsverksamheten slutförs ett arbete med att implementera ett nytt stödsystem som stärker verksamhetens planerings- och uppföljningsförutsättningar. Det nya systemet förväntas också bidra till bättre service och effektivare handläggning. Kultur- och fritidsnämndens arbete utifrån antagna kvalitetsdeklarationer fungerar väl. Ett åttital synpunkter har inkommit under årets första åtta månader och av dem är 75 procent beröm för god kvalitet i verksamheten. De negativa synpunkter som har framförts är framför allt gällande skötsel och underhåll av utemiljön i parklekarna. Flera brukarundersökningar och granskningar har gjorts av verksamheten under perioden. Brukarundersökningen till föräldrar med barn på fritidsklubb visar på en nöjdhet på 8,64 av 10-gradig skala (år 2013 8,77). Högst nöjdhet är det för öppettider och uppfattningen om personalen. 23

Kulturskolans årliga elev- och föräldraenkät visar på hög kundnöjdhet och att nöjdheten har ökat inom samtliga områden jämfört med tidigare år (år 2015 9,4 och år 2014 9,1 av 10-gradig skala). Vid den senaste externgranskningen utifrån Qualis kvalitetsverktyg, bedömdes att Kulturskolans elevers inflytande kan utvecklas ytterligare exempelvis med aktiv dialog på lektioner, vid konserter samt regelbundna mailkontakter med eleverna. Barn- och utbildningsnämnden har under året ytterligare utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet. Efter varje läsårsslut upprättar respektive skola en prognos över vilka elever som förväntas behöva stödåtgärder för att nå målen i skolan. Arbetet har givit effekt och meritvärdet har ökat på flertalet skolor i staden. Kompetensnämndens verksamhet har flyttats från Sunnan i Hagalund till Solna stadshus i maj månad och har skapat goda förutsättningar för samarbete och kommunikation med stadens kontaktcenter samt förbättrad tillgänglighet för solnaborna. För vuxenutbildningen sker uppföljningen i samverkan med andra kommuner i länet, enligt det gemensamma systemet för kvalitetssäkring. Under perioden har två dialogmöten, sju tillsyningsbesök och två brukarundersökningar gjorts gällande leverantörsuppföljning. Familjerättsnämnden bedöms i hög utsträckning leva upp till de löften som ges i nämndens kvalitetsdeklaration. Inga synpunkter och klagomål har registrerats inom verksamheten i år och inte heller har det gjorts några rapporter enligt Lex Sarah. Under en tid har väntetiderna för ärenden som avser utredningar om vårdnad, boende och umgänge ökat, men under 2015 har situationen förbättrats jämfört med tidigare år. Det är dock en utmaning att fortsätta arbetet med att korta väntetider när det gäller utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Verksamheten har kunnat öka tillgängligheten genom att ansluta sig till Stockholms stads socialrådgivning på nätet. Invånarna kan där kontakta socialtjänsten via chatt eller e-post och ta del av frågor och svar på frågor som inkommit. Socialnämnden har till och med augusti fått 6 rapporter enligt Lex Sarah som gäller nämndens egna verksamheter. Ingen av rapporterna har resulterat i anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under perioden har sammanlagt 8 synpunkter och klagomål registrerats, 3 för genomförande, 2 för bemötande och 3 för övrigt. De synpunkter och klagomål som inkommit har följts upp och åtgärdats inom berörda enheter. Under perioden har en brukarundersökning genomförts gällande arbetsmarknadsinsatser. Resultatet från undersökningen visar att brukarna genomgående är nöjda med insatserna som upplevs meningsfulla och har bidragit till att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden. Utifrån en granskning av stadens revisorer har nämnden sett över och utvecklat formerna för avtalsuppföljning avseende upphandlad verksamhet. Under året har fem avtalsuppföljningar genomförts och dessa visar att verksamheterna genomgående är väl fungerande och uppfyller vad som har avtalats. Från årsskiftet trädde föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten i kraft i syfte att uppnå en mer enhetlig och strukturerad dokumentation som kan stödja uppföljning, styrning och förbättringsarbete. Med övriga nordvästkommuner och dess gemensamma FoU-enheten har arbetet med de öppna jämförelser som görs av Socialstyrelsen inom bl.a. individ- och familjeomsorg (IFO) vidareutvecklats. Omvårdnadsnämnden har till och med augusti tagit emot 25 klagomål och de flesta gäller hemtjänsten samt vårdoch omsorgsboenden. Nämnden begär återkoppling från utföraren på vidtagna åtgärder när klagomål inkommer och kontakt tas alltid med den kund/närstående som klagomålet gäller. För att säkra och stärka kvaliteten i verksamheten pågår det många olika utbildningssatsningar för personalen. Tvärsektoriella frågor Arbetet med att integrera de tvärsektoriella frågorna, likabehandling och internationellt arbete, i stadens styrsystem, verksamhetsplan och budget, så att det harmonisera med målarbetet, bidra till Solna stads vision och är en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete, har fortsatt under perioden. I övrigt har arbetet haft fokus på att höja kompetensen inom likabehandling och internationellt arbete genom seminarier och frukostmöten, uppmärksamma goda exempel, verka för mer förvaltningsövergripande samarbete inom området samt genom bidrag stimulera utvecklingsarbete. Arbetet styr mot samtliga inriktningsmål i stadens verksamhetsplan och budget. Likabehandling Flera av stadens verksamheter har under året arbetat med kunskapsutveckling via utbildning och seminarier inom diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder). Inom socialförvaltningen har utbildningen handlat om regnbågsfamiljer, jämställdhet och hur likvärdiga möten skapas. Fritidsverksamheten har under våren kompetensutvecklat samtlig fritidspersonal inom likabehandling och inom omvårdnadsförvaltningens 24

myndighetsavdelning har arbetet fortsatt för att öka medvetenhet kring jämställdhet och genus i samband med biståndsbedömningar. Personalen har utbildat sig i normkritiskt tänkande, likabehandling och kränkande särbehandling. Inom biblioteket har ett flertal utbildningar genomförts och biblioteket och kulturenheten HBTcertifierades i januari 2015 genom RFSL. Inom både barn- och utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen har reviderade rutiner för hur cheferna ska hantera ärenden om kränkande behandling tagits fram efter att skolinspektionens tillsyn visat att enheterna behöver förtydliga planerna mot kränkande behandling. För att minska diskriminering och säkra likabehandling på arbetsmarknaden har kompetensförvaltningen under året arbetat bl.a. med riktade arbetsmarknadsinsatser såsom prioritering av ungdomar med funktionsnedsättning samt nyanlända flyktingbarn i stadens sommarjobbsprojekt, uppföljningen av elever med behov av särskilt stöd har säkerställts inom vuxenutbildningen samt att utbudet av utbildning inom särskild utbildning för vuxna har breddats för att möta behov. Tekniska förvaltningen har under perioden inventerat tillgängligheten vid ett flertal platser i staden och åtgärder kommer att genomföras under 2015. Exempel på områden som inventerats är Arenastaden, Västra vägen och Jungfrudansen där tillgänglighetsanpassningar i form av kantstenssänkning i anslutning till strategiska övergångsställen genomförs. Utredning av tillgänglighet på gångvägar i backar pågår också för att undersöka om eventuella åtgärder såsom montering av räcken i backar för gångtrafik kan vara aktuella. Solna deltog i april för första gången i Väsby Melodifestival (Funkismello) som är Sveriges största melodifestival för personer med funktionsnedsättning inom LSS. Omvårdnadsförvaltningen arrangerade i samarbete med Kulturskolan en lokal deltävling där en vinnare utsågs som sedan representerade Solna i finalen på Cirkus. Internationellt arbete Många verksamheter har under perioden tagit emot internationella studiebesök och förutom att berätta om Solnas verksamhet även fått möjlighet att ta del av besökande gruppers erfarenheter. De har på så sätt fått en internationell erfarenhet på hemmaplan i Solna. Staden har under perioden arbetat för att utveckla sitt engagemang i några utvalda Europeiska nätverk. Syftet är att långsiktigt bygga relationer med städer som delar Solnas förutsättningar och utmaningar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt gemensamt utvecklingsarbete. Tillväxt, innovation och entreprenörskap samt social inkludering och ökade möjligheter till utbildning och arbete för unga har varit några fokusområden. Verksamheter som stödjer personer med funktionsnedsättning till sysselsättning har inlett ett erfarenhetsutbyte kring metodutveckling. Socialtjänsten fortsätter att ta del av europeiskt socialt arbete genom utvecklingsprogrammet Nyfiken på Europa. Internationella studieresor i skolan och fritidsverksamhetens internationella ungdomsutbyten har givit solnaungdomar nya erfarenheter i en trygg miljö. Skytteholmsskolan har genomfört en studieresa med fokus på att träna språk och andra ämnen i en inspirerande miljö. Det internationella ungdomsutbytet ger solnaungdomar möjlighet att tillsammans med ungdomar från andra länder fördjupa sig i olika teman. Mänskliga rättigheter och tolerans, fysisk och psykisk hälsa, kost och träning samt positiv användning av internet har varit teman för utbyten under perioden. Deltagarna har lärt sig mycket av och om varandra samt fått större förståelse och insyn i varandras levnadsförhållanden, skolgång och fritid. De solnaungdomar som deltagit har representerat staden i ett internationellt sammanhang med all den nya erfarenhet det innebär. I Ulriksdalsskolans arbete med att införa kinesiska som ett modernt språk har ett samarbete inletts med en skola i Beijing. Förutom språkdelen är hela skolan involverad i projektet genom elevutbyte på olika teman och pedagogiskt utvecklingsarbete för lärare. Projektet har ökat intresset för omvärlden i allmänhet och Kina i synnerhet, liksom för det egna ursprunget. I skolan där ca 40 procent av eleverna har annat modersmål än svenska har projektet positiva effekter på inkludering och integration. Miljö Arbetet med att utveckla Solna på ett miljömässigt hållbart sätt fortsätter inom stadens alla verksamheter. Under hösten har kommunfullmäktige antagit en miljöpolicy för stadens miljöarbete och kommunstyrelsen har antagit en miljöstrategi. Miljöstrategin är ett styrdokument för stadens miljöarbete, som utgår från miljöpolicyn. Miljöpolicyn utgår i sin tur från den vision och de mål som finns formulerade i Solna stads verksamhetsplan och budget. I arbetet med Solna stads verksamhetsplan och budget för 2016 och inför uppföljningen av den kommer aktiviteter att tas fram för att aktivt styra mot de tre prioriterade huvudområdena: hållbar stadsutveckling, effektiv resursanvändning och god livsmiljö. Arbetet med utbyggnaden av kollektivtrafiken fortsätter under år 2015. Uppdraget om att ta fram en kemikalieplan i syfte att förbättra inomhusmiljön i förskolor och skolor fortskrider och bedöms vara klart under 25

året. Staden arbetar tillsammans med föräldrar och förskolepersonal för att göra förskolorna kemikaliesmarta och minska mängden ohälsosamma ämnen i barnens miljö. Matavfallsinsamlingen och avfallsminskningen når uppsatta mål i avfallsplanen genom exempelvis minskat matsvinn och ökat återbruk. Under perioden har underlag för beställning tagits fram för att byta ut de sista oljepannorna i stadens fastigheter till fjärrvärme eller värmepump. Staden planerar fortsatta investeringar i energisnål teknik på exempelvis fritids- och idrottsanläggningar. Staden har bytt ut befintlig armatur till energibesparande belysning på fyra vård- och omsorgsboenden. Staden bedriver med hjälp av bidrag från Energimyndigheten kommunal energi- och klimatrådgivning. Som en del i samarbetet har cykelkurser för vuxna nybörjare anordnats. Över 150 nybörjare har lärt sig cykla i Solna, de flesta arbetar inom hemtjänsten och har nytta av cyklingen i sitt arbete. 26

Medarbetare Under de senaste åren har det pågått ett stort utvecklings- och förändringsarbete med att utveckla HR-arbetet i Solna stad i syfte att bidra till förnyelse, förändring och utveckling av hur staden arbetar med arbetsgivarfrågor. Arbetet med utveckling och förnyelse har fortsatt inom olika områden under 2015. Ledarskap i partnerskap Stadens stora satsning på ledarutveckling och det stadsgemensamma ledarutvecklingsprogram som sjösattes 2014 har fortsatt med olika aktiviteter under 2015. Uppföljningsdagar för att säkerställa långsiktig effekt har genomförts och särskilda forum för dialog mellan stadsdirektören och utvecklingsgrupperna, i för Solna angelägna frågor, har ägt rum under året. Förutom utvecklat ledarskap har stadens satsning resulterat i betydelsefulla nätverk och samsyn på stadens mål, utmaningar och förutsättningar. Rekryteringsstrategi Under året har staden arbetat med att ta fram en ny rekryteringsstrategi. Tre viktiga delar av rekryteringsarbetet har identifierats urval, inflöde samt arbetsgivarvarumärke. Under våren 2015 har ett flertal koncept för rekrytering testats, med målet att hitta koncept som ger avlastning till rekryterande chef samt hög kvalitet i genomförda rekryteringar. Detta arbete fortsätter under hösten och fokus ligger på att öka träffsäkerheten vid rekrytering genom att implementera de urvalsmetoder som bäst förutsäger framtida prestation. Under hösten 2015 kommer samtliga chefer att genomgå en utvecklingsinsats i kompetensbaserad rekryteringsmetodik. Nytt modernt arbetstidsavtal Solna stad har under de senaste åren sett över alla lokala kollektivavtal och våren 2015 valde staden att säga upp det lokala arbetstidsavtalet. Under hösten påbörjades arbete i nära samarbete med de fackliga organisationerna att arbeta fram ett nytt modernt arbetstidsavtal som stödjer dagens och framtidens syn på arbete och arbetstid. Antalet anställda ökar Per augusti 2015 är 1 996 medarbetare tillsvidareanställda i staden, vilket är en ökning med 47 personer, jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen har främst ägt rum inom barn- och utbildningsförvaltningen, stadsledningsförvaltningen och omvårdnadsförvaltningen. En ökning av barn och elever ligger bakom ökningen på barn- och utbildningsförvaltningen. Inom stadsledningsförvaltningen har kontaktcenter tillkommit som en ny verksamhet och ökningen inom omvårdnadsförvaltningen beror på fler och mer komplexa omvårdnadsbehov inom hemtjänst och LSS, att Humaniora hemtjänst har ökat sitt kundunderlag och att personlig assistans i egen regi via LASS har ökat under året. Antal tillsvidareanställda Förvaltning Augusti 2015 Augusti 2014 Augusti 2013 Stadsledningsförvaltningen 78 65 57 Stadsbyggnadsförvaltningen* - 45 41 Tekniska förvaltningen** 25 - - Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen* - 21 25 Miljö- och byggnadsförvaltningen** 48 - - Kultur- och fritidsförvaltningen 149 159 152 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 122 1 098 1 103 Kompetensförvaltningen 18 18 18 Socialförvaltningen 166 163 151 Omvårdnadsförvaltningen 390 380 363 Staden 1 996 1 949 1 910 *Förvaltningen upphörde 2015-02-28 **Förvaltningen nyinrättad 2015-03-01 27

Sjukfrånvaron ökar Efter flera år med minskad sjukfrånvaro följer nu staden den nationella trenden med ökande sjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron var 6,2 procent för perioden december 2014 juli 2015 mot 5,3 procent motsvarande period föregående år, dvs. en ökning med 0,9 procentenheter. Sjukfrånvaron ökar i alla ålderskategorier. Kvinnors sjukfrånvaro ökar och ligger nu på 7,2 procent medan den minskar för männen till 3,2 procent. Flera nationella studier pågår för att hitta förklaringar till varför kvinnor är mer sjukskrivna än män. De yrkesgrupper som har högst sjukfrånvaro i staden är också de yrkesgrupper vars frånvaro ökat mest under perioden; förskollärare och vårdbiträden. Förskollärarnas sjukfrånvaro har ökat från 7,8 procent till 9,3 procent och vårdbiträdenas sjukfrånvaro har ökat från 8,8 procent till 12 procent. I syfte att sänka sjukfrånvaron och bidra till hållbar arbetshälsa över tid påbörjades 2012 projektet Hållbar arbetshälsa på barn- och utbildningsförvaltningen. Under 2015 genomförs även projektet på socialförvaltningen och omvårdnadsförvaltningen. Projektet har på socialförvaltningen och omvårdnadsförvaltningen under våren varit inne i en kartläggningsfas och kommer under hösten övergå i en genomförandefas. Främjande, förebyggande och rehabiliterande aktiviteter, som bidrar till hållbar arbetshälsa och sänkt sjukfrånvaro kommer att genomföras. Sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda arbetstiden Grupp December 2014 juli 2015 December 2013 juli 2014 December 2012 juli 2013 Samtliga medarbetare 6,2 5,3 5,7 Kvinnor Män 7,2 3,2 5,9 3,5 6,3 3,8 Under 30 år 30 49 år 50 år och äldre Lång sjukfrånvaro (>60 dagar) 3,1 2,5 2,5 Andel lång sjukfrånvaro (>60 dagar) 50,7 47,4 44,4 5,3 6,6 6,2 4,3 5,8 5,1 5,6 5,7 5,7 Sjukfrånvaro i procent av sammanlagda arbetstiden för respektive yrkesgrupp Yrkesgrupp December 2014 juli 2015 December 2013 juli 2014 December 2012 juli 2013 Barnskötare 7,2 6,2 7,9 Förskollärare 9,3 7,8 8,0 Grundskollärare 5,2 4,4 3,9 Gymnasielärare 2,2 2,6 2,7 Vårdbiträde 12,0 8,8 8,4 Undersköterska 7,8 7,7 6,4 Socialsekreterare 5,7 4,5 4,8 28

Ekonomisk analys av delårets utfall Resultatet för perioden januari augusti är positivt och uppgår till 156,6 mkr. För motsvarande period 2014 var resultatet 215,0 mkr. Resultatförsämringen mellan delåren förklaras bl.a. av att finansnettot minskar med 45,7 mkr och att nämndernas nettokostnader ökar med 96,8 mkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är 51,8 mkr högre än vid föregående delår. Skatteintäkter och utjämning Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning ökar med 51,8 mkr jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår till 1 762,3 mkr. Ökningen beror på en positiv utveckling av skatteintäkter som ökar med 113,9 mkr (5,8 %), som en följd av en god tillväxt av skatteunderlaget. Bakomliggande faktorer till detta är förutom en ökande befolkning bl.a. höjningar av löner och pensioner samt ändrade avdragsregler. Nedtrappningen av avdragsrätten för pensionssparande gör exempelvis att skatteunderlaget får ett extra lyft under 2015. Nettokostnaderna för generella statsbidrag och utjämning är 62,0 mkr högre än föregående år. Revideringen av den kommunalekonomiska utjämningen som trädde i kraft den 1 januari 2014 innebär för stadens del en kostnadsökning som fasas in genom ett införandebidrag som trappas av över åren. Bidraget är 20,4 mkr lägre under januari - augusti i år jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår till 2,6 mkr. Avgifterna till kostnads- och inkomstutjämningen ökar med 16,9 mkr respektive 7,8 mkr. Bakomliggande faktorer till dessa ökningar är förändringar avseende strukturen på stadens befolkning och skattekraft jämfört med riket. Regleringsbidraget minskar med 12,9 mkr och övergår till att bli en avgift på 1,7 mkr. Kostnaden för avgiften till LSS-utjämningen ökar med 6,7 mkr, medan intäkten från fastighetsavgiften ökar med 1,6 mkr. Riksdagen tog i juni i år beslut om ett nytt ramanslag att användas för att kompensera kommuner och landsting för ökade kostnader, då nedsättningen av sociala avgifter för unga slopas. För staden innebär detta ett tillkommande generellt statsbidrag på 5,6 mkr i år, varav 1,1 mkr resultatförs under perioden januari augusti. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna uppgår till 37,7 mkr per den sista augusti 2015, jämfört med 88,6 mkr för samma period föregående år. Ränteintäkterna på 15 mkr är 15,7 mkr lägre än för samma period föregående år. Den koncerninterna utlåningen har genererat ränteintäkter på 3,8 mkr. I medelsförvaltningen har realisationsvinster på 7,4 mkr realiserats, vilket är 35,2 mkr lägre än för motsvarande period föregående år, då ett byte till en utdelande fond gjordes. Borgensavgifterna på 4,0 mkr är 0,3 mkr lägre än för samma period föregående år. De finansiella kostnaderna uppgår till 6,9 mkr, vilket är 5,2 mkr lägre än för motsvarande period 2014. Räntan på pensionsskulden på 1,4 mkr är 2,6 mkr lägre än föregående år. Realisationsförlusterna i medelsförvaltningen uppgår till 4,8 mkr att jämföra med föregående år då de uppgick till 7,2 mkr för motsvarande period. Enligt god redovisningssed ska värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärdet på balansdagen. Vid utgången av 2014 var marknadsvärdet på den samlade kapitalförvaltningen 2 357,8 mkr, vilket var 131,7 mkr högre än anskaffningsvärdet. Per den sista augusti 2015 är marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj 2 176,4 mkr, vilket är 170,4 mkr högre än anskaffningsvärdet. Värdepappersportföljen är värderad till anskaffningsvärdet. Den långsiktiga kapitalförvaltningen har hittills i år genererat en avkastning på 4,9 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än det sammanvägda jämförelseindex som totalportföljen skall mätas mot. Per den sista augusti var marknadsvärdet på den långsiktiga kapitalförvaltningen 1 372,2 mkr att jämföra med 1 308,6 mkr vid årets början. De globala aktierna har ökat med 42,5 mkr, de svenska aktierna med 13,3 mkr medan värdeökningen inom de räntebärande värdepappren varit 7,8 mkr sedan årsskiftet. Kommunfullmäktige har i finanspolicyn fastställt att kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. För perioden den sista augusti 2010 till sista augusti 2015 har kapitalförvaltningen genererat en årlig avkastning på 11,1 procent, vilket är högre än den långsiktiga målsättningen på 5,1 procent för den senaste femårsperioden. Jämförelsestörande poster och reserveringar för strukturåtgärder Jämfört med föregående delår är de jämförelsestörande intäkter 35,2 mkr högre och uppgår till 39,1 mkr. De består av försäljning av exploateringsmark avseende Ulriksdalsfältet med 26,1 mkr samt en återbetalning av premier från AFA försäkring på 13,0 mkr för år 2004. Motsvarande period 2014 uppgick de jämförelsestörande intäkterna till 3,9 mkr och avsåg försäljning av exploateringsmark. 29

I jämförelsestörande kostnader ingår kostnader på 14,3 mkr som tidigare reserverats i eget kapital (22,2 mkr 2014). Det avser kostnader för strukturomvandling 7,2 mkr, kostnader för strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter 4,7 mkr och kostnader för stadens utbyggnad 2,5 mkr (medfinansiering av Norra uppgången vid Solna station). Av tidigare reserverade medel i eget kapital för pensionskostnader tas 13,3 mkr i anspråk per augusti (11,1 mkr 2014). Totala pensionskostnader för perioden uppgår till 94,1 mkr, (77,8 mkr augusti 2014) och redovisas bland verksamhetens kostnader. För årets åtta första månader har totalt 27,7 mkr ianspråktagits av reserverade medel i eget kapital, (se tilläggsupplysning till noter). Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens externa intäkter uppgår till 498,5 mkr, vilket är 6,3 mkr (1,3 %) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på intäkter från taxor och avgifter som ökar med 12,9 mkr (8,3 %). Det är framför allt intäkter från parkeringsavgifter och planavtal som bidrar till den positiva utvecklingen. Försäljning av verksamhet ökar med 3,1 mkr (6,0 %), vilket är en konsekvens av försäljning av fler förskole- och grundskoleplatser till andra kommuner. Erhållna bidrag minskar däremot med 10,4 mkr (5,3 %). Det nya regelverket kring ensamkommande flyktingbarn som infördes 2014 har medfört minskade bidragsintäkter på grund av färre transitplatser i Solna då flyktingbarnen snabbt kommit vidare till en anvisningskommun. Minskade statsbidrag inom vuxenutbildningen påverkar också bidragsintäkterna negativt. Intäkter från hyror och arrenden samt försäljningsmedel ökar marginellt. Externa intäkter, januari augusti, mkr 2015 2014 Förändring Förändring, % Försäljningsmedel 15,4 15,1 0,3 2,2 Taxor och avgifter 168,4 155,5 12,9 8,3 Hyror och arrenden 73,9 73,5 0,4 0,6 Erhållna bidrag 185,4 195,9-10,4-5,3 Försäljning av verksamhet 55,3 52,2 3,1 6,0 Summa intäkter 498,5 492,2 6,3 1,3 Verksamhetens externa kostnader Verksamhetens externa kostnader uppgår till 2 099,0 mkr och ökar med 109,1 mkr (5,5 %), vilket innebär en högre ökningstakt än för de externa intäkterna. Av förändringen beror 75,7 mkr på högre personalkostnader. Fler anställda framför allt inom barn- och utbildnings-, stadslednings- och omvårdnadsförvaltningen i kombination med den årliga löneöversynen samt högre kostnader för pensioner är bidragande orsaker till ökning på 10,9 procent för personalkostnaderna. Kostnaderna för konsulttjänster/inhyrd personal ökar med 3,4 mkr (13,1 %). Det är framför allt kostnader för verksamhetskonsulter som ökar. Däremot minskar kostnaderna för inhyrd personal. Den största minskningen avser inhyrda socialsekreterare, vilket bl.a. beror på att fler anställts. Externa kostnader, januari augusti, mkr 2015 2014 Förändring Förändring, % Personal 771,8 696,1 75,7 10,9 Lämnade bidrag 51,9 54,4-2,5-4,7 Köp av huvudverksamhet 985,7 965,5 20,2 2,1 Konsulttjänster/inhyrd personal 29,1 25,8 3,4 13,1 Lokal- och markhyror 60,9 63,3-2,4-3,7 Övriga verksamhetskostnader 199,6 184,9 14,7 7,9 Summa externa kostnader 2 099,0 1 990,0 109,1 5,5 Köp av huvudverksamhet, dvs. sådan verksamhet som kommunen har ett huvudansvar för att den erbjuds kommuninvånarna, ökar med 20,2 mkr (2,1 %) jämfört med motsvarande period föregående år. En stor del av ökningen avser köp av fler platser inom förskole- och skolverksamhet på grund av att det totala antalet barn och elever ökat samt att andelen elever i fristående och andra kommuners grundskolor ökar. Även kostnader för köp 30

av driftskötsel av parker och natur samt gator, gång- och cykelvägar ökar betydligt. Däremot minskar kostnaderna för köp av vårddygn framför allt för ensamkommande flyktingbarn. Orsaken till detta är snabbare genomströmning av barn. Även kostnader för köp av utbildningsplatser inom vuxenutbildningen minskar som en följd av kraftigt minskade statsbidrag till den gymnasiala vuxenutbildningen. Lägre kostnader för bostadsanpassningsbidrag, försörjningsstöd, särskilt bidrag och uppdragsverksamhet är bidragande orsaker till kostnadsminskningen på 2,5 mkr (4,7 %) för lämnade bidrag. Utfallet för lokal- och markhyror är också lägre (3,7 %) jämfört med motsvarande period föregående år och beror huvudsakligen på lägre kostnader för inhyrda lokaler. Övriga verksamhetskostnader ökar med 14,7 mkr (7,9 %). Större kostnadsökningar avser bl.a. telefoni- och datakommunikation. Inom gruppen ökar framför allt kostnaderna för övrig datakommunikation, telefonväxel och avgifter för mobiltelefoni. Bidragande orsaker till detta är bl.a. överprövningen av upphandlingen inom datakommunikation och telefoni, som gjort att staden måste behålla gamla växelfunktioner parallellt med att nästa generations system införs. Vidare ökar kostnaderna för telefonväxel och datakommunikation som en följd av införandet av kontaktcenter. De ökade kostnaderna för mobiltelefoni påverkas delvis av att införandet av Life Care (mobil hemtjänst) påbörjats. Detta innebär att mobiltelefoner ersätter den digitala pennan som tidigare användes för att registrera tid hos hemtjänstkunderna. Även fastighetskostnader ökar framför allt renhållningstjänster i form av lokalvård samt mindre underhåll och reparationer. Under perioden ökar också kostnader för förbrukningsinventarier, bl.a. undervisningsmaterial och övrigt förbrukningsmaterial. Nettoöverskott i nämnderna för delåret jämfört med budget Jämfört med delårets driftbudget (i princip 8/12 av årsbudgeten) redovisar nämndernas verksamheter ett nettoöverskott på 48,2 mkr, vilket motsvarar 2,8 procent av nettobudgeten. Föregående år vid samma tidpunkt var nettoöverskottet 67,1 mkr. Kommunfullmäktige redovisar ett resultat i nivå med periodiserad budget (-0,4 mkr 2014). Revisionen visar ett överskott på 0,5 mkr jämfört med periodiserad budget (0,4 mkr 2014). Kommunstyrelsen visar ett överskott på 13,4 mkr gentemot periodiserad budget (18,8 mkr 2014). Överskottet beror främst på att medelsreserven för stadens tillväxt och utbyggnad inte tagits i anspråk. Stadens nettokostnad för brandförsvar/räddningstjänst redovisar ett underskott på 0,5 mkr jämfört med periodiserad budget (-1,0 mkr 2014). Byggnadsnämnden redovisar ett överskott på 0,5 mkr gentemot periodiserad budget (ny nämnd fr.o.m. 2015). Avvikelsen förklaras främst av högre intäkter för bygglovsavgifter och baskartor jämfört med periodiserad budget. Tekniska nämnden redovisar ett överskott på 1,2 mkr gentemot periodiserad budget (ny nämnd fr.o.m. 2015). Avvikelsen beror främst på högre parkeringsintäkter jämfört med periodiserad budget. Affärsverksamheten redovisar ett resultat i nivå med periodiserad budget. Det faktiska resultatet innebär ett överskott på 1,2 mkr (2,3 mkr 2014). Verksamhetens kostnader täcks av avgifter från brukarna och överskottet redovisas som en skuld mot renhållningskollektivet. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 7,6 mkr gentemot periodiserad budget (7,5 mkr 2014). Överskottet består av både högre intäkter och lägre kostnader. De högre intäkterna avser främst lokalupplåtelser. Kapitalkostnaderna är något lägre än budget. Kostnader för t.ex. hyror, arrangemang och underhåll kommer att tillkomma senare under året. Barn- och utbildningsnämnden visar ett överskott på 5,2 mkr jämfört med periodiserad budget (12,0 mkr 2014). Antalet elever i skolan och barn på fritidshem är lägre under våren, men beräknas öka till hösten. Andra orsaker till överskottet är att skolornas inköp av läromedel ofta görs tidigt på hösten. Kompetensnämnden redovisar ett överskott på 0,3 mkr gentemot periodiserad budget (-1,4 mkr 2014). Avvikelsen förklaras bl.a. av lägre personalkostnader jämfört med periodiserad budget. Socialnämnden redovisar ett överskott på 10,2 mkr gentemot periodiserad budget (9,8 mkr 2014). Överskottet förklaras av att kostnaderna för försörjningsstöd är lägre än budget samt att intäkterna från Migrationsverket är högre än budget. Familjerättsnämnden redovisar ett underskott på 0,1 mkr jämfört med periodiserad budget (i nivå med budget 2014). Omvårdnadsnämnden redovisar ett överskott på 10,1 mkr gentemot periodiserad budget (19,5 mkr 2014). Överskottet för verksamheter enligt Socialtjänstlagen (SoL) och övriga verksamheter beror främst på lägre kostnader för vård- och omsorgsboende på grund av färre köpta platser utanför kommunen samt minskade kostnader för tomdygn. Färre köpta platser i dagverksamheter utanför kommunen och minskad volym för bostadsanpassning samt lägre personalkostnader är ytterligare förklaringar till överskottet. Kostnaderna för 31

hemtjänst är däremot högre än periodiserad budget och beror främst på volymökning inom den upphandlade hemtjänsten. Överskottet för LSS-verksamheten beror främst på senare startdatum än planerat för ett antal nya boendeplaceringar. Övriga LSS-insatser som exempelvis korttidsvistelse, korttidstillsyn för barn över 12 år och avlösarservice, visar också överskott jämfört med periodiserad budget. Daglig verksamhet visar ett mindre underskott som främst beror på volymökning och nivåändring. Miljö- och hälsoskyddsnämnden redovisar ett underskott på 0,2 mkr jämfört med periodiserad budget (-0,2 mkr 2014). Underskottet beror på lägre intäkter jämfört med budget. Investeringar Nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 79,5 mkr. Merparten 72,5 mkr (91 %) av periodens investeringsutgifter avser projekt inom tekniska nämndens ansvarsområde, varav 0,2 mkr avser affärsverksamheten. Av nämndens totala investeringar under perioden avser drygt 41 procent (30,1 mkr) projekt inom området hyresgästanpassningar. Merparten av investeringsutgifterna avser lokalanpassningar för att möjliggöra ett mera effektivt utnyttjande av lokalytor samt investeringar i IT-infrastruktur i stadens lokaler. Upprustning av såväl utesom inomhusmiljö har också genomförts på ett antal förskolor och skolor. Investeringsutgifterna inom fastighet, myndighetskrav och säkerhet (14,5 mkr) avser bl.a. arbeten som genomförts med inriktning på tillgänglighet och säkerhet vid upprustningen av Skytteholmsskolans skolgård. Dräneringsarbeten har genomförts på Råsundaskolan och Granbackaskolan. På ett antal förskolor och skolor har också omfattande takarbeten genomförts. Nytt konstgräs på Skytteholms idrottsplats och fortsatt upprustning i Vasalunds simhall är två större projekt inom idrotts- och fritidsinvesteringar (5,4 mkr) under perioden. Investeringsutgifterna inom nybyggnad (2,7 mkr) avser främst nya förskole- och skolplatser. Ett antal tilläggsinvesteringar har även genomförts på nya Ulriksdalsskolan. Investeringarna inom energi och miljö (3,6 mkr) avser till övervägande delen åtgärder avseende ventilationen på ett antal skolor och förskolor samt investeringar i energieffektivare belysningsarmaturer. Investeringsutgifterna inom gata och trafik (16,0 mkr) avser huvudsakligen ombyggnaden av Frösundaleden, bygget av Norra Rampen, upprustning av gång- och cykeltunnlar samt parkmiljö. Kommunstyrelsens investeringar uppgår till 3,1 mkr, varav 2,7 mkr avser stadsövergripande IT-investeringar. Investeringsutgifterna för övriga nämnder uppgår sammantaget till 3,9 mkr. Exploatering Nettoinvesteringarna avseende exploateringsverksamheten uppgår till 57,9 mkr. De större projekten avser Stora Frösunda 18,3 mkr, Pyramidvägen 1,8 mkr samt Ulriksdalsfältet 33,3 mkr. Exploatörer har betalt in gatukostnadsersättning på 5,3 mkr för perioden. De förutbetalda intäkterna redovisas som långfristig skuld. Gatukostnadsersättningen intäktsförs i takt med att färdigställda exploateringsprojekt skrivs av under året. Pensionsförpliktelser Det totala pensionsåtagandet för stadens anställda uppgår den sista augusti 2015 till 1 612,0 mkr inklusive löneskatt. Åtagandet redovisas dels som avsättning i balansräkningen, dels som ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelse (inkl. löneskatt,) mkr 31 aug 2015 31 aug 2014 Avsättning, varav 318,7 277,8 Pensioner intjänade från 1998 287,9 241,4 Visstidspensioner 5,9 6,5 Pensioner omstrukturering 24,9 29,9 Ansvarsförbindelse, varav 1 304,6 1 319,8 Pensioner intjänade före 1998 1 271,7 1 293,5 Pensionsåtaganden för visstidspension m.m. 32,9 26,2 Summa pensionsförpliktelse 1 612,0 1 597,5 Som avsättning redovisas det åtagande (förmånsbestämd pension) som avser pensioner intjänade från den 1 januari 1998 på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, visstidspension samt särskild avtalspension enligt överenskommelse. Den del som förvaltas av arbetsgivaren, uppgår till 293,8 mkr. Jämfört med motsvarande period 2014 är det en ökning med 45,9 mkr. Förändringen beror på ökande pensionsavsättningar. Orsakerna är flera, men främst förändringen av pensionsskulden för aktiva förtroendevalda. Därutöver tillkommer 1,4 mkr 32

som finansiell kostnad för pensionsavsättningen. Avsättningar avseende särskild överenskommen avtalspension uppgår till 24,9 mkr inklusive löneskatt och räknas som omstruktureringsåtgärder. Dessa avsättningar har minskat med 5,0 mkr. De totala pensionsavsättningarna för staden uppgår till 318,7 mkr. Totala pensionskostnader för perioden uppgår till 94,1 mkr jämfört med 77,8 mkr för augusti 2014. Pensionsavsättningarna ökar 2015 på grund av nyintjänande av pension, tillkommande och avslutade anställningar och pensioner, samt förändringen av pensionsskulden för aktiva förtroendevalda. I ansvarsförbindelsen ingår förpliktelser för pensionsförmåner som intjänats före 1998. Förpliktelsen uppgår inklusive löneskatt till 1 271,7 mkr, vilket är en minskning med 21,8 mkr jämfört med motsvarande period 2014, efter pensionsutbetalningar. Förpliktelsen redovisas enligt den kommunala redovisningslagens regler utanför balansräkningen. Pensionsförpliktelser för förtroendevalda med visstidspension m.m. uppgår till 32,9 mkr. Dessa har ännu inte börjat utbetalas och redovisas därför som ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelser förvaltas genom så kallat återlån och används i den löpande verksamheten. Staden har en värdepappersportfölj vars marknadsvärde uppgår till 2 176,4 mkr per den sista augusti 2015. Tillgångarna är inte öronmärkta och placerade som pensionsmedel. De medel som förvaltas på lång sikt kan enligt stadens finanspolicy användas till såväl framtida investeringar som pensionsutbetalningar. Staden ska i sin likviditetsplanering se till att medel finns tillgängliga för utbetalning av pensioner. Finansiering med egna medel Kassaflödet från den löpande verksamheten är positivt och uppgår till 340,8 mkr. Investeringsverksamheten har ett negativt kassaflöde på 170,5 mkr. Kassaflödet från finansieringsverksamheten är positivt med 2,9 mkr. Ökningen avser förutbetalda gatukostnadsersättningar som bidrar med finansieringen av investeringar avseende exploateringsverksamheten. Likviditeten (kassa och bank) är god och uppgår till 162,3 mkr, en minskning med 9,6 mkr sedan årsskiftet. 33

Ekonomisk årsprognos Prognosen för årets resultat är positivt och uppgår till 112,4 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 57,4 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 155 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 100 mkr. Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15 mkr, visar sammantaget ett överskott på 27,3 mkr jämfört med budget. Årsprognosen visar också på ett överskott för skatteintäkter. Jämförelsestörande intäkter från återbetalda AFA premier samt försäljning av exploateringsmark bidrar positivt till årsprognosen. Kostnaderna för pensioner beräknas att överstiga budget främst på grund av ökande pensionsavsättning. Årets resultat enligt balanskravet Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 155,0 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 100,0 mkr. Vid avstämning mot balanskravet ska inte kostnader som tidigare reserverats i eget kapital, realisationsvinster, orealiserade förändringar i värdepappersportföljen eller andra synnerliga skäl beaktas. Totalt uppgår prognosen för kostnader som tidigare reserverats i eget kapital till 42,6 mkr. I reserverat eget kapital finns medel främst för att täcka framtida pensionskostnader samt beslutade strukturomvandlingsinsatser som på sikt leder till sänkt kostnadsnivå för staden samt övriga strukturella utvecklingsinsatser. Den andel av de årliga pensionskostnaderna som enligt beslut i budgeten ska täckas av reserveringar i eget kapital är inte budgeterade utan redovisas tillsammans med stadens totala pensionskostnader att täckas av reserveringarna. Kostnader för strukturomvandling samt strukturella utvecklingsinsatser är inte budgeterade utan redovisas som jämförelsestörande kostnader att täckas av reserveringarna. Prognosen för kostnader som reserverats i eget kapital uppgår till 42,6 mkr, varav pensioner avser 20,0 mkr och jämförelsestörande kostnader 22,6 mkr. De jämförelsestörande kostnaderna består av strukturomvandling (11,0 mkr), strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter (7,6 mkr) samt stadens utbyggnad (4 mkr). Stadens del (600 mkr) av utbyggnaden av tunnelbanan är finansierad genom extern medfinansiering (400 mkr) under 2014. Under 2015 har ytterligare omkring 70 mkr tillkommit som preliminära intäkter genom fyra nya principöverenskommelser. Exakta belopp kommer klargöras genom att dessa principöverenskommelser omvandlas till avtal i samband med att detaljplaner antas. Dessa intäkter är på grund av osäkerhet kring exakt belopp och tidplan inte medtagna i årsprognosen. Även under år 2015 kan det bli en negativ resultateffekt vid behov av förlusttäckning för stadens ägarandel i Arenabolaget. Detta är inte medtaget i årsprognosen. Skatteintäkter och utjämning Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 45,6 mkr (1,8 %) högre än budget. Av förändringen beror 53,7 mkr på högre skatteintäkter som en följd av en mer positiv bedömning av skatteunderlagets utveckling än då budgeten fastställdes och 8,1 mkr på högre nettokostnader för utjämning och generella bidrag. Den negativa avvikelsen för utjämningen beror på att budgeten baserades på de preliminära avgifterna/bidragen. De definitiva fastställdes senare. Det generella statsbidraget som tillkom under året som kompensation för slopandet av nedsättningen av sociala avgifter för unga, påverkar däremot prognosen positivt med 5,6 mkr. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot beräknas uppgå till 39,8 mkr, vilket är i nivå med budget. De koncerninterna intäkterna beräknas bli 8,5 mkr lägre än budgeterat på grund av minskade ränteintäkter då den koncerninterna utlåningen i april omvandlats till aktieägartillskott till bolagen. Räntan på pensionsskulden bedöms bli ca 5,7 mkr lägre än budgeterat. I medelsförvaltningen överstiger reavinsterna reaförlusterna med 2,5 mkr. Prognosen är osäker och beroende av såväl marknadsutvecklingen för aktier och räntor under resten av året som aktivitetsnivån hos stadens aktiva förvaltare. Enligt beslut i kommunfullmäktige, har stadens långfristiga utlåning till Norrenergi AB, Solna Vatten AB och Råsunda Förstads AB upphört under 2015 och omvandlats till aktieägartillskott från staden till bolagen. Aktieägartillskotten uppgår per den sista augusti till 661,7 mkr, varav 220,0 mkr avser Solna Vatten, 75 mkr Råsunda Förstads AB och 366,7 mkr Norrenergi AB. 34

Värdepappersportföljens marknadsvärde har enligt samma princip som i tidigare delårsbokslut antagits vara densamma vid årsskiftet som per den 31 augusti och prognosen för värderegleringen blir därmed ingen resultatpåverkan under 2015. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande kostnader som reserverats i eget kapital prognostiseras till 42,6 mkr. De jämförelsestörande kostnaderna består av strukturomvandling (11 mkr), strukturella utvecklingsinsatser (7,6 mkr) och kostnader för stadens utbyggnad (4,0 mkr). Jämförelsestörande intäkter prognostiseras till 39,1 mkr och avser återbetalning av försäkringsersättning för AFA år 2004 på 13 mkr samt försäljning av exploateringsmark för 26,1 mkr. Nämnderna prognostiserar sammantaget ett överskott Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15 mkr, visar sammantaget ett överskott på 27,3 mkr jämfört med budget. Kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och omvårdnadsnämnden prognostiserar överskott. Kommunfullmäktige, barn- och utbildningsnämnden samt kompetensnämnden prognostiserar underskott. Ett underskott prognostiseras även inom stadens nettokostnader för brandförsvar/räddningstjänst. Prognoser som under löpande budgetår visar ett befarat underskott ska leda till förslag om åtgärder. Kommunstyrelsen utgår ifrån att kompetensnämnden fortsätter att analysera verksamheten och vidtar åtgärder för att undvika/reducera underskott jämfört med budget. Delar av de befarade underskotten finns det dock strukturella förklaringar till. Det är även viktigt att barn- och utbildningsnämnden fortsätter att följa verksamheten och kostnadsutvecklingen. Årsprognos nettokostnad per nämnd, tkr och procent Budget Prognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse % Kommunfullmäktige 6 400 6 550-150 -2,3 Revisionen 2 669 2 669 0 0,0 Kommunstyrelsen 106 447 89 447 17 000 16,0 Brandförsvar/räddningstjänst 27 800 28 550-750 -2,7 Byggnadsnämnden 12 500 12 500 0 0,0 Tekniska nämnden 29 309 29 309 0 0,0 Affärsverksamheten 0 0 0 0,0 Kultur- och fritidsnämnden 152 249 150 860 1 389 0,9 Barn- och utbildningsnämnden 1 127 996 1 128 496-500 -0,0 Kompetensnämnden 33 018 35 018-2 000-6,1 Socialnämnden 220 122 215 337 4 785 2,2 Familjerättsnämnden 3 565 3 565 0 0,0 Omvårdnadsnämnden 825 136 817 636 7 500 0,9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 10 329 10 329 0 0,0 Nämndernas verksamhet 2 557 540 2 530 266 27 274 1,1 Kommunfullmäktige prognostiserar ett underskott på 0,2 mkr jämfört med budget. Avvikelsen förklaras av engångskostnader för utbildning av förtroendevalda som genomförs under året. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 17,0 mkr. Överskottet beror främst på medelsreserven för stadens tillväxt och utbyggnad. Resterande överskott beror bl.a. på att medel för särskilda satsningar inte förväntas utnyttjas fullt ut samt på lägre personalkostnader till följd av vakanser. Stadens nettokostnad för brandförsvar/räddningstjänst visar en prognos med ett underskott på 0,7 mkr. Storstockholms Brandförsvarsförbund har en prognos på ett överskott på 29,0 mkr för helåret. Affärsverksamheten redovisar en prognos i nivå med budget. Skulden till renhållningskollektivet beräknas öka till 6,8 mkr 2015. Kultur- och fritidsnämnden visar en prognos med ett överskott på 1,4 mkr. Överskottet beror på att hyreskostnader är lägre än budgeterat. 35

Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 0,5 mkr. Prognosen i delårsrapport per april 2015 var ett underskott med 6,5 mkr. Förklaringen till att prognosen förbättrats är att antalet grundskoleelever beräknas minska i jämförelse med vad som budgeterats. Barn- och utbildningsnämndens prognos bygger på att befolkningsutvecklingen följer samma utvecklingskurva som 2014, då elevantalsökningen skedde först i slutet på året. Delar av bostadsbyggandet i Solna är koncentrerat till senare delen av året och eleverna beräknas flytta in sent under hösten och i början av nästa år. Antalet barn i förskolan beräknas öka jämfört med budget. Flera av barn- och utbildningsnämndens verksamheter är läsårsbundna, vilket innebär att stora förändringar kan ske under året. Det finns osäkerheter i prognosen, som bl.a. beror på att det är tidigt på terminen och elevantalet kan komma att förändras. Barn- och utbildningsnämndens resultatenheter har tillsammans prognos i nivå med budget. Förskoleverksamheten visar ett underskott på 5,3 mkr, vilket beror på fler barn i förskolan jämfört med budget. Tidigare i år startade en ny förskoleavdelning vid en förskola i centrala Solna och under hösten färdigställs en ny förskola med 80 förskoleplatser i södra Solna. Grundskoleverksamheten prognostiserar ett överskott på 4,4 mkr, som beror på färre elever i grundskolan än budgeterat. Gymnasieverksamheten prognostiserar ett överskott på 0,1 mkr. Prognosen för grundsärskolan visar på en negativ avvikelse på 0,3 mkr, beroende på fler elever än budgeterat. För gymnasiesärskolan prognostiseras en positiv avvikelse på 0,6 mkr, som beror på färre elever än budget. Prognosen för gemensam verksamhet visar ingen avvikelse jämfört med budget. Kompetensnämnden prognostiserar ett underskott på 2,0 mkr. Avvikelsen beror på minskade statsbidrag och ökade volymer inom vuxenutbildningen. Under de senaste åren har volymerna inom vuxenutbildningen ökat och det finns flera faktorer som bidragit till detta, bl.a. befolkningstillväxten, konjunkturläget och utbildningsreformer. Socialnämnden prognostiserar ett överskott på 4,8 mkr. Överskottet beror framför allt på att kostnaderna för försörjningsstöd beräknas bli lägre än budget och att intäkterna från Migrationsverket förväntas bli högre än budget. Omvårdnadsnämnden prognostiserar ett överskott på 7,5 mkr jämfört med budget. Nettokostnaderna för LSSverksamheten beräknas visa ett överskott på 5,0 mkr mot budget. Överskottet beror främst på senare startdatum för ett antal nya boendeplaceringar (4,4 mkr) samt lägre kostnader för insatsen korttidsvistelse och korttidstillsyn för barn över 12 år (1,8 mkr). Överskottet reduceras till en del genom högre kostnader för insatsen personlig assistans (1,2 mkr) jämfört med erhållen assistansersättning från Försäkringskassan. För verksamheter enligt Socialtjänstlagen (SoL) och övriga verksamheter beräknas sammantaget ett överskott på 2,5 mkr. Vård- och omsorgsboende beräknas totalt visa överskott (2,0 mkr), som främst beror på avslutade platser i andra kommuner samt lediga platser i vård- och omsorgsboende, vilket medför minskade kostnader för tomdygn. För hemtjänstverksamheten totalt beräknas underskott (2,2 mkr), som delvis beror på strukturella engångskostnader. Kostnaderna för hemtjänst upphandlad enligt LOV beräknas bli högre än budget beroende på volymökningar. De högre kostnaderna kompenseras till största delen genom minskade kostnader för insatserna boendestöd och anhöriganställda beroende på minskad volym jämfört med budgeterat. Förebyggande verksamhet beräknas visa överskott (1,2 mkr), främst beroende på köp av färre platser i dagverksamheter utanför kommunen. Verksamheter inom avdelningen för myndighetsutövning beräknas visa överskott (1,5 mkr), beroende på lägre kostnader för bostadsanpassning jämfört med budget. Nettokostnaderna för övrig verksamhet beräknas sammantaget motsvara budget. Övriga nämnder redovisar helårsprognos i nivå med budget. För nämnderna byggnadsnämnden, tekniska nämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden är det viktigt att säkerställa att budgetposterna ligger rätt i samband med den förändrade nämnd- och förvaltningsorganisationen samt att fortsätta följa kostnads- och intäktsutvecklingen. Investeringsprognos Årets nettoinvesteringar exklusive exploatering beräknas uppgå till 161,2 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse på 70,0 mkr jämfört med budget. Tekniska nämnden räknar med ett överskott på 45,2 mkr. Överskottet beror huvudsakligen på att anslaget för den nya ishallen inte kommer att förbrukas under året samt att anslaget för förskole- och skolplatser inte fullt ut behöver förbrukas på grund av förändrade behov och volymer. Positiva avvikelser eller utfall i nivå med budget prognostiseras för samtliga områden utom för hyresgästanpassningar. Behov föreligger därmed att omdisponera investeringsmedel mellan investeringsområden. Bakgrunden till detta är dels att införande av datakommunikationsinvesteringar kunnat göras snabbare än planerat, dels att ett antal strukturella lokalanpassningar har kunnat genomföras, vilket skapar högre lokaleffektivitet och därmed lägre lokalkostnader kommande år. Sammantaget är tekniska nämndens prognos inom budget, men en omflyttning mellan budgetposter behövs. Tekniska nämnden önskar därmed överföra 24,6 mkr till hyresgästanpassningar från områdena nybyggnad och idrotts- och fritidsinvesteringar. Kommunstyrelsens prognos är ett överskott på 23,0 mkr. Avvikelsen beror på förskjutning i tidplanen för projekt telefoni och datakom på grund av den pågående överprövningen av upphandlingen. Detta har också påverkat projekt skoldigitalisering som kommer att pågå även under kommande år. Fokus har istället kunnat läggas på tidigare nämnda utbyggnad av datakommunikation till stadens lokaler samt på anskaffande av modern ITutrustning till skolor och förskolor m.m., vilket sammantaget innebär att betydande IT-investeringar genomförs 36

under året. Omvårdnadsnämnden räknar med ett överskott på 0,5 mkr. Överskottet beror på att budgeterade medel för utrustning av en ny LSS-gruppbostad inte kommer att användas. Socialnämnden och familjerättsnämnden kommer inte att genomföra några investeringar under året, vilket innebär att prognosen för de två nämnderna sammantaget visar ett överskott på 1,3 mkr. Miljö- och hälsoskyddsnämnden räknar med ett mindre överskott, medan investeringsprognosen för övriga nämnder är utfall i nivå med budget. Årsprognosen för exploateringsverksamheten är 75 mkr, varav en stor del avser Nya Ulriksdal. Internkontroll Internkontroll är en del av verksamhetsstyrningen som syftar till att säkerställa att de mål som kommunfullmäktige fastställt uppfylls. Avvikelser hanteras i enlighet med stadens reglemente för internkontroll. Styrelse och nämnder ska i årsberättelsen rapportera om resultatet av uppföljningen av internkontrollen. Rapporten ska redovisa omfattningen av utförd uppföljning, utfallet och vidtagna åtgärder. Utifrån rapporterna gör kommunstyrelsen en analys och genomgång av internkontrollrapportering under året och föreslår åtgärder. I stadens verksamhetsplan och budget för 2015 poängteras fem områden som särskilt väsentliga för intern kontroll; Avtalstrohet, Leverantörers ekonomiska ställning och seriositet, Avtals- och entreprenaduppföljning, Periodisering av kostnader och intäkter samt Redovisning av representation. Det sammantagna intrycket är att processerna fungerar och att internkontrollen bidrar till utveckling av rutiner, processer och kontrollmoment, vilket även bekräftas av revisorernas granskning av stadens internkontroll under 2015. Vid avvikelser av omfattande art ska nämnden omgående informera kommunstyrelsen. En uppföljning av internkontrollen görs till respektive nämnd samt till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i årsredovisningen för 2015. Uppföljning av entreprenader och leverantörer Uppföljningen av driftentreprenörer är ett komplement till styrelsens och nämndernas internkontroll. Driftentreprenad är kommunal verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs av annan än kommunens egenregi. Kommunstyrelsens uppföljning av driftentreprenörers seriositet och ekonomiska ställning har utökats till att omfatta stadens samtliga leverantörer (2 236) av varor och tjänster under perioden januari till maj 2015. Bedömningen i uppföljningen var att risk kan föreligga i relation till 24 leverantörer, men efter en djupare analys bedöms ingen av leverantörerna som en väsentlig risk. Konkurrensutsättning Utvecklingsarbetet avseende konkurrensutsättning och upphandling har fortsatt under 2015. Arbetet med att förbättra stadens avtalsuppföljning pågår. Större upphandlingar och konkurrensutsättningar som görs under 2015 är samverkansentreprenad (ramavtal för byggprojekt), ramavtal inom tekniska området (el, tak och ventilation), asylboenden (olika former), trygghetslarm, persontransporter, lönesystem och it-konsulter. Överprövning pågår just nu av upphandlingen av datakommunikation och telefoni. Det snabbt ökande antalet flyktingar har medfört att nya upphandlingar gjorts av boenden. Upphandlingsarbetet fortskrider i övrigt enligt plan, inklusive framtagning av konkurrensplanerna för 2016. 37

Stadens företag och sammanställd redovisning Enligt rekommendation nr 22 från Rådet för kommunal redovisning (RKR), uppfyller Solna kommunkoncern villkoren för att delårsrapporten ska innehålla en sammanställd redovisning. I den sammanställda redovisningen visas stadens och de av staden ägda företagens verksamhet sammantaget. Här ingår företag där staden har ett betydande ägande och ett betydande inflytande. Inom Solna kommunkoncern finns verksamheter som bedrivs i Solna stad och i företagsform genom aktiebolag och stiftelse. Företagen är helt eller delvis ägda av Solna stad. Här ingår företag där staden har ett betydande ägande och ett betydande inflytande. I avsnittet samägda företag redovisas företag där staden har ett mindre ägande och därmed saknar betydande inflytande. Kommunala entreprenader ägs inte av staden utan dessa företag bedriver verksamhet på stadens uppdrag, upphandlade i konkurrens. Omfattningen av kommunala entreprenader redovisas i avsnittet Uppföljning av entreprenader och leverantörer. Schematisk beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens olika delar Kommunens samlade verksamhet Kommunkoncernen Kommunala uppdragsföretag Kommunens förvaltning Kommunens koncernföretag Samägda företag utan betydande inflytande Kommunala entreprenader Kommunkoncernen Inom Solna kommunkoncern finns verksamheter som bedrivs i Solna stad och i företagsform genom aktiebolag och stiftelse. Företagen är helt eller delvis ägda av Solna stad. De företag som ingår i koncernredovisningen är de som staden har ett betydande inflytande i. Dessa är Bostadsstiftelsen Signalisten med dotterbolaget Solnabostäder AB, Råsunda Förstads AB med dotterbolaget Överjärva Gård AB, Norrenergi & Miljö AB med dotterbolaget Norrenergi AB, Solna Vatten AB och det vilande bolaget Fastighets AB Falkeneraren. Ett betydande inflytande anses i allmänhet föreligga när röstandelen överstiger ca 20 procent. Från och med år 2014 konsolideras inte längre Råsta Holding AB, Arenabolaget i Solna KB och Sweden Arena Management KB i den sammanställda redovisningen. Solnas ägarandel i Arenabolaget i Solna KB och i Sweden Arena Management KB understiger 20 procent. Stadens ägarandel i koncernen Råsta Holding AB uppgår till 25 procent men av de bolag som är ägare till Råsta Holding AB har staden den lägsta andelen. Bostadsstiftelsen Signalisten, Råsunda Förstads AB och Norrenergi & Miljö AB utgör egna koncerner. Fastighets AB Falkeneraren bedriver ingen verksamhet och ingår i kommunkoncernen som vilande bolag. Kommunalförbunden Käppalaförbundet och Norrvatten ingår inte i den sammanställda redovisningen. Solna stads ägarandel uppgår till ca 20 procent i företagen, men inflytandet kan inte anses betydande eftersom Solna innehar en minoritet av röster i respektive fullmäktige. Positivt resultat i koncernen Resultatet för perioden januari augusti är positivt och uppgår till 278,6 mkr. För motsvarande period 2014 var resultatet positivt med 349,7 mkr. Resultatförsämringen mellan delåren förklaras främst av att koncernens kostnader ökar. Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning i koncernredovisningen består av stadens skatteintäkter och utjämning och ökar med 51,8 mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen beror på en positiv utveckling av skatteintäkterna som en följd av en god tillväxt av skatteunderlaget. Koncernens finansnetto är negativt med 10 mkr att jämföra med föregående år då finansnettot var positivt med 22,2 mkr. Huvudsakligen beror detta på att stadens finansnetto minskar med 45,7 mkr jämfört med motsvarande period föregående år. I periodens resultat ingår jämförelsestörande intäkter med 39,1 mkr för återbetalda premier från AFA försäkring och försäljning av exploateringsmark i staden. De jämförelsestörande kostnaderna på 14,4 mkr avser kostnader för strukturomvandling, strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter och kostnader för stadens utbyggnad. 38

Solna stads företag Företag Solnas Utfall Utfall Budget Prognos Juridisk ägarandel jan - aug jan - aug helåret helåret person i procent 2015 2014 2015 2015 Bostadsstiftelsen Signalisten stiftelse 100,0 55,1 84,3 40,5 35,3 Norrenergi & Miljö AB (koncern) aktiebolag 67,0 112,8-131,0 138,9 170,2 Norrenergi & Miljö AB aktiebolag 67,0-37,9-40,0-58,5-56,3 Norrenergi AB aktiebolag - 167,7 131,2 222,9 251,9 Solna Vatten AB aktiebolag 100,0-2,7 7,9 0,0 1,0 Råsunda Förstads AB (koncernen) aktiebolag 100,0 1,5 2,6 3,9 2,8 Råsunda Förstads AB aktiebolag 100,0 2,7 3,7 5,5 4,6 Överjärva Gård AB aktiebolag - -1,2-1,0-1,6-1,9 Norrvatten kommunalförbund 20,0 3,9 0,5 3,8 1,9 Käppalaförbundet kommunalförbund 20,0 12,4 11,1 11,6 16,4 Råsta Holding AB aktiebolag 25,0 - - - - Sweden Arena Management KB kommanditbolag 17,0 - - - - Arenabolaget i Solna KB kommanditbolag 17,0 - - - - Storstockholms Brandförsvar kommunalförbund 5,0 - - - - SÖRAB aktiebolag 5,0 - - - - AB Vårljus aktiebolag 7,0 - - - - Solna Tenniscenter AB aktiebolag 30,0 - - - - Stockholmsregionens Försäkring AB aktiebolag 6,0 - - - - Fastighets AB Falkeneraren vilande aktiebolag 100,0 - - - - * Med utfall, prognos och budget avses resultat efter finansiella poster för bolagen var för sig. Solna stads delårsresultat före balanskravet är positivt med 156,6 mkr (215, 0 mkr 2014). Norrenergi & Miljö AB (inklusive dotterbolaget Norrenergi AB) redovisar ett positivt resultat efter finansnetto på 112,8 mkr (-131,0 mkr 2014). Koncernresultatet för delåret 2014 påverkades negativt av de ändrade redovisningsreglerna (K3) gällande goodwillavskrivningar. Norrenergi AB redovisar ett positivt resultat efter finansnetto på 167,7 mkr (131,2 mkr 2014). För att klara leveransen av fjärrkyla behöver bolaget tillföras ny produktionskapacitet till sommaren 2016. En utbyggnad av en ny ledning för fjärrkyla kommer därför att göras från Sundbybergsverket till Hagalund. En överenskommelse om att köpa värme från Fortum Värme har gjorts, med avsikten att optimera produktionen i Stockholmsregionen genom att samplanera produktionen. Bostadsstiftelsen Signalisten (inklusive Solnabostäder) redovisar ett positivt resultat efter finansiella poster på 55,1 mkr (84,3 mkr 2014). Signalisten har startat förnyelsearbetet på och omkring Bergshamra torg och samtidigt pågår detaljplanearbetet för drygt 330 bostäder. Solna Vatten AB redovisar ett negativt resultat efter finansnetto på 2,7 mkr (7,9 mkr 2014). Under perioden har Solna Vatten AB genomfört ett omfattande underhåll, genom schaktfri förläggning i Bergshamra. För att minska risken för översvämningar vid Gårdsvägen och förbereda VA-försörjningen för framtida exploateringar i Stora Frösunda, har ett större investeringsprojekt genomförts innebärande nyanläggning av 500 m långa huvudledningar vid Kolonnvägen. Utbyggnad av VA-försörjningen av en ny etapp i Ulriksdal, Totalisatorn och Distansen har påbörjats. Råsunda Förstads AB (inklusive dotterbolaget Överjärva Gård AB) redovisar ett positivt resultat efter finansiella poster på 1,5 mkr (2,6 mkr 2014). Bolagets investeringar i anläggningstillgångar har under perioden uppgått till 17,1 mkr. I fastigheten Hagalund 4:2 (Industriviadukten) har hyresgästanpassningar slutförts avseende gymkedjan Fitness 24Seven AB, som flyttade in och startade sin verksamhet i mars 2015. Upprustningen av utemiljön, inklusive upprustning och utökning av fastighetens parkeringsanläggning, har genomförts. 39

Nettokostnaderna i koncernen ökar Verksamhetens nettokostnader i koncernen, exklusive jämförelsestörande poster och nedskrivningar, ökar med 133,7 mkr (9,8 %) i jämförelse med samma period föregående år. Verksamhetens intäkter minskar med 19,2 mkr och verksamhetens kostnader ökar med 114,5 mkr. Stadens intäkter ökar med 6,3 mkr sedan föregående år och ökningen beror huvudsakligen på intäkter från taxor och avgifter, vilket dock motverkas av att bidragen minskar. Jämfört med samma period föregående år minskar Signalistens intäkter med 11,1 mkr, vilket främst beror på att delårsresultatet föregående år innehöll en försäkringsintäkt på ca 17 mkr. Solna Vattens intäkter är 4 mkr lägre än för motsvarande period föregående år och beror huvudsakligen på lägre intäkter från anläggningsavgifter. Råsunda Förstads AB:s intäkter minskar med 0,3 mkr beroende på lägre intäkter från caféverksamheten. Stadens externa kostnader ökar med 109,1 mkr, av vilka 75,9 mkr beror på högre personalkostnader. Bostadsstiftelsen Signalistens kostnader ökar med 12,1 mkr, främst på grund av ökade underhållskostnader i Bergshamraprojektet. Koncernen Norrenergi & Miljös kostnader minskar med 20,2 mkr mellan delåren. Kostnadsminskningen för råvaror hänför sig till lägre el- och pelletspriser samt effektiviseringar i produktionen. Solna Vattens kostnader ökar med 7,8 mkr, vilket beror på högre kostnader avseende inköp av vatten, rening av avlopp samt prioriterade underhållsinsatser på det befintliga ledningsnätet. Kostnaderna för Råsunda Förstads AB är 0,8 mkr högre än föregående delår och beror på högre kostnader för drift och underhåll. Kommunkoncernens avskrivningskostnader är 14,7 mkr högre per den sista augusti 2015 jämfört med motsvarande period föregående år. Positiva resultat prognostiseras i koncernbolagen För koncernen Norrenergi & Miljö AB prognostiseras resultat efter finansnetto bli 170,2 mkr att jämföra med budgeterade 138,9 mkr. Norrenergi AB:s resultat efter finansiella poster prognostiseras till 251,9 mkr jämfört med en budget på 222,9 mkr. Resultatförbättringen förklaras av lägre räntekostnader på grund av att ägarlånen omvandlades till villkorat aktieägartillskott och därmed minskar bolagets räntebärande skulder med 550 mkr. Även bränslekostnaderna har varit lägre än budgeterat på grund av en varmare väderlek, vilket har medfört att bolaget använt mindre dyra bränsleslag. Bostadsstiftelsen Signalisten prognostiserar ett resultat efter finansiella poster på 35,3 mkr vilket är 5,2 mkr lägre än budgeterat. Främst beror detta på att övergången till K3 regelverket medfört högre avskrivningar än förväntat, samt att flera projekt än planerat avslutats vid årsskiftet. Detta motverkas dock bl.a. av högre intäkter än budgeterat. Solna Vatten AB räknar med en helårsprognos på 1 mkr efter finansiella poster att jämföra med ett budgeterat nollresultat. Koncernen Råsunda Förstads AB:s helårsprognos är ett positivt resultat på 2,8 mkr. Moderbolagets prognos efter finansiella poster är 4,6 mkr, att jämföra med en budget på 5,5 mkr. Prognosen för Överjärva Gård AB är negativ med 1,9 mkr, jämfört med en budget på -1,6 mkr. Samägda företag Förutom koncernföretagen har Solna intressen i ett antal delägda företag i form av aktiebolag, kommanditbolag och kommunalförbund: kommunalförbundet Norrvatten, Käppalaförbundet, bolagen inom Friends Arena/Arenastaden, Storstockholms Brandförsvar, SÖRAB (Söderhalls Renhållningsverk AB), AB Vårljus, Solna Tenniscenter AB och Stockholmsregionens Försäkring AB. Bolagen i Friends Arena gruppen/arenastaden: Råsta Holding AB, Sweden Arena Management KB och Arenabolaget i Solna KB har t.o.m. 2014 ägts gemensamt av Solna stad, Svenska Fotbollförbundet, Jernhusen AB, Fabege AB och Peab Sverige AB. Under år 2014 förändrades ägandet av Arenabolaget i Solna KB, då Svenska Fotbollförbundet sålde 11,1 procent av aktierna till bolaget Cooperante som ägs av Svenska Fotbollförbundet tillsammans med Folksam. Solna stad äger som tidigare 16,7 procent av bolaget. Arenastaden byggs ut under en tioårsperiod med bostadshus, arbetsplatser och shoppingcenter. Friends Arena och Quality Hotel Friends färdigställdes och invigdes 2012. Mall of Scandinavia, Skandinaviens största shoppingdestination med bl.a. 250 butiker och restauranger färdigställs och shoppinggallerian beräknas öppna i november 2015. Parallellt byggs bostäder, 800 lägenheter och ca 50 radhus. De första radhusinnehavarna har flyttat in på taket av Mall of Scandinavia och alla radhus beräknas vara inflyttningsklara i år. Infrastruktur färdigställs och arbetsplatser kommer till stånd. Även arbetsplatser och kontor färdigställs i området i en snabbare takt än ursprungligen planerat, då intresset för att ha huvudkontor i Arenastaden är stort. Solna stad har under 2015 övertagit de sista delarna av all infrastruktur i Arenastaden form av gator, broar, rampar och allmän platsmark m.m. i enlighet med ursprungliga avtal. 40

I juni beslutade det europeiska fotbollsförbundet UEFA att finalen i Europa league år 2017 ska spelas på Friends Arena. EM-finalen för damfotboll spelades 2013 på Friends Arena. I januari i år tog den franska evenemangsoperatören Lagardère Unlimited Stadium Solutions (LUSS) över driften av Friends Arena enligt beslut i kommunfullmäktige i december 2014. LUSS har gedigen erfarenhet av att driva liknande anläggningar. Det innebär att de risker som är förknippade med att driva ett evenemangsbolag elimineras för staden och övriga ägare. I samband med övertagandet tecknar LUSS ett långsiktigt hyresavtal med fastighetsbolaget, Arenabolaget i Solna. När driften överfördes till LUSS, flyttades också förlusttäckningsgarantin från Sweden Arena Management KB till Arenabolaget i Solna KB. I beslutet ingick även att godkänna ett kapitaltillskott på 66,8 mkr till Arenabolaget i Solna KB. Norrvattens resultat efter finansiella poster uppgår till 3,9 mkr (0,5 mkr 2014). Intäkterna är 6,3 mkr högre än för samma period föregående år på grund av den prishöjning som infördes i början av året. Ökningen av de löpande driftkostnaderna är något lägre (4,4 mkr) tack vare ett bra utfall för vindkraftverket avseende egen elkraft och bra råvattenförutsättningar som begränsat kemikalieinköpen. Under 2015 avslutas anslutningen av huvudvattenledningen till Norrtälje i enlighet med tidplan och med ca 70 mkr lägre investeringsutgift än förväntat. Käppalas resultat efter finansiella poster uppgår till 12,4 mkr (11,1 mkr 2014). Intäkterna ökar med 7,1 mkr jämfört med föregående år och består huvudsakligen av höjda årsavgifter från kommunerna. Driftkostnaderna ökar i stort sett på samma nivå främst beroende på ökade flöden under våren. De finansiella kostnaderna minskar avsevärt jämfört med samma period föregående år efter omstruktureringar av de räntebärande lånen i slutet av föregående år. Förbundets största utmaning för den närmaste femårsperioden är att genomföra ett antal investeringsprojekt. 41

Ekonomi och noter Resultaträkning (mkr) Utfall Utfall Utfall Prognos Budget jan-aug jan-aug jan-aug helår helår 2015 2014 2013 2015 *) 2015*) Verksamhetens intäkter Not 1 498,5 492,2 491,2 1 851,2 1 832,0 Jämförelsestörande intäkter Not 2 39,1 3,9 34,1 39,1 Verksamhetens kostnader Not 3-2 099,0-1 990,0-1 957,1-4 327,5-4 301,9 Jämförelsestörande kostnader Not 4-14,3-22,2-60,3-22,6 Avskrivningar -60,6-55,9-55,8-96,4-98,1 Nedskrivningar 0,0 0,0-66,1 0,0 Verksamhetens nettokostnader -1 636,5-1 572,0-1 614,0-2 556,2-2 568,0 Skatteintäkter Not 5 2 090,7 1 976,8 1 892,9 3 117,6 3 063,9 Generella statsbidrag och utjämning Not 6-328,5-266,4-257,7-488,8-480,7 Finansiella intäkter Not 7 37,7 88,6 56,2 48,4 50,2 Finansiella kostnader Not 8-6,9-12,1-15,0-8,6-10,4 Jämförelsestörande finansiella kostnader Not 9-22,2 Värdeminskning/-ökning värdepapper Not 10 50,8 Resultat före extraordinära kostnader 156,6 215,0 91,1 112,4 55,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Periodens resultat 156,6 215,0 91,1 112,4 55,0 (förändring av eget kapital) Avgår realisationsvinster Värdeminsk ning/-ök ning värdepapper (synnerliga sk äl) -50,8 Reserverat eget k apital (synnerliga sk äl) (Tilläggsuppl.) 27,7 33,3 70,9 42,6 Sänk t disk onteringsränta, pensioner (synnerliga sk äl) 22,2 Periodens resultat enligt balanskravet 184,3 248,3 133,3 155,0 55,0 Utfall Utfall Utfall Prognos Bokslut jan-aug jan-aug jan-aug helår helår Finansiella nyckeltal 2015 2014 2013 2015 2014 Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 1) 92,5 86,4 90,5 96,3 91,4 Den relativa utvecklingen av nettokostnaderna och finansnettot 1) 10,4-0,2 1,1 8,6 2,0 Den relativa utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag 3,0 4,6 3,4 3,0 8,5 1) Exklusive jämförelsestörande poster, nedskrivningar, och värdeminskning/-ökning värdepapper *) I prognos och budget helår ingår interna poster på raderna verksamhetens intäkter respektive kostnader. Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 42

Kassaflödesanalys (mkr) Den löpande verksamheten Utfall Augusti Utfall Augusti 2015 2014 Periodens resultat 156,6 215,0 Justering för gjorda avskrivningar/nedskrivningar 60,6 55,9 Justering för värdeökning/-minskning av värdepapper 0,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster: Not 11-34,4-58,9 Medel från den löpande verksamheten 182,8 före förändring av rörelsekapital 365,6 212,0 Ökning/minskning exploateringsfastigheter Ökning/minskning kortfristiga fordringar -114,0 33,9 Ökning/minskning kortfristiga placeringar *) 225,6-32,3 Ökning/minskning kortfristiga skulder -136,4-78,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 340,8 135,2 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -137,4-224,6 Investering i finansiella anläggningstillgångar *) -33,1 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar *) -1,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -170,5-225,6 Finansieringsverksamheten Ökning/minskning långfristiga fordringar Ökning lång skuld förutbetald gatukostnadsersättning som regleras över flera år 2,9 116,3 Ny upplåning Amortering Kassaflöde från finansieringsverksamheten 2,9 116,3 Förändring av likvida medel/periodens kassaflöde 173,2 25,8 Likvida medel vid årets början 171,9 250,9 Likvida medel vid periodens slut 162,3 276,7 Anmärk ning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exak t. 43

Balansräkning (mkr) Tillgångar Utfall Utfall Bokslut Aug Aug Dec 2015 2014 2014 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 12 9,1 9,9 9,1 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 13 1 929,9 1 802,0 1 847,9 Maskiner och inventarier Not 14 56,0 38,0 61,2 Finansiella anläggningstillgångar Not 15, 16 1 506,5 1 106,8 1 473,4 Summa anläggningstillgångar 3 501,5 2 956,7 3 391,7 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter m.m. 5,6 5,6 5,6 Fordringar Not 17 445,7 214,6 331,7 Kortfristiga placeringar Not 18 1 994,8 2 066,1 2 217,9 Kassa och bank 162,3 276,7 171,9 Summa omsättningstillgångar 2 608,4 2 563,0 2 727,1 Summa tillgångar 6 109,9 5 519,6 6 118,8 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Not 19 4 262,8 4 322,4 4 106,2 därav delårets resultat 156,6 215,0-1,3 varav övrigt eget kapital 563,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 20 318,7 277,8 306,3 Andra avsättningar Not 21 612,1 12,1 656,4 Summa avsättningar 930,8 289,9 962,7 Skulder Långfristiga skulder Not 22 456,4 415,2 453,5 Kortfristiga skulder Not 23 460,0 492,1 596,4 Summa skulder 916,4 907,3 1 049,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 6 109,9 5 519,6 6 118,8 Ansvars- och borgensförbindelser Not 24 2 982,9 3 621,4 3 589,5 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 1 304,6 1 319,8 1 287,8 Övriga ansvars- och borgensförbindelser 1 678,3 2 301,6 2 301,7 Aug Aug Bokslut Finansiella nyckeltal 2015 2014 2 014 Soliditet, % 70 78 67 Balanslikviditet, % 567 521 457 Rörelsekapital, mkr 2 148 2 071 2 131 Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 44

Driftbudget och utfall per verksamhet (tkr) Verksamhetsområde Budget Utfall Avvikelse Utfall Budget Prognos Avvikelse netto netto netto netto netto netto netto jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug helåret helåret helåret 2015 2015 2015 2014 2015 2015 2015 Kommunfullmäktige -4 267-4 287-20 -4 378-6 400-6 550-150 Revisionen -1 779-1 263 516-1 361-2 669-2 669 0 Kommunstyrelsen -70 965-57 600 13 365-50 870-106 447-89 447 17 000 Brandförsvar/räddningstjänst -18 533-19 080-547 -18 553-27 800-28 550-750 Byggnadsnämnden -8 333-7 847 486-12 500-12 500 0 Tekniska nämnden -19 539-18 340 1 199-21 039-29 309-29 309 0 Affärsverksamheten 0 0 0 0 0 0 0 Kultur- och fritidsnämnden -101 499-93 858 7 641-90 302-152 249-150 860 1 389 Barn- och utbildningsnämnden -751 997-746 831 5 166-687 663-1 127 996-1 128 496-500 Kompetensnämnden -22 012-21 736 276-21 922-33 018-35 018-2 000 Socialnämnden -146 748-136 499 10 249-132 897-220 122-215 337 4 785 Familjerättsnämnden -2 377-2 457-80 -2 335-3 565-3 565 0 Omvårdnadsnämnden -550 091-540 026 10 065-521 756-825 136-817 636 7 500 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -6 886-7 050-164 -7 000-10 329-10 329 0 Summa nämnder -1 705 027-1 656 873 48 153-1 560 076-2 557 540-2 530 266 27 274 Pensionskostnader -68 000-80 778-12 778-66 637-102 000-120 000-18 000 Semesterlöneskuld 20 323 20 323 29 309 Verksamhetens intäkter/kostnader -1 773 027-1 717 328 55 698-1 597 404-2 659 540-2 650 266 9 274 Reserverat eget kapital -27 679-27 679-33 321-42 600-42 600 varav reserverade pensionsk ostnader -13 333-13 333-11 130-20 000-20 000 Realisationsvinster Finansiering mm 1 809 693 1 901 588 91 895 1 845 713 2 714 540 2 805 302 90 762 Summa finansiering 1 809 693 1 873 909 64 216 1 812 393 2 714 540 2 762 702 48 162 Totalt 36 667 156 581 119 914 214 988 55 000 112 436 57 436 Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 45

Investeringar per verksamhet (tkr) Verksamhetsområde Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse netto netto netto netto netto netto jan-aug jan-aug jan-aug helåret helåret helåret 2015 2015 2015 2015 2015 2015 Kommunstyrelsen m.m. -19 867-3 120 16 747-29 800-6 800 23 000 Byggnadsnämnden -67 0 67-100 -100 0 Tekniska nämnden exkl affärsverksamheten -124 933-72 339 52 595-187 400-142 200 45 200 Affärsverksamheten -467-154 313-700 -700 0 Kultur- och fritidsnämnden -2 500-1 355 1 145-3 750-3 750 0 Barn- och utbildningsnämnden -4 000-1 578 2 422-6 000-6 000 0 Kompetensnämnden -67-100 -33-100 -100 0 Familjerättsnämnden -67 0 67-100 0 100 Socialnämnden -800 0 800-1 200 0 1 200 Omvårdnadsnämnden -1 333-799 535-2 000-1 500 500 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -67-54 12-100 -54 46 Summa nämnder -154 167-79 499 74 668-231 250-161 204 70 046 Exploateringsverksamheten 0-57 917-57 917 0-75 000-75 000 Totalt -154 167-137 416 16 751-231 250-236 204-4 954 Anmärkning: I budgetkolumnerna ingår även överförda anslag från 2014. Beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 46

Noter till resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Delårsrapport Delårsrapport per 31 aug per 31 aug 2015 2014 Not 1. Verksamhetens intäkter (tkr) - försäljningsmedel 15 438,5 15 108,9 - taxor och avgifter 168 426,2 155 545,2 - hyror och arrenden 73 877,9 73 460,3 - erhållna bidrag 185 424,5 195 866,5 - försäljning av verksamhet 55 330,7 52 212,4 Summa 498 497,8 492 193,3 Not 2. Jämförelsestörande intäkter (tkr) - exploateringsfastigheter 26 085,9 3 902,5 - återbetald försäkringspremie AFA *) 12 979,9 Summa 39 065,7 3 902,5 *) År 2015 avser premie för år 2004. Not 3. Verksamhetens kostnader (tkr) - personal -771 755,6-696 078,7 - varav pensionsk ostnader, ink l. reserverat eget k apital *) -94 111,8-77 766,6 - lämnade bidrag -51 945,4-54 437,9 - köp av huvudverksamhet -985 710,4-965 509,6 - konsulttjänster/inhyrd personal **) -29 118,2-25 756,4 - lokal- och markhyror -60 893,7-63 254,2 - övriga verksamhetskostnader -199 600,5-184 935,5 Summa externa kostnader -2 099 023,7-1 989 972,3 *) Varav belopp som reserverats i eget kapital. -13 333,3-11 130,0 **) Inklusive byggnadskonsulter. Not 4. Jämförelsestörande kostnader (tkr) - strukturomvandlingskostnader -7 198,4-12 850,8 - strukturella utvecklingsinsatser -4 662,2-6 187,3 - strukturella utvecklingsinsatser, medfinansiering tvärbanan -3 000,0 - strukturella utvecklingsinsatser, stadens utbyggnad -2 485,0-152,7 - utrangeringar av anläggningstillgångar Summa -14 345,6-22 190,7 Not 5. Skatteintäkter (tkr) Skatteintäkter - preliminär skatteinbetalning 2 091 646,7 1 971 891,0 - preliminär slutavräkning innevarande år 1 983,3 7 669,6 - slutavräkningsdifferens föregående år -2 912,5-2 712,4 Summa 2 090 717,5 1 976 848,2 47

Delårsrapport Delårsrapport per 31 aug per 31 aug 2015 2014 Not 6. Generella statsbidrag (tkr) Bidragsintäkter: - generella statsbidrag 1 120,5 - införandebidrag 2 578,3 23 008,9 - regleringsbidrag 11 262,2 - kommunal fastighetsavgift 57 239,8 55 617,1 Bidragskostnader: - utjämningsavgift inkomstutjämning -71 597,4-63 784,2 - utjämningsavgift kostnadsutjämning -229 609,4-212 662,5 - regleringsavgift -1 679,9 - utjämningsavgift LSS -86 503,1-79 852,6 Summa -328 451,1-266 411,1 Not 7. Finansiella intäkter (tkr) - utdelning på aktier 6 906,1 7 358,7 - ränteintäkter 14 998,4 30 658,4 - realisationsvinst 7 396,1 42 582,4 - borgensavgifter 4 003,7 4 345,6 - övriga finansiella intäkter 4 363,4 3 697,9 Summa 37 667,7 88 643,1 Not 8. Finansiella kostnader (tkr) - räntekostnader -35,4-379,9 - realisationsförlust -4 847,2-7 215,8 - ränta på pensionsskuld -1 407,0-4 010,0 - förvaltningsarvode, bankavgifter m.m. -573,8-499,7 Summa -6 863,5-12 105,4 Not 9. Jämförelsestörande finansiella kostnader (tkr) - ränta pensionsavsättning, sänkt diskonteringsränta Summa Not 10. Värdeökning/-minskning värdepapper (tkr) - värdeökning/-minskning värdepapper Summa Not 11. Justeringsposter (mkr) justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster: - förändring pensionsavsättning 12,4 10,5 - förändring övriga avsättningar -44,3-34,0 - reavinst försäljning av kortfristig placering -7,4-42,6 - reaförlust försäljning av kortfristig placering 4,8 7,2 Summa -34,4-58,9 48

Delårsrapport Delårsrapport per 31 aug per 31 aug 2015 2014 Not 12. Immateriella anläggningstillgångar (tkr) - ingående bokfört värde 9 104,1 8 977,6 - nyanskaffningar 2 386,6 3 061,9 - periodens avskrivningar -2 361,3-2 138,8 Summa 9 129,3 9 900,7 Materiella anläggningstillgångar (tkr) Not 13. Mark, byggnader och tekniska anläggningar - ingående bokfört värde 1 847 948,9 1 633 018,7 - nyanskaffningar 94 767,1 352 947,5 - periodens avskrivningar -50 665,6-47 746,0 - omf pågående till- och ombyggnad 37 812,6-136 188,1 Summa 1 929 863,0 1 802 032,1 Not 14. Maskiner och inventarier - ingående bokfört värde 61 185,8 39 234,4 - nyanskaffningar 3 427,1 4 767,2 - periodens avskrivningar -7 621,1-6 019,1 - strykningar -977,6 Summa 56 014,3 37 982,5 Not 15. Finansiella anläggningstillgångar (tkr) - aktier 344 470,1 298 390,1 - andelar 754 530,2 92 863,6 - bostadsrätter 2 001,4 2 001,4 - grundfondskapital - Stiftelsen Filmstadens Kultur 5 000,0 5 000,0 - långfristiga fordringar 500,0 708 516,7 - bidrag statlig medfinansiering 400 000,0 Summa 1 506 501,7 1 106 771,7 Not 16. Långfristiga fordringar (tkr) - Norrenergi AB 433 016,7 - Råsunda Förstads AB 55 000,0 - Solna Vatten AB 220 000,0 - Stiftelsen Stockholms studentbostäder 500,0 500,0 Summa 500,0 708 516,7 Not 17. Kortfristiga fordringar (tkr) - kundfordringar 20 970,5 27 765,5 - statsbidragsfordringar 59 239,5 47 197,7 - förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 82 053,0 76 775,1 - andra fordringar 283 467,0 62 820,7 Summa 445 730,0 214 559,0 49

Delårsrapport Delårsrapport per 31 aug per 31 aug 2015 2014 Not 18. Kortfristiga placeringar (tkr) - svenska aktier (kapitalförvaltning) 254 762,5 238 064,6 - globala aktier (kapitalförvaltning) 498 108,2 477 710,8 - obligationer (kapitalförvaltning) 605 719,0 612 016,8 - certifikat (kapitalförvaltning) 636 227,3 738 278,9 - värdereglering (kapitalförvaltning) Summa 1 994 817,1 2 066 071,2 Not 19. Eget kapital (tkr) - ingående eget kapital 4 106 196,4 4 107 461,0 - delårets resultat 156 580,5 214 988,7 - utgående eget kapital 4 262 776,9 4 322 449,7 k var av reservation (se tilläggsupplysning) 533 511,4 574 608,4 Not 20. Avsättningar för pensioner (tkr) - ingående pensionsavsättning 275 942,0 238 876,0 - förändring pensionsförpliktelser under året 13 545,0 4 524,0 - förändring löneskatt under året 3 190,0 983,0 - förändring visstidspensioner under året -278,0-471,0 - finansiell kostnad 1 407,0 4 010,0 - övrigt 28,5 Delsumma avsättning pensioner exkl omstruktureringskostnader SAPsök 293 834,5 247 922,0 - ingående avsättning SAPsök 30 361,0 28 365,0 - förändring avsättning omstrukturering -4 518,0 1 093,0 - förändring löneskatt under året -1 096,0 265,0 - finansiell kostnad 147,0 129,0 Delsumma avsättning pensioner omstrukturering 24 894,0 29 852,0 Summa totalt 318 728,5 277 774,0 Not 21. Andra avsättningar (tkr) - avsättning naturreservat Igelbäcken 10 106,3 10 047,0 - förpliktelse medfinansiering tunnelbana Arenastaden 600 000,0 - tvistiga skulder omvårdnadsförvaltningen 1 967,4 2 102,7 Summa 612 073,7 12 149,7 Not 22. Långfristiga skulder (tkr) - Fastighets AB Falkeneraren 500,0 500,0 Delsumma långfristiga skulder 500,0 500,0 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år: - gatukostnadsersättning pågående 353 302,6 308 422,8 - gatukostnadsersättning aktiverat 102 595,8 106 240,4 Delsumma förutbetalda intäkter, långfristiga skulder 455 898,3 414 663,2 Summa Långfristiga skulder 456 398,3 415 163,2 50

Delårsrapport Delårsrapport per 31 aug per 31 aug 2015 2014 Not 23. Kortfristiga skulder (tkr) - upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 205 048,1 148 153,1 - andra kortfristiga skulder 84 827,2 154 990,9 - pensionskostnader, avgiftsbestämd del inkl löneskatt 37 314,3 35 447,8 - leverantörsskulder 106 229,7 118 848,2 - semesterlöneskuld, okompenserad övertid 20 323,4 29 274,6 - skuld till renhållningskollektivet 6 228,4 5 394,3 Summa 459 971,1 492 108,8 Not 24. Ansvars- och borgensförbindelser (tkr) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna - förpliktelser avseende pensionsförmåner intjänade före 1998 1 271 748,0 1 293 517,2 - pensionsåtaganden visstidsförordnanden m.m. 32 887,3 26 243,2 Summa 1 304 635,3 1 319 760,4 Övriga ansvars- och borgensförbindelser - gentemot kommunens företag 1 678 316,7 2 301 649,9 - övriga borgensförbindelser Summa 1 678 316,7 2 301 649,9 Totalt 2 982 952,0 3 621 410,3 Tilläggsupplysning, reserverat eget kapital (tkr) (se not 19) Omstrukturering: - avslutat reservation från år 2000 - reserverat för omstrukturering i 2005-2007 och 2009 års bokslut 176 000,0 176 000,0 - ianspråktaget 2006-2012 -123 428,0-123 428,0 - ianspråktaget 2013-40 385,8-40 385,8 - reserverat i 2013 års bokslut 40 000,0 40 000,0 - reserverat i 2014 års bokslut 13 000,0 - ianspråktaget 2014-20 833,2 - ianspråktaget 2015-08-31/ 2014-08-31-7 198,4-12 850,8 Summa 37 154,6 39 335,5 Pensioner - reserverat för pensioner i 2005-2007 års bokslut 300 900,0 300 900,0 - reserverat för pensioner i 2008 års bokslut 29 800,0 29 800,0 - ianspråktaget 2009, 2011, 2012, 2013-77 514,5-77 514,5 - ianspråktaget 2014-20 000,0 - ianspråktaget 2015-08-31 /2014-08-31-13 333,3-11 130,0 Summa 219 852,2 242 055,5 51

Delårsrapport Delårsrapport per 31 aug per 31 aug 2015 2014 Strukturella utvecklingsinsatser (2013-2015) - reserverat för utvecklingsinsatser i 2012 års bokslut 20 000,0 20 000,0 - ianspråktaget i bokslut 2014-14 067,7 - ianspråktaget 2015-08-31/ 2014-08-31-4 662,2-6 187,3 Summa 1 270,1 13 812,7 Strukturella utvecklingsinsatser (2014-2016) - reserverat för utvecklingsinsatser i 2013 års bokslut 20 000,0 20 000,0 Summa 20 000,0 20 000,0 Strukturella utvecklingsinsatser, medfinansiering infrastrukturella investeringar - reserverat för medfinansiering 2010 års bokslut 100 000,0 100 000,0 - ianspråktaget 2012-72 800,0-72 800,0 - ianspråktaget 2013-21 218,9-21 218,9 - ianspråktaget 2014-3 121,5 - ianspråktaget 2015-08-31/ 2014-08-31-3 000,0 Summa 2 859,6 2 981,1 Strukturella utvecklingsinsatser, stadens utbyggnad (2012-2016): - reserverat för stadens utbyggnad i 2011 års bokslut 100 000,0 100 000,0 - ianspråktaget 2012-28 336,8-28 336,8 - reserverat för stadens utbyggnad i 2012 års bokslut 70 000,0 70 000,0 - ianspråktaget 2013-5 086,9-5 086,9 - reserverat för stadens utbyggnad i bokslut 2013 (2014-2022) 120 000,0 120 000,0 - ianspråktaget 2014-1 716,4 - ianspråktaget 2015-08-31/ 2014-08-31-2 485,0-152,6 Summa 252 374,9 256 423,7 Totalt kvar reservation eget kapital för delåret 533 511,4 574 608,4 Anmärkning: beloppen i tabellerna är avrundade och summerar därför inte exakt. 52

Resultaträkning koncernen (mkr) Koncernen Koncernen Utfall jan-aug Utfall jan-aug 2015 2014 Verksamhetens intäkter 1 086,1 1 105,3 Jämförelsestörande intäkter 39,1 3,9 Verksamhetens kostnader -2 440,6-2 340,8 Jämförelsestörande kostnader -14,4-22,2 Avskrivningar -143,9-129,2 Nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader -1 473,7-1 382,9 Skatteintäkter 2 090,7 1 976,8 Generella statsbidrag och utjämning -328,5-266,4 Finansiella intäkter Not 7 30,6 82,6 Finansiella kostnader Not 8-40,6-60,4 Jämförelsestörande finansiella kostnader Värdeminskning/-ökning värdepapper Resultat före extraordinära kostnader 278,6 349,7 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Periodens resultat 278,6 349,7 Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 53

Balansräkning koncernen (mkr) Koncernen Koncernen Tillgångar Utfall Aug Utfall Aug 2015 2014 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 9,1 9,9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 788,6 4 472,1 Maskiner och inventarier 75,0 49,2 Finansiella anläggningstillgångar 703,9 258,6 Summa anläggningstillgångar 5 576,7 4 789,8 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter m.m. 77,7 97,7 Fordringar 537,7 282,1 Kortfristiga placeringar Not 18 1 994,8 2 066,1 Kassa och bank 570,3 624,6 Summa omsättningstillgångar 3 180,5 3 070,5 Summa tillgångar 8 757,2 7 860,3 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Not 19 4 535,0 4 454,2 därav delårets resultat 278,6 349,7 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 328,5 289,4 Avsättningar för skatter 129,9 121,6 Övriga avsättningar 612,1 Summa avsättningar 1 070,5 411,1 Skulder Långfristiga skulder 2 310,5 2 148,2 Kortfristiga skulder 841,3 846,9 Summa skulder 3 151,7 2 995,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 8 757,2 7 860,3 Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 54

Noter koncernen Delårsrapport Delårsrapport per 31 aug per 31 aug 2015 2014 Not 7. Finansiella intäkter (tkr) - intäktsräntor m.m. 30 619,1 82 615,0 Summa 30 619,1 82 615,0 Not 8. Finansiella kostnader (tkr) - kostnadsräntor -40 616,5-60 437,0 Summa -40 616,5-60 437,0 Not 18. Kortfristiga placeringar (tkr) - svenska aktier (kapitalförvaltning) 254 762,5 238 064,6 - globala aktier (kapitalförvaltning) 498 108,2 477 710,8 - obligationer (kapitalförvaltning) 605 719,0 612 016,8 - certifikat (kapitalförvaltning) 636 227,3 738 278,9 - värdereglering (kapitalförvaltning) Summa 1 994 817,1 2 066 071,2 Not 19. Eget kapital (tkr) - ingående eget kapital 4 256 215,3 4 047 090,7 - delårets resultat 278 584,7 349 683,7 - omräkningseffekt K3 Solna Vatten 4 324,0 - omräkningseffekt K3 Signalisten 34 987,0 - Omföring till fria reserver Signalisten 14 558,0 - omräkningseffekt K3 Norrenergi & Miljö AB 3 513,0 - koncernjustering 163,3 - Utgående eget kapital 4 534 963,3 4 454 156,4 Redovisningsprinciper I delårsrapporten har i huvudsak samma redovisningsprinciper tillämpats som i årsredovisningen 2014. Interna poster är enligt god redovisningssed eliminerade i resultaträkningen för delåret. I prognosen för helåret ingår dock interna poster. Detta innebär att en jämförelse av verksamhetens kostnader respektive intäkter för perioden januari till augusti respektive hela året inte blir rättvisande. Utvecklingen kan dock bedömas med utgångspunkt från verksamheternas nettokostnader. 55

solna.se