IPAs IhopParningsAktiviteter

Relevanta dokument
Preliminär version Kopieringsunderlag till IPAn

Preliminär version Kopieringsunderlag till IPAn

Preliminär version Kopieringsunderlag till IPAn

IPAs - ihopparningsaktiviteter

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Matematiklyftet 2013/2014

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Förslag den 25 september Matematik

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse

8B Ma: Procent och bråk

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER

WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING. Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

INKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara?

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Matematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Detta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen.

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Matematik i Skolverket

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

Varje elev till nästa nivå

/////// // ///////// / // /

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Lärardagarna Vad är det du inte har förstått? Erfarenheter från forskningscirkeln - Att möta elevers olikheter i matematikklassrummet

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013

Strategi för bättre lärande i matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

TESTVERSION. Inledande text, Diamant

Handlingsplan Matematik F - Gy

Tolkning av strävansmål i Matematik A Skolinspektionens kvalitetsgranskning

Matematikundervisning genom problemlösning

Självständigt arbete inom grundlärarprogrammet info

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Det finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet samtidigt

Arbetsområde: Jag får spel

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Problemlösning Fk- åk 3 19/ Pia Eriksson

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum

Matematikstrategi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Matematikämnet och stadiebytet mellan grundskolan och gymnasieskolan: En enkät- och

Problemlösning som metod

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

Kursplanen i matematik grundskolan

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Räcker kunskaperna i matematik?

Observationsschema Problemlösningsförmåga

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Lokal pedagogisk planering

Matematikundervisning för framtiden

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Kursplan Grundläggande matematik

Nu består Diamant av 127 diagnoser, avsedda

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Matematik: Matematiska modeller och modellering (84-91,5 hp)

Att arbeta med öppna uppgifter

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Rik matematikutbildning: Från tomtebloss till storskalig samproduktion

Matematik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: HT 2015

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Transkript:

IPAs IhopParningsAktiviteter Aktiviteter med låg tröskel som tränar elevers begrepps-, procedur-/metod-, och resonemangsförmåga Marcus Claesson, Kungsgårdsgymnasiet Malin Hällgren, Birgittaskolans vuxenutbildning Sofia Lindh, Hagagymnasiet Mia Lundell, Djäkneparksskolan Mattias Nordling, Anders Ljungstedts gymnasium Jonas Bergman Ärlebäck, LiU

Övergripande syfte Ihopparningsaktiviteter Att försöka belysa hur man kan organisera matematikundervisning så att eleverna ges möjlighet att utveckla sina begrepps-, procedur-/metod- och resonemangsförmågor på ett för eleverna intressant och engagerande sätt.

Ihop-ParningsAktiviteter- IPAs Ihopparningsaktiviteter IPAs kan karaktäriseras som aktiviteter med låg tröskel som tränar elevers begrepps-, procedur-/metod-, och resonemangsförmåga. aktiviteter där eleverna använder konkret material ( lappar ). aktiviteter där eleverna sorterar, ordnar och parar ihop matematiska begrepp, procedurer/metoder och objekt.

Frågeställningar Explorativ forskningsansats: Ihopparningsaktiviteter Hur kan man arbeta med Ihop-ParningsAktiviteter (IPAs) i matematikundervisningen? Vad karaktäriserar bra IPAs? Hur integrerar man arbetssätt med IPAs i undervisningen? Vilken lärandepotential finns i arbetssättet med IPAs? Vilka utmaningar och svårigheter kan finns med att arbeta med IPAs? Vad tycker eleverna om att arbeta med IPAs?

Utvecklade IPAs inom projektet: Ihopparningsaktiviteter Samband mellan bråk Uttryck och ekvationer Exponential- och potensfunktioner Grundpotenser och räkneregler Förhållande och proportioner Procent förändringsfaktor bråk Linjära funktioner och linjens ekvation Sannolikhet

Aktivitet: Ihopparningsaktiviteter Samband mellan bråk Uttryck och ekvationer Exponential- och potensfunktioner Grundpotenser och räkneregler Förhållande och proportioner Procent förändringsfaktor bråk Linjära funktioner och linjens ekvation Sannolikhet

Aspekter relaterade till arbete med IPAs Ihopparningsaktiviteter Gruppstorlek & gruppsammansättning Genomförandet av själva aktiviteten Målgrupp Tidsåtgång Förslag på vad som kan lyftas under aktiviteten Motivering till utformningen av aktiviteten Förslag på instruktioner till elever Förslag på "rättning

Responssystem Ett sätt att sätta matematiken i centrum

Synliggöra matematiken med hjälp av mentometersystem Carina Andersson, Ljungsbroskolan Gunnel Alm, Ebersteinska gymnasiet David Eneland, Ektorpsskolan Jonas Bergman Ärlebäck, LiU

Olika arbetssätt och typer av mentometerfrågor i matematikklassrummet Forskningsfokus 1 Matematikdidaktik för bättre Att från ett pedagogiskt och didaktiskt lärarperspektiv: Klassificera olika typer av mentometerfrågor och olika syften med dessa med ett matematikfokus. Formulera av produktiva frågor. Utarbeta Modeller för hur man kan arbeta med en given typ av frågor och de situationer som kan uppstå i klassrummet.

Forskningsfokus 2 Hur upplever eleverna att det är att arbeta med mentometrar i matematikundervisningen (och påverkas eleverna upplevelser under tid)? Matematikdidaktik för bättre Har arbetet med mentometrarna någon påverkan på hur eleverna ser på matematikämnet och vad det innebär att lära sig matematik?

Matematikdidaktik för bättre Belysta aspekter från såväl lärar- som elevperspektiv Varför ska mentometrar användas i undervisningen? (Vilka argument finns?) Hur kan man använda mentometrar i undervisningen? Hur förändrar användandet av mentometrar undervisningen? (I vilka avseende har användandet av mentometrar förändrat undervisningen?) Något nytt eller ersätter det något? Vilka utmaningar finns med att (försöka) använda mentometrar i undervisning?