Infrastruktur och söktjänster Om svensk forskningsinformation på internet Slutrapport från IS-projektet 1 januari 2008 30 juni 2010 1
2
Innehållsförteckning Förord... 4 Bakgrund till IS-projektet... 5 Sammanfattning... 6 Styrgruppen... 8 Bibliotekens ökade strategiska roll... 8 Om IS-projektet... 9 Nyttiggörande... 10 Målgrupper... 11 Källor... 12 Kvalitetsdrivande... 12 Samarbetspartners... 13 Avgränsningar av material... 13 Förslag på vidareutveckling av söktjänsterna... 14 Kostnader... 14 Andra aktörer... 15 Workshop... 16 Konferensen Synlig och Sökbar... 17 Del 2: Fördjupad information om IS-projektets tre huvudmål, avvikelser, omvärldsbevakning och tekniska utmaningar Huvudmål 1... 19 Göra det enklare att hitta information om svensk forskning Huvudmål 2... 22 Förbättra kvaliteten på svensk forskningsinformation, innehållsligt och strukturmässigt samt öka kvantiteten Huvudmål 3... 24 Bidra till att resultat från FoU kommer till nytta i samhället och för och enskilda individer Avvikelser i projektet... 27 Omvärldsbevakning... 29 Alternativa metoder för att hantera forskningsinformation... 30 Teknisk sammanfattning... 31 Teknisk rapport nns tillgänglig på www.forskning.se/soktjanster 3
samt Förord Svensk forskning står inför stora utmaningar så står det i regeringens proposition Ett lyft för forskning och innovation. Det kan vi alla instämma i. Övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle sätter allt mer fokus på intellektuella tillgångar och hur vi använder dem på bästa sätt. Det innebär att våra lärosäten, forskningsfinansiärer och alla andra forskningsaktörer måste arbeta strategiskt med frågan. Det gäller såväl internt i de olika organisationerna som externt i ett större nationellt och globalt perspektiv. Göteborgs universitet valde 2004 att lyfta samverkansfrågorna till ledningsnivå genom att tillsätta ytterligare en prorektor med samverkan och externa relationer som särskild uppgift. Jag har sedan dess arbetat med hela samverkansområdet allt från forskningskommunikation till innovation. Bra struktur och söktjänster är viktiga ingredienser för att underlätta informationsspridning kommunikation. Vi har ett stort ansvar att nyttiggöra vår forskning och det gör vi på många olika sätt. Längst tradition har givetvis vetenskaplig publicering, där vi idag har databaser som gör det lätt att hitta publikationer via våra bibliotek. Med Open Access gör vi dem tillgängliga för en större målgrupp. Forskningsinformation på webben blir av allt bättre kvalitet, men här finns inte samma struktur kvaliteten varierar och det är betydligt svårare att få en överblick av svensk forskning för olika målgrupper. Det kan gälla såväl politiker som journalister, näringsliv, offentlig sektor och en intresserad allmänhet. När jag fick frågan om jag ville leda en styrgrupp för projektet Infrastruktur och söktjänster (IS), som kan svara upp mot dessa viktiga behov av forskningsinformation, var det lätt att tacka ja. Vi satte samman en styrgrupp med representation från universitetsledning, universitetsbibliotek och informationsansvariga vid universitet och forskningsfinansiärer samt Sveriges uppstå. universitets- och högskoleförbund. Vi har kontinuerligt haft en omvärldsbevakning under resans gång för att säkerställa att vi är på rätt väg och fått bekräftat att bra struktur och söktjänster är viktiga ingredienser för att underlätta informationsspridning och kommunikation. Vad vi kan se är det arbete som görs inom www.forskning.se (som projektet lyder under) att söka och målgruppsanpassa information om ett lands forskning unikt. Vi är övertygade om att hög kvalitet och åtkomlighet på forskningsinformation dessutom leder till möten, där konkreta samverkansprojekt kan Vi tror att vi har mycket att vinna på att involvera och engagera fler i arbetet samt fortsätta att arbeta för kvalitetshöjning, samordning och synergieffekter. Genom ett utökat samarbete med olika målgrupper kan vi öka kunskapen om och nyttiggörandet av svensk forskning. Vi är övertygade om att hög kvalitet och god åtkomlighet på forskningsinformation dessutom leder till möten där konkreta samverkansprojekt kan uppstå. Det är därför viktigt att arbetet går hand i hand med andra delar av samverkans- och informations-/kommunikationsarbetet och utgör en strategisk fråga på ledningsnivå. Margareta Wallin Peterson, professor, prorektor Ordförande för styrgruppen 4
Bakgrund till IS-projektet IS-projektet startades av forskning.se, en nationell webbplats som lanserades 2002 genom ett samarbete mellan fyra statliga forskningsfinansiärer med syftet att underlätta synliggörandet av svensk forskning. Idag står tio forskningsfinansiärer 1 och landets universitet och högskolor bakom forskning.se. Vetenskapsrådet (VR) är förvaltande organ för webbplatsen. Forskning.se började arbeta med sökfrågor inom Se vidare sid 19 svensk forskning redan hösten 2002. Detta skedde efter en konferens, då forskningsfinansiärer, forskande myndigheter och landets lärosäten diskuterade konsekvenserna av att VR lade ner Safari 2. (Safari startade på uppdrag av regeringen som en följd av IT-propositionen 1995. Intentionen var då att ge allmänhet och utbildningsväsende tillgång till lämpligt utformad forskningsinformation. Systemet skulle också utformas som inkörsport för företag.) Erfarenheterna från Safari utvärderades av VR och finns att läsa i rapporten Utvärdering av SAFARI ett nationellt internetbaserat forskningsinformationssystem. Rapport 2002:3. Erfarenheterna från Safari ledde till tre viktiga utgångspunkter inför IS-projektet: återanvänd befintlig information, ställ låga tekniska krav på producenterna och visa upp de goda exemplen. Att flytta ansvaret till forskning.se 2002 var en logisk lösning, då forskning.se:s verksamhetsidé är att skapa en nationell plattform för forskningsinformation. Flera av forskning.se:s uppgifter stödjer dessutom arbetet med sökfrågor, till exempel: att göra det enklare att hitta information om forskning underlätta för alla som arbetar med forskningsinformation skapa synergieffekter initiera samarbeten. IS-PROJEKTETS TRE HUVUDMÅL: Göra det enklare att hitta information om svensk forskning Förbättra kvaliteten på svensk forskningsinformation Bidra till att resultat från FoU kommer till nytta i samhället Åren 2002 2004 lät forskning.se göra ett antal inventeringar av hur lärosätena presenterade sin forskningsinformation. Söksystemet Autonomy köptes in av VR och implementerades så småningom i sökarbetet på forskning.se. Under 2005 anställdes en särskild projektledare för sökfrågorna, som därmed fick ökat fokus inom forskning.se. Bland annat påbörjades ett pilotprojekt för att skapa ett nationellt informationsnätverk för forskningsinformation på internet tillsammans med de tio finansiärerna bakom forskning.se och följande lärosäten: Karlstads universitet, Lunds universitet, dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm, Umeå universitet samt Uppsala universitet. 1 Forsknings nansiärerna är: Energimyndigheten, FAS, Formas, KK-stiftelsen, Mistra, Naturvårdsverket, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, VINNOVA, Vårdalstiftelsen. 2 En nationell databas där FoU-organisationer skulle lägga in och ämneskategorisera sin forskningsinformation. 5
Sammanfattning Arbetet med infrastruktur och söktjänster har inneburit en rad kontakter med representanter för olika målgrupper, som bekräftat att det finns ett fortsatt behov av att skapa bättre överblick och göra forskningsinformationen till konsumenterna mer lättillgänglig och sökbar. Tekniken finns och utvecklas kontinuerligt, men kunskapsnivån varierar och en strategi för nationell samordning saknas. Styrgruppen bedömer att en nationell satsning behövs under de närmsta åren för att samordna strukturfrågorna och samverkan mellan landets FoU-aktörer och bibliotek. I dagsläget är behovet av riktlinjer och stöd stort för hantering av forskningsinformation på internet, sökfrågor och relevant omvärldsbevakning. STYRGRUPPENS UPPDRAG HAR VARIT ATT: Sätta mål för projektet och styra inom ramen för budget och tidplan Stödja arbetet att utveckla forskningsinformation på internet, genom förankring och marknadsföring Fatta strategiska beslut, peka ut vägval samt ge direktiv och hållning gentemot andra projekt och aktörer Styrgruppens slutsatser och rekommendationer utifrån erfarenheterna från IS-projektet Styrgruppens slutsatser: Det finns ett stort behov av lättillgänglig, lättöverskådlig och lättsökt forskningsinformation för att forskningsresultaten på ett bättre sätt än idag ska kunna bidra till stärkt svensk konkurrenskraft. Att bättre strukturera forskningsinformationen är en strategisk fråga för Sverige som kunskapsnation och behöver därför lyftas till ledningsnivå hos universitet, högskolor, forskningsfinansiärer och forskningsinstitut. Det finns ett fortsatt behov av nationell samordning, teknisk utveckling och omvärldsbevakning av forskningsinformation på internet. En öppenhet för alternativa vägar, finansiärer och samarbetspartners är en viktig framgångsfaktor. Styrgruppen rekommenderar: Att en fortsatt nationell samordning behövs under de närmsta åren. Att kopplingen till biblioteken och rollfördelningen i relation till dessa och deras databaser som SwePub med flera är en viktig fråga, som bör poängteras i den fortsatta samordningen. Att ett system med workshops, råd och riktlinjer, blogg med mera för informationsproducenterna, bör byggas in för kontinuerlig kunskapsdelning i den nationella samordningen. 6
En väl fungerande infrastruktur för forskningsinformation, skulle gynna konsumenterna på flera sätt. Då ges en förutsättning, för olika utförare och kreatörer, att skapa fler och bättre söktjänster utifrån individuella och mer målgruppsspecifika behov. En genomtänkt infrastruktur för forskningsinformation kommer också till nytta för producenterna, vars material kommer till ökad användning i fler sammanhang, vilket både stärker den egna marknadsföringen och öppnar för samverkan. Förutom en bred nationell söktjänst för forskningsinformation, vill vi poängtera vikten av att komplettera med målgruppsanpassade söktjänster. För att komma till nytta bör dessa placeras i en miljö där målgrupperna redan befinner sig och känner sig hemma. Den som söker information gör det i ofta i olika roller. En funktionell söktjänst för forskningsinformation måste därför erbjuda flera alternativ för olika användare. IS-projektet har fokuserat på information skriven på svenska. Vi vet att många nyttjare föredrar en första övergripande information på svenska för att lättare kunna orientera sig och hitta rätt dokument. När man väl hittat den information som är relevant, klarar de flesta att ta till sig information också på engelska. Blandningen mellan svenska och engelska i söktjänster ställer annars till bekymmer för användaren, som behöver söka på två språk för att vara säker på att få med allt. En av de tre initiala förutsättningarna, att inte ställa några tekniska krav, har något reviderats. IS-projektet ställer fortfarande inga krav på informationsproducenterna, men har börjat ge rekommendationer om grundläggande metamärkning. När det gäller forskningsinformation och kompetensbeskrivningar på webben, finns stora möjligheter att öka tillgänglighet och användbarhet genom kompletterande märkning. Fortfarande krävs dock samordning kring dessa frågor. En viktig erfarenhet från IS-projektet är nämligen att svensk forskningsinformation presenteras med mycket varierande namn, format och teknisk struktur, vilket försvårar nationell överblick och teknisk inhämtning. Genom att indexera forskningsinformation av god kvalitet och göra den tillgänglig för fler användare, är vår hypotes att kvaliteten successivt kommer att förbättras. Eventuella brister i innehållslig kvalitet och struktur blir tydligare, när informationen placeras i ett större sammanhang och kan jämföras med annan liknande information. Feedback blir således kvalitetshöjande och leder till en god spiral. STYRGRUPPEN FÖR IS- PROJEKTET HAR HAFT FÖLJANDE SAMMANSÄTTNING: Margareta Wallin Peterson, Göteborgs universitet, prorektor. Ordförande Lars Holberg, Linköpings universitet, informationsdirektör Ingvar Isfeldt, Stiftelsen för Strategisk Forskning, informationschef Kjell Jonsson, Umeå universitet, prorektor, tidigare överbibliotekarie Bengt Karlsson, SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund), generalsekreterare Tomas Nilsson, VR, kommunikationschef, från maj 2009 Ylva Sjönell, VINNOVA, kommunikationsdirektör Lena Wollin, VR, kommunikationschef, till maj 2009 PROJEKTLEDARE FÖR IS-PROJEKTET: Ulf Daneklev, forskning.se, fram till maj 2008 (vakant maj-nov) Agneta Ringaby, forskning.se, från nov 2008 Tekniskt ansvarig: Anders Flodell, forskning.se 7
Vår erfarenhet från projektet är att många producenter av forskningsinformation känner ansvar för strukturfrågorna och nyttan av en nationell samordning för presentation av forskningsinformation. Representanter för olika konsumentgrupper av forskningsinformation, understryker behovet och nyttan av en bättre överblick och tillgänglighet hos den information som redan finns inte minst för att hitta relevanta samarbetspartners och förbättra möjligheten till konstruktiv kommunikation. Genom att svensk forskningsinformation samlades på en nationell plats, ökade också synligheten markant för forskningsinformation via Google. Inom IS-projektet undersöktes även alternativa möjligheter att lyfta forskningsinformation direkt via Google ett arbete som kan utvecklas ytterligare till en bra kompletterande tjänst, i synnerhet för ostrukturerad information, se även sid 20. Styrgruppen Sökarbetet på forskning.se intensifierades i januari 2008 genom IS-projektet. Professor Margareta Wallin Peterson, prorektor vid Göteborgs universitet, accepterade förfrågan om att axla rollen som ordförande i en styrgrupp för sökfrågorna. VR bjöd, som förvaltande organ för forskning.se, in ett antal organisationer att utse en representant vardera i styrgruppen. Forskning.se ägde projektet och två personer i styrgruppen för IS ingick även i styrgruppen för forskning.se. Bibliotekens ökade strategiska roll Forskningsbiblioteken spelar i detta sammanhang en central och allt viktigare roll. De utvecklar nya, sökbara och användarvänliga informationstjänster för sina stora informationsresurser och samlingar. LIBRIS samkatalog och SwePub är exempel på detta. Genom SwePub når man referenser till publikationer från ett trettiotal svenska lärosätens publiceringsdatabaser. På sikt kommer SwePub:s innehåll att integreras i LIBRIS nationella söktjänst. I SwePub finns också ett stort populärvetenskapligt material, som förmedlar vetenskaplig information till allmänheten. Man kan även räkna med att allt fler vetenskapliga tidskrifter kommer att bli fritt tillgängliga genom spridningen av så kallad Open Access-publicering, vilket gör att artiklar i fulltext blir lättare för alla, inte bara forskare och högskolestudenter, att nå från ett stort antal sökplattformar. 8
Om IS-projektet Utgångspunkten för arbetet inom IS-projektet var att det är svårt för såväl nyttjare och intresserad allmänhet som forskare att få en samlad bild av den forskning som bedrivs i Sverige, vem som gör vad och vad forskningen resulterar i. IS står för infrastruktur och söktjänster. Infrastruktur handlar om hur olika typer av forskningsinformation på internet lagras tekniskt och presenteras, och där menar vi att det finns ett behov av att skapa nationella riktlinjer för detta. Med en bra teknisk infrastruktur kan forskningsinformationen lättare återanvändas av fler, leda till behovsanpassade tjänster och därmed på ett effektivare sätt nå ut i samhället. IS står för infrastruktur och söktjänster Att skapa söktjänster var därför en logisk följd, när vi inom projektet ville visa hur användbar och efterfrågad forskningsinformationen är. Ett viktigt skäl till att skapa nationella söktjänster var också att ge överblick och förenkla sökningen av den forskningsinformation som ligger utspridd i en mängd olika databaser och webbsidor. Samverkan har varit ett ledord i IS-projektet, dels med finansiärer, lärosäten och andra myndigheter som tillhandahåller relevant information om forskning, dels med representanter för de målgrupper som efterfrågar informationen. Under arbetets gång har vi än mer insett nödvändigheten av samverkan för att nå resultat, undvika dubbelarbete och reducera kostnader. Samverkan blir inte minst viktig i ett internationellt perspektiv, när vi tillsammans vill marknadsföra Sverige som forskningsnation i olika sammanhang. Projektet har drivits mellan 1 januari 2008 och 30 juni 2010 inom ramen för forskning.se, vars styrgrupp under en längre tid prioriterat nationell sökning i verksamhetsplaner och budget. När IS-projektet inleddes 2008, tillförde VR även extra pengar under två år. Slutsatserna från projektet presenteras för VR och styrgruppen för forskning.se. Denna rapport skickas även till departement, universitet, högskolor, andra FoU-myndigheter, forskningsinstitut med flera. Vad är forskning.se? Söksträng : UNGDOM BROTT + FORSKNING, för Google De tre uppgifterna för universitet och högskolor är utbildning, forskning och samverkan. Forskningsinformationen är viktig för samtliga uppgifter och bör också ses som en viktig ingrediens i kunskapstriangelns tre delar forskning, utbildning och innovation. 9
Nyttiggörande En företagare i Uddevalla, ska via skrivbordet på datorn snabbt kunna söka fram lokal forskningskompetens inom ytbehandling av betong. En biologilärare ska få färska nyheter inom sitt ämne på skolans intranät och ska inför sin planering, kunna få fram pågående forskning om stamceller. En handbollstränare ska direkt på sin idrottsförenings webbsida kunna söka fram forskning om dopning eller idrottsskador. En redaktör på en webbplats för patienter med stroke, ska kunna ange nyckelord som styr vilka forskningsnyheter som automatiskt importeras till webbplatsen. Två viktiga mål med IS-projektet har varit att: underlätta nyttiggörandet av svensk forskning genom att göra resultaten mer lättillgängliga och överskådliga och att öka intresset och förtroendet för forskning genom att göra informationen lättare sökbar och med sökresultat av hög kvalitet. Att forskning är en grundförutsättning för ett lands konkurrenskraft och tillväxt är de flesta överens om. Dock räcker inte forskningen i sig själv, utan den måste spridas och nyttiggöras på olika sätt i samhället för att ha avsedd effekt på tillväxt och välfärd. Det finns därför ett stort behov av ett ökat synliggörande både av den forskning som utförs och de resultat den leder till. Detta är viktigt för att skapa de samarbeten mellan forskning och till exempel företag, landsting och andra organisationer i samhället som krävs för att forskningen ska komma till användning. IS-projektet startades för att bidra till det genom att dels visa på vad som i dagsläget är sökbart eller inte och även bidra till att mer forskningsinformation blir sökbar och av hög kvalitet, dels utveckla söktjänster som kan hjälpa användaren att sålla bland alla olika källor som finns på internet, där alla typer av information normalt blandas om vartannat utan kvalitetsgranskning. Framtida möjligheter en vision En tjänsteman på kommunen ska via intranätet kunna hitta forskning om ungdomsbrottslighet och få länkar till aktuella forskare. En företagare inom säkerhetsbranschen ska kunna prenumerera på de senaste nyheterna om sensorer till sin mobil. En skolelev som jobbar med ett projektarbete, ska direkt i sin Iphone kunna söka forskningsnyheter om resistenta bakterier. Merparten av svensk forskningsinformation finns på svenska och engelska och nås bland annat genom forskning.se, som via olika tjänster exporterar informationen vidare till bibliotek, branschinriktade webbplatser eller direkt till användarens egen dator eller mobil. Grupper av användare liksom enskilda personer, kan själva skräddarsy sökningar och nyhetsflöden efter just sina behov och intressen. Användaren får automatiskt förslag på fördjupningar via universitetens publiceringsdatabaser, förslag på rätt kompetens, konkreta kontaktuppgifter och diskussionsforum. Företagare och forskare kan hitta olika finansieringsalternativ. Flera nationella och internationella aktörer använder sig av tjänsterna för att hitta svenska samarbetspartners. Även andra aktörer har sett möjligheterna och byggt upp fler skräddarsydda tjänster med hjälp av den nu mer tillgängliga forskningsinformationen, vilket ytterligare bidrar till att forskningens resultat kommer till nytta i samhället. 10
Målgrupper I en vidare mening är IS-projektets målgrupper såväl producenter som konsumenter av forskningsinformation. Producenterna är universitet, högskolor, forskningsfinansiärer, andra myndigheter och forskningsinstitut som finansierar eller bedriver forskning. Viktiga konsumenter är näringsliv, offentlig sektor samt intresserad allmänhet. Vid utveckling av specifika söktjänster behöver konsumentgruppen brytas ner till specifika målgrupper som till exempel lärare, politiker, journalister, gymnasieelever med flera. IS-projektet har visat att det är möjligt att göra mer material sökbart genom arbete med olika källor. Projektet har också visat att ytterligare kvalitetsarbete med själva sökningen ger en mer överskådlig presentation av sökresultaten till gagn för läsaren. Till exempel delas den sökta informationen upp i forskningsprojekt, pressmeddelanden, artiklar etc. Källkritiken underlättas därmed redan från start, vilket höjer sökningens kvalitet. Så långt IS-projektet nu nått inkluderas universitet/högskolor, forskningsfinansiärer och ett antal forskningsinstitut i de bearbetade källorna. För att denna söktjänst ska bli ett starkt nationellt instrument, behöver fler källor från universitet/högskolor och forskningsinstitut inkluderas, till exempel med kompetensbeskrivningar. Vidare kan värdet av tjänsten ytterligare höjas genom koppling till rapporter och avhandlingar via samarbete med SwePub. Detta innebär att IS-projektet borde lyftas till nationell nivå och bli ett verktyg i den nationella forskningspolitiken. Ovanstående illustration visar var i FoU-systemet IS-projektet samt ytterligare några nationella samordningsprojekt kan placeras. 11
Källor Inom IS-projektet hanterades i första hand forskningsinformation som enbart ligger på internet, som exempelvis pågående och avslutade forskningsprojekt, forskningsbeskrivningar och nyheter. Vetenskapliga publikationer hanteras redan på ett utmärkt sätt av andra aktörer inom biblioteksvärlden. Såväl information som tjänster uppfattas av användare som trovärdiga genom att de universitet, högskolor, stiftelser och myndigheter som står bakom materialet i sökningen i sig är trovärdiga och borgar för en hög kvalitet på innehållet. Sedan tidigare erbjuder forskning.se sökning i pressmaterial, samlade svar från forskare på frågor från allmänheten och ett urval faktasidor. IS-projektets nya indexeringar av extern information: TYP AV INFORMATION ANTAL FRÅN Forskningsprojekt 16 500 projekt 12 lärosäten 10 nansiärer 2 forskningsinstitut Tidskrifter 16 500 nummer Totalt ca 40 tidskrifter i urval från lärosäten och forsknings nansiärer samt Forskning & Framsteg Totalt antal pressmeddelanden Pressmeddelanden ca 10 300 dokument ca 50 organisationer Därutöver förklaras cirka 50 000 ord via Nationalencyklopedin, som hämtats inom ISprojektet. Sökning inom tidskrifter är ett test, som tydligt visar svårigheterna att presentera korrekt datummärkning i blandat material. Mer intressant vore att börja hämta in forskares kompetensbeskrivningar, som ökar i antal och ofta ger en bra bild av forskarens samlade erfarenhet och medverkan i olika forskningsprojekt. Kvalitetsdrivande IS-projektet har varit ett kvalitetsdrivande projekt, där ett av målen varit att successivt inspirera till bättre kvalitet på svensk forskningsinformation både innehållsligt och strukturmässigt. En strategi för att nå det målet har varit att ge feedback och ta fram riktlinjer för att nå en mer enhetlig presentation. En annan strategi har varit att återanvända befintlig information i olika nationella söktjänster. Genom att lyfta den goda forskningsinformation som finns och visa hur den kan komma till nytta och att den är efterfrågad, ville vi skapa incitament till informationsproducenterna att på sikt höja kvaliteten på sin information både innehållsligt och strukturmässigt. När vi återanvänt befintlig information, har vi gjort ett urval grundat på innehållslig och teknisk kvalitet, dvs hur tydlig och hämtningsbar informationen är. En viktig del av ISprojektet har varit att visa vad som idag är sökbart och vad som inte är det på grund av att källornas strukturella kvalitet varierar. 12
Samarbetspartners IS-projektet har haft två övergripande målgrupper och samarbetspartners producenter och konsumenter av forskningsinformation. Producenter Vi har sett det som en självklarhet att kunna ge stöd och återkoppling till producenter av forskningsinformation. En tydlig och enhetlig struktur gynnar inte bara externa sökmotorer utan även intern sökning och ger möjlighet till bättre överblick. Att bättre kunna tillvarata och återanvända material som producerats gynnar inte bara marknadsföringen av svensk forskning utan även marknadsföringen för varje enskild organisation. Samarbete inom sökfrågor förstärker också arbetet med det egna varumärket genom att omvärlden får tillgång till materialet både på den egna hemsidan och genom ytterligare spridning via den nationella platsen. Konsumenter Konsumenter av forskningsinformation är en lika viktig samarbetspart. Det är svårt att generellt veta vad olika målgrupper vill ha för information. Därför är det viktigt att tillsammans med representanter för olika användargrupper komma fram till deras specifika behov. Här kommer vårt arbete med målgruppsanpassade söktjänster in, dvs söktjänster utvecklade i samarbete med representanter från målgruppen. Dessa tjänster bör placeras i en miljö där målgrupperna redan är och känner sig hemma för att komma till nytta. Söktjänster anpassade efter olika målgruppers behov, ersätter dock inte behovet av en bred och mer allmän söktjänst som komplement. Vår erfarenhet från användarundersökningar är att de som söker information gör det i olika roller: som beslutsfattare, yrkesverksam, föreningsmedlem, för egna fritidsintressen, som patient, förälder etc. En nationell söktjänst för forskningsinformation måste därför erbjuda flera alternativ för olika användare och helst öppna för helt individuella behov. Avgränsningar av material SAMARBETSPARTNERS: Producenter och konsumenter av forskningsinformation PRODUCENTER AV FORSKNINGSINFORMATION: Universitet, högskolor, forsknings nansiärer, andra myndigheter och forskningsinstitut som nansierar eller bedriver forskning KONSUMENTER AV FORSKNINGSINFORMATION: Näringsliv, offentlig sektor, intresserad allmänhet SPECIFIKA MÅLGRUPPER FÖR SÖKTJÄNSTER KAN VARA: Politiker, journalister, lärare med era yrkesgrupper, företagare, patienter, föreningsmedlemmar, gymnasieelever, föräldrar med era VIKTIG FORSKNINGSINFORMATION: Forskningsbeskrivningar av pågående och avslutade forskningsprojekt Nyheter/pressmeddelanden om resultat och nysatsning Beskrivningar av forskares kompetens och erfarenheter Syftet med IS-projektet har varit att lyfta fram den forskning som bedrivs i Sverige. Att söka bland internationella forskningsprojekt har inte ingått i projektet. I första hand har vi även koncentrerat oss på texter skrivna på svenska. Vår erfarenhet är att många nyttjare föredrar en första övergripande information på svenska för att lättare kunna orientera sig och hitta rätt dokument i ett stort utbud. När man väl hittat relevant information, klarar de flesta att ta till sig information också på engelska. Forskningsinformation likställs ibland med populärvetenskap 3, vilket är en genre som egentligen rymmer mycket mer än vad vi nöjer oss med inom detta projekt korta sammanfattande texter på begriplig svenska vilket är gott nog. 3 Enligt NE innebär populärvetenskap oftast information som gjorts lättfattlig genom enkel, underhållande stil, ofta färgad av entusiasm för ämnet. I sin vidaste form är populärvetenskap vetenskaplig information som inte riktar sig till fackmän på det aktuella området. 13
Förslag på vidareutveckling av söktjänsterna Vid IS-projektets avrundning återstår en rad aktiviteter som redaktionen på forskning.se ser som möjliga att fortsätta arbeta med: 1. Fylla på med fler källor för att bli mer heltäckande i första hand komplettera med ytterligare lärosäten men även med material från forskningsinstitut och forskande myndigheter utöver högskolan 2. Testa och justera sökwidget/nyhetswidget 4 i samarbete med fler målgrupper och externa webbplatser 3. Testa en samkörning med SwePub för att skapa relationer mellan inhämtad forskningsinformation och publikationer presenterade i SwePub 4. Utveckla Googlespåret i samverkan med Google 5. Komplettera med forskarporträtt/forskares kompetensbeskrivningar samt relatera dessa uppgifter till nyheter, projekt och ev till databasen med alla FoU-aktörer 6. Utveckla stödverktyget för till exempel analys och möjlighet att exportera resultaten alternativt släppa in externa användare 7. Komplettera med fler nyheter än pressmeddelanden Kostnader KOSTNADER 1 JANUARI 2008 30 JUNI 2010 = 30 MÅNADER Konsultstöd 1 355 000 Konferens 125 000 Resor, arv, övrigt 130 000 Löner 2 410 000 TOTALT 4 020 000 Kostnaderna för IS-projektet har belastat forskning.se:s budget och arbetet har under projekttiden prioriterats av styrgruppen för forskning.se i årsbudgetarna. Utöver detta har VR tillfört 577 500 kronor extra under perioden. Utöver ovanstående kostnader tillkommer support- och avskrivningskostnader för söksystemet Autonomy, som för ovanstående period var 740 000 kr, varav Vetenskapsrådet stod för cirka 300 000 kr. Söksystemet Autonomy köptes in av VR 2003. 4 Ett slags miniwebbplats i form av en sökruta med tillhörande information som uppdateras automatiskt. En widget kan placeras var som helst på vilken webbplats som helst. 14